Onkel Toms stuga

Rikast är den vars nöjen kostar minst

Meny Stäng

Etikett: utdelningsinvestering

Förvaltningsupplägg när vi lever på kapitalet

Då har vi äntligen landat även ekonomiskt här i Småland. Lägenheten är såld, mäklararvodet betalt och snart har vi också betalat sista elräkningen från lägenheten i Linköping. Det går att summera och samtidigt på allvar börja jobba med kostnadsläget här på gården. Men inte idag, idag tänkte jag skriva om hur jag tänkt förvalta kapitalet vi har. Det blir principer snarare än rena belopp, men för att ni ska få en känsla för totalen så ska ni få våra budgetsiffror för 2018:

Löpande utgifter:

  • Månadsutgifter: 20 000 kronor.
  • Inkomster och bidrag per månad: 10 000 kronor efter skatt.
  • Totalt behov av uttag från eget kapital under 2018 = 120 000 kronor.

Engångsinvesteringar på bostaden:

  • Trekammarbrunn 70 000 kronor.
  • Fiberanslutning 23 000 kronor.
  • Kamin 15 000 kronor.
  • Totalt cirka 110 000 kronor 2018.

Inga utgifter är ”fasta och heliga” utan kan modereras beroende på det ekonomiska sammanhanget (jag tippar att vår lägsta möjliga månadskostnad landar kring 12 000 kronor och det enda vi beställt i investeringsväg är fiberanslutningen).

Jag har tidigare gjort en hel del simuleringar och resonerat om vi faktiskt är ekonomiskt fria – läs gärna det inlägget innan ni fortsätter – och den simuleringen pekar på att vi nog är det, men utan stora marginaler. Vi är dock ganska överens om att vi kommer arbeta i någon form under (åtminstone) vissa perioder framöver så behovet av kapitalet är inte absolut. Vårt kapital är en bas för vårt oberoende.

Samtidigt som vi alltså vill förvalta portföljen, så att vi kan leva på avkastningarna, vill vi hålla dörren öppen för ett hopp tillbaka in i ekorrhjulet sommaren 2019. Konkret innebär det att vi vill investera våra pengarna på ett sådant sätt att vi kan lägga en rejäl kontantinsats till en lägenhet eller villa.

Riskhantering

Den negativa psykologin är stark när vi pratar privatekonomi. Det innebär att alla som framstår som negativa och problemorienterade också antas vara mer seriösa och trovärdiga en de som är positiva. Men jag har inte privilegiet att sitta här och allmänt filosofera om höga bolagsvärderingar, Brexit, allmän samhällskollaps, riskerna i fastighetssektorn eller kronans rörelser mot dollarn. Nej, jag kan inte allmänt diskutera alla risker i investeringar, jag måste förvalta våra pengarna klokt, här och nu!

Utifrån en relativt positiv grundsyn på samhället och den ekonomiska utvecklingen, och hur vi ser på framtida arbete, har vi valt en investeringsansats som bygger på att vi investerar vårt kapital i aktier. Räntepapper eller sparkonton, åtminstone inte lågavkastande stabila sådana, ger inte den avkastning vi söker inte heller ger de den kortsiktiga trygghet (tänk räntehöjning) som vi önskar. Trots den relativt höga värderingen på många av världens börser anser vi att en relativt stabil portfölj, med låg förväntad avkastning, på sikt har högre risk en än som har högre förväntad avkastning även om värderingen kan svänga mer. Det är givet våra livsbetingelser och livsval. För att hantera osäkerheterna som råder på såväl kort som medellång sikt väljer vi att avsätta en viss del av vårt kapital i en buffert, på ett sparkonto.

Ansatsen möter våra krav om önskad avkastning samtidigt som vi har – genom vår buffert – en viss distans till börsens upp och nedgångar.

Jag har jobbat med att lära mig förvalta vårt egna kapital och förstå mig själv som investerare, under ungefär fyra år. Från det kan vi dra slutsatsen att jag inte är någon vidare aktieplacerare. Min största svaghet är förmågan att värdera och investera i tillväxtbolag. I snitt förvaltar jag fondportföljer mycket bättre än jag förvaltar aktieportföljer då jag har lättare att förhålla mig positiv till allmänna trender än jag har till enskilda bolag. Vi kommer främst beakta den lärdomen när vi investerar tillgängligt kapital – vi gör inga förändringar i befintlig portfölj – och därför kommer huvuddelen av det fria kapitalet som vi fått från lägenhetsförsäljningen investeras i aktiefonder. Vi investerar i fonder med relativt hög risk även om vi kommer ha en andel i konservativa och billiga globalfonder.

Befintligt aktieinnehav ger viss direktavkastning – läs mera här – som är dryga 40 000 kronor (cirka 1/3 av vårt årliga kapitalbehov) per år. Resterande 2/3 av vårt kapitalbehov ska komma från värdetillväxt i bolag eller fonder. Vi bedömer att direktavkastningen varierar något långsammare än bolagsvärderingarna, så detta utgör den mer konservativt inriktade delen av portföljen.

Bolagsrisken i portföljen är näst intill obefintlig. Något bolag är 5% av portföljvärdet men då vi blandat en rad olika fonder på olika marknader så är nog normalinnehavet av en enskild aktie under 0,1% av portföljvärdet.

Vi är dock överviktade på vissa geografiska marknader (USA och tillväxt Asien); vi är dollarberoende och beror på två sektorer i form av energi- och finansmarknaderna.  Det är inget vi förändrar utan accepterar. Det vi kan göra för att hantera risk är främst att bevaka om det sker en förändring i förutsättningarna för finansiella bolag i Sverige, EU eller USA.

Vi gör idag inget speciellt för att säkra kontantinsatsen på framtida bostad utan räknar med att den risk vi har i våra investeringar säkrar tillräckligt med kapital 2019.

 

 

Hur gör vi?

Det kapital vi fick ut från lägenhetsförsäljningen kommer vi rulla in i aktier under cirka 4-6 månader. Vi har redan börjat och huvuddelen går, som jag beskrivit ovan, in i aktiefonder. Viss del går till specifika aktier. Räntefonder används (väldigt sparsamt) i ett försök att ge viss avkastning till det kapital som ska investeras i aktier. Om 6 månader finns ingen stor post räntepapper i vår portfölj.

Vi kommer behålla en buffert på 200 000 kronor på ett sparkonto i Avanza som ger 0,5% avkastning. Det är vårt kapital som vi tar pengar från och flyttar över till våra lönekonton – om det behövs – för att kunna betala våra räkningar. Kvartalsvis kommer vi revidera behovet av vår buffert och lämplig storlek. Storleken avgörs av vårt kapitalbehov och värderingen av aktieportföljen. Vi har idag inte diskuterat hur vi ska ta ut pengar ur våra aktier och fonder utan det får göras utifrån förutsättningarna som råder då.

I princip betyder detta att vi nu investerar allt kapital – undantaget 1,5 års kapitalbuffert för löpande kostnader – in i aktier. När vi mognar i det här och får en bättre bild av vårt kapitalbehov så jobbar vi med att sänka den bufferten. Rimligt är att sträva efter en buffert om cirka 3 – 6 månaders kapital för löpande kostnader, för oss så skulle det innebära en buffert kring 30 000 – 60 000 kronor.

Synpunkter, tankar, eller frågor på det?

Chowder rule – Att vikta samman tillväxt och utdelning vid aktieköp

Det här inlägget ska handla om utdelningsinvestering. Utdelningsinvestering är en långsiktig investeringsform där vi som investerare främst ser till en akties förmåga att generera utdelning under ett längre tidsspann. Det är ett av många möjliga sätt att investera, men historiskt har denna typ av investeringsmetodik varit väldigt lyckosam.

För en utdelningsinvesterare kan goda mål för avkastningen över tid vara att en investering ska ge 10% direktavkastning, för aktier så är detta utdelning, på ursprungligen insatt kapital, efter tio år. Ett så kallat 10:10 mål. ”The Chowder rule” som vi ska diskutera här stödjer ganska väl ett 10:10 upplägg.

Anledningen till att jag tycker Chowders metodik är intressant att titta på är att den hanterar några principiellt intressanta delar i investeringssammanhang. Det kommer därför inte bli en komplett genomgång av styrkor och svagheter, samt alternativ till Chowderregeln, utan se detta som en introduktion och principiell diskussion. Länkar till mer läsning följer sist i inlägget.

Chowder säger: direktavkastningen nu (i %) + den 5-åriga genomsnittliga utdelningstillväxten (i %) > 12%.

 

 

Regeln gäller om direktavkastningen är högre än 3%! För bolag under 3% direktavkastning ska summan ovan vara större än 15%.

Exempel
Väldigt förenklat skulle Chowders regel kunna användas enligt följande:

Jag är intresserad av bolag X som har allt jag önskar mig av ett bolag i form av framtid, finanser och produkter och jag försöker hitta ett korrekt pris på bolaget. Det har höjt sin utdelningen med i genomsnitt 13% de senaste fem åren och så vitt jag kan bedöma så kommer denna utdelningstillväxt att fortsätta i samma takt.

Genom att använda Chowders regel så blir rätt pris för denna aktie det pris då direktavkastningen är minst 2%.  

utdelningsinvestering

Utdelningsinvestering resulterar ofta i investeringar i kända bolag med stabil intjäningsförmåga.

Det jag gillar med det här är att regeln tar hänsyn till två faktorer. Nämligen nuvarande utdelning och framtida förväntade tillväxt av densamma. Dom hänger nämligen intimt samman. Utdelning är inget annat än pengar som återförs från bolaget, du äger aktier i, till dig som ägare. Det är inget magiskt med utdelning, utan ju mer ett bolag delar ut, ju mindre kan man växa och vice versa. Men utdelning är o andra sidan inte oviktigt, de som analyserat investeringsupplägg över lång tid har noterat att bolag som faktiskt tjänar pengar och kan dela ut pengar långsiktigt, och år efter år kan höja sina utdelningar, vanligtvis är väldigt goda investeringar.

Så utdelning och tillväxt är båda viktiga faktorer i goda investeringsbeslut.

För mig har Chowderregeln inneburit att jag har en referens. Jag tittar på bolag jag är intresserad av, på deras nuvarande utdelning, historiska utdelningshöjning och framtida prognos. Jag förstår också att högre utdelning normalt kommer med lägre förväntad tillväxt och kan relatera dessa till varandra.

En annan intressant del i detta är att andra mätetal så som P/E blir ointressant. Chowder ser endast företag som en pengaslang som sprutar pengar. Han bryr sig då om flöde och ökningstakt. Om detta flödes värde skulle stiga i morgon eller sjunka är inte så intressant.

Den här metoden betyder dock inte att vi kan avstå från att göra jobbet som krävs som investerare. Vi måste köpa sunda företag, med en framtid, annars spelar det ingen roll i längden.

Mitt främsta innehav av aktier utvalda enligt denna regel är Discover Financial Systems, DFS.

Här hade jag tänkt göra lite jämförelser vad detta skulle ge för svenska verkstadsindustribolag så som Sandvik men jag har extremt taskig uppkoppling idag så jag ger upp och cyklar en sväng i stället.

Vill du läsa mer?

Chowder själv på Seeking Alpha. Sure Dividend har mer läsning och trevliga exempel. Kritik av Chowders rule med massor av läsvärda kommentarer på Seeking Alpha.