Sabbatsåret – Hur har vi tänkt och hur fungerar ekonomin?

6
153
Det här är nog det värsta som kan hända, eller?

Senaste månadsredovisningen gav upphov till lite frågor kring sabbatsåret så det kan passa att göra en kort statusuppdatering kring läget och våra tankar.

Grundstrategi

Vi vill behålla våra jobb som det är nu, därför måste vi få tjänstledigt under ett eller två år. Ett år kan gå, två behöver vi nog jobba med, men åtminstone jag räknar med att det kommer bli problem. Tanken är då att ta tjänstledigt för studier vilket i princip tvingar vår arbetsgivare att ge oss ledigt ytterligare ett år.

Vi flyttar cirka 12 mil söder ut till en liten gård och lever enkelt på landet. I och med det så säljer vi vår lägenhet och släpper alla band till den stad vi nu bor i.

Vi räknar med att ha viss belåning på vår gård, cirka 600 000 kronor under sabbatsåren. Det är i så fall vår totala belåning under sabbatsåren.

Efter två år får vi se vad som händer, vi kan inte planera så mycket längre än så. Men ska vi skissa på något så finns det tre huvudupplägg som vi skissat på.

  • Vårt sabbatsår kan göras permanent. I så fall så säger vi upp oss och bor kvar.
  • Vi har ledsnat och bestämmer oss för att återgå till våra jobb. I så fall är det möjligt att under en period, kanske upp mot ett år, pendla från vår gård till jobbet. Det är inte idealiskt, men det är möjligt, i synnerhet om vi går ner något i arbetstid, att göra så för att barnen ska få tre år i skolan och inte behöva “hatta runt” så mycket.  Det ger oss lite tid att hitta annat lämpligt boende om vi flyttar tillbaka. Samtidigt, om vi är nära ekonomisk frihet kan ett år vara allt som behövs för att tippa över kanten till ett liv i frihet.
  • Vi har hittat nya spännande utmaningar någon annanstans. Troligast är väl i så fall flytt till någon europeisk storstad, varför inte Köpenhamn, för ett vanligt Svenssonliv med jobb och vardag.

Försäljning av lägenheten vi bor i är självklar, vi vill inte knytas upp av prylar eller kostnader kopplat till den. En brasklapp är om värderingen skulle sjunka kraftigt, då kan vi tänka oss att hyra ut i andra hand, men som det ser ut idag är det snarare säljläge än något annat på vår lägenhet.

Ekonomi

En möjlig bild av ekonomin i juni 2017.
En möjlig bild av ekonomin i juni 2017.

Om vi säljer lägenheten för 3,5 MSEK, belånar gården med 600 ksek, samt fortsätter spara som vi gör nu så kommer vi ha cirka 3 MSEK i fritt kapital till sommaren 2017. Då har jag tagit höjd för en “utväxling” av vår reavinstskatt också. Nu ska vi börja spå i framtiden vilket är svårt. Men historisk data visar att ett konservativt antagande är att det över längre tidsintervall går att få 4% avkastning på sitt kapital. Under vissa perioder så har 6% varit ett mer korrekt värde. Gör vi då lite simuleringar så får vi följande:

Tre serier med olika ingångsdata. Den nedre är den som ligger till grund för våra kalkyler.
Tre serier med olika ingångsdata. Den nedre är den som ligger till grund för våra kalkyler.

I de två översta fallen så säger vi att vi har en budget om 20 000 kronor per månad och drar sedan av barnbidraget om 6 000 kronor. Sedan har jag räknat på ekonomin med 4 respektive 6 procents avkastning. Som ni ser har jag även med mitt pensionskapital som jag kommer åt vid 55-års ålder med i kalkylen. Vi kan dra slutsatsen att det över åtta år inte ser ut att vara någon större katastrof ekonomiskt.

 

 

Längst ned i bilden hittar du en kalkyl på månadskostnaden 12 000 kronor vilket är vårt mål och som ni såg i senaste månadsrapporteringen också verkar möjlig att nå. Jag har också tagit hänsyn till att vi har föräldrapengar att ta ut samt att vi har innestående semester mm. Även vissa studiebidrag är inkluderade. Som ni ser där ökar såväl det fria kapitalet som det totala under de åtta simulerade åren.

Du kan ladda ner arket här om du vill laborera själv.

Du kan läsa mer här.

Men du måste ju ha 17 zillijarder för att bli fri! Hur räknar du?

Många som bloggar om sin ekonomiska frihet eftersträvar inte friheten, de eftersträvar pengahögen som skulle kunna ge dom frihet. Den är svår att få tillräckligt stor! Simuleringarna ger ganska tydligt vad som händer om vi i stället skulle satt en månadsbudget på 25 000, inte räknat med pensioner över huvud taget och krävt att vi aldrig skulle ta av kapitalet, vilket innebär att man kan räkna med kanske 2% i avkastning. Då hade kapitalbehovet blivit mer än det dubbla. Om sedan delar av kapitalet ska vara bundet – huset och lägenheten på Mallis ska vara avbetald – så försämras kalkylen ytterligare och vi börjar prata om 10 – 15 MSEK i kapitalbehov vilket är tufft att spara samman under ändlig tid, även om det går.

6 KOMMENTARER

  1. Hej Onkel Tom. Din blogg är fantastiskt intressant! Jag tror att det är precis som du säger, många bloggare eftersträvar högen med pengar som i teorin skulle kunna ge dem friheten, men inte nödvändigtvis friheten i sig. Jag själv är ett exempel. De senaste åren har jag trivts bra på jobbet (över lag) och även om jag har en bit kvar till mina åtta miljoner i investerat kapital (https://egoninvestor.blogspot.com/2016/07/malsattning-kapital-8-miljoner.html ) ser jag inte att jag automatiskt slutar jobba om – förlåt när – jag uppnår den mängden pengar.

    Jag räknar nog lite väl försiktigt om jag jämför med dina kalkyler.

    Oavsett, lycka till. Ni verkar ha målet inom räckhåll!

    Mvh

    Egon

    • Tack,

      8 MSEK är mycket pengar. Det är runt 300 ksek efter skatt om året + övrig pension utan att ta av kapitalet om man räknar på 4% regeln. Att räkna på schablonmässiga siffror som du gjort är också tveksamt, du måste ju gå efter vad du kan leva på.

  2. Jag är inne på att jobba ihop ett kapital på 3 milj och sedan säga upp mig. Våra fasta utgifter bör då kunna täckas. Jag har dock en firma så jag räknar med att ha en blygsam inkomst även därefter. Skattesystemet är ju väldigt gynnsamt för inkomster upp till 60.000 om året då det ger mer pensinsrätt än man betalar in i skatt… Då blir man mer motiverad att jobba om man vet att tar jag ett konsultuppdrag kan vi åka på semester dit och dit…
    Håller med dig om att många blir “kära” i en stor pengapott. Meningen är ju att pengapotten skall ge dig verklig frihet att varje dag välja, vill jag sälja min tid eller vill jag göra något annat idag.

  3. Hur finansierade ni gårdsköpet och vad kostade gården? Behöver ni inte fler pantbrev om ni skall belåna den mer? Det kostar ju en slant i er pressade budget.. Om ni lånar 600.000 behöver ni då inte amortera=ytterligare kostnad..

    • Jo, vi har kostnader för pantbrev, men vi har inte gjort en så detaljerad kalkyl ännu. Vi kommer ha kostnader för flytt också. Samt att vi inte vet vad vi får för lägenheten.

      Amorteringen är väl tveksamt om det är en kostnad rent tekniskt, men visst måste vi amortera lite.

Vi värdesätter diskussion - Kommentera gärna