Onkel Toms stuga

Rikast är den vars nöjen kostar minst

Meny Stäng

Sida 20 av 55

Äntligen – I natt spränger vi millen!

Det tog knappa tre år!

I natt bokas våra löner in på vårat lönekonto. Det är för att vi ska kunna vara goda konsumenter innan jul, men det är inte riktigt så vi kommer använda pengarna. Vi kommer nämligen få mer än 1 000 000 SEK om vi slår samman värdet på våra sparkonton och vår aktieportfölj när lönen kommer in! Så vi kommer mysa med våra pengar, fira jul med alla våra vänner!

För er som hängt med ett tag så vet ni att vi började på noll våren 2014. 

Se inte det här som skryt. Vi vet att vi har goda inkomster men vi har gått från att spara 0% av lönen till nästan 60%. Se det här som ”yes we can”! Se det magiska i hög sparkvot! Och gläds med oss!

Jag minns när jag lästa om de som hade 1 000 000 kronor eller mer i portföljvärde för tre år sedan. Så långt bort det kändes.

Jag minns hur det varit skitsvårt att ta sig förbi vissa hundratusen, som från 400 000 till 500 000 för att ta ett exempel, medan andra svischat förbi. Inte minst på senare tid har portföljen gått starkt och bidragit till att det gått fort.  

Och visst har vi tillgångar på ett högre belopp om vi tittar på hus och pensionsförsäkringar, men det spelar ingen roll, idag är det fest! Det här är första gången vi har 1 000 000 – gud vad det känns bra att skriva – så tillgängliga att vi kan ha dem i handen inom 12 timmar.

Jag tror aldrig någon i vår närmaste familj kan föreställa sig att vi sitter på 1 000 000! Mina arbetskamrater skulle inte tro det var sant! Det är komiskt!

Vi kan i princip leva tre till fyra år på miljonen utan att ändra något. Det ger perspektiv. Det ger trygghet. 

Dagen innan julafton ska jag bara gå omkring och känna mig som miljonär! Och på kvällen ska vi fira. Sambon säger Gula Änkan, jag säger folköl! Vi är ju inte mångmiljonärer!

Mina tankar kring senaste podcast-avsnittet 25 minuter: 3 metoder för finansiell frihet

Det finns en podcast som jag gärna lyssnar på när jag har tid som heter 25 minuter. I senaste avsnittet pratar man kring 3 metoder för finansiell frihet och nämner tre olika sätt för att nå dit, nämligen:  

  • Spara och gneta ihop tillräckligt med pengar så det går att leva på avkastningen. (Vi har pratat mycket 4% regeln här, eller att man sparar samman 25 ggr årsomkostnaden.)  
  • Passiv inkomst baserat på minimal arbetstid. Den som är intresserad av vad detta innebär kan söka på ”4 hours work week” som är en känd amerikansk bok. 
  • Barbell – skivstångs – approachen. Ha två från varandra skilda inkomstkällor – kanske en trygg tråkig och en högrisk kul – som tillsammans skapar den ekonomiska basen för framtiden. Jag hade aldrig hört begreppet tidigare men det har i grund och botten att göra med multipla intäktsströmmar.  

Någon skrev i kommentarerna till något inlägg att de gärna läste här eftersom jag faktiskt verkade bli fri. Jag tolkar det som att många andra, exempelvis inom bloggsfären – nog mest vill bli rika. Åtminstone är de flesta fast i ett fokus på att den första punkten ovan – spara samman tillräckligt med pengar – är vägen till njutning.

Ni som hängt med här på senare tid har ju sett att jag börjar bli mer positiv till att jobba som fri. I princip så har vi idag tre delar som vi ser över möjligheten att bygga vår frihet på:

 

Så i praktiken tittar vi redan på skivstångsupplägget fast vi inte har två tyngder utan tre. Jag har varit i krokarna och pratat kring det här med frihet och ekonomisk frihet förut. För mig är det fel fokus att endast titta på pengarna som väg till frihet. Den som gör det har endast en väg till frihet och det är dessutom en väg som inte ger några verktyg eller ledtrådar till hur livet ska levas.

Den som strävar efter frihet kan jobba med sig själv, olika intäktsströmmar, sparande och eget arbete.

Det avsnitt jag länkade till av 25 minuter – vilket är ett bra namn men måste betraktas som en ren lögn med tanke på den genomsnittliga programlängden – berör även det klassiska spara 10% upplägget på ett bra vis. In och lyssna!  

Läs gärna inläggen Vad betyder ekonomiskt fri och Toppkänning!  

Tankar kring prioriteringar och val : När du är klar med studier eller gör en omstart i livet, hur gör du med boende?

Jag har pratat med Studenten via mail då han ställde en fråga för ett tag sedan:

Skulle du kunna skriva lite kring hyreslägenhet vs bostadsrätt, leva lagom stort och att ”undvika spiralen” på rätt sätt, om man precis ska flytta till sin första bostad?

Vi pratade vidare lite och Studenten beskrev sitt liv och sina alternativ ungefär så här:

Jag tänker att jag främst vill hyra en bostad först. Jag känner att priserna där jag bor är väldigt höga. Eftersom jag vill bo centralt, men nödvändigtvis inte stort, är bostadsrätt det som gäller om man vill köpa, men som sagt är det dyrt. Att man ”betalar” till sig själv i en bostadsrätt håller jag delvis inte med om då föreningen ska ha sin avgift (4-5k) och räntekostnader på detta.

Jag har i skrivande stund 300k som jag lyckats gneta ihop, vilket skulle räcka till en ok bostad.

Jag tror jag kommer bo kvar i staden länge, då jag precis fått jobb i en mindre stad 4 mil från mig. 30 minuter med tåg, vilket är ok. Men om jag vill stanna i bostaden under en längre tid vet jag inte!

Just nu vill jag hitta något riktigt trivsamt och det som skulle få mig att byta bostad är eventuellt barn eller annat jobb, vilket inte är aktuellt än då jag är 22 år.

Just nu står jag i livet med ena benet i högskolan och andra i arbetslivet. Jag bor hemma då jag pluggat i närheten och valt att spara pengarna istället. Jag har en flickvän sedan 6 år som jag vill kunna bo med.

För mig ska boende vara en plats där jag bara kan vara mig själv efter jobbet, där jag kan läsa och koppla av!

Just nu är jag inne på ett gäng tvåor som ska bli hyresrätter (nyproduktion) 44-58kvm, vilket känns rätt okej. Jag vill ha ett minimalistiskt hem där de få saker som finns återspeglar hög kvalité och omtanke. Jag gillar mottot ”Buy quality, cry once” och försöker leva efter detta så gott det går med CSN.

 

 

Om valen är många så kan det vara intressant att fundera på hur vi ska välja.

Att hålla i tid, energi, fokus och pengar
Titta i bilden ovan. Alla möjligheter, utbud av produkter, resor, upplevelser och alla måsten vi tycker vi måste möta gör att de flesta av oss medelålders medelklass simmar i den nedre vänstra kvadranten.

Om man lyssnar och funderar lite så kommer man dock underfund med ganska snart att de flesta känner lycka och frihet när de befiner sig en så stor andel av sin tid som möjligt i de övre två kvadranterna. Ett sätt att hålla sig där är att styra sitt liv och sina beslut utifrån frågor som ”vad vill jag göra”, ”hur vill jag leva” och ”vilka förutsättningar vill jag skapa”. Frågan ”vad ska jag köpa” tidigt i olika processer riskerar att ge ett liv långt nere till vänster.

Studentens situation är ganska vanligt när man slutar skolan, byter ort för jobbet eller startar om i livet vid exempelvis skilsmässa. Ska vi vrida och vända lite på situationen och se vad det ger? I så fall börjar vi med bilden ovan.

Felet vi har gjort i vår familj – något vi är långt ifrån ensamma om utifrån min erfarenhet – är att vi hållit samman vårt liv för dåligt. Vi har haft för svagt fokus. Det i sin tur gör att pengarna och tiden bara rinner iväg. Om man går från att vara fattig student så märks utspädningen av tid och pengar kanske inte direkt, men att hyra en trea, som ska möbleras, kanske med höga ambitioner om kvalité och stil är i sig en ganska stor ökning av kostnadsbasen. En bil på det och en hobby som får kosta så är snart stora delar av lönen borta varje månad.

Så jag skulle börja från en helt annan infallsvinkel om jag skulle börja om idag. Jag skulle börja med att beskriva mitt liv som jag vill att det ska se ut de kommande två åren och helt bortse från prylar.

För mig skulle det kunna se ut ungefär så här:

  • Jag ska åka två hela säsonger i Långloppscupen på MTB.
  • Jag ska träna åtminstone 4 ggr per vecka.
  • Jag och sambon ska göra en 4 veckors lång semester i USA.
  • Jag ska spara ihop 100 000 kr/år.

Sedan skulle jag göra en nedbrytning utifrån mina önskemål. För MTB-tävlandet så behöver jag en cykel för 15 000 kronor och tillgång till bil. Dessutom kommer startavgifter och resande kosta relativt mycket pengar.

Resan till USA kommer kanske kosta 80 000 kronor.

Utifrån det här så skulle jag arbeta fram en budget som styrs av mina drömmar och önskningar i stället för att göra tvärt om som ofta är det vanliga. Alltså skrapa samman pengar till det viktiga i livet när allt det man tror man måste köpa är köpt.

 

 

Den andra ingångsvinkeln är att aldrig skaffa bostad utifrån spekulation om bra affär – undantagen från den här regeln är mycket färre än det flesta tror – eller ”jag har råd med” attityd. Se till behov och håll i pengarna. Att skaffa sig månatliga kostnader är alltid förenat med en utspädning av det ekonomiska och tidsmässiga fokuset.

Jag vet inte om det här gav Studenten så många svar. Men jag har svårt att se att han skulle kunna hamna i ett annat läge – om han följer råden ovan – än att han är kall och bor kvar hemma ett tag för att sedan hitta en prisvärd liten bostad som passar hans krav.

Om det är ett köp eller en hyreslägenhet spelar sannolikt något mindre roll. Men jag skulle inte köpa något som jag tänkt ha kortare än två år.

Synpunkter? Hur tänker ni, eller har ni gjort några misstag ni kan dela med er av?

Läs gärna Tynans råd till sin kusin.

[2016-12-21: Inlägget är något omarbetat och har fått ny grafik. Första gången inlägget publicerades var 21 maj 2016.]

Hur mycket av din konsumtion är känslomässig? – Åker du bil när du köper ekomorötter?

De som läst bloggen här ett tag har sett mönstret. Så fort jag bryter en mer eller mindre uttalad norm så dyker det alltid upp arga människor i kommentarsfältet. Arga och rätt ofta otrevliga. Känslomässigt engagerade! Vi har sett det i så spridda sammanhang som när vi diskuterat:

  • mulltoa,
  • barnförsäkringar,
  • margarin,
  • socker,
  • ekomat,
  • kött från utlandet,
  • cykla utan cykelhjälm eller
  • förkyld.

Snart är det julhelg. Då ska vi möta släkten som är rätt sura på att vi inte konsumerar som de tycker. Inte så specifikt som ovan utan rent allmänt. 

Det här är intressant. Inte minst för att den grund som många säger sig ha för sin kritik är något som jag ofta berört och förhållit mig till. Ibland direkt i inlägget! Låt oss ta några exempel igen:

  • Vårt sätt att leva ger låg miljöbelastning i grunden. Vi håller på att ställa om till självhushållning. Jag tror vi i vår familj snart klår 95-98% av västvärldens befolkning när det gäller att minimera vårat avtryck här på jorden!
  • Jag skriver om att ifrågasätta måsten i livet, för att skapa ett bättre liv. Någon säger att jag förstör livet, för mig och mina barn, genom att äta margarin!
  • I ett av mina mest genomarbetade inlägg här på bloggen skriver jag om hur du och jag kan se på behoven och hur vi kan säkerställa ekonomin på kort till medellång sikt om våra barn blir sjuka. Av det drar vissa slutsatsen att jag inte älskar mina barn. 
  • Jag förespråkar cykling före alla andra typer av transporter, för det ger dig ett bättre och längre liv. För din hälsa och lite för miljön! De som opponerar sig säger att det är farligt och att man måste ha skydd för annars kan man skada sig. 

För er som vill se något exempel på hur kommentarerna kan se ut rekommenderar jag inlägget Ekomat har inga fördelar

För mig handlar det här om normer, inte om fakta. Många tycker det är ok att åka bil i massor, käka importerad Avacado i januari och slå på elen på badrumsgolvet i mars. Men att köpa Irländskt kött, där går gränsen. Nej, det går inte att spela ut etik och moralkortet heller, det har vi redan diskuterat. Det handlar om känslor och normer! Ni läser en utpräglad snålblogg, en resa i det annorlunda och inte ens fast ni väljer att läsa här kan ni ställa ifrån er era känslor och normer. Skit i mitt margarin, reflektera över er själva. Det är där ni gör nytta!

Trots att jag skrivit om det och trots att vi själva ifrågasatt varje ”måste” vi har haft så har jag inte förstått att så mycket av vår, din och min, konsumtion faktiskt styrs av känslor. Vi är ju fångar i våra måsten! I normuppfyllandets fängelse. 

När våra liv förbättras i alla avseenden, barnadödligheten går ner, vi lever längre och är friskare, och Internet i princip gjort att all information finns tillgänglig hela tiden gratis så snärjer vi oss i behovet av aircondition; Hästen sängar; ekomorätter; i behovet av att duscha två gånger om dagen; faran med att förflytta sig för egen maskin och behovet av bostäder som garanterar varje individ 70 kvm livsutrymme. För att inte tala om behovet av att alltid bajsa i dricksvatten!

 

 

Inte för det har med saken att göra, men på det här så låser många in sig bakom sina sjutillhållarlås och larmlösningar i skräck för gruppvåldtäkter och mord. Levande en liv som repetersändare på sociala medier av alla dåliga nyheter som överhuvud taget går att sammanställa. När polisen i Tumba inte lagt ut något om bilinbrott så finns det ju alltid möjligheten att prata om hur farligt det är med potatis på något forum.

Nog raljerat om den allmänna synen på livskvalité. Åter till spaningen kring hur nästan alla behov är artificiella i vår moderna värd.  

Vi drivs av två typer av måsten:

  1. Externa måsten. Sådan som drivs av omgivningen, dom verkar sedan vara av typen
    • den duktige, medvetne och hälsosamme medborgarens måste, eller
    • den lyckade, livsbejakande och leva i nuet människans måsten. 
  2. Internt genererade måsten kring 
    • upplevelser,
    • träning,
    • kläder och 
    • karriär, för att nämna några exempel. 

Många av de som kommer hit kommer för att få inspiration kring att leva annorlunda. Leva friare. Kanske för att hitta konkreta råd, inte minst då kring hur man kan öka sitt sparande, för att komma ur nästa månadsslut lite bättre. 

Men det är inte här du ska söka i de flesta fall verkar det som. Att förändra och spara handlar i grunden väldigt lite om hur. Det handlar om att du måste förstå vad som driver dig att bo själv i en tvåa på 70 kvm, åka nyare bil, lägga 10 000 kronor på träning och kosttillskott eller köpa en hästgård för att dottern ska få ett drägligt liv. När du orkar utmana dig själv så har du börjat din resa, då finns det så mycket att göra. Då kan vi börja prata hur du ska förändra!

 

Intervju: Hanna från Portionen Under Tian har matkostnader på 600 kronor i december!

Hanna, du satte som mål att sänka dina matkostnader till en riktigt låg nivå i december. Kan du förklara vad du gjorde och varför i december? Vad är din normal månadskostnad frågar jag ju mig också naturligtvis?

I oktober var jag iväg på en resa, en vandring i Nepal. För den tog jag tjänstledigt, vilket innebar att jag i november fick ut cirka 1/4 av min vanliga lön. Jag hade sparat ihop för att täcka upp för den mindre lönen, men så insåg jag att de pengarna är betydligt roligare att göra nåt annat för än att ”slentrianleva” Så då tänkte jag att jag skulle minska ner i princip allt jag såg som överflödigt under denna månaden, och matkostnaden blev bland annat en sådan sak. Jag lägger inte jättemycket annars heller, cirka 1500 kronor per månad men man kan alltid utmana sig! Så jag satte min budget till 600 kr.

Hur har det gått så här långt? Håller du din budget?

Det går fint! Jag har hittills gjort av med 512 kr, vilket betyder att jag har 88 kronor kvar till nästa löning. Och jag har typ 10 matlådor i frysen kvar så jag ska nog klara mig 🙂

Man kan ofta göra så mycket mer än vad man tror med en liten budget. Det har blivit en hel del kylskåpsrens om man säger så 🙂

Om jag får tillägga en bonus under den här månaden så är det att jag har gjort väldigt mycket storkok och lagt minimal med tid i köket. Jag skulle tippa att jag på den här månaden inte ägnat mer än 6 timmar totalt på att laga mat, då jag i princip bara kunnat ta något från frysen. Otroligt skönt!

Vad äter du en dag i december? Morgon, lunch, kväll och mellis?

Frukost för mig varierar, nu har jag ju verkligen gått på vad jag har hemma. Men om jag skulle staka upp en dag kan det se ut ungefär så här:

Frukost: Havregrynsgröt med 1 tsk linfröolja (äter mest vegetariskt och lägger till det för omega-3), mjölk och någon frukt och massa frön på

Lunch: Något från min blogg! I december har det blivit en del kikärtsgryta med ris och kokosmjölksgryta.

Mellis: hembakat bröd med ost och någon frukt från fruktkorgen på jobbet

Middag: Det har blivit mycket grönkålspasta till middag. Rödbetsfalafel har också varit en hit!

Du har ett starkt intresse för mat och vi som följer din blogg Portionen under tian och ditt Instagramkonto vet att det ofta är billig mat som du intresserar dig för. Stämmer det? Är det så du vill beskriva det? Vad är det som gör att du bloggar på det sätt du gör kring mat?

Ja det stämmer absolut! Jag började med min ”nisch” för ett par år sedan, när jag var dietiststudent och skrev på en sida som heter Matvett. Då ville jag mest komma undan billigt själv när det gällde mat. Sedan började jag arbeta som dietist och då insåg jag att det var väldigt vanligt att mina patienter inte hade så stor ekonomi vilket många upplevde som ett hinder för att leva hälsosamt, vilket jag med bloggen kunde visa att det inte var. Matvett är inte aktivt längre och jag la mitt bloggande på hyllan. Men förra året ringde Tv4 Nyhetsmorgon och undrade om jag ville komma och laga mat hos dem och då tänkte jag att ”va fan, jag sätter igång Portionen Under Tian igen”. Och sen har det bara rullat på! Jag brinner fortfarande starkt för att visa att bra mat inte ska behöva vara en klassfråga. Klimatfrågan är jag också varmt engagerad i, och äter vi mer ekonomiskt smart (mindre svinn, färre transporter till affär genom handlande) och mer vegetabiliskt baserat så gör vi jorden väldigt stor skillnad.

Vi i vår familj har jobbat mycket med att pressa ned kostnaderna för vårt matkonto – vilket jag skriver en hel del om på Onkel Toms stuga – men vi gör det inom den för barnfamiljer etablerade menyn kan vi säga. Vi köper helt enkelt billig falukorv. Men du har rätt många gånger rätter som känns som om de kommer från en annan kulturell sfär, så som Kikärtsgryta med sötpotatis. Varifrån hämtar du inspiration?

Jag hämtar inspiration från massor av ställen. Dels där jag äter, som restaurang (när det väl händer), när jag reser och så gillar jag att bläddra i tidningar, kokbäcker eller googla runt. Jag gör ganska mycket research innan jag gör ett recept. Testar, smakar, gör om. Ofta är mina recept helt baserat på vad jag själv är sugen på haha. Som i senaste veckomenyn var det en del rödbetor (rödbetssoppa och rödbetsfalafel). Jag var sugen på rödbeta den veckan helt enkelt! Och jag anpassar mig så gott som alltid efter säsong. Det känns inte rimligt att vi ska kunna äta allt jämt.

Tips för barnfamilj, om ni vill lägga undan falukorven, är den gröna ärtpastan och linsstroganoff!

Du är väldigt konkret på din blogg. Menyer och recept. Tror du att vi som vill påverka människor måste var så konkreta i vår kommunikation? Är det svårt att ta till sig dina recept?

Ja, jag har medvetet byggt upp sidan så att det ska vara mindre ”tjafs” på den. Jag vill att man ska kunna komma in där och känna att man kan hitta något som verkligen gör det lättare i det dagliga livet. Och det är också den feedbacken jag får. Att recepten är lättanvända, inte så märkliga råvaror. Listorna är sjukt populära faktiskt, det trodde jag aldrig när jag började med dem! Men de är absolut mest klickade och jag får fantastiska mejl av folk ang dem som att de förändrat deras liv och gör att ekonmin och planeringen går ihop. Och inte minst minskar stressen, vilket ju är oerhört negativt ur alla aspekter när det kommer till ekonomi, hälsa och att göra medvetna val. Så yes, jag tror på att vara konkret och tydlig!

Jag har försökt laga en del av dina rätter, inte minst har vi jobbat en del med Dahlgrytor, och insätt att priset på linser kan variera enormt. Ibland i samma butik! Har du några köptips till oss som vill laga dina rätter?

Ja, det kan det. Alltifrån utbud i butik, märke och sedan såklart hur stor förpackningen är. Jag brukar alltid rekommendera att ta sig till en större mataffär (typ Ica Maxi) för att storhandla och köpa mer av den typen av varor. Dock ska man ju vara försiktig med att handla av storpack om man inte vet att det kommer att bli uppätet, alternativt att man tar hand om det som att frysa in och så vidare. Men mer är inte alltid bäst.

Finns det en konflikt mellan billig mat och nyttig mat? Har du några etiska tankar kring mat som du kan dela med dig av? Hur ser du som dietist på mat och måsten? Måste vi äta eko, vegetariskt, kött, smör, eller undvika socker osv?

Det svaret får bli lite tudelat. Jag tror inte på att handla billig mat, som egentligen bör kosta mer. Kött är för mig en sådan råvara. Det ska kosta att handla välproducerat kött. Och då äter jag hellre mindre av det, men också väldigt mycket mer sällan. Det finns också billig mat som jag gärna ser att konsumtionen går ner av, som färdiga rätter där ingredienserna inte är vidare kvalitativa som t ex helfabrikat med palmolja mm. Snack, godis osv är också väldigt billigt men inget vi egentligen behöver och som vi generellt bör minska vårt intag av. Däremot finns det massor av bra mat som rotfrukter, baljväxter, annan frukt och grönt, spannmål som är bra ur näringssynpunkt men som inte kostar särskilt mycket. Det är den maten jag vill inspirera till att äta mer av, och inte bara av hälsosynpunkt utan också ur klimataspekt.

När det gäller eko köper jag alltid ägg, mjölk, bananer och kaffe ekologiskt, Och sedan varierar jag andra råvaror beroende på utbud, eller så närproducerat som möjligt. Jag är mer hård med att äta så lite kött jag kan än att köpa allt ekologiskt om jag ska vara ärlig. Det beror mest på att jag upplever det svårt att avväga, vad är bäst: ekologiska äpplen som är importerade eller svenska som inte är ekologiska? Där brister min kompetens.

Angående måsten tror jag inte att det behöver handla om att vara absolutist på sådant man inte vill ta bort. Men frågar du mig angående kött så anser ja att JA, vi måste minska vår köttkonsumtion. Det betyder inte att aldrig kunna äta det, men att då heller välja bra kött än sämre och mer värna och värdesätta just det tillfället med att äta kött med något bättre. För att ge ett exempel. Samma mängd baljväxter istället för nötkött är 20 gånger mer klimatsmart.

Jag ser likadant med socker och annan ”utrymmesmat”: nej, det behöver vi inte undvika för alltid. Men vi behöver inte heller äta mycket av det. Genomsnittssvensken lägger dryga 40 % av sina utgifter på mat på sådant som anses vara utrymmesmat, dvs snacks, godis, och alkohol, att jämföra med 10% på frukt och grönt. Vi snackar ned mat som potatis och pasta som om det vore boven för folkhälsan men jag tror att vi skulle må så väldigt mycket bättre om vi inte fokuserade på att snacka ner vanlig mat, äter så att vi blir mätta och glada och struntar i att go bananas på fredag/lördags/varjedags? snackset. Man kan äta allt, men just den siffran är helt på tok för mycket!

På bloggen Portionen Under Tian så är det bara (?) vegetariska rätter, men jag är ganska säker på att du använt åtminstone bacon i något recept på Instagram? Är du vegetarian eller är det så att den målbild på matkostnader du har kräver vegetariska rätter?

Om jag ska kalla mig något så är det ”flexitarian som är 99% vegetarian”. Kort och gott: jag lagar alltid vegetariskt eller veganska rätter men blir jag bjuden på kött så äter jag det. Och då funderar jag inte på att jag äter kött utan njuter av den måltiden. Men finns det ett val så väljer jag vegetariskt. Det kommer sig dels av matkostnaderna, men som tidigare nämnt så är det mycket klimatrelaterat. Och ju mindre kött jag äter desto mindre sugen blir jag. Jag tycker verkligen att vegetariskt är så gott!

Men jag har två recept på bloggen som inte är vegetariska. En nudelwok och en linsköttbullar, där båda går ut på att dryga ut kött med mer vegetariskt, Det kan vara ett bra sätt att få in mer vego. Men någon bacon, nej det hittar du inte 😉

Är du en ”snålis” i övrigt också så att du jagar låga levnadskostnader inom andra områden? Jag har sett att du varit utomlands på ”äventyr”. Sparar du i vardagen för att få ut mer av livet?

Haha ja exakt så är det! Min relation till pengar är att jag finner det otroligt onödigt att lägga pengar på sådant som inte betyder mycket. Jag shoppar till exempel väldigt lite (enligt mig är det en råtråkig syssla samt att jag får bara panik av massa saker). Däremot lägger jag gärna mer pengar på en sak om jag verkligen behöver det och då vill jag att det ska hålla länge, och kan förtjäna en större investering för bättre kvalitet. Just att få åka ut på äventyr betyder oerhört mycket, och ”‘äventyret” du sett på Instagram var ju en resa till Nepal och vandring till Mt. Everest Base Camp som jag sparade ihop till genom att äta vegetariskt och ta med mig matlåda till jobbet. Jag la de pengarna det hade motsvarat om jag hade tagit med mig lunch i en pott som växte rätt fort. Nu var det ju inte så att jag åt lunch ute innan jag började spara till den här resan, men att lägga de pengarna till något konkret visade hur mycket de vardagsaktionerna faktiskt blev.

Utifrån dina erfarenheter här i december. Har du några råd att ge till dem som vill starta nya året med en rivstart!

Jag kan absolut rekommendera att köra en ”detoxmånad” för matkontot under en månad. Sätt en budget, kanske hälften eller lite mer hardcore: en tredjedel av vad man brukar spendera. Du kommer att bli kreativ och också mycket mer medveten om dina pengar.

Sen: fundera över på vad som får dig att må bra. Och skit i allt annat. Det tror jag är en grundsten i en hälsosam ekonomi och hälsosamt sinne. Vi måste inte göra som alla andra, eller lägga pengar på sådant som egentligen inte betyder något. Det är skitdyrt att försöka leva någon annans liv!

Och sen sak till: gör det till en vana att äta vegetariskt lite mer ofta. För dig, plånboken och miljön 😀

Vad har du för favoriträtt själv av de som finns på din blogg?

Nu när grönkål är i säsong: Grönkålspastan!!

Tack Hanna för en jättetrevlig pratstund. Om ni gillar det som Hanna gör, säger och står för så ska ni definitivt läsa hennes blogg Portionen Under Tian. Själv följer jag henne på Instagram medan många också gillar hennes Facebooksida.

Tipsa gärna om era varianter av Hannas recept – det fanns de som hade bra tips kring Dahl senast – eller om ni har egna snålrecept ni vill dela med er av i kommentarsfältet!

Det här inlägget var främst tänkt att ge dig tips och motivation att ta tag i matbudgeten. Om du vill läsa mer kring det jag skrivit om just matkostnader så har ämnet en egen kategori: Matkostnader. Matfokuset till trots! Det finns några saker som Hanna säger som jag skulle vilja utveckla lite och reflektera kring.

 

 

Hanna säger bland annat så här:

Min relation till pengar är att jag finner det otroligt onödigt att lägga pengar på sådant som inte betyder mycket. Jag shoppar till exempel väldigt lite (enligt mig är det en råtråkig syssla samt att jag får bara panik av massa saker).

Det här är det som jag brukar kalla att ha fokus, samtidigt som det passar bra in på en minimalistisk livssyn. Den som orkar spara länge och på ett sätt som gör rejäl skillnad har nästan alltid den här typen av insikter. Därför känner jag mig som en själsfrände till Hanna här!

Nästa klipp gör mig inte mindre positiv:

Sen: fundera över på vad som får dig att må bra. Och skit i allt annat. Det tror jag är en grundsten i en hälsosam ekonomi och hälsosamt sinne. Vi måste inte göra som alla andra, eller lägga pengar på sådant som egentligen inte betyder något. Det är skitdyrt att försöka leva någon annans liv!

Jag uppfattar det som att Hanna har djupare tankar än jag har kring mat, men trots allt tänker vi väldigt lika kring exempelvis miljöpåverkan och ekologiska livsmedel. Det inte någon slump tror jag, utan bottnar i tankar och insikter kring konsumtion och helhet som vi pratat om rätt mycket här. 

Tryck gärna på en av ikonerna här nedanför och dela inlägget.

I helgen kommer jag publicera inlägg 400 och det är dags att blicka framåt

För knappa två och ett halvt år sedan, när jag startade Onkel Toms stuga, kunde jag aldrig föreställa mig att bloggandet skulle bli en så stor del i mitt liv som det faktiskt blivit. Att blogga är att skriva, skapa och interagera med nya bekantskaper – som blir ganska kära bekantskaper efter ett tag – i ett flöde som är väldigt utvecklande.

Under tiden som jag vuxit som bloggare har läsarbasen ökat. De finns bloggar i samma genre som har flera följare på sociala medier och mer trafik  än Onkel Toms stuga, men sett till engagemanget som råder här och det genomslag vissa inlägg får så är jag mäkta stolt för det vi tillsammans åstadkommit. Tillsammans har vi exempelvis skrivit över 3600 kommentarer. I praktiken är det faktiskt fler då kommentarerna inte följt med när jag flyttat hit bloggen från tidigare platser den varit på.

Har du läst alla? Jag har skrivit alla och är inte så lite mallig för det!

När jag började skriva på Onkel Toms stuga så var jag otroligt låg. Kanske var det den värsta perioden i mitt liv där 2013-2014 med struligt jobb och småbarn. Tjänsteresor och flytt. Tankar som malde och malde. Jag kan åtminstone inte minnas att jag någonsin känt mig mindre lycklig än jag gjorde just då.

Ny kliar det i fingrarna på mig, jag har sällan haft så mycket idéer och så roligt som jag har nu, även om jag har för mycket att göra och tillbringa för mycket tid framför datorn. Det gör att jag ska testa lite nya saker här på bloggen och i det digitala livet. Jag ska också förbereda ett 2017 som från sommaren innebär ett helt nytt liv.

Det innebär att jag gör halvhalt här efter helgen, kring inlägg 400 för att söka lite nya former att utveckla mig och bloggen. Räkna inte med inlägg varje dag längre eller att varje inlägg blir något i hästväg i framtiden heller. Men totalt sett ska både jag och bloggen bli ett snäpp bättre. Det är dags att kliva ur komfortzonen som jag byggt upp nu.

Gratulera mig i kommentarerna och berätta vilket favoritinlägg du har!

Tjocka släkten

2016-12-15:Det här inlägget skrevs från början i september 2014. Idag har jag snyggat till inlägget lite och förtydligat delar av inlägget. Håll tillgodo!

Igår var jag på kalas hos min mor och hela tjocka släkten. Som alltid erbjuder min familj goda möjligheter till reflektion och frustration även om det denna gång inte var så farligt. Det som resulterade i något tänkvärt denna gång var kopplat till diskussioner om sparande, konsumtion och de livsstilsförändringar som vi infört på sistone i vår familj.

Igår var det transporter som diskuterades mest. Vi har ingen bil utan åker kollektivt – buss och tåg – vilket i princip gör att vi vid varje besök hos någon släkting hamnar i diskussioner kring resande och bilägande. ”Hur gör ni då” var temat för dagen och mina föräldrar kände sig frågande till hur man tog sig från perrongen, där tåget stannar, upp i den lägenhet där de bor. Att de ser perrongen från sin lägenhet gav dem ingen ledtråd alls. För att inte tala om hur obegripligt det var hur vi tog oss från vår lägenhet till stationen i den stad vi bor. Att gå till och från något man kan se var en tufft mental utmaning, men bussåkande i hemstaden och tågresan tillsammans verkade bara vara för mycket i form av umbäranden. Det gjorde att min far kände sig tvungen att säga det så vanliga ”det blir ju konstigt om man inte ska unna sig något”.

Unna sig gör man alltid på bekostnad av något.

Jag har hört det uttrycket ”unna sig något” hela mitt liv men det var först i går som jag insåg att jag på allvar inte vet vad det betyder! Mina föräldrar verkar ekonomiskt pressade som pensionärer med begränsad budget och i synnerhet min far hanterar inte det något vidare alls. Ändå blir han störd över att jag inte verkar konsumera enligt förväntningarna på något sätt. Eller vad kan ligga bakom?

När han sa sitt ”det blir ju konstigt …”, insåg jag att jag inte förstod vad han sa, trots att han sagt det så många gånger förr. För vem och varför skulle jag ”unna mig något” när det gäller transporter? Vad skulle jag uppnå och vad skulle det innebära? Den frågan är i högsta grad intressant men jag låter den hänga i luften och fortsätter längs ett annat spår.

 

 

Tidigare i mitt liv så har jag lite förenklat sett på saker och ting så här:

  • Jag har en inkomst.
  • Jag har ett liv i detta nu.
  • Jag har en vilja och olika behov som resulterar i inköp.

Det betyder i princip att jag i en given situation tittat på om jag har råd, om jag vill prioritera något och om det är prisvärt. Att då föra pengar från denna verklighet till något annat, så som sparande, blir bara ytterligare en begränsning. Den begränsningen kan jag försöka dribbla bort genom att använda uttrycket ”att unna sig något” och frasen passar på något sätt in.

Nu tänker jag mer så här:

  • Jag har en inkomst.
  • De pengar jag tjänat idag har kostat på i form av ändlig tid och energi. Det är inget jag byter bort lättvindigt.
  • Vad ska jag med det här till? Orkar och hinner jag ta till mig något jag köper?

När min far då säger ”unna sig” landar det inte längre i något sammanhang. Varför ska jag vid en förflyttning från punkt A till punkt B lägga mer pengar än nödvändigt? I synnerhet när jag inte gör avkall på vare sig säkerhet eller komfort?

Affärsplan: Bloggen Onkel Toms stuga – Utkast

Internet ger oss möjligheter som ingen tidigare generation haft.

En av de saker som vi diskuterat här på bloggen på sistone är vad jag ska göra med bloggen framöver. Att blogga tar mycket tid, så mycket tid att det hindrar mig att nå andra mål jag har. Samtidigt är avkastningen, i form av ekonomisk ersättning, minst sagt usel.

Men att blogga har också gett mig väldigt mycket. Att blogga är kanske den mest belönande hobby jag någonsin haft. Skrivandet av enskilda inlägg och skapandet av en blogg är en kreativt utmanande syssla som ger väldigt mycket tillbaka. Lägg till det allt som följer med de kommentarer som de som läser och kommenterar bidrar med. På senare tid har jag dessutom fått allt fler email och feedback via andra kanaler som bidragit till ökad dialog med er läsare.

Att blogga gör också att jag läser och lär mig mer samtidigt som jag kan uppskatta hantverket bakom skrivandet på ett helt annat sätt nu än tidigare. Jag har utvecklats enormt i förmågan att använda det skrivna ordet sedan jag börjande blogga även om jag aldrig blir den främsta på att skriva. Men jag kan säga att jag snart är 50 år och lärt mig grunderna i ett nytt hantverk!

Men allt det positiva kommer i ett sammanhang. Ju mer jag skriver ju bättre blir jag på hantverket.  Samtidigt blir det lättare att hitta saker att skriva om. Regelbundet skrivande ger en positiv spiral. Att blogga lite hurtigt en gång i veckan är jag inte säker på att jag skulle ha samma utbyte av. Det blir inte rätt känsla och flow då. 

För att få förutsättningen att skapa något riktigt bra så måste jag skapa mycket och ofta!

För att få förutsättningen att skapa något riktigt bra så måste jag skapa mycket och ofta!

Men låt oss angripa det här med bloggandet lite mer strukturerat! Går det att göra en affärsplan för bloggen och bloggaren bakom Onkel Toms stuga? Hur skulle den se ut? Går det att använda en traditionell affärsplan för någon som ägnar sig åt aktiviteter som inte självklart är tänkta att generera avkastning?

En bra traditionell affärsplan bör åtminstone beröra följande områden. 

  • Affärsidén med bloggen och bloggaren.
  • Vilka är kunderna?
  • Hur ska bloggen och tilläggstjänster säljas?
  • Hur ska bloggen och bloggaren marknadsföras och synas?
  • Ekonomin – budget.
  • Saluför jag en produkt eller en tjänst.  Hur levereras resultatet?
  • Konkurrentanalys.
  • Riskanalys.

Jag har ingen klar affärsidé vilket kommer stöka till det här inlägget något. Men jag har två förslag som är ganska renodlade – i praktiken går det kanske att göra någon sorts kombination – och kommer presentera dem efter varandra. 

En viktig notering
Den viktigaste delen i ett fortsatt bloggande är främst att bygga en brygga till ett annat liv än det jag har idag. Jag är öppen för att det kan vara ett nytt heltidsjobb eller ett liv där jag lever mer på korta uppdrag.

Varför, har flera undrat. Kan du inte skjuta på sabbatsåret ett år och säkra lite mer pengar så är du fri sedan? Jo det är rätt tänkt. Men samtidigt nej. Jag ser det som en möjlighet att göra vissa andra saker i mitt liv och jag vill se om jag kan fånga någon sådan möjlighet när jag inte behöver jobba åtta timmar, hämta barn och tänka på ekonomin varje minut. Därför tänker jag med framtida sysselsättning att det är något som bidrar till att göra livet rikare. 

Om jobbet kan bedrivas från vår gård så minskar behovet av lön och traditionell ersättning medan om det framtida jobbet innebär flytt till någon storstad, så som Stockholm, så kommer jag behöva bevaka att jag får en mer traditionell lön.

Förslag ett – En seriös webbplats för tidiga pensionärer

Affärsidén 

Bloggen Onkel Tom ska vara en webbplats med resurser för den som vill gå i tidig pension. Den ska också etablera bloggaren som en auktoritet inom området privatekonomi, sparande och pension (eller/och personlig utveckling?) vilket i sin tur öppnar för försäljning av produkter – i form av böcker – eller tjänster – i form av föreläsningar – till målgruppen. 

Parallellt kommer försäljning av annonser ske på webbplatsen. 

Kundgrupp

Webbplatsen vänder sig främst till välbärgad medelklass i åldern 40-60 år som har goda möjligheter att spara och styra sin ekonomi. Försäljning av annonsplats kommer i huvudsak att ske till aktörer som vill nå den målgruppen. 

Målgruppen är liten och i vissa avseenden svår att nå. Det finns dock ett etablerat nätverk inom bloggar och på sociala medier som når en delmängd av kundgruppen. Det är en aktiv grupp som är trogen de bloggare de gillar och som missionerar för idén kring tidig pension och för de bloggar de följer. 

Säljkanaler

Själva webbplatsen Onkel Toms stuga är den primära säljkanalen. Det kräver regelbundna högkvalitativa inlägg för att säkra trafik och närvaro i social media samtidigt som ett omfattande arbete med sökmotoroptimering för en rad sidor och inlägg måste göras. 

Under första året bör åtminstone ett partnerskap med en finansiell aktör, så som en bank eller sparinriktad intresseorganisation, inledas. 

Tanken är att det år två – sommaren 2018 – ska finnas en bok på marknaden som saluförs via förlag. 

Marknadsföring

Bloggen Onkel Toms stuga och varumärkets närvaro på sociala medier den primära marknadsföringskanalen. Traditionella marknadsföringsmetoder på Internet för att bygga bloggens ”auktoritet” inom området kommer användas. Det kan innebära poddcast serier eller Youtube-inlägg som komplement till bloggen.

Ekonomin 

Omkostnaderna för att driva webbplatsen är väldigt låga och kan försummas. Målsättningen är att på sikt säkra en genomsnittlig inkomst om 5 000 kronor i månaden efter skatt för mig som bloggar. Det är inte möjligt enbart genom bloggen Onkel Toms stuga utan måste ske via den merförsäljning som bloggen öppnar för, främst då föreläsningar och bokförsäljning. 

Ett aktivt experimenterande med crowdfoundingtjänster kommer ske. Dels som ett led i att generera vissa intäkter men lika mycket som ett experiment med finansieringsformen. 

Vad är det som saluförs? En tjänst eller en produkt?

Bloggen kommer löpande uppdateras med inlägg och samtidigt saluföra några produkter inom inom området privatekonomi, sparande och pension. Syftet är att inom ett år ha egna produkter till försäljning på bloggen. 

Det finns möjlighet att erbjuda prenumerationslösningar för vissa målgrupper genom tjänsten Patreon. 

Hur föreläsningsserier bäst genomförs är oklart och behöver utredas. Egen regi eller via andra?

Konkurrentanalys

Det finns ett antal aktörer som gett ut böcker inom området, men ingen av dem är speciellt aktiv med en blogg som följer upp och fördjupar. Böckerna blir därför ofta ganska snart utdaterade. Sparekonomer på olika banker och intresseorganisationer är dock mer aktiva med aktuella inlägg på sina bloggar. 

Det finns också en mångfald med enskilda bloggare som verkar inom området. 

Det finns en identifierad lucka i informationsflödet där bloggen skulle kunna verka och ha sin bas, men mängden aktörer inom området är stor. Så stor att bandbredden i princip är mättad mot potentiella konsumenter. 

Risker

Målgruppen är liten och det är svårt att nå potentiella kunder utanför den redan identifierade gruppen av de som är intresserade av privatekonomi. Detta gör att det finns en risk att konkurrensen mellan att framställa läsvärt material och marknadsföring inte går att få ihop. Det kommer inte finnas tid till båda. 

Konkurrensen på Google kring relevanta söktermer är stenhård med en mängd kommersiella aktörer, intresseorganisationer och ibland myndigheter som slåss om trafik. Dynamisk trafik är därför inget som kan räknas in i affärscaset utan trafik till webbplatsen måste skapas via inlägg, väl etablerade läsarbas och sociala medier. 

Att blogga handlar om att ge så mycket man orkar till sin läsargrupp. Belöningen är läsare och följare som kan ses som potentiella kunder för tilläggstjänster, eller så fungerar bloggen som en referesn, en markering om kunskap och intresse hos bloggaren.

Att blogga handlar om att ge så mycket man orkar till sin läsargrupp. Belöningen är läsare och följare som kan ses som potentiella kunder för tilläggstjänster, eller så fungerar bloggen som en referens, en sorts kvalitetsstämpling av bloggaren i andra sammanhang.

Förslag två – Inspirationskällan

Affärsidén 

Bloggen Onkel Tom ska vara en webbplats som via blogg, poddcasts, Youtube och sociala media lyfter fram en positiv bild av sparande och livet som tidig pensionär samtidigt som det är en samlingspunkt för de som vill göra egna och lite annorlunda val utanför konsumtionslinjen. Centralt i alla inlägg kommer självhushåll, personlig utveckling, träning och äventyr att vara. Blogg, Youtubekanal och sociala medier kan profileras något annorlunda kring samma ämnesgrupper för att nå olika läsargrupper. 

Intäktskällorna kommer primärt via annonsering men möjligheten att skapa produkter ska undersökas. 

Målsättningen är att  säkra en ny karriär i form av exempelvis cykelguide eller arrangör av evenemang för de som vill uppleva mer i sitt liv än kontoret.  

Kundgrupp

Webbplatsen vänder sig främst till alla som tittar ut genom fönstret på arbetsplatsen och funderar på vad som skulle gå att göra om man inte jobbade. 

Säljkanaler

Själva webbplatsen Onkel Toms stuga och tillhörande digitala kanaler är den primära säljkanalen.

Tanken är att det år två ska finnas en bok på marknaden som saluförs via förlag. 

Inom två år ska ett partnerskap med en eventleverantör, inom exempelvis cykling, ha inletts. 

Möjligheten att använda crowdfounding ska undersökas. Dels som en del i att söka intäktsströmmar men också som en del i bloggens experimenterande. 

Marknadsföring

Bloggen Onkel Toms stuga och varumärkets närvaro på sociala medier är den primära marknadsföringskanalen. Kopplingen till självhushåll, träning och äventyr ska kopplas mot kanaler som är relevanta för de intressegrupperna. Detta möjliggör korsbefruktning och möjligheten att nå ut till nya grupper människor som närmar sig problemställningen ”att göra det bästa av det som bjuds” men kanske inte främst via ett privatekonomiskt förhållningssätt. 

Ekonomin 

Omkostnaderna för att driva webbplatsen är väldigt låga och kan försummas, dock måste kamerautrustning med mera köpas in. Vissa omkostnader för att leva ett något aktivare liv och delta i exempelvis cykel-evenemang eller åka på egna äventyr kommer finnas. På sikt måste den typen av kostnader täckas genom sponsring och samarbeten samt ge visst överskott. 

Vad är det som saluförs? En tjänst eller en produkt?

Bloggen Onkel Toms stuga kommer saluföra en livsstil. Livet som snart femtio och fri.

Konkurrentanalys

Det finns inga riktigt bra etablerade svenska bloggar inom området som jag känner till, men det kommer finnas likheter mellan exempelvis Bonderöven och hur vissa träningsbloggar är upplagda. Det går också att snegla på hur ”Familjer på äventyr” är producerad för se hur en del material skulle kunna vinklas och tas fram.

Amerikanska bloggar och Youtubers finns i betydligt större omfattning inom denna kategori. De visar att det är möjligt att producera intressant innehåll under lång tid samtidigt som det går att bygga en väldigt stark samhörighet, med de följare som finns, kring denna typ av webbplats och kanal vilket i sig skapar stort värde för flera aktörer.

Risker

Det kommer ta tid och energi att nå ut. Det är tveksamt om jag har rätt personlighet eller förmåga för att kunna skapa tillräckligt momentum och en intressant blogg och digital närvaro.

I USA etablerar sig allt fler medelålders proffsbloggare på olika sätt. Trenden har inte nått Sverige. Det kan vara så att marknaden blir för liten här, eller att det är för tidigt att göra något redan 2017.

Att rapportera och reflektera, det som jag gör idag på bloggen, är inte samma sak som att skapa en bra berättelse. Det är svårare och mer utmanande. Men öppnar för en mycket större läsargrupp.

Slutsats

Jag har försökt skissa på två olika ansatser jag skulle kunna ha för att flytta bloggandet från något som jag gör på min lediga tid till något som skulle kunna skapa nya öppningar i livet och mynna ut i några riktigt intressanta år. Att satsa på någon del skulle innebära massor av jobb samtidigt som det är långt ifrån självklart att det kommer någon som helst resultat ut från processen.

Fyra saker balanserar mot varandra: Insatsen, åtagandet, glädjen och resultatet. Båda spåren skulle vara riktigt roliga att undersöka och jobba med så i någon mån så skulle det hela bli upplevelse och passa bra i tankegången ”gör det du brinner för”.

Hur ser ni som läser på det här? Dels är jag nyfiken på och vill ha synpunkter kring själva tänket och affärsmässigheten i förslagen. Dels är jag nyfiken på hur ni tänker kring idén att satsa tid och energi på något när jag är nära ett läge där jag inte behöver göra det för försörjningen? 

Siste men inte minst är jag nyfiken på den här typen av bloggpostningar. Inlägget innehåller mer än 2 000 ord. Det är ganska torrt och tråkigt, samtidigt som jag tänker att det kan vara intressant att hänga med och diskutera den här typen av frågor. Vad säger ni? Vad kan göras bättre?

 

Uppdaterad prisreferenslista

Jag har uppdaterat Listan! Jag har uppdaterat ett tidigare inlägg så det finns rätt mycket bilder och referenser för den som vill se vad det är för produkter jag refererat till i listan om ni följer inlägget till slutet. Men först själva listan!

Lidl har billigt vetemjöl. Eller har någon hittat något billigare?

Den här filén funkar tycker jag.

Lidl är inte den bästa affären att köpa kött i, men kyckling är ett undantag.

Jag har för mig att jag har hittat billigare ägg, men lyckas inte så mycket bättre. Var handlar ni ägg?

Det här är ett riktigt bra ris, till ett riktigt bra pris.

Lidl är inte speciellt billiga på ost och kött. Men matkorgen är ändå totalt relativt billig.

Cykeln är lastad. Jag har inte en spänn från Lidl dock!

Fisk har jag inte med på listan. Jag noterade dock följande

Torsk kostar 127 kronor kilot på Lidl.

Pollocken kostar ungefär en tredjedel av torsken!

Detta var det jag hade från decembers inköpstur. Nedanför kommer det som jag skrev i november och du hittar också länkar där du kan ladda ned prisreferensfilen för din egen del.

Jag har uppdaterat listan lite med ”take aways” från senaste besöket på Lidl. Själva handlingen gjordes naturligtvis med lastcykel.

Packat och klart. Bara att åka hem!

Packat och klart. Bara att åka hem! Direkt från jobbet. Omvägen via Lidl och så hem. Jag cyklar cirka 6 km så här. 

Digestive och hamburgerbröd är det som lagts till i listan efter den här inköpssvängen. De är två av mina favoritinköp på Lidl även om jag ofta köper Max Friscobröd till mig själv som lyx medan barnen äter hamburgebröden jag tipsar om här. Billiga Digestive kan vara skit men Lidls får godkänt även de.

Bästa snålvarianten på Digestive och riktigt bra pris.

När jag började med prisreferenslistan så var det mycket inspirerat av att det finns likvärdiga produkter som sprider enormt i pris. Exempelvis pasta som lätt kan ha ett prisspann på 500%.

En helt annan typ av lömska kostnadsdrivare är rätter som kräver många tillbehör. Dom rätterna blir nästan alltid dyra även om man inte tänker på det. Hamburgare är en sådan rätt. Tacos en annan. Tillbehören och kanske någon extra festlig dryck kostar lätt mer än köttfärsen som är den som jag vanligast jagar pris på.

En räddning är då Lidls hamburgebröd. Här är prisskillnaden mellan Lidls – lite halvtorra men fullt ätbara – hamburgebröd och Korvbrödsbagarens obetydligt bättre dito.

Korvbrödsbagarens alternativ. 8-pack. Men kilopriset i prncip det dubbla!

Korvbrödsbagarens alternativ. 8-pack. Men kilopriset snudd på det dubbla jämfört med …

 

Lidls snikvariant. 6-pack.

Lidls snikvariant. 6-pack.

Både Digestivekexen och hamburgebröden går in på listan som då ser ut så här:

 

 

Här kan du hämta en egen kopia av listan ovan som du kan jobba vidare med.

Vill du läsa listan i ett Googleark klickar du här.

Vill du hitta mer inspiration för att sänka dina matkostnader? Börja i så fall här.

Här hittar du det ursprungliga inlägget om hur jag tänker och jobbar med prisreferenser.

Två olika typer av Slösa

Jag har haft maildialog med en förhållandevis ung kille som håller på med sin hushållsbudget för 2017. Genom att sammanställa och se kostnaderna för året i stället för att peta in räkning för räkning efter hand så kom han till lite nya insikter men ville också diskutera lite med någon annan kring det han faktiskt såg.  Det är riktigt roligt med den typen av mail med tanke på att jag gjort årsbudget till lite av ett tema här i slutet av året.

Eftersom jag är väldigt öppen med vår privatekonomi här så är det inte så ovanligt med frågor i mailkorgen kring budget eller rimliga nivåer för olika vardagliga kostnader. Det är slående vilken likriktning som ofta råder. När det gäller ensamstående unga människors ekonomi – som i det här senaste fallet – så är ofta utgifterna väldigt egencentrerad.

Personer som tidigare levde på studiemedel går på ett par år till att lägga lika mycket på sig själva i månaden som de tidigare levde på i sin helhet. Det är gymkort, kläder, mat – nästan alla tränar och lyfter fram det som centralt och ett skäl till matkostnaderna – nöjen, alkohol, resor och elektronik. För att inte prata om pengarna många lägger på att äta ute och köpa presenter.

I början av arbetslivet är det vanligt att de fasta kostnaderna är små men snart sprider sig synen på att ”unna sig” till större lägenhet och finare bil.

Att nå unga människorna med budskapet att den största besparingen är att se över sina egna behov och bilden av sig själv är svårt. Jaget står i centrum och det är dyrt.

Jag tänker på den här typen av spenderare som Egoslösarna. 

Ung och fri. Men kanske också med höga krav och uppskruvade behov.

När jag får förmånen att göra samma resa i familjers privatekonomi – vilket ofta är människor som är lite äldre och som har en mängd åtaganden – så finns det även här ofta en stereotyp. I den här fasen i livet ska det köpas hus med många rum och bilar som rymmer allt, lite till och som tillåter ett ständigt resande. Föräldrarnas uppgift är att hålla verksamheten igång med bilar, husvagnar, bostäder, resor, pooler och semestrar på de rätta ställena. Jag brukar tänka på dessa människor som Finansiärerna! De som tror att meningen med livet är att finansiera storfamiljens liv. Ju mer pengar som omsätts ju bättre liv.

Det här har att göra med faser i livet med begränsningar och förväntningar som varierar. Få har ekonomiska möjligheter att kombinera båda typerna av slösa men sådana familjer finns. De som ska finansiera allt och hela fy-fan till nära och kära samtidigt som de själva ska unna sig maximalt. 

Det finns inget uppenbart fel i det här stereotypa beteendet på så sätt att det är etiskt eller moraliskt tveksamt. Ungdomarna som njuter av första åren med lön ska så klart kunna känna lite av segerns sötma efter alla år utan egen inkomst. Och många medelålders finner stor glädje i att vara familjens stöttepelare. 

Men det finns två problem: 

  1. Det uppstår en stark koppling mellan jaget och behovet att konsumera, samtidigt som 
  2. insikten om pengars värde snabbt bryts ned. 

Det är som både Egoslösarna och Finansiärerna hamnar i en mental låsning där belöningen de söker i sitt beteende består i hur mycket pengar de kan omsätta. Som när företag pratar hur viktigt det är att nå en viss burn-rate. Det är det som gör att många tappar proportionerna och att synen på pengar snabbt blir verklighetsfrånvänd.  

De som hamnar här är oftast inte helt ute och cyklar – de sköter sannolikt sin ekonomi bäst bland befolkningen – men det är den mentala spärren som gör att Egoslösarna och Finansiärerna inte kan gå från ”normalt sparande” på kanske 10% av sin lön till 50%.

 

Det gäller att kunna se sig själv och sitt eget beteende samtidig som man söker andra referenser för hur livet ska vara.

Samtidigt så krävs det en så liten skiftning i tanken för att åstadkomma ett helt annat läge för båda grupperna. 

Tänk om Egoslösaren tänkte: Pengarna som jag tjänar ska ligga till grund för att bygga en fantastisk version av mig själv. Något som står över vanliga materiella ting så som egen lägenhet, bil, ny ulltröja och medlemskap i Golfklubben. Men det är inte pengarna som ska göra jobbet, det gör jag. Jag ska göra mig till en enastående individ och skapa mig ett fantastiskt liv.

Förmodligen är det en högre ambition än den många har med sina inköp av märkeskläder och restaurangbesök, men jag valde ändå målet för att visa att jaget kan vårdas och utvecklas på många sätt.

Finansiärerna kan också tänka annorlunda. Ett liv kan inte handla om att finansiera andra människors behov av konsumtion. Vi människor har möjligheten att bidra med så mycket mer och så mycket värdefullare delar än bara pengar. Något som etsar sig fast. Och målsättningen bör vara att  när vi väl spenderar pengar så ska det vara på något som verkligen berikar för de som är i vår närhet. Bara det borde reducera en hel del dubbla serviser och tomma gästrum som hålls för den stora festen som aldrig blir av. 

För mig var det cirka 3,5 år sedan jag första gången fick upp ögonen för andra tankebanor kring privatekonomi. Jag såg att det fanns andra mallar att följa. Jag tror det är den största och viktigaste funktionen en sådan här blogg kan fylla.