Skogsliv vid Walden – Samhällskritik och andra val anno 1854

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Adlibris

På något sätt, som jag inte riktigt minns nu, så kom jag i kontakt med Henry David Thoreau och hans bok Skogsliv vid Walden.

Något fångade mitt intresse där och då. Lite vidare efterforskningar väckte mitt intresse än mer. Så här sa exempelvis Wikipedia om denne Thoreau:

Henry David Thoreau, född 12 juli 1817 i Concord i Massachusetts, död 6 maj 1862 i Concord i Massachusetts, var en amerikansk författare, naturvetare och filosof. Han var transcendentalist, skattemotståndare och utvecklingskritiker.

… skapade transcendentalisterna en idealistisk och individualistisk strömning som fick stor betydelse för eftervärlden.

Thoreau är mest känd för Walden (Skogsliv vid Walden) (1854) som är en reflektion över enkelt leverne i naturliga miljöer, och för essän Civil disobedience (1849) som argumenterar för individuellt motstånd mot regeringen i moralisk opposition mot en orättvis stat.

Bland hans sista bidrag var hans skrifter om naturhistoria och filosofi, där han förebådade ekologi och miljöhistoria, två källor för dagens ekologism.

Fritt saxat ur Wikipedia!

Jag hade gärna klippt med mer text, exempelvis kunde jag valt att ta med något om Thoreus aktiva arbete mot slaveriet eller hur han är en stor inspiratör för många anarkister.

Men jag tror vi stannar här. Poängen borde gått fram; det här är en ganska tung snubbe om vi pratar om personlig frihet, oberoende och samhällskritik.

Inte minst genom att hans tankar och filosofi levt och växt vidare in i vårt samhälle.

Thoreau var en tidig bloggare – Att skriva utifrån sig själv

Idag hade förmodligen Thoreau varit bloggare då han, åtminstone i Skogsliv vid Walden, berättar sin historia på det sätt som vi som skriver bloggar gärna gör.

Han utgår från sitt egna liv och berättar, i tidsföljd, på det sätt som är naturligt när man skriver en del varje dag och baserar berättandet på upplevelser man haft. 

Han reflekterar kring sin samtid och just betraktelserna låter han ta stor plats i boken. Det finns ett huvudtema i form Thoreaus egna liv, men det är nog just betraktelserna som är boken.

Återigen, precis som en blogg!

Skogsliv vid Walden – Skeptisk syn på vansinnet runtomkring

Om Thoreau skrivit en blogg idag hade den förmodligen varit väldigt lik Mr. Money Mustaschs blogg, eller varför inte den här.

För inte bara innehåller texten betraktelser, Walden är ofta rätt kritisk till det han ser.

I Skogsliv vid Walden får vi exempelvis läsa om idiotin med gästrum i stora hus (det är ju aldrig någon som bor där) och vi får ta del av olika tankar kring varför alla jobbar så hårt och det märkliga i detta.

Men likheterna mellan de som reflekterar över samtiden idag slutar inte där! Vi får, precis på samma sätt som här, detaljerade redogörelser för Henrys budget när han levde enkelt och snålt där vid skogstjärnen vid Walden. Thoreau vill skapa andra referenser helt enkelt.

Skogsliv vid Walden
Henrys omkostnader.

Men Thoreaus bloggandet skedde för 160 år sedan!

Innehållet är skapat i ett annat samhälle med andra strömningar än dagens. Materialet är skrivet i en tid och på en plats där det fanns stora sociala spänningar.

Slaveri och en begynnande ojämn fördelning av resurser – storjordbruken skapades och med det en överklass man inte sett i USA tidigare – var en del i detta.

Dessutom började industrialismen göra påtaglig skillnad i människors vardag.

Att boken är skriven i en annan tid är inget problem, istället är betraktelserna kring det samhälle som växer fram intressanta för oss som lever i den skruvade framtid Thoreau började se de första exemplen på.

Att skribenten inte upplevt våra liv gör att det blir som om någon med nya ögon betraktar vårt moderna liv.

Skogsliv vid Walden om ekonomi, mat och hälsa

För den som funderar kring begreppet frihet blir aspekter som överlevnad, försörjning och i förlängningen också privatekonomi centrala och intressanta delar att studera och förstå.

Ni ser det här på den här bloggen och i Henrys bok. 

Exempelvis skrev han om mat, matbehov och matkostnader. Och precis som när jag berör dessa ämnen så hade hans samtid starka åsikter. Främst var det Henrys val kring mat, och konsekvenserna dessa skulle få på Henrys hälsa, som man oroade sig för.

Han var i huvudsak vegetarian och fick massa sanningar levererade till sig om det orimliga i detta.

Jag fångar ett guldkorn:

Läsaren märker, att jag behandlar näringsproblemet mera från ekonomisk än fysiologisk synpunkt; och i varje fall …

Det är intressant att se hur självklar alla generationer har ansett att sin tids syn på mat är. 

Henrys val kring mat och livsstil skulle idag anses som i högsta grad hälsosam – åtminstone i vissa läger! 

En uttalad önskan om enkelhet

Henry David Thoreau reflekterade sin samtid.

Han levde annorlunda – under perioder som mer eller mindre självförsörjande ensling – men hade också en stark bild av vilket liv han ville leva.

Främst då det gällde relationen mellan egen utveckling och åtaganden i samhället.

Han ifrågasatte också relationen mellan hantering av ägodelar och livet i övrigt, i stort som smått.

Han var konstant emot allt som ökade omfattningen av hans åtaganden.

I boken förordar han ett enkelt liv och ser med förvåning på vad de stora jordbruk som byggs upp i området kräver av de människor som äger och driver dessa.

De äger inte jordbruken, utan jordbruken äger dem.

Det förefaller mig, att det inte så mycket är människorna som hålla sig med boskapshjordar, som fast mera boskapen som håller sig med uppassare.

Nuförtiden är det inte boskapshjordarna som kräver att vi jobbar dygnet runt; det är bilar, pooler, renoveringar och resan till Thailand.

Men att fundera över relationen – vem äger vem – är relevant och giltig i vår tid.

Läs gärna om hur vi väljer vår bostad. Inte utifrån det ikoniska boendet utan från praktiska aspekter.

Surt sa räven om rönnbären

Det finns en stor skillnad mellan moderna bloggare, som skriver i samma anda som Thoreau, och många av dåtidens transcendentalistiska filosofer.

Filosoferna var förhållandevis fattiga, även om det inte levde i nöd, medan många av dagens bloggare, så som jag, tillhör några av de mest välbärgade grupperna i samhället.

Henry fick naturligtvis kritik för sin syn på enkelhet då han exempelvis inte tillhörde gruppen av människor med stora lantbruk. Därför kan vi säga att kritiken mot det som hände i samhället då – från Thoreau – var en kritik från utsidan.

Idag kommer ofta kritiken – från mig exempelvis – inifrån. Från oss som springer i ekorrhjulet!

Det finns flera skäl till att det är så här.

Bland annat så har samhällsklasserna förändrats i form och struktur så att mycket större grupper involveras i ”det rika livet”. Det liv som på Thoreaus tid var förbehållet ett fåtal.

Att Henry kritiserade ett liv han inte var del av, gav upphov till kritik i form av ”surt sa räven om rönnbären”.

Han kunde nonchaleras för att han mest var sur för att han inte fick vara med och leva det ljuva livet.

Den kritiken fungerar dåligt på dagens bloggare.

Läs gärna inlägget: Frivillig enkelhet och minimalism – Erfarenheter | Familj | Förändring. Där skriver jag om hur vi upplevt vår flört med det enklare livet efter att vi lämnat gården i Småland för Sundbyberg och ekorrhjul.

Tekniska framsteg gjorde det lätt att sprida nya tankar

Trancendentalismen fick sitt stora genombrott då böcker – egentligen information i alla former – blev mer tillgängliga, billiga och spridda.

På samma sätt har Internet idag gjort att det i princip är gratis att läsa, tänka och utbilda sig.

Thoreaus skrivande och dagens bloggar kring ekonomisk frihet, enklare liv och aggressiva sparplaner kom alltså i en tid där informationsutbytet ökade! 

Kanske innebär snabb förändring att vi önskar oss andra influenser och att samhällsförändringarna sammanfaller med ökade kommunikationsmöjligheter. Eller så finns det ett starkt behov hos oss människor att reflektera och kommunicera kring våra liv och när vi får möjlighet att göra det fritt så tar många chansen. 

Är boken Skogsliv vid Walden läsvärd?

Nja, den bok jag läste är översatt av Frans G. Bengtsson och känns översatt för att ge en rättvis bild av författaren och tidsandan han verkade i.

Det gör den på bekostnad av bokens budskap kan jag tycka.

Stora delar av Skogsliv vid Walden handlar också om Henrys liv där och då, och har inte så väldigt mycket allmänintresse.

Personligen känner jag att det är den första knappa halvan som är riktigt läsvärd, resten hade jag lite svårt för.

Men Skogsliv vid Walden kan trots det vara värd att äga!

Ja, det är en bok som inte ska sträckläsas.

Den kan dessutom läsas om i vissa delar och passar nog bäst för att tas genom en liten tugga då och då, exempelvis vid en sen höstkväll tillsammans med favoritteet.

En nyöversatt version finns i pocketupplaga på Adlibris för 54 kronor.

Nästa del i min utbildning kring transcedentalismen får bli att studera Ralph Waldo Emerson, samtida med Thoreau och central i samma filosofiska fåra.

Delar av Emersons texter finns här.

En trevlig recension av boken – om du vill ha ett second opinion – finns att läsa på bloggen Bernur.

Jag som skriver här heter Anders Gustafsson. Här pratar vi om vår tid och våra pengar. I stora drag kan vi säga att vi pratar om hur vi styr våra liv för att leva friare och intressantare liv.

Titta bland kategorierna i menyn här ovanför så ser du vad vi pratar om i detalj.

Läs gärna min fria e-bok som jag skrivit för dig som vill leva ekonomiskt fri för en kortare eller längre period.

Jag har nyss fyllt 50 och har fyra barn och sambo. Vi bor i Sundbyberg sedan 2019. Innan dess drev vi en liten gård i Småland under ett par år. På den tiden var vi aktiva inom FIRE-rörelsen och predikade för ekonomiskt oberoende och tidig pension. Nu är vi åter i ekorrhjulet :)

Det här med att hoppa ur ekorrhjul och säga nej till tråkiga vardagar har intresserat mig sedan 2013. Det som nog gör den här bloggen lite unik är att jag närmat mig frågeställningen på så många vis. Inte minst har jag försökt förstå och påverka min roll i det hela.

Utbildningsmässigt är jag civilingenjör. Jag har på det varit doktorand, men fullföljde aldrig den banan. På senare tid så har jag även läst psykologi på universitetsnivå.

Du hittar min email-address på den lilla mailikonen här nedanför. Där hittar du också länken till bloggens Youtube som du gärna får prenumerera på.

18 svar på ”Skogsliv vid Walden – Samhällskritik och andra val anno 1854”

  1. http://blogthoreau.blogspot.se/

    Han har en blogg. 😉 Läste den ofta tidigare när den var igång mer aktivt. Har läst den där Walden också för ett par år sedan. Inspirerande bok. Passade vid läsningen på att samla bra stycken till min citatbok. Har förresten aldrig hört om att någon annan skriver citatböcker. Av nästan alla böcker jag läser så hamnar åtminstone någon mening, i bland halva sidor i min citatbok som förstås består av många band vid det här laget. Sedan kan man gå tillbaka till citatböckerna själva och bara läsa dem. En outsinlig inspirationskälla.

    Svara
    • Tack för tipset! Varifrån kommer grundmaterialet till bloggen, vet du det?

      Thoreau är ju en riktig kändis när det kommer till citat, han finns citerad i massor och mycket kommer ju från just Walden.

      Kan du några bra citat om citat?

      Svara
      • Förstår kanske inte riktigt din fråga. Personen bakom bloggen är, vad jag vet, anonym. Materialet verkar hämtat från The Thoreau Reader http://thoreau.eserver.org/default.html eller Thoreau Society http://www.thoreausociety.org/ som jag hittade på bloggen.

        Bra citat om citat? Nja det vet jag inte. Googlade på bra citat om citat (på bilder) och då dök det upp massor.

        Dessvärre upplever jag att jag i mycket bara är en konsument av en massa kloka tankar. Vad göra med dem? Hoppas väl någonstans att de ska förändra mig både på in- och utsidan av livet. Ord är skapande, livskraftiga, kan också söndra och skada. Om ord kan skapa verklighet, en värld (enligt Första Mosebok) så borde väl en människas ord, i synnerhet en vis persons ord, kunna förändra en liten människa. I hope. 🙂

        Svara
        • Tack Eva, kommentaren hade fastnat i ett filter som är känsligt för kommentarer med länkar i.

          Jag tror du svarade på min fråga, alltså varifrån de daterade inläggen kom från då de inte är skrivna på det sättet i Walden.

          Att konsumera kloka tankar men bara parkera dom någonstans är inte ovanligt. I träningssammanhang är det inte ovanligt att den som är sämst tränad är den som i breda termer kan mest. Medan de som är bra tränade tagit en riktning så har den dåligt tränade stått på samma ställe, tagit in nya intryck, ändrat. Slutat. Börjat om med något nytt. Bäst tränade är de som tar in några klokskaper och följer dom under en lite längre tid. Därefter analyserar utvärderar och korrigerar.

          Svara
          • Mycket intressant svar som säger mycket om varför jag upplever som jag gör. Kan ofta förvånas över att i mitt tycke icke belästa eller åtminstone dåligt pålästa personer kommer ”längre” än jag som ägnat en stor del av mitt liv åt läsning. Nu har jag ju tur som inte har några större ambitioner att komma någonstans så på så sätt är det ok. Men upplever just att min sorts kunskap snarare verkar vara ett hinder i vissa lägen. Folk fattar inte vad jag pratar om eller förstår inte vad jag menar men vanligast är att folk blir alltför utmanade av det sagda. Jag vill främst påverka genom att informera, inte undervisa och förklara för vad vet jag om vad som är ”sant”? Upplever inte att jag vet mer än andra, det lilla jag vet om olika saker är ju så otillräckligt, så pyttigt. Men ha synpunkter, åsikter och tycka till är så lätt, så lätt, så lätt. 😉 Folk sammanblandar det lätt med kunskap numera om man råkar ha talets gåva. Det kan man (ut)nyttja… Ändå framstår man ibland som lite av en nörd. De verkliga nördarna är ju forskare på universiteten, den nivån är jag ingalunda på inom något endaste område!

            Förstår av det du skrev att skillnaden kan vara handling, testande, praktiken, ”träningen i verkligheten” utanför tankevärlden. Jo, det stämmer att vissa favorittankar har visat sig hålla för verkligheten, vissa bara inom vissa smala områden, många andra får man hålla för sig själv tillsvidare. 🙂

            ”Tagit en riktning” skrev du. Hmm, bra tankeställare. Har jag en riktning i allt detta? Tål att tänkas på…öh, kanske ska man istället skrida till handling. Det är ju lättare att styra om man redan är igång så att säga. Igång med vad är väl frågan i mitt fall. 😉

          • God morgon Eva,

            En del samlar på saker andra på kunskap eller information. Inget av det agerandet skapar i sig något nytt eller en kreativ förmåga. I stället kan det precis som du säger irritera den som försöker lösa ett problem. Jag är ofta i det läget också.

            Är det så att du samlar på kunskap? Är det någon skillnad på det mot att göra, skapa och lära?

          • Eva, du har inte funderat på att dela med dig av din citatsamling, på blogg eller via Twitter? Du verkar sitta på en samling med guldkorn. Skulle du få för dig att lägg till en egen kort betraktelse till något citat vore du essäist i ett nafs! Jag minns inte Montaigne som så mycket märkvärdiga än så.

  2. Onkel Tom:
    Vet inte om jag samlar på kunskap. Låter ju lite konstigt och kufigt. Men när jag läser, främst lånade, böcker vill jag inte att godbitarna i texterna ska falla i glömska. Vill kunna citera korrekt om jag t ex skriver blogginlägg eller annat framöver. Vill veta vad jag läst under olika perioder och vad jag fastnat för. I efterhand ser man mönster som annars gått en förbi. Det känns ibland som att det är ett samlande inför en skrivuppgift. Ändå avskyr jag att skriva om ingen läser direkt efteråt. Att skriva är ju kommunikation inte att sitta i sin egen värld och skriva böcker, nej usch så trist. Bloggandet vore perfekt då förstås men nej jag är för blyg. Inget är nämligen känsligare än det här skrivandet som är på eget initiativ. Att gensvara på andras bloggar och inlägg är ju något helt annat. Inte alls lika blottläggande.

    Storugglan:
    Naturligtvis satsar jag på att bli en kvinnlig Montaigne! Det skulle bara vara minus hans relativism då som jag inte accepterar. Haha, nej skämt åsido så är jag för blyg för att dela med mig av mina citat annat än i små skvättar då det skulle passa i ett bloggsvar eller dylikt. Det är superkänsligt faktiskt. Hade en blogg i begynnelsen där jag lade ut citat med lite kommentarer. Stängde ned den efter en dryg månad. Vetskapen att vem som helst kan läsa och ha åsikter gjorde mig illamående. Och det långt innan näthat blev ett begrepp.

    Svara
  3. Det finns en ny översättning av Walden som omfattar alla kapitel. Det lär vara så att i Frans G B’s variant saknas ett par kapitel. Varför är oklart.

    Jag har deltagit i en bokcirkel om den boken. Det blev livliga diskussioner och olika tolkningar 😃

    Passar på att tacka för att du inte lagt ner bloggandet och filmandet helt och hållet trots hot om det.

    Svara
    • Hej AnnaS,

      Det är rätt, som jag förstår så är den bok som säljs på exempelvis Adlibris den nya översättningen medan de flesta bibliotek har åtminstone något ex av Frans GBs översättning.

      Vad sa ni i bokcirkeln, vad var det för olika tolkningar undrar jag lite nyfiket.

      Svara

Lämna en kommentar