Onkel Toms stuga

Rikast är den vars nöjen kostar minst

Meny Stäng

Sida 30 av 55

Snålrecept – Dhal

Dhal och enkelt bröd gjort i vedspisen.

Jag efterfrågade ju lite snålrecept för en tid sedan. Då vi är dåliga på är att äta billigt vegetariskt kollade vi upp tipsen med bäring på vegetariska rätter lite noggrannare. Det ena ledde till det andra och Dhal – en klassisk linsrätt – blev det vi tittade mer på. Vi har använt ett recept enligt nedan. Varianten innehåller kokosmjölk – en konserv för sex personer – vilket är lite kul och kanske inte helt standard.

Dhal, indisk linsgryta

  1. Skala lök, morötter och vitlök. Tärna lök och morötterna och finhacka vitlöken.
  2. Fräs lök, morötter och vitlök i oljan i några minuter. Rör ned ingefära, koriander, kummin och kanel. Häll i linserna och rör om ordentligt, tillsätt sedan krossade tomater, kokosmjölk, grönsaksbuljong och vatten. Låt det koka sakta under lock i 25 – 30 minuter. Smaka av med salt och limejuice.

Vi använder 5 dl gula linser och 2 dl vatten för sex personer.  4 lite större morötter, en lök och två klyftor vitlök. Och som tidigare, en kokosmjölkskonserv. Det blev då en hel del över.

Kryddorna är lika proportioner, cirka en halv tesked, men jag skulle tippa att den här rätten går att krydda lika väl med curry, korma-kryddor etc. Allt som känns indiskt typ!

Jag tycker den här rätten är fantastiskt trevlig. I går hade vi ingen grönsaksbuljong utan fick köra med kycklingbuljong vilket gjorde saker och ting än bättre faktiskt, men om man är troende vegetarian så funkar ju inte det.

 

 

Jag och sambon gillar. Ett av fyra barn gillar. Tre av fyra barn protesterar. Men jag tror det går att jobba bort. Min sambo kör en del andra vegogrytor men ofta med stor andel tomatinslag. Dom kan bli lite ”sura”, den här rätten har inte alls den egenskapen utan påminner i sin smak och konsistens mer om den mat som vi brukar äta, troligtvis på grund av kokosmjölken.

Jag noterar att matfotografering inte är min grej, men en bild på rätten är med inledningsvis.

Energinivåer

En fördel med konsumtion är att man kan köpa energi. Att handla något snyggt klädesplagg av en söt och trevlig expedit ger mig lite energi. Att dricka alkohol är ett sätta att fylla på energinivån där och då. Hämtmat kräver så väldigt mycket mindre insats än det skulle innebära att göra motsvarande måltid själv.

 

 

Men varför behöver vi fylla på med energi i artificiell form? Mitt i all vardagsstress sätter vi oss inte direkt ner och känner efter om vi är pigga eller trötta men trots det är vi medvetna om att vi kanske inte har den ork vi önskar. Vi springer på bara, efter bästa förmåga, i ekorrhjulet och med lite tur så är det ett hjul med få trösklar som kräver mental energi för att ta sig över eller vägskäl som kräver eftertanke. Det är bara att nöta på.

Men om vi inte längre vill spring i det triviala vardagliga hjulet eller konsumera energi så blir läget ett annat.

Dels hinner jag hinner känna efter hur jag känner mig på ett helt annat sätt än tidigare. Jag har också gjort mig betydligt mer beroende av mig själv och min förmåga för att få ett intressant liv när jag konsumerar mindre. Men då är jag också beroende av att jag orkar och kan för att jag ska kunna fånga de tillfällen som ges och de klassiska sätten att fylla på energi som jag beskrev inledningsvis, finns ju inte längre.

Mitt största hinder för att leva det liv jag vill är idag jag själv! Det gäller på väldigt många plan men idag tänkte jag resonera kring energi och energinivåer. Jag upplever att det finns tre – som i och för sig beror av varandra – energiområden som är väsentliga för mig och min förmåga att fånga de möjligheter som ges:

  1. Fysisk energinivå – att orka röra sig.
  2. Psykisk energinivå – att orka tänka och skapa.
  3. Sömn – upplevelsen av att vara pigg.

Om vi börjar uppifrån.

Fysisk energinivå

Jag är sällan fysiskt utarbetad i vardagen. När vi är på gården eller efter tunga träningsdagar kan det vara annorlunda men jag är inte rädd för fysisk trötthet. Ofta är det faktiskt tvärt om. I slutet på dagen så tycker jag om att känna mig fysiskt trött, åtminstone till en viss gräns.

Men min fysiska form är inte den bästa. Jag är tjock och tung samtidigt som jag är relativt otränad. Det innebär att jag sliter hårdare än nödvändigt i vardagen och jag tror att det påverkar min totala energinivå mer än jag tror.

Jag kan också notera att jag har blivit sämre på att göra fysiska aktiviteter som ”återladdar” mina energinivåer. Jag går aldrig på massage. Min sambo och jag masserar inte varandra. Slöhelgerna vi kunde ha innan vi fick barn är borta. Jag tillbringar mindre tid i skogen och naturen och jag tränar betydligt mindre än tidigare.

 

Psykisk energinivå

Här är det mest påtagligt hur jag ”mattas” under dagen och hur min egen förmåga påverkar min möjlighet att leva det liv jag vill. Jag är nästan alltid rätt sliten mentalt efter jobbet, medan jag ofta är väldigt mentalt pigg på morgonen. En bidragande orsak till dippen efter jobbet är att vi lagt upp vår dag så att jag oftast hämtar barnen på dagis och att vi gemensamt äter kvällsmat efter det. Då sjunker tempot och nästa tidpunkt då jag kan göra något för egen del är mellan säg 18:15-20:00. Möjligheten att göra något produktivt infaller alltså oftast precis när jag varvat ned som mest. Det gör att sällan orkar göra något ”vettigt” med den tiden på kvällen som kanske ger störst möjligheter.

Nästa möjlighet att göra något för egen del är efter 21. Men då orkar jag nästan aldrig göra något då jag helt enkelt är för trött då.

Det finns massor av saker som är kopplat till den psykiska energinivån. En stor faktor är att vi har barn i olika åldrar som trotsar och utmanar. En annan är att jobbet inte ger speciellt mycket energi och så uppstår möjligheterna då energinivån är som lägst.

Den metod jag valt för att hantera bristen på mental ork är att jag försökt jobba mer med vanor. Om jag vill ta en promenad på kvällen så får den mentala ribban inte vara speciellt hög, för då orkar jag inte. Tanken är därför att etablera några, för mig, viktiga livsmönster som vanor. Men det går faktiskt inte speciellt bra.

Jobbets del i detta kan diskuteras. Jobbet sliter på mig, men det är betydligt mer komplext än så då familjen och familjesituationen också spelar stor roll. Det är i hemmet jag är när möjligheterna bjuds till att göra det jag vill. Min ork och initiativförmåga är mycket högre när jag är själv än om familjen är runt.

Jobb och familj är huvudpunkter när det kommer till min mentala ork men exakt hur är svårt att helt lista ut.

Sömn

Jag har ett förvånansvärt stort sömnbehov för att vara nära 50 år gammal. Jag är ofta så trött på kvällarna att jag helt enkelt måste lägga mig och sova. Ofta sover jag kring åtta timmar, men gärna lite mer.

Det här är den aspekten i mina energinivåer som påverkas mest av att vara ledig. Ett par dagars ledighet göra att jag är mycket piggare, både på kvällen och på morgonen.

Hushålla med energin

Något jag blivit mycket bättre med är att hushålla med energin, eller snarare fokusera den mot det jag vill. Idag sprider jag inte ut min tid och ork på samma sätt som tidigare.

Samtidigt märker jag att det finns sysslor som ger energi, eller upprätthåller energin på ett sätt som andra inte gör. Det är något jag skulle vilja undersöka närmare och experimentera mer med under sabbatsåret. Om jag bara skulle göra sådant som jag känner starkt för och som bygger upp min energi så skulle livet te sig rätt annorlunda.

Acceptans för den man är

Jag vill få ut mer av livet. Exakt vad det innebär vet jag inte, men helt klart är att jag har ganska stora förbättringar nära till hands. Att orka träna några pass till i veckan. Att sköta maten och vikten bättre. Att få lite mer tid med min sambo eller läsa en bok till i månaden skulle ta mig en bra bit.

Men jag är där jag är. Jag är den jag är. Dagen har endast 24 timmar. Det måste jag acceptera. Jag har mitt jobb och min familj. Allt detta sätter på något sätt ett ramverk. Jag accepterar det nu på ett helt annat sätt än tidigare. Men jag har inte helt accepterat konsekvenserna.

Jag är på så många sätt redan annorlunda jämfört med människorna runt om mig. Frågan är hur mycket längre det går att komma?

Jag är tacksam för det liv jag har. Men jag kan inte tänka mig att leva resten av mitt liv med den mentala trötthet som kommer i slutet på en vanlig dag. Här måste det till en förändring!

Hur kan jag använda mina insikter?

En sak jag lärt mig tidigare är att mål fungerar ganska dåligt för min långsiktiga förmåga att leva det liv jag vill. Målen blir beroende av motivation och min förmåga att ”yxa” fram tid i vardagen för det jag vill göra. Det går bara under kortare perioder.

En annan del jag lärt mig från arbetslivet är att börja med att förändra det som ger positiva effekter. Så om jag ska göra någon förändring så gör jag den bäst inom något område som ger mig mer tid och ork. Inte försöka skohorna ned något ytterligare.

Mer tid, exempelvis genom att gå ned i arbetstid skulle kunna vara en del i ett rikare liv. Vi har dock gjort valet att försöka med ett sabbatsår från nästa sommar och står fast vid det.

Vanor är det område som jag tycker är absolut mest intressant då det gäller att skapa ett långsiktigt bra liv. Under sommaren försöker jag etablera vanan att skriva och meditera. Några sådan etablerade vanor till under hösten skulle kunna göra stor skillnad.

Vill du läsa mer? I början på året läste jag boken Varva ner, kom i takt med livet som handlar om hur vi kan använda vår hjärna på olika ätt för att bibehålla energin bättre under dagen.

Inte bara snack – lite verkstad

Så här ser det ut när man är på väg hem från storhandling med sin lastcykel.

Så här ser det ut när  jag är på väg hem från storhandling med min lastcykel.

Många inlägg är ganska flummiga här på Onkel Toms stuga. Jag gillar att flumma runt, teoretisera och prata i generella termer men har ingen som helst tro att ord går före handling när allt kommer kring.Så, här kommer en kort sammanställning över vad vi i vår familj faktiskt gjort sedan vi startade vår resa och vad gör vi varje dag?

  • Flyttat från hus på landet in till lägenhet i stan.
  • Sålt husvagn, bilar, cyklar, grill, utemöbler, svets, kompressor, verktyg, gräsklippare, röjsåg, motorsåg, …
  • Höjt sparkvoten från cirka 0% till 50%.

Förändringen att gå från stort hus på landet till relativt liten lägenhet i stan innebar att vi fick ”downsiza” något helt enormt. Vi ändrade bostadsytan från cirka 180 kvm till 110 kvm. Samtidigt gick förrådsytorna från i princip oändliga till obefintliga.

I vardagen lever vi enkelt. Några exempel.

  • Vi lever utan bil i en familj på sex.
  • Min garderob kan snart tas bort då jag inte har mer kläder än att de antingen är i tvättkorgen, i rentvätten eller på mig.
  • Barnen delar rum.
  • Vi lever just nu utan rinnande vatten och avlopp under sex veckor.
  • Vi har startat upp ett helt boende på vår gård för de summor vi redovisar här på bloggen. Vilket rör sig om kostnader på kring 15 000 kronor. Då ingår möbler, kök, utrustning för gräsklippning, vedsågning och klyvning mm.
  • Jag har tagit ett extrajobb.
  • Vi har kraftigt förskjutit fokus från konsumera till läsande och skapande.

Igår cyklade jag och det två äldsta barnen och handlade mat. En tur på cirka 32 km tur och retur. Vi blev lite trötta men hade fantastiskt trevligt. Tro mig när jag säger att det är jävligt backigt! Men vad gör det?

Det finns inget i det vi gjort som jag ångrar. Till skillnad mot förut då vi konsumerade för alla surt förvärvade slantar så har vi nu pengarna kvar, så det går utmärkt att backa på alla beslut.

Weberkopian till grill som numera är normen.

 

Vi började den här resan enbart för att förenkla våra liv. Vi hade inga planer på att spara stort eller göra oss ekonomiskt fria. Det kom som steg två som drevs av uppvaknandet av hur lite prylar vi behövde och hur mycket friare vi blev då i kombination med en tuff tid på jobbet.

 

 

Jag minns en kväll för ganska exakt sex år sedan då jag gick och la mig på kvällen i vårt stora hus. Utanför stod bilar, ny husvagn, studsmatta och gasolgrill. Robotgräsklipparen hummade lite hemtrevligt då den planlöst for runt.  Tanken som slog mig var ”tänk om vi inte kan upprätthålla det fantastiska vi byggt upp. Tänk om vi måste sälja husvagnen, huset eller bilarna. Våra barn måste flytta och lämna sin trygghet.” Fråga var berättigad för jag visste att vi inte skulle klara många månader innan vi fick ekonomisk panik som vi levde då. Men trots att det inte var någon vanlig tanke så visar den hur prylarna och livet snarare tyngde mitt sinne än tvärt om.

Nu har vi sålt allt det som jag då kände panik för att förlora. Vi har flyttat och pratar om att göra det igen. Det var inte alls så farligt, men omställningen tog mer tid och energi än vi kunde föreställa oss.

Tiden i vår relation

Gud vad jag slitit med det här inlägget! Trots det blev det inte alls bra. Det betyder att det jag skrivit om inte var speciellt klart för mig själv. Så med risk för egen mental hälsa, håll till godo!

För mig är tiden min mest trånga resurs. Det finns flera skäl till det som vi kan återkomma till i ett senare inlägg. Nu konstaterar vi mest att det är så.

Är det så för min sambo? Nje, inte riktigt på samma sätt upplever jag.

Har vi samsyn kring hur vi ser på tid såväl enskilt som familj. I vissa sammanhang ja, i andra nej.

Brist på tid?
Det kommer alltid mer tid. Hur kan jag då ha brist på tid?

I praktiken så är det nog överskott på aktiviteter, eller en önskan att göra mer som ligger bakom begreppet brist på tid. Lite förenklat så ser vårt liv ut så här:

  • arbete och familjeadministration (städa, tvätta, ..)
  • egen tid,
  • familjeaktiviteter,
  • paraktiviteter och
  • gemensamma projekt.

Ont om tid innebär här att vissa aktiviteter inte sker alls eller i en väldigt liten omfattning. Inlägget handlar alltså snarare om fördelning av tid mellan olika typer av aktiviteter, än brist på tid.

Vi träter normalt sett inte om sparande, vilket verkar vara det vanligaste i familjer som ska försöka hålla i pengarna av olika anledningar. Vi träter kanske inte massor om tid heller, men det är definitivt ett mer laddat begrepp.

Det finns intressanta paralleller mellan pengar och tid. Sedan dag ett när vi flyttade i hop har min sambo och jag haft gemensam ekonomi. Jag ser nog också tid som rätt mycket av en gemensam tillgång – att disponeras för mina mål och syften – medan min sambo ser, framför allt sin tid, mer som sin egen.

Fast min sambo skulle nog formulera sig tvärt om! Det beror nog på att hon gör så mycket mer av typiska familjesysslor som är kopplade till barn och hushåll. Men hon håller mycket hårdare i sin tid.

Vi är så olika i vår relation till tid. Vi prokastinerar exempelvis på väldigt olika sätt. Jag är ofta slö när jag skjuter på saker. Min sambo är ofta aktiv. Jag är slö rent allmänt medan min sambo utesluter mer målmedvetet. Jag är pressad under vardagarna, min sambo går hem och dricker kaffe efter hon lämnat på dagis.

Medvetet eller omedvetet så spelar vi med tid i vår relation. Exempelvis så varierar arbetsmängden inom våra väl utpekade könsrelaterade arbetsområden rätt mycket över tid. När vi hade hus, bilar, husvagn och stor tomt så var det min tid som var fylld, samtidig köpte vi då rätt mycket Rut-tjänster. Sedan sålde vi allt och flyttade in till lägenhet i stan samtidigt som vi sa adjö till Rut. På så vis slog pendeln över från ett läge till ett annat, inte minst för mig.

 

 

Nu är det nästan exakt ett år kvar till vi går på sabbatsår, om vi håller plan, och jag vill ta tillbaka kontrollen över tiden. Dels för att vi ska få ett bra år fram till sabbatsåret men också för fortsättningen. Jag har ingen lusta att ”sumpa chansen” som vi gett oss själva. Det finns två områden jag skulle vilja jobba med.

  1. Vardagen; mer tid i vardagen. Där är min sambo en absolut nyckelspelare. Hon måste släppa mer av sin egna tid till förmån för våra mål.
  2. Synen på gemensamma projekt. Jag måste återfå tron om att jag ska engagera mig i exempelvis en gård och dess uppbyggnad utan att helt blir ”uppäten” som person i ett sådan process. I dagsläget är jag inte alls säker på det vilket leder till att jag kommer fortsätta vara väldigt restriktiv vad gäller projekt större än två spikar, vilket är synd.

Så var hamnade vi? Jo, i en fyrabarnsfamilj sitter vi vuxna ”rätt så i skiten”. Vi har ordnat det mesta så att vi har möjligheten att leva ett fantastiskt liv genom att leva ett mycket enklare och rikare liv. Men vi inte herrar över vårt tid. Ska vi bli det måste det ske i samförstånd mellan min sambo och mig. Vi är dock två väldigt olika personer med väldigt olika synsätt på vår parrelation. Så det här kommer bli tufft!

Men allt är inte svårt, att barnen börjar bli större är en stor faktor i ökad frihet.

Summering av andra semesterveckan

Så här ser det ut när jag jobbar. Vi har var sig motorsåg, vedklyv eller gräsklippare. Ljudlöst arbete!

Så här ser det ut när jag jobbar. Vi har var sig motorsåg, vedklyv eller gräsklippare. Ljudlöst arbete!

Jag tänkte att jag i slutet på varje semestervecka skulle se bakåt och reflektera lite över veckan som gick. Förra veckan missa jag det målet men den här veckan skriver jag alltså inlägget på söndag eftermiddag.

Jag har några vanor jag vill sätta under semestern. 1) skriva varje dag, 2) meditera varje dag och 3) träna något varje dag. För att inte börja med allt samtidigt så fokuserade jag första veckan på 1) och 2) och sa att jag skulle börja titta på 3) denna vecka.

Så hur har det gått?

Skriva varje dag. Det har jag gjort, det går lätt och det är väldigt kul.

Meditationen har varit lite si sådär med. Jag har missat två dagar men tänkt om lite och nu fungerar det bättre. Jag får inte skjuta iväg meditationen till kvällsmaten utan den måste göras tidigare under dagen.

Träningen är det som gått sämst. Jag måste göra den tidigt på dagen och som det är nu så är den i konflikt med tiden jag lagt på skrivande och bloggen. Men helt uselt är det inte, för nu har jag gjort rätt mycket tungt kroppsarbete de senaste dagarna så jag är ganska nöjd då jag inte orkat så mycket mer i slutet på dagen.

För veckan som kommer så ska jag minska tiden jag skriver på morgonen och se om jag kan skriva lite mer på kvällen i stället. Åtminstone kan jag flytta snickrandet på bloggen från den mest produktiva delen av dagen.

 

 

Förra veckan berättade jag att jag hade som litet delmål att komma över 300 postade inlägg här på bloggen. Det målet är uppnått. Vidare har bloggen fått hygglig form efter uppdateringen även om det kvarstår en del att göra. Nästa vecka har jag därför tänkt fokusera mitt skrivande till ett nytt projekt jag håller på och filar lite på. En annan blogg med helt annat tema.

Vad är då målet med meditationen? Jag vill skapa större distans till mig själv och se om jag kan ”lära mig” meditation och nå lite längre i meditationen än jag kan göra nu. Sedan är det ju naturligtvis en fantastisk sysselsättning som är gratis.

Läsning har jag inte tagit upp, men jag har läst mina två tunga deckare som jag tänkt de första två veckorna så där ligger jag relativt väl till relativt plan.

Annars så har vädret varit lite småtrist denna andra vecka. Just nu tittar jag på Tour de France på datorn och på regnet utanför fönstret.

Mer än 300 inlägg, vad betyder det?

Henry David Thoreau - Inget som den här bloggen eller storbloggar som Mr. Money Mustasche skriver är nytt. Thoreau skrev allt på 1850 talet.

Henry David Thoreau – Inget som den här bloggen eller storbloggar som Mr. Money Mustasche skriver är nytt. Thoreau skrev allt på 1850-talet.

Grattis till mig själv! Under veckan som gick passerade jag över 300 publicerade inlägg här på bloggen Onkel Toms stuga. Många av inläggen är långa, vissa självutlämnande och en hel del ganska ”researchade”. Att skriva dessa inlägg har lärt mig massor och gett mig nya ”online-vänner” som jag aldrig fått annars.

Men det visar också vad vi kan åstadkomma i ett redan fullspäckat liv. 300 inlägg av den typ jag skrivit är en bra bit på väg mot en bok. På två år! Det visar tydligt på kraften med ett enklare och mer fokuserat liv. Det är först efter att vi gjort oss av med massa prylar som jag har tid och ork att skriva och läsa. På så vis visar bloggen mer än på  något annat sätt att ett enklare liv kan vara mycket rikare.

300 inlägg betyder inte så mycket i sig, ni kommer inte märka någon skillnad bara för att vi passerat ett nummer så. Vad ni kommer märka av, och redan gör, är att jag pillar på delar av bloggen och bloggandet för att lära mig mer om bloggande såväl tekniskt som innehållsmässigt.

 

 

Bilden i inledningen undrar ni kanske. Henry David Thoreau heter killen. En amerikansk hardcore föregångare till Mr. Money Mustasche eller Early Retirement Extreme. Redan på 1850-talet tyckte han det här samhället spårat ur fullständigt, i en orgie av teknik- och konsumtionshets. I veckan som kommer ska jag läsa delar av hans bok Skogsliv vid Walden. Jag kommer naturligtvis att blogga om det här sedan! Jag hade aldrig stött på Thoreau om det inte varit för mitt bloggande.

En dag på gården

Idag har varit en fantastiskt trevlig dag på gården. Vi har småjobbat i lugnt tempo, ätit gott och haft trevligt tillsammans när vi träffats. Samtidigt har barnen haft långa perioder där dom varit på sin kant och vi vuxna kunnat jobba på vår.

Här får ni en överblick över det som vi tänker oss blir nästa års köksträdgård.

Jag har bland annat grävt lite landen för att förbereda inför nästa år. Det här är gammal jordbruksmark sedan mer än 1000-år som på senare år inte brukats. Nå har vi börjat återta marken känns det som. Mäktigt!

När jag mediterat klart så studerade jag humlornas jobb. Ordnat och precist sökte humlan upp varje klocka i digitalisen.

Grillen. Jag överväger faktiskt ett litet bygge i år för att få grillen lite mer i ståhöjd. Det får bli något med stenarna som ligger överallt.

Grillning till lunch. Garanterat fritt från stormarknadernas dyra plåtburkar.

Det här är lite kul. Sambon har plockat fram störarna som låg i ladan och gjort hässjor. Det har nog inte skett de senaste 40-50 år på dessa ägor.

 

Mamma, jag har hittat leken igen!

Minns ni inlägget ”Ungdjävlar och vinballar” som jag skrev under påsklovet? Där berättade jag en hemsk historia om hur barnen var helt vilda här ute på landet. Det har lugnat ner sig lite även om avsaknaden av tv och Internet sätter sina spår.*

Ett av huvudnöjena här ute är att gå och småäta. Blåbär, smultron, jordgubbar, hallon, vinbär och bigarråer finns i princip obegränsat av just nu.

Den största förändringen har vårt äldsta barn genomgått, vår snart tolvårige dotter. I stan så har hon sina kompisar och sitt datorspelande. Hon håller gärna lite distans till de andra ”barnen” i familjen och visar ofta dåligt humör och tidigt tonårsbeteende.

När hon kan lägga undan tonårsfasonerna så är hon fortfarande vår underbara dotter som är fantastiskt trevlig att umgås med.

Någon veckan in på semestern här på landet så säger hon till sin mamma, lite i förbigående, när hon skuttar förbi tillsammans med de yngre barnen i familjen, ”mamma jag har hittat leken igen”.

Vi som ser henne förstår vad hon menar. Hon far runt med de andra barnen här i olika former av lek. Samtidigt som hon backat fyra år i sitt sätt så har hon blivit mycket gladare, spralligare och tacksammare.

 

 

Nu vill jag inte dra för långtgående växlar på det här, vår dotter måste få växa upp och det kommer innebära förändringar för såväl henne som oss. Men det är ändå intressant att se hur små ”attribut” ger så stora utslag i beteendet.

* Barnen har sina mobiler och vi har en dator med DVD-spelare. Så det är inte helt ”skärmfritt”.

Exakt vad menar du med fokus?

Sambon var inte alls så imponerad av gårdagens inlägg om att vi blivit vanliga.

– Vad menar du med fokus? Hela hon utstrålade irritation.

– Vad menar du, i vilket sammanhang, frågade jag. Något förvånad över hennes energi.

– Jag tänker på ditt senaste blogginlägg där du säger att vi tappat fokus. Det kan väl inte stämma, vi har väl sällan haft så högt fokus på något som vi haft på gården det senaste kvartalet. Vi har gjort väldigt lite annat och faktiskt skött den här uppstarten med allt vad det inneburit med väldigt fokus.

 

 

– Jo, fast vi gör ju mer än tidigare och som du ser i vår ekonomi så ser du ju att vi spenderar mer än tidigare. Vi sprider alltså ut tid och pengar på mer ”yta” än tidigare.

– Men då innebär det ju att man har som mest fokus om man inte gör något alls! Ska du bli någon buddhistmunk eller? Vi ska väl ha bra liv inte leva enligt någon filosofi!

Bistert stirrade hon på mig som om hon vunnit argumentationen.

– Jo, fast att avstå något innebär inte att vi inte gör någonting. Vi gör redan massor. Det är en bra bit kvar till buddhistmunk, svarade jag.

Båda har ju sina poänger. Vi drar igång gården med ett syfte, och vi gör det bra. Vi lever väldigt enkelt. Jag bloggar för att leda oss till något nytt. Jag jobbar extra för att ha pengar att kunna köra en hel säsong i långloppscupen i MTB framöver.

Jag har viss respekt för min sambos vy. Så här lever vi exempelvis:

Vårt sovrum. Det ser ut ungefär som i vår lägenhet men där har vi säng.

Vårt sovrum. Det ser ut ungefär som i vår lägenhet men där har vi säng.

 

Stora delar av vårt kök. Vi saknar rinnande vatten.

Stora delar av vårt kök. Vi saknar rinnande vatten.

 

Vårt utekök, där diskade jag idag exempelvis.

Vårt utekök, där diskade jag idag exempelvis.

Så vi lever ganska nära den ”rätta läran” tycker nog min sambo.

Jag var nog något mer teoretisk i mitt inlägg. Jag tycker det vi gör är spännande, men den övergripande trenden måste ändå vara mot enklare liv.

Vems sida står ni på?

Semestervecka – Renoverar du på semestern?

Renoverar du på semestern? Eller gör du något som du ”mindre gärna vill göra” under semestern rent allmänt. Något skitgöra du skjutit fram till ledigheten? Om svaret är ja, har du reflekterat över varför?

För det kan väl inte vara någon vidare klok strategi att skjuta mindre roliga grejor till semestern? Det borde finnas tid för det under alla andra dagar på året?!

Jag har skjutit så mycket till semestern tidigare år att jag inte hunnit med att göra alla sakerna på min ledighet. Ja, ibland orkade jag inte ens börja med en endaste grej faktiskt. För semestern var fullpackad ändå.

För min egen del så ser jag två viktiga faktorer till att jag hamnade i ”det får jag göra på semester”-fällan.

  1. För mycket att göra.
  2. Låg personlig effektivitet.

Jag tänkte resonera lite mer kring båda punkterna nedan, men innan jag gör det så låt oss backa till semestern igen. Båda punkterna ovan handlar väldigt mycket om hur vi själva styr vårt liv och vår dag. Och det jag kommer diskutera gäller från idag. Så redan idag kan du börja med att öka ditt fokus genom att sluta sprida tid och kraft på allt mer. Du kan också redan idag vara sparsam med din tid och utnyttja den klokt.

För mycket att göra

Jag jobbar ungefär 45 timmar i veckan, kanske upp mot 50 när extraknäcket är som mest intensivt. På det tar jag mig till och från jobbet, hämtar eller lämnar barn på dagis samt äter och lagar mat. Det är minst tre timmar om dagen. Så nio timmars arbetsdag + tre timmar övrigt ger att minst 12 timmar av vardagens dagar är helt uppbokade. Minst! Sedan behöver jag ha lite egen tid, som för att skriva blogginlägg eller läsa något, säg en timme och jag behöver några timmar med familjen varje dag. Då är vi uppe i 15 timmar vilket ger nio timmar till sömn vilket är ganska vanligt då jag ofta är rätt trött på kvällarna.

Slutsats, jag har inte tid att göra mer än jag redan gör! Det är något jag fortfarande inte accepterat, men som en fyrabarnsfar som jobbar heltid så finns i princip ingen tid kvar att i vardagarna göra något ”annat”.

Visst, det går att stuva om, sambon kan både lämna och hämta på dagis ibland och jag kan hoppa lunchen, då jag oftast tränar, men den flexibiliteten krävs i princip för att jag ska kunna hantera vardagen. Den kan inte användas till att trycka in mer.

För egen del måste jag lära mig att säga nej! Inte minst till mig själv. Det går inte att fylla vardagen med så mycket mer om jag ska trivas. Får jag tid över så har jag redan saker jag vill göra som jag inte hinner nu. Mitt liv blir bättre av enkelhet och färre sysslor, inte tvärt om! Men det är svårt för mig att inse och det krävs att jag går precis tvärt emot vårt konsumtionssamhälles dagliga budskap: fyll dagen med mer prylar, aktiviteter och nöjen.

Helgerna är naturligtvis lite lugnare och friare. Men dom är endast två av sju dagar i veckan. Även dom är ganska fyllda och fyller sig snabbt. Jag har redan prylar och önskemål som väl fyller helgerna så samma resonemang som för vardagen är giltigt även här.

Personlig effektivitet

I vår familj har vi blivit mycket bättre på att skydda vår plånbok. Vi tänker ofta i ekonomiska termer. Även de större barnen gör det. Men vi skyddar inte vårt tid på samma sätt. Numera är faktiskt inte pengar vår största bristvara, det är tiden som är.

Både jag och min sambo skjuter saker på framtiden. På väldigt olika sätt. Engelskan har ett begrepp – ett verb –  ”procastinate” som är ett väldigt bra begrepp för att aktivt verka för att skjuta saker på framtiden. Jag har berört det här förut och tänkte återkomma mer i detalj längre fram till just procastinerandet vi ägnar oss åt, men om vi ska få ut mer i vardagen så måste vi fånga de möjligheter som ges. Helst i vardagen. Inte i helgerna eller på semestern!

För mig har det mycket att göra med tröskeln som finns för att starta en uppgift klockan sju en vardagskväll. Då har jag varit igång i 13 timmar ungefär. Då måste det gå lätt att göra det jag vill eller behöver göra. Här jobbar jag med vanor för att sänka tröskeln.

Något vi haft framgång med i familjen är också ett klassisk effektivitetstrick. Planera upp dagen efter punktad lista. Gör en gemensam plan för en ledig dag. Vem aktiverar barnen? Vem lagar mat? Vad behöver göras: byta till sommardäck på bilen; laga lampan i vardagsrummet; städa på toaletten; fixa datorn åt barnen, osv. Följ sedan listan! Planera inte om och lägg massa tid på att tjafsa när planen väl är lagd, utan följ listan!

Vad gör du nu?

Känns det motigt att gå upp sju på semestern för att fixa vattenläckan på taket så ta två minuter och titta på vad du tänker och känner. Hur svårt kan det vara? Lev i nuet, ta en kaffe och avsätt förmiddagen till jobb. Att tänka i tidsboxar gör ofta arbetet mer greppbart och att avsätta tid kräver mindre mental kraft än det gör att försöka bli klar med ett stort projekt. Blir det klart så blir det på förmiddagen. Annars fortsätter du i morgon. Du kan bara göra ditt bästa nu.

Ta gärna till dig tipset med dagsplanering.

Skapa inga negativa tankar. Vad det än är du skjutit till semestern är bara sysselsättning, precis som allt annat du hellre skulle vilja göra. Upplevelsen av något är hos dig själv!

 

 

Mitt favoritminne

Vi hade en Folkvagn, en Passat, som inte gick igen besiktningen då fjädrarna fram var av. Så jag la ungefär två dagar på att byta fjäderben fram på vår Passat en julledighet. Allt för att spara pengar. Det var duktigt trångt och rekommendationen var att man mer eller mindre skulle lyfta ut hela spindelhuset för att få ner fjäderbenen. Det gick att göra på lite annat vis, men det tog tid och var jobbigt. Knogarna blödde och mina kontorsnypor tappade all ork.

Men bäst av allt! Det var minus 18 grader och jag hade kallgarage! Fan, då var humöret på topp! 🙂