Vad är lycka? Forskning | Filosofi | Praktik

15
1639
Vad är lycka?

Vad är lycka? Frågan får nästan betraktas som en av mänsklighetens mest klassiska frågor. Frågan har intresserat filosofer under årtusenden och i takt med att psykologiforskningen allt mer börjat intressera sig för vad som gör oss friska och glada – istället för att enbart fokusera på sjukdom och bakomliggande orsaker till det – så har lycka också blivit ett forskningsområde. Det finns massor att lära om lycka!

Det här hittar du i inlägget

  • Introduktion till begreppet lycka utifrån mitt perspektiv.
  • Den modern forsknings syn på lycka.
  • Den antika filosofins syn på lycka.
  • Återkoppling mellan min jakt på lycka och det vi diskuterat i texten.
  • Ytterligare resurser i form av poddar, böcker och länkar för dig som vill veta mer.

Här kommer en introduktionsvideo som sammanfattar mycket av det som är beskrivet mer i detalj i inlägget.

Det här videoinlägget sammanfattar det här inlägget i stora drag.

Jag och mina försök att köpa lycka

Personligen är jag intresserad av lycka eftersom jag kommit till insikten att mycket av det jag strävat efter sedan jag var en ung man inte gör mig lycklig.

Låt mig ta några exempel.

Finare jobb och finare titel gör mig inte självklart lycklig. Jag tycker om att kunna påverka och jobba med verksamheten i stort, därför är jag beroende av att ha “fina jobb” om jag ska få ut det jag önskar av mitt arbetsliv. Här finns en belöning, men det är inte titeln eller lönen i sig. Det är något mycket mer diffust och djupt liggande som ger mig lyckan och belöningen i arbetslivet. Jag kanske inte ens skulle säga att det är lycka jag känner. Kanske är mening och sammanhang bättre ord för att fånga känslan?

Det är inte så att skidresan med barnen inte innehåller några fantastiska tillfällen att glädjas över eller minnas, eller att jag inte uppskattar god mat och ett gott glas vin en fredagskväll. Jag gillar också fina bilar – i synnerhet om de andas livsstil i form av äventyr och utomhusaktivitet – och jag är gärna med på ett och annat äventyr.

Men blir jag lycklig av att göra och handla?

Jag skulle nog inte påstå det faktiskt. Jag påstår inte heller att jag nödvändigtvis blir olycklig av att göra och handla.

Eller jo! Ibland tror jag att jag blir mindre lycklig av att göra och handla än jag blir när jag avstår. När jag avstår har jag tid att ägna mig åt det som är jag och i det verkar finnas en annan sorts lycka. En djupare känsla av välmående.

Om jag köper och gör mindre så får jag tid över till annat som är viktigt för mig, samtidigt som det jag faktiskt köper och gör verkar ge mig större lycka.

Att stapla aktivitet på aktivitet på varandra som ger allt mindre, samtidigt som jag önskar mig mer, gör mig faktiskt rätt stressad och olycklig! Det är också i det högt uppskruvade tempot som ekorrhjulet lätt ger som jag agerar i motsatsförhållande relativt det jag egentligen önskar mig.

När jag vill ta ett par dagar ledigt för att komma ifatt med lite allmänt småpyssel hemma så bokar jag istället en resa där jag åker bort och skapar på så sätt en situation av kognitiv dissonans. Det är nästan omöjligt att känna sig lycklig då.

Läs gärna inlägget här nedanför där jag beskriver hur jag sällan lever det liv jag önskar leva och hur det påverkar min lycka.

Jag är inte den ende som funderat på frågeställningen “vad är lycka” och hur uppnår jag den. Tvärtom, som vi var inne på i inledningen, så finns det massor att lära. Låt oss först titta på vad den moderna forskningen säger och sedan studera de klassiska filosoferna.

Forskning om lycka

Den forskning som finns kring lycka pekar på att lyckobegreppet är mycket bredare än vad vi kanske kan ana.

Modern forskning har tagit fasta på två aspekter av lycka som de försöker fånga med begreppen lycka och meningsfullhet. I många mätningar och teoretiska diskussioner försöker man hålla isär de två begreppen, trots att det inte finns någon självklar definition. Så här resonerar man:  

Lyckliga människor agerar utifrån vad de vill nu och utifrån sina behov. Det påverkar lycka, men inte känslan av meningsfullhet. I praktiken innebär det att hälsa, välstånd och komfort påverkar vår känsla av lycka men inte meningsfullhet. 

Lycka handlar om att fokusera här och nu. Meningsfullhet handlar om historia, nutid och framtid. Och om hur saker och ting hänger samman. Vanligtvis är känslan av lycka något som snabbt ebbar ut medan känslan av meningsfullhet hänger kvar betydligt längre. 

Meningsfullhet handlar om vad du ger; lycka kommer från vad du får. Forskare har sett att tid med vänner ger högre känsla av lycka, meden det inte alls påverkar känslan av sammanhang.Omvänt gäller för de som tillbringar tid med sina nära och kära. De får en ökad känsla av sammanhang, men de upplever inte ökad lycka.  

Meningsfulla liv innehåller stress och utmaningar. Det verkar som att meningsfullheten till viss del kommer genom utmaningar. Vi måste helt enkelt gå utanför vår komfortzon ibland för att känna att livet är meningsfullt. 

Att få vara den man är, att få uttrycka sig och leva i relation till den vi känner att vi är – i samklang med vår identitet – påverkar vår känsla av mening, men inte lycka. 

Så här långt skulle vi kunna säga att lycka och meningsfullhet är två skilda ting. Men forskning visar att de hänger samman och att en allt för stor separation mellan delarna leder till felaktiga slutsatser.

Vad är lycka?
Vad är lycka och hur uppnår man den? Det finns inget enkelt svar, men du borde ana lite av vad forskning och filosofer tycker och tänker när du läst här.

En amerikansk forskare har föreslagit att vi i stället för lycka borde prata om något som han kallar ”uppfattad känsla av välmående”, fritt översatt. Att en generalisering av begreppet lycka som innefattar fler aspekter skulle kunna vara till nytta.

Det mest kända exemplet på hur vi människor väger samman olika delar när vi fattar beslut och relaterar till lycka handlar om barn och barnlöshet. Det är ganska etablerat att säga att barn inte gör människor lyckligare – det följer faktiskt av det jag redan skrivit ovan exempelvis – eftersom människor med barn inte har en mätbar högre nivå av glädje. Mäter man däremot känslan av att ha ett meningsfullt liv – mitt i vardagen exempelvis – så har föräldrar en mycket högre känsla av just meningsfullhet vilket leder till en ökad känsla av välmående.

De flesta föräldrar är villiga att avstå från att agera på egna behov de känner nu för att uppleva tid med sina barn. Det betyder att det enligt forskningens synsätt byter lycka mot meningsfullhet. Allt för att öka sitt välmående.

Klassisk filosofi och lycka

I det Antika Grekland var det vanligt att resonera ungefär så här kring våra livsval: 

  • Vi människor söker lycka. Så vi fattar beslut som gör oss lyckliga. Eller, om det rör sig om negativa val, det vill säga val av karaktären välja mellan pest eller kolera, så fattar vi beslut i syfte att minska vår olyckliga.  
  • Vi kan säga att filosoferna såg oss som belöningsdrivna och att den belöning vi sökte kunde beskrivas med ordet lycka.

Om det är första gången du ser den här typen av syn på lycka kan det ta ett tag att smälta den, men den har sina klara poänger.

1) Den säger nämligen att vi genom våra beslut och handlingar kan påverka vår lycka, och 

2) den beskriver också en beslutsmekanism som förklarar varför vi människor handlar som vi gör. 

Så om du undrar varför du köpte den snygga träningsbyxan senaste gången då var på Stadium så är svaret:

“Du gjorde det för att du trodde att du skulle få en belöning genom ditt inköp. Att ditt byte av pengar mot en vara skulle göra dig lyckligare”.

Du agerar alltså som du gör för att bli lyckligare. Och det är det som avgör ditt beslut.

Är du med?

Tyvärr så ställer filosofins enkla tankemönster till en del problem. Man hamnar i samma frågeställning som dagens forskare gör när de forskar kring lycka. För frågan “vad är lycka” blir helt avgörande för att teorin ska kunna användas i praktiken.

Vad är då lycka?

De gamla filosoferna tänkte naturligtvis kring detta och det bildades två skolor. Lite förenklat kan vi kalla dem hedonister och stoiker (också kallad eudaimonisk lycka).

Hedonister intresserade sig för lycka i en enklare direkt form, medan stoikerna, med exempelvis Aristoteles som en av sina mästare, kände för ett vidare begrepp. Lycka var något svåruppnått i Aristoteles värld. Något vi var tvungna att sträva efter. Det går att läsa in i hans tankar att han ansåg att livets meningsfullhet var en del i begreppet lycka. 

Hedonisterna representerade den syn på lycka som forskarna idag kallar lycka tidigare i texten, åtminstone lite förenklat.

Den hedonistiska lyckan handlar mycket om sensoriska upplevelser. Jag köper något, jag går på fest, jag köper en bättre bekvämare bil, jag har sex, dricker alkohol, känner solen mot min hud, äter gott, mår bra, ser en bra film, åker till Gröna Lund eller gör en weekend på ett Spa.

I vårt samhälle har den här delen av lyckoupplevelsen fått stor plats. Hela vårt konsumtionssamhälle har sin grund i att vi kan köpa prylar och upplevelser som ger upphov till lycka.

Tyvärr är det en komplex lyckoupplevelse. Den drabbas exempelvis lätt av inflation – det som var fantastiskt igår är vardag idag – och tillvänjning, Vi måste alltså hela tiden sträva efter allt större stimuli för att vara lyckliga.

Forskning visar också att allt för stark strävan efter hedonistisk lycka kan vara rent förödande för våra liv.

Det är därför lätt att sätta likhetstecken mellan hedonistisk lycka och “billig” lycka som skulle kunna vara mindre värd eller mindre fin.

Men inom den hedonistiska synen på lycka finns också leendet från en arbetskamrat på morgonen. Känsla av tacksamhet. Befrielsen i det gemensamma skrattet i svåra stunder eller känslan av välbefinnande när någon du älskar tar på dig. I själva verket finns det vissa mycket kraftfulla mekanismer kopplade till vissa former av lycka som vi definitivt inte vill välja bort.

Vad är lycka?

Meningsfullhet, som kan handla om att göra gott i världen – vi kan här kalla den den stoiska lyckan – handlar mycket om sammanhang, självförverkligande, karaktär, känsla av mening, personlig utveckling, relationer och om handlingar satta i ett sammanhang; som att hjälpa fattiga, bidra vid katastrofer, arbeta med gamla för att nämna några exempel.

Det här är den disciplinerade och strävsamma lyckan tänker jag när jag läser och studerar.

Det är lätt att tro att det här är den finare och mindre komplexa komponenten i våra liv när vi pratar välmående, men modern forskning har visat finns komponenter även här som inte ska överdrivas. Att vara stolt och känna stolthet är exempelvis en del i den stoiska tanken. Det är också något som i överdrift kan skapa stora problem. 

Så vi ska inte värdera vår känsla av lycka för mycket. Det finns inte självklart någon lyckoupplevelse som är finare eller bättre. Inte heller ska vi jaga lycka, det är ingen framgångsfaktor.

Läs gärna mitt inlägg om Ikigai – en filosofisk vy på meningen med livet, om vilka komponenter vi vill ha med oss främst inom karriären – för att få en ökad känsla av sammanhang och mening.

Lycka genom årtusenden

För att sätta tankegångarna kring lycka är det intressant att fundera kring hur lycka hanteras i olika religioner. Där är det vanligt att lycka är något som vi uppnår i himlen, eller i ett senare liv. Lycka är inte en del av jordelivet.

Religionen representerar en mer klassisk syn på lycka än den syn vi har idag. Våra tankar kring vad lycka är och vem som är lycklig är en ganska ny företeelse trots att vi refererar till det Antika Grekland ovan.

I vår moderna kultur så var det först under senare delen av renässansen, då är vi någonstans på 1600-talet, som det började bli accepterat att lycka var något som vi skulle förhålla oss till i våra liv.

Innan dess var lycka något som kom av ”slumpen” eller andra externa faktorer. Det går till och med att se i vårt språk i hela västvärlden, där tur och lycka är intimt sammanflätade i språket. I Svenskan har vi exempelvis orden lyckosam och tursam som synonymer. 

Lycka per nation
Lycka mäts faktiskt regelbundet och det finns sammanställningar om hur lyckliga vi är per land. Bilden är saxad från World happiness report 2016.

Balans

Det finns alltså åtminstone två komponenter i vårt välmående; lycka och meningsfullhet och enligt filosoferna så bygger alla våra aktioner vi gör på att vi vill öka vårt välmående.

Men det går att koncentrera sig på lyckokänslan direkt utan att gå omvägen via konsumtion, aktiviteter eller strävan efter sammanhang. Forskning och erfarenhet pekar på att vi mår bättre av att jobba med oss själva och vår upplevda lycka än vi gör av att försöka hitta nya stimuli och nya sammanhang. Och det måste också finnas en balans mellan de olika komponenterna.

Exakt hur den balansen ska se ut vet jag inte om det finns något svar på, men forskning visar att det är väldigt svårt att uppnå en varaktig känsla av välmående, om vi bara strävar efter att känna lycka. Känslan av sammanhang och mening måste också få sin tid i vår jakt på lycka.  

Åter till mig själv

Jag har de senaste 15 åren – undantaget de fyra senaste – jagat lyckan allt mer desperat, eller kanske välmående om jag ska använda de ord jag introducerat ovan. Det förstår jag idag.

Idag undrar jag varför. Jag har på senare år gjort allt mindre, de senaste två åren har jag inte ens arbetat, och känt mig rätt lycklig faktiskt.

Var det någon ålderskris som skapade det här tillståndet från början? Eller var det ett resultat baserat på vår materiella välfärd?

Har det varit så att jag inte varit speciellt nöjd med vardagen tidigare och på så vis försökt kompensera det genom att höja mina mina krav i livet, när jag varit missnöjd med vardagen.

Jag vet inte om jag har något svar. Men jag tror att jag och min sambos ekorrhjul har sin grund i vår jakt på lycka i ett liv som inte alltid känts så roligt alla gånger.

Att ta sig ur ekorrhjulet handlar om att ge sig själv lite möjlighet att lyckas med att leva.

Jag förstår också att jag, eller kanske vi för det gäller även min sambo, historiskt främst haft det hedonistiska sättet att se på glädje och lycka i vår vardag.

Men mitt liv saknar nog mer mening än lycka så frågan är om jag fokuserat på det som varit relevant alls? Det är till och med så att jag har haft svårt att orka med så mycket mer stimuli i mitt liv. Jag har alltså försökt jagat hedonistisk njutning när jag inte orkade ta emot så mycket mer och utdelningen därför i princip var noll och intet. 

Läs mer

Är du bortskämd och är du stolt över det?

Berkeley Universitet har en mycket läsvärd site kring lyckobegreppet i stort. Den är forskningsbaserad och hänger samman med de fria kurser som går att läsa på distans där. Något jag gjort och kan rekommendera.

Det finns en rad poddar kring begreppet lycka. Berkeley har sin egen soḿ du hittar via länken ovan. Jag gillar också Happycast som jag rekommenderar.

En mycket läsvärd bok som beskriver den stoiska synen på lycka hittar du i Stoicism and the Art of Happiness, skriven av Donald Robertson. Det är den bok som förekommer i videon i inledningen.

15 KOMMENTARER

  1. Nu är vi där igen – och jag vill gärna kommentera. Det var ett tag sedan sist men om jag minns rätt är det samma tema.

    Det är lätt att börja hänvisa till gamla grekiska tänkare och få det till att de utgör den enda historiska synen på detta ämne.

    Du nuddar vid religionen men nämner knappt vad bibeln säger om lycka.

    Slå upp Matteus 5:3-10 och läs vad den största människan som levt på jorden sade om lycka. Vill man ta reda på mer så finns svaren vad det explicit betyder för människor av i dag.

    Vi har haft diskussionen tidigare, du har länkarna.

    Vänlig hälsningar

    • Att vara troende är något som, om det görs med måtta, bidrar till ett rikare liv. Det är faktiskt mätbart och får nog ses som en sanning.

      Tyvärr, får jag väl säga, så hör jag inte till de troendes skara, men jag har inte något stort behov av att distansera mig heller.

      Då pratar vi om det personliga och individuella. Religioner som massrörelse är något jag är extremt skeptiskt till.

  2. Jag tycker att lycka är ett alltför brett begrepp för att vara användbart. Indelningen i hedonistisk lycka och känsla av sammanhang/mening är ett steg i rätt riktning, men fortfarande för oprecist.

    Ta hedonistisk lycka till exempel. Låt säga att jag är rejält hungrig och nu ska få äta en god måltid. När maten kommer in och det vattnas i munnen har jag en positiv känsla av förväntan. Trots att magen skriker och kurrar, är upplevelsen positiv. När jag sedan har ätit upp var jag istället en förnöjd känsla av att ha stillat ett behov och av att slippa hungerssignalerna.

    Två helt skilda känslor, reglerade av helt olika neurotransmittorer och banor i hjärnan. Varför ska man klumpa ihop detta till en enda kategori?

    För mig är lyckoforskningen som att forska på “dåligt mående” och då inkludera fysisk smärta, sorg, ångest, sjukdomssymptom osv osv. Sen frågar man folk “hur dåligt mår du?” på en skala från ett till tio och respondentens tolkning av vad som menas med frågan bakas in i svaret varpå mätningen blir meningslös.

    • Du har en poäng samtidigt som jag tycker du är för kantig.

      Om vi delar upp lyckobegreppet i allt för små delar så fångar vi inte dina överväganden som människa när du gör dina val.

      Tänk om du står inför valet att gå och äta med dina arbetskamrater. Du är skithungrig och vill gå på buffé. Dina kompisar vill äta sushi.

      Då påverkas du av helt olika “krafter” i ditt val. Att bli mätt eller tillhöra en grupp. Vad vinner vi då på att vi försöker dela upp lyckobegreppet i delar?

  3. Du har en poäng, men jag tycker du är för mjuk i kanterna. 🙂
    Sådana avvägningar är intressanta problem. Inom beslutsanalysen kallas de multikriterieproblem. Ett typexempel kan vara ett infrastrukturprojekt där man t ex ska dra ny järnväg. Det kommer ha en kostnad, det kommer påverka den lokala miljön, leda till en viss mängd utsläpp som påverkar den globala miljön, störa funktionen av ordinarie trafik under byggprocessen osv. Samtidigt kommer man ha en vinst i form av en tågbana som fraktar folk x minuter snabbare från a till b och som kommer kunna användas i y decennier.

    Lokalt och globalt, nuet och framtiden, allt måste vägas in och försöka mätas i någon slags enhet. Det finns metoder att tackla den typen av problem, som ofta innebär att man försöker konstruera en “gemensam enhet” där de här vitt skilda faktorerna kan översättas till varandra. Ett annat exempel är utvärdering av kostnadseffektivitet av läkemedel och andra medicinska insatser, där man räknar i t ex kvalitetsjusterade levnadsår (QUALY). Där bakar man in försämringar i livskvalitet så att t ex att leva ett år med stark smärta motsvarar x månader smärtfri livstid.

    Den här typen av sammanvägda variabler har absolut sin plats för att göra avvägningar, men de är ganska abstrakta konstruktioner och gör en mer förvirrad än upplyst om man inte benar ut vad de består i. Begreppet lycka som det paraplybegrepp du beskriver blir just en sådan märklig, konstruerad storhet.

    • Men då tror jag inte att vi är så oense. Det finns rätt mycket forskningsinformation om vilka komponenter som finns inom begreppet lycka. Främst då inom psykologin. Men det är inte nedbrutet på signalsubstansnivå.

  4. Apropå lycka och att hitta sig själv. Den här videon vore otroligt intressant att få din synpunkt på.

    Den är bara 5-minuter lång, kräver dock att du lyssnar med ljud.

    • Nu Rutger har jag tittat. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga eller tycka. Videon gör gällande att vi ska leva i nuet och få ut mer av det. Jag kan bara hålla med. Det ändrar inget ovan, det är en strategi för att förbättra sin lyckoupplevelse som jag personligen blivit mycket bättre på, men där jag fortfarande har mer att lära. Det är ett budskap vi aldrig kan sprida för mycket.

      Sedan visar bilderna det vackra och underbara livet, för mig blir det då en spel med den Hedonistiska glädjen. Att visa vackra miljöer, vackra damer och barfotaliv är egentligen detsamma som att visa sin nya Mercedes. I det så kommunicerar videon en ganska snäv och allt för konventionell bild av lycka tycker jag.

  5. Konstigt, för mig ligger den inbäddad under min kommentar. Nåväl videon jag åsyftar heter “Finding myself at age 26” och finns på Youtube upplagd av användaren Trout & Coffee

    Borde gå att hitta genom sökfunktionen på ett kick 🙂

    • Bra, tack. Det är kanske någon bugg, vi ser inte riktigt samma sak då jag läser kommentarer i från admin interfacet. Jag tar en titt!

  6. Oj, tänka sig att det går att teoretisera så mycket om lycka? Men vem vet, när/om jag själ åker rakt in i en ålderskris så kanske jag med börjar. Eller så köper jag typ en värstingmotorcykel?
    Mvh investera-pengar.blogspot.se

    • Utifrån tonen i kommentaren och det faktum att du verkar lägga tid och kraft på det som inte intresserar dig så kanske det är dags för motorcykeln.

  7. Ta inte illa upp för det var inte ment så, och tolka inte in för mycket ton. Jag tycker din blogg ofta är läsvärd, men ibland blir det lite väl filosofiskt för mitt tycke bara.
    Mvh

Vi värdesätter diskussion - Kommentera gärna