Vårt ansvar är att göra det mesta möjliga av det som bjuds!

17
111

Jag är inte jättetydlig med de grundläggande värderingarna den här bloggen står för. Jag antar, förmodligen helt felaktigt, att du som läser här redan begripit det och tagit till dig det sammanhang den här bloggen finns i. Till och från i kommentarerna i bloggen så blir det dock allt för tydligt att så inte är fallet.

Den här bloggen tillhör en grupp bloggar som handlar om att göra det mesta möjliga av det som bjuds. Den är en del i en rörelse som uppmanar till ett friare tänkande som ökar möjligheterna till ett bättre och rikare liv. 

 

 

Metoderna och tankarna som återkommer har sin grund i:

  • Minimalism.
  • Sparande.
  • Antikonsumism.
  • Önskan om att göra riktiga och reella val. Att bryta konventioner som berövar oss frihet.

I förlängningen handlar det om att öka frihetskänslan och samtidigt undersöka vad som ger lycka då många av oss anser att det ständiga springandet i hamsterhjulet inte leder så mycket längre. Snarare innebär alla begränsningar, krav och den totala bördan att vi upplever att vi inte ser klart vad som faktiskt finns framför oss. Vi missar enkla saker som kan ge så mycket.

Ett annat sätt att se på våra liv är att relatera till inre och yttre faktorer. Yttre faktorer är till viss del nämnda ovan. Att jobba med inre faktorer handlar om att förstå och öka den mentala friheten, den inre friheten. Det handlar om personlig utveckling och om förmågan att mentalt också kunna göra val. Jag försöker skriva om det i viss utsträckning och det är en viktig del i det annorlunda liv vi kan leva. Gårdagens inlägg om KASAM är ett exempel på det.

Till syvende och sist  handlar en sådan här blogg om att styra sitt liv och fokusera på det som verkligen ger värde. Med det sagt så är det också viktigt att förstå att det måste ske utifrån de egna referenserna och de egna förutsättningarna. Om du läser något här och börjar tänka “det går väl bra för Onkel Tom att säga för …” så läser och tänker du fel. Det går alltid att tänka och göra annorlunda i komplexa sammanhang som livet.

 

 

Mainstreamvärderingar

Aftonbladet fortsätter imponera i sin serie kring pensionerna. Jag har skrivit om det tidigare, men nu finns ett nytt guldkorn att läsa. Här är några klipp där PRO är tydligt kommunicerar sin världsbild:

– Många pensionärer, inte minst kvinnor, har så låga pensioner att de måste, som mormor och farmor, avstå från mat, kläder och social samvaro för att kunna köpa julklappar och presenter till sina barnbarn, säger Christina Tallberg, ordförande i PRO.

Effekten blir att en fattigpensionär har så litet som runt 4 000-5 000 kronor kvar att leva på i månaden – och det finns de som har ännu mindre. (efter hyran är betald – min kommentar).

– Det är ju ett jättedilemma! Man måste höja pensions­nivåerna till en skälig och värdig livsnivå. En där de äldre har råd att köpa julklappar till barnbarnen.

Samtligt klippt ur artikeln “Det är nog nu“. Jag tycker också det är nog nu, men vi pratar nog inte om samma sak.

Då nästan alla människor i världen strävar efter att skapa något som dom vill att vi ska köpa så är trycket på att vi ska konsumera enormt. Här tror vi att lyckan oftast finns någon helt annanstans. Men räkna inte med att du hittar svaret i någon reklamvideo – åtminstone inte vanligtvis.

Det finns ett område som den här bloggen sällan berör som handlar om “personlig effektivitet och om att styra sin vardag” som gör det möjligt att få ut mer av dagen. Det är möjligtvis det tredje benet i att bygga upp ett annat liv än de flesta av oss lever.

Så den present du kan ge dig själv är 1) ta tag i ditt liv i stort och fokusera; 2) undersöka hur du kan jobba med dina egna tankar och 3) se hur du kan styra din vardag. Delar av det hoppas jag kunna inspirera till och det är så du ska läsa inläggen här. Du ska inte se det här som en plats för de som har bättre möjligheter att göra vad det än månde vara eller en plats där absoluta siffror i sparande är det som är viktigt.

Jag har tidigare skrivit lite om hur jag ser att åsikterna i den här bloggen passar in i ett politiskt sammanhang. Där ojade jag mig lite över att jag trodde det var vänsteridéer som främst representerades här, samtidigt som många på vänstersidan verkade kritiska till delar av det som den här bloggen står för. Själva grunden till mitt resonemang var att jag tänkte att enkelhet var lättare att acceptera på vänsterkanten än på högerkanten, men uppenbarligen var jag fel ute. Som av en slump sprang jag på delar av svaret varför jag var det i ett senare inlägg om fristäder.

Tyckandet och tänkandet på en blogg som Onkel Toms stuga handlar mycket om individuella val. Val som inte nödvändigtvis följer konventionerna. På så vis blir den lite grön vänster, lite hippie. Där finns underströmmar av anarkism (se inlägget om fristäder) samtidigt som mycket av det som skrivs här skulle gillas bland ganska extrema högerdebattörer. Sammantaget gör det att jag inte ser att det finns en tydlig politisk tanke i form vänster-höger i det som skrivs här, eller?

17 KOMMENTARER

  1. Hej och tack för en fantastisk blogg

    Under drygt ett år har jag ökat mitt sparande drastiskt. Ca 75% sparandegrad har jag legat på. Detta har gjort att jag inte “unnar” mig saker och konsumerar som tidigare. Detta är inte för att jag i te har råd utan för att jag vill “köpa” mig frihet.
    Detta har frigjort oceaner av tid. Tid som mycket har ägnats åt reflektioner. Ska jag vara ärlig så har jag många gånger känt en tomhet, tidigare så har jag flera gånger per månad fått korta kickar / lyckorus av att köpa den där fina tröjan etc.
    Men nu drygt ett år senare inser jag att jag känner mig starkare / uppskattar allt det enkla och fina jag har i mitt liv.
    Passus är att jag lever ett högst normalt liv med familj hus och Volvo.

    Största fördelen är dock att när det börjar blåsa hårda vindar på jobbet känner jag ingen panik alls utan snarare ser jag en möjlighet, kanske är jag redo att kliva av ekorrhjulet redan om 5 år – tänk om det skulle tajma tidsmässigt med en stor omstrukturering där jag blir utköpt?
    Tror jag är den enda på jobbet med dessa positiva tankar kring detta.

    Sen är det igentligen ganska självklart, ju mer distraktioner du skalar bort ut dit liv (läs konsumtion). Desto mer tid och energi finns att fokusera på de viktiga delarna i livet vilket gör en lyckligare.

    • Tack, vad roligt med lite beröm Karin!

      Vi verkar ha samma upplevelse, hela poängen med att inte köpa sig kickar är att det kräver mer av oss själva. Och det är bra.

      Om vi sätter krav på hur vi ska leva så är frihet svårt att uppnå. Öppnar vi sinnena samtidigt som vi sparar kommer, i alla fall hos oss, ganska gradvis och snabbt.

      Ja, det är ganska enkelt faktiskt. 🙂

      Tack för en mycket bra kommentar!

    • Där tror jag du har en poäng, Kalle. Ska man prata i ideologiska termer så upplever jag att det individuella och frihetliga är mest grundläggande. Detta till skillnad från det kollektiva. Vill man para det frihetliga med ett visst mått av samhälleligt ansvarstagande landar man ju lätt i socialliberalismen. Men jag är inte så säker att det idelogiska utanpåverket gör så stor nytta. Det handlar väl trots allt mer om göra och förstå än förutfattade meningar.

      Saknas förresten inte investeringar i punktlistan? Känns lite gnetigt med bara spara.

      • Hej Storugglan,

        Jag har för mig att du var inne på socialliberalism förra gången vi pratade politisk hemvist. Jag säger inte att du har fel – jag är själv där och petar – men …

        Jag tror det finns två olika sätt att tänka här. En variant är att verka och göra det bästa möjliga inom ett ganska vanligt liv. Mr Money Mustasch är väl ett exempel. Han lever friare, men har ganska mycket pengar på banken, driver firma och bor i ett hus mitt i stan. MMM uppfattar jag som väldigt positiv till välfungerande samhälle och samhällsservice samtidigt som han bejakar individuella val.

        Men jag är rätt lockad av dom som går lite längre. Är lite mer extrema. Jag kan tänka mig att gå “off-grid” eller bo i husvagn. Ta ett större steg från samhället och normer än kanske MMM.

        Men detta är mer av teoretiskt intresse som du påpekar.

        Ja, investeringar kanske borde vara med. Jag hade tänkt skriva att ni skulle se om något saknas, men jag skrev nog inte det, som det behövts 🙂

  2. Här är en artikel till som beskriver hur katastrofalt det är att vara pensionär i Sverige.

    http://www.dn.se/ekonomi/svarare-for-pensionarer-belana-bostad/

    Nu kan de inte låna heller!?

    Till skillnad från allt vänstertjafs om hur illa ställt det är för pensionärerna i det sovande landet Sverige så skulle jag vilja ge lite moteld. Om vi börjar med de som helt struntat i allt vad ekonomi heter de senaste 40 vuxna åren av sitt liv och inte heller haft ett arbete under ens delar av den den här tiden, så kan vi konstatera att man trots allt kan åtnjuta en garantipension på cirka 7 000 kr i månaden, vilket ger omkring 5 000 kr efter skatt. Det är ganska mycket pengar att leva på under en månad om man därtill betänker att personer helt utan tillgångar i den inkomstklassen kan få bostadsbidrag på upp till hela boendekostnaden om man t ex har en hyresrätt för 5 000 kr i månaden.

    Om boendet är betalt klarar man sig bra på 5 000 kr i månaden, både mat, kläder och övriga nödvändiga utgifter bör rymmas inom det här beloppet. Det är mer än tillräckligt för att leva gott när man betänker att i princip allt annat nödvändigt för att överleva är gratis i Sverige, än så länge, t ex sjukvård.

    Grundproblemet med alla vänstervridna är att de verkar anse att det är något slags rättighet att kunna leva lyxliv när man pensionerar sig. Detta är en världsbild som successivt blivit helt snedvriden i Sverige.

    Pension, i sin rätta ekonomiska bemärkelse, är ett slag försäkring mot att säkra att du har tak över huvudet och mat på bordet den dagen du inte fysiskt eller mentalt klarar av att utföra ett arbete. Allt över den här nivån är upp till var och en. När man börjar tänka i de här banorna hamnar vi i ett helt annat läge, t ex att vi skall vara glada över att vi har ett pensionssystem som är väldigt stabilt och garanterar utbetalningar på en sådan nivå att man slipper hamna på gatan när man inte längre orkar arbeta.

    Att leva i en värld där man tror att staten har något slags skyldighet att finansiera din 5-rumsvilla i fina bostadsområdet eller de där fyra semesterresorna varje år när du inte längre jobbar är ju helt vansinnigt. Det är nästan bisarrt när man tänker på detta. Tyvärr är mina mor- och farföräldrar döda sedan länge, men jag minns tydligt när jag umgicks med dessa och deras vänner hur fokus låg på gemenskap och aktiviteter som helt saknade krav på ekonomiska insatser. Det var glada och nöjda med livet trots ett mycket enkelt leverne och uppskattade bland annat att de hade möjligheten att umgås och passa sina barnbarn när mamma och pappa jobbade.

    Sedan undrar jag varför man skall bo kvar i stora villan och flacka omkring i världen och spela golf om man nu är så skröplig att man inte orkar jobba några dagar i veckan?

    Det säger väl sig självt att när man inte längre orkar jobba så blir det också naturligt att dra ner på sina fritidsaktiviteter och alla sysslor som ett större boende kräver?

    Eller vänta nu?! Just det ja, idag går inte folk inte i pension för att de inte har möjlighet att jobba längre, utan för att syssla med självförverkligande – och det var ju exakt det här man tänkte på när man utformande pensionssystemet – att försörja folk som ändå har arbetskapacitet?

    Så för de som helt missat detta tar vi det en gång till.

    Pensions(försäkring) = ekonomiska utbetalningar för att du inte längre har möjlighet att själv jobba

    Självförverkligande = eget ansvar = egna besparingar.

    • Tack för kaffet,

      Jag tycker din kommentar är spot on, möjligtvis med undantag för vänsterangreppet då det gäller ganska allmänt (vilket du noterar separat). Det är därför jag är här och petar och hackar på den här Aftonbladsartikeln.

      Ska jag lägga till något så är ju att självförverkligandet handlar väldigt lite om konsumtion.

  3. Tillägg till min förra kommentar. Angående klankandet på alla stackars vänstervridna, glömde ju nämna att det även finns en hel del icke politiskt vänsterorienterade individer som i samband med pensionsfrågorna helt verkar byta inriktning och bli smygsocialister. D v s man röstar borgerligt hela livet i hopp om lägre skatt, men sen, på ålderns höst, då skall det minsann komma bidrag för då har man minsann arbetat och skall skörda frukterna 😉

    Har inte tänkt på detta förut, men pensionsfrågor är ju ett ämne som kan få folk att resonera i tankar som för dem helt omedvetet innebär att de resonerar helt antagonistiskt med sin politiska övertygelse i övrigt.

  4. ?
    Du är bara lite smyg 55+!

    Dom bor snart alla i husbil!

    Har fuskat lite i träsket, det senaste året och det är den starkaste sybkulturen vad det gäller tillväxt jag sett sen gröna vågen!☺

    • Vi har bott jäkligt mycket i husvagn och trivs kanon. Vintercampat med fyra barn, bar det!

      Jag tittade på en tjej som jag tyckte var riktigt snygg på jobbet. Någon vecka senare kom det ut insamling till hennes 50-årspresent. Så om möjligheterna ökar på det här sättet så blir 55+ kanon!

      • Jag brukar hyra en husbil, den är 29 år, så om ett år är den veteranfordon och skattebefriad!

        Men är i nyskick! Med ett par cyklar på är man nog så fri man kan bli!

        Full komfort, kompakt living alla ERE! Går inte att samla på sig mer prylar än det absolut nödvändigaste.

        Känner en stark attraktion till ett sånt liv! Minst prylar vid graven, vinner!

  5. Det verkar som om man ofta i debatter har svårt att kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt. Jag tycker att det bör finnas en underbyggnad i ett samhälle som så långt som möjligt utjämnar möjligheterna mellan de som har relativt mindre och dem som har mer. När jag sedan lägger det på individens ansvar att gräva där man står och göra det bästa av situationen så tolkas det som en helt annat åsikt utan medkänslas men jag har svårt att se motsättningen i detta. Det tjänar dig ingenting om du har hamnat i en tuff situation att inte göra det bästa av den…så att säga men det verkar vara svårt för “twitter debatter” att hålla båda dessa perspektiv i huvudet samtidigt….

    • Hej FFF – är det ett nytt bloggnamns om föds?

      Jag tror du läste inlägget i relation till diskussionen om pensioner. Så tolkar jag din kommentar i alla fall. Hur som så har du helt rätt. Vårt eget ansvar för att göra det bästa av situationen är inte alls relaterad till synen på hur samhället ska förhålla sig till olikheter i förmåga och möjligheter.

      I alla sammanhang så bör man lägga mest fokus på det som man själv rår över. I det här sammanhanget är det knappast statens bidrag som kan vara fokus för någon.

  6. Min farfar sa alltid att människans förfall kom med elbolagen för då slutade vi att vara självförsörjande och började istället lita på att andra människor skulle ordna upp vår tillvaro. =) Att det efter det smög på sig med olika saker. Vi ville ha frihet men hamnade i ett liv med bojor och måsten istället…..Han kanske hade en poäng min kära farfar, som var en helt självförsörjande bonde.

    • Elbolagen är djävulens påfund! 🙂

      Jag läste att den upplevda livskvalitén inte ökat sedan 60-talet i västvärlden. Ekonomiskt har välståndet ökat dramatiskt. Så el, grundläggande sjukvård och andra samhällsfunktioner är nog ok, men sedan spelar det inte så stor roll.

Vi värdesätter diskussion - Kommentera gärna