Hem Blogg Sida 2

Vad innebär den nya spellagen?

0

Nyligen röstade riksdagen igenom en ny spellag, som bland annat innebär att kommersiella aktörer släpps in på den svenska spelmarknaden. För att kunna verka på den svenska spelmarknaden kommer det dock att krävas licens, samtidigt som spelbolagens verksamhet blir skattepliktig.

Men, vad innebär egentligen den nya spellagen? För den enskilde spelaren, samhället och för de som är intresserade av att investera i spelbolag? Det tänkte vi titta närmare på här nedan.

”En omreglerad spelmarknad”

I takt med att spelandet på nätet ökade allt mer i början av 2000-talet började det svenska spelmonopolet att utmanas allt mer och 2007 tillsatte den dåvarande alliansregeringen en utredning med syfte att utreda den svenska spelmarknaden.

Dock hände inte så mycket när utredning väl var klar ett år senare. Det var inte förrän EU-kommissionen hösten 2014 beslutade sig för att stämma Sverige, på grund av den reglerade spelmarknaden, som det verkligen började att hända något.

Den nytillträdda rödgröna regeringen tillsatte snabbt en utredning och i mars 2017 kom resultatet. I den föreslogs att ett licenssystem införs för de aktörer som vill verka på den svenska spelmarknaden, samt att dessa betalar en skatt på 18 procent. Man föreslog också åtgärder som innebär att ickelicensierade spelbolag ska ges minskade möjligheter att agera på den svenska marknaden.

I april i år presenterade så också regeringen propositionen ”En omreglerad spelmarknad” som i stort sett följer det lagförslag som utredningen kommit fram till, ett drygt år tidigare, och för någon vecka sedan röstades också propositionen igenom i riksdagen.

Källa: ‘Riksdagshuset’ av Holger Ellgaard via Wikipedia (CC BY-SA 3.0)

Stora möjligheter för svenska företag

Den nya lagen, som kommer att träda kraft 1 januari 2019, innebär att alla de svenska företag i spelbranschen, som idag är verksamma på bland annat Malta, nu får möjlighet att bedriva verksamhet i Sverige. De får alltså möjlighet, att med Sverige som bas, bedriva verksamhet för svenska marknaden. Detta skulle kunna innebära ett rejält tillskott för den svenska ekonomin, då det finns en hel uppsjö med svenska spelsajter på nätet, som svenska spelbolag står bakom.

Samtidigt måste de spelbolag som vill agera på den svenska spelmarknaden vara licensierade och dessutom betala en skatt på 18 procent, vilket i sin tur skulle innebära runt en miljard extra kronor till statskassan.

Utöver de svenska sajterna finns det hundratals, eller till och med tusentals andra sajter på nätet, se fler alternativ här. Om dessa vill fortsätta att vara verksamma på den svenska marknaden kommer även dessa att tvingas bli licensierade. Flera aktörer, så som Leo Vegas VD Gustaf Hagman, har lyft fram detta som en möjlighet för större och seriösa aktörer. En form av skyddsvall skapas i och med det nya regelverket.

Förstärkt konsumentskydd

Vad gäller själva spelandet kommer detta troligtvis inte påverkas i någon särskilt hög utsträckning. Även efter 1 januari 2019 så kommer spelsajterna förmodligen se ungefär likadana ut och det kommer att gå att spela samma spel som tidigare.

Efter att den nya lagen införs kommer du som spelare dock få ett förstärkt konsumentskydd. Dessutom kommer licensierade spelföretag även vara skyldiga att skydda sina spelare mot överdrivet spelande. Samtidigt kommer det även bli förbjudet att använda sig av alltför aggressiv marknadsföring.

Sist, men inte minst, är det förstås också viktigt att inte spela på ett sådant sätt att det äventyrar ekonomin. Det allra bästa sättet är förstås att göra en budget för att på så sätt kunna se exakt hur mycket man har råd att spela för.

Författat av Samuel Eriksson.

Vad är bitcoin och kan man bli rik på det?

0

I slutet av förra året började det att snackas vida brett om bitcoin och om att man i princip
kunde bli ekonomiskt oberoende genom att investera i digital valutan. Så enkelt skulle
det dock inte visa sig vara, åtminstone inte på kort sikt, kan vi konstatera i och med årets kursnedgångar.

Men, vad är egentligen bitcoin och framför allt är det något som är värt att investera i?

Krävs digital plånbok

Syftet med bitcoin är att göra det möjligt att genomföra digitala betalningar utan att gå via en bank eller någon annan tredje part. Bitcoin skapades år 2008, men vem som egentligen ligger bakom bitcoin är det få som vet. Officiellt heter skaparen Satoshi Nakamoto, men detta är troligtvis bara en pseudonym.

Hela systemet med bitcoin bygger på den så kallade blockchain-tekniken, vilket är en avancerad form av kryptografisk tillämpning, som är minst sagt komplicerad. Anledningen till att så pass avancerad teknik används är för att öka säkerheten när själva handeln med bitcoin görs.

För att kunna använda sig av bitcoin krävs att man har en särskild digital plånbok, just för bitcoin. När man väl har sin digitala plånbok kan man köpa, växla och sälja bitcoin på en rad olika ställen på nätet, men det gäller förstås att se upp med var man handlar och vara noga med att det är en seriös aktör man jobbar med.

Är det värt att satsa på?

Nu undrar nog många om bitcoin verkligen är värt att satsa på med tanke på allt snack som det har varit den senaste tiden. Tror man att man ska bli mångmiljonär genom att i dagsläget satsa på bitcoin så får man nog tänka om. Det tåget har med största sannolikhet redan gått. Ska man se på den senaste tidens utveckling ser inte framtiden för bitcoin särskilt ljus ut. Sedan årsskiftet har nämligen bitcoin tappat hälften av sitt värde. Fortsätter det i den takten dröjer det inte länge förrän bitcoin kanske helt och hållet har försvunnit.

Dock finns det de som tror på en framtid för bitcoin som exempelvis Twitters VD Jack Dorsey, som för en tid sedan i ett uttalande påstod att bitcoin kommer vara den enda valutan om tio år. Så kommer det med största sannolikhet inte att bli. Bitcoin kommer troligtvis att finnas kvar, men man ska nog vara ytterst försiktig att investera den.

Kostade sex cent

Hade man velat bli rik på bitcoin hade man nog behövt vara med från början, då en bitcoin inte kostade många kronor. Sommaren 2010 kostade exempelvis en bitcoin inte mer än sex cent, vilket motsvarade runt 50 öre. Med tanke på att bitcoin-kursen som mest var uppe på nästan 20 000 dollar i december förra året hade det alltså i princip gått att bli mångmiljonär genom att köpa bitcoins för en femtiolapp.

Bitcoin är dock inte den enda så kallade kryptovalutan utan det finns en hel uppsjö med motsvarigheter, närmare bestämt drygt 1 500 stycken. En del tror att det bland dessa kan finnas kryptovalutor som i framtiden kommer att öka i värde lika mycket som bitcoin gjort. Dock är det förstås svårt att veta vilken av alla dessa kryptovalutor som kommer att bli succéer, om ens någon, men man kan ju alltid köpa på sig lite Cardano eller Zcash och se vad som händer…

Författat av Samuel Eriksson.

Tur och otur: Förutbestämt eller slumpartat

0
("Luck" (CC BY-SA 2.0) tagen av ヘザー heza.)

Vad är tur? Är det något som är förutbestämt av högre makter eller är det helt styrt av slumpen? Dessa frågor har förbryllat filosofer som forskare i hundratals, till och med tusentals år, och frågan har fortfarande flera olika svar. Samma sak gäller för frågan om vissa personer har mer tur än andra. Finns det situationer och händelser där man mer eller mindre tydligt ser att det är ren tur som ligger bakom ett utfall eller är det kanske tidigare händelser och ting som har bidragit till det?

Vad är tur?

I de flesta fall brukar man säga att tur innebär att någon får eller upplever något positivt utan att den personen har arbetat för att få det. Personen har alltså inte påverkat själva händelseförloppet till sin fördel. Man kan även säga att tur är något som händer när man undviker något negativt, varav motsatsen till detta givetvis är otur.

Ett exempel på tur är när man spelar spel vars utkomst är slumpmässig. Allt eftersom intresset för att spela online har ökat, har det blivit vanligare att man vill känna till tekniken bakom spelen och kunna ta del av recensioner innan man börjar spela, men det är svårt att påverka sin tur.

De flesta spel på svenska sajter styrs av en slumpgenerator, varav spelautomaterna är några av dem. Symbolerna som kommer upp när man snurrar på rullarna är därmed inte förutbestämda. När rätt symboler dyker upp på skärmen har spelaren med andra ord haft turen på sin sida. Däremot måste spelaren givetvis spela för att ha chansen att vinna.

Däremot är det inte turen som avgör om du exempelvis blir utvald till en befordran. Även om ni är flera kandidater som vill ha positionen, är det dina erfarenheter och ditt hårda arbete som har satt dig i positionen för den eventuella befordran, och det är din inställning till arbetet som avgör om du väljs framför dina kollegor. Det finns i det här fallet en större eller mindre chans att du får jobbet, och det är inte turen som avgör att man får ett jobb.

Finns det fler tursamma människor?

Det här är ytterligare en fråga som man har ställt sig i flera år. Ibland kan det verkligen kännas som att vissa människor har turen med sig hela tiden, medan man själv aldrig har det. Men det finns inget som tyder på att vissa är mer tursamma än andra, åtminstone inte utan orsak. Man har nämligen sett att människor som socialiserar sig med nya människor och som gör nya saker har större chans att stöta på turen, än de som går i samma spår och upprepar samma saker hela tiden. Det gäller att utsätta sig för nya situationer för att nya saker ska hända.

 

(”Horse shoe / Pakavs” (CC BY 2.0) tagen av Miks Latvis.)

Huruvida vi någonsin kommer att få ett rakt svar på vad tur är, och hur man får mer av det, är i
sig en svårbesvarad fråga. Men att tur finns och att den kan påverka människors liv på flera sätt
när den väl är framme, det är i alla fall ett som är säkert.

Inlägget är författat av Samuel Eriksson.

Nu två bilar – Kostnadskoll och förhållningssätt

6
Nytillskottet! En Golf IV Variant Gas/Bensin.

Jag ropade hem en andra bil på bilaktion här om veckan. Det är inga stora affärer jag gör, bilen inklusive slagavgift på 1 995, gick på 8 995 kronor. Då medföljde naturligtvis dubbade vinterdäck och bilen var nybesiktad. Då får man en VW Golf IV Variant 2.0 L bensin/gas årsmodell 2003. Vi har sedan tidigare en VW Bora 1,6 L bensin av årsmodell 1998. Bilarna har gått cirka 25 000 mil och 29 000 mil vardera. Utseendemässigt är inte bilarna så lika, men det är Golf Mk IV med modellnummer 1J båda två. En bilplattform med 4,6 miljoner byggda bilar. En bil som är känd för att vara både billig i drift och driftssäker. Skulle något hända så är reservdelsutbudet enormt – och billigt – på nätet via reservdelssajter så som bildelarexpert.se.

Våra val av bil är verkligen ingen slump alltså. Boran går på kring 0,5 liter milen och kostar cirka 2600 kronor i fasta avgifter (skatt och försäkring) per år. Den nya Golfen går att köra ännu billigare på gas och har dessutom reducerad skatt så att skatt och försäkring hamnar kring 2 100 kronor per år. Värdetappet är snudd på obefintligt, det är i stället slitage på däck, status på besiktningen med mera som avgör bilens värde vid ett givet tillfälle.

Det är billiga bilar men det inga skitbilar. Det är krockkuddar, faktiskt i sidorna också, och inredning och exteriör har inte tagit farlig skada med åren. ACn fungerar i båda fordonen men Borans radio har gett upp. Där är Golfen i en helt annan klass.

Varför två bilar?

Vi är relativt bilberoende här ute i skogen. Det är lite praktiskt åkande till byggfirmor och för mathandling, men mest åker vi nog i samband med att vi skjutsar barnen. Vi har löst allt bra med bara en bil första året, men när bilen rullar så mycket som den faktiskt göra så har Boran samlat på sig lite småproblem som behöver fixas. Och ett lite större problem, som gör att bilen blir ståendes, skulle ge oss rätt mycket praktiska problem, något som en extra bil förhoppningsvis hjälper oss att hantera. Så två bilar handlar om delvis om praktiska avväganden kopplat till vårt bilberoende men också till att vi har väldigt billiga bilar.

Men det finns också ett annat problem för oss som familj att beakta. Vi är sex personer. Golfarna har bara plats för fem. Så ska vi åka någonstans tillsammans så måste vi ha två bilar. Och att göra något tillsammans under sommaren, så som dra över en sväng till Visby, ligger är något vi diskuterat. Rent allmänt har det här med att vi inte kan flytta oss hela familjen varit lite av ett ”problem”, mer i tanke än praktik då vi sällan åker någonstans, men visst ska det bli kul att kunna åka till stan hela gänget. Något vi aldrig gjort sedan vi flyttade ut.

Bilen vi haft i ett och ett halvt år snart. En Bora.

Ett problem med att ha äldre bilar som gått många mil är att det kan vara svårt att avgöra om man ska reparera bilen eller byta när det rör sig om lite större reparationer. Är de exempelvis någon idé att köpa nya vinterdäck till en bil när man är osäker på om den går igenom besiktningen om sex månader? Det här problemet blir betydligt mindre om de bilar man har är av samma modell. Om någon bil inte går igenom besiktningen får den andra bilen ärva dyra delar, så som vinterhjul.

Det är till och med så att jag kan köpa hem delar, så som bromsklossar och oljefilter, till min lilla verkstad då båda modellerna har samma delar. Det här gör det otroligt enkelt att hålla bilarna igång, samtidigt som det gör det möjligt att hitta smarta lösningar på problem. Så har man två bilar ska de naturligtvis vara av samma modell!

Efter lite omvårdnad av de två bilarna – det är Boran som har lite småfix – så är det möjligt att pendla till Linköping – utan att köpa något annat fordon – om vi önskar göra det, i samband med att tjänstledigheten är över nästa sommar.

Det går att köpa gasbilar väldigt billigt nu. Ett skäl till det är naturligtvis den nya lagen kring besiktning av gasinstallationer som kommer göra det dyrare att köra gasbil. Vad det innebär i praktiken får vi väl se. I vårt fall ligger gastanken som ett eftermontage i bakluckan – vilket också gör att bilen har en fullstor bensintank – och borde rimligen inte kräva några stora insatser att inspektera. Den senaste tidens prisuppgångar på bensin, som inte riktigt slagit igenom på gasen, har gjort kalkylen kring drivmedel mer förmånlig för gas, vilket ligger i andra vågskålen.

Jag ropade in bilen via Netbil.se, som har lite annat utbud än Kvarndammen tycker jag. Det här är en gammal kommunbil från Jönköping som vi köpt. Kommunbilar brukar vara ganska bra köp om den bilansvarige i kommunen skött bilarna rimligt väl. Allt brukar fungera, det är rent och snyggt, fel är åtgärdade löpande, servicen skött och däcken brukar inte var blanka. Det gjorde att jag budade på bilen osedd. Det har jag faktiskt gjort varje gång jag köpt bil på bilauktion. Man har möjligheten att neka att ta emot bilen vid hämtningen om något skulle vara riktigt fel.

Att man kan fixa en hel del själv underlättar naturligtvis när man köper gamla bilar, men det finns många bra sätt att hålla nere kostnaderna även om man inte skruvar något själv. Den lille bilmeken en kilometer utanför stan har oftast inget emot om du lämnar med reservdelarna, exempelvis. Och att handla delarna är inte heller speciellt svårt. Bildelarexpert.se gör det exempelvis möjligt att köpa delar genom att ange bilens registreringsnummer.

Roland Paulsen: Fotboll är ett historiskt vanvett – eller du är fri att välja perspektiv

0

Roland Paulsen fick en debattartikel publicerad på DN-kultur den 20 juni som relaterar till fotbolls-vm och dess stjärnor. I artikeln är han så sur på det mesta att nästa steg sannolikt är att streakar första bästa landslagsmatch vi har på hemmaplan. Han stör sig på höga löner (och direktörer, vad de har i sammanhanget att göra är lite oklart), världslag som inte kan leverera ens mot amatörlag som Island, filmningar och våldsamheter. Han lyckas även hitta skattefifflare och reta sig på Zlatans ständiga närvaro i reklamfilmer. Ja han lyckas till och med koppla samman våld inom hemmet med hela fotbollsvärlden. Även om han säger att man ska vara försiktig att dra för långtgående växlar här, så vill han ändå ha det sagt.

Kort och gott: Roland drar slutsatsen att ”fotboll är ett historiskt vanvett”!

 

 

Enda gången han kanske tangerar något som han själv skulle kunna relatera till, så blir han även då besviken:

Vilket för mig till en annan möjlig motivering till de höga lönerna: sportens estetiska kvalitet.

Jag har svårt att se denna kvalitet. Utöver det redan nämnda, att fotbollsspelare framstår som så dåliga på något de tränat sedan barnsben, finns ett beteende som gör det outhärdligt att titta. Filmningarna. Hur de vid minsta vidröring faller som korthus – och gärna skuttar till innan så att det ska se ut som att närkampen fick hela kroppen att lätta.

Roland är riktigt upprörd, och svingar likt min far soffsocialisten vilt och brett, samtidigt som han spelar lite av referensbingo i relation till sin lära och sin tro. Alla värdeladdade ord ska med. Jag fick bingo!, på ”fifflat med skatten”.

Men har han rätt? Kan man ha rätt eller fel kring fotboll, i så fall på vilken grund? Ärligt talat så känner inte jag till någon genomarbetad genomlyst och allmänt accepterad grund vari man kan bottna ett resonemang om huruvida fotboll är skit eller inte. Vi kan dock meta upp ett antal punkter i Rolands sammanhang som skulle kunna förklara hans motvilja mot fotboll. Bland kandidaterna finns en intellektuell snobbighet eller ett socialistiskt förakt för massornas bröd och skådespel.

Men det finns ytterligare en dimension. Det är belönande att vara negativ och kritisk! I försök – gjorda så att såväl positiva som negativa ståndpunkter varit lika relevanta – som gjorts så uppfattas kritiska och negativa människor som klokare och mer realistiska än positiva människor gör. Det finns till och med studier som pekar på att människor som ges en roll i vissa sammanhang – negativ eller positiv i förhållande till något – uppfattar sina egna negativa argument som ”tyngre” än de positiva argument de lägger fram.

Sanningen är ju den att Roland är fri att välja ståndpunkt i relation till fotboll. Han kan glädjas åt att Island spelar jämt mot ett storlag – en underdogs triumf – eller han kan fundera på hur det känns att få 85 kg fotbollsspelare som hoppat 1 meter upp i luften, över sig. Med dobbskorna förre. Han kan glädjas över fotbollens kombination av individuell skicklighet, laganda, taktik, inövade lösningar och kreativitet i stunden. Han kan välja att se magin och glädjas i det som är bra eller kanske till och med fantastiskt. Att se ett fotbolls-VM som en radda misslyckanden känns nästan barnsligt, till och med för mig som inte är någon stor fotbollsentusiast.

 

 

Vi är fria att välja våra sanningar, men det är inga enkla val. Vi påverkas av vår historia, vårt sammanhang och våra egna basala samt inarbetade belöningssystem. Tyvärr är sällan den sanning som gynnar oss främst, den sanning andra vill höra eller framföra till oss. Ibland är den inte ens något som vi själva vill formulera. Ibland vet vi, någonstans djupt inne i oss, när vi gör felaktiga val. Ibland lyckas vi helt lura oss själva.

Jag är inte en enastående människa i det här sammanhanget – eller några andra heller för den delen – men insikten att våra sanningar ofta inte är självklara eller vilar på någon sorts empirisk och/eller vetenskapliga grund, så som fysikaliska samband och formler gör, har varit en viktig insikt de senaste åren. Frihet i tanken börjar här.

Se gärna videon nedan som tangerar samma tankebanor men från ett annat ingång och lite annan perspektiv.

Den här videon handlar om hur hårt vi kopplar oss till våra sanningar och vad det i sin tur innebär. Den är måstetitta för den som har starka åsikter om saker och ting här i livet.

Behövs barnförsäkring?

74
barnförsäkring ja eller nej
Behövs barnförsäkring?

Behövs barnförsäkring och i så fall hur väljer vi bästa barnförsäkring? Finns det något alternativ? Så kallade försäkringsexperter, som inte har annat på sin agenda än att sälja försäkringar, verkar anse att barnförsäkring behövs, åtminstone officiellt, vilket du bland annat kan läsa om på hos SVT plus. Här anser vi dock rent allmänt att försäkringar inte behövs. Vi säljer inga försäkringar här nämligen, utan vi analyserar och arbetar med vår privatekonomi. Utifrån det ska vi undersöka frågan behövs barnförsäkring, i så fall när och vad ska den då täcka. Du kommer också se hur vi valt att skydda oss genom eget sparande och vad det faktiskt innebär i form av skydd över tid.

 

 

Barnförsäkring ja eller nej

Jag har debatterat kring frågan behövs barnförsäkring under flera år och vet att frågan handlar minst lika mycket – eller mer faktiskt – om känslor än om fakta. ”Ska vi inte försäkra det vi älskar mest”, är en väldigt vanlig retorisk fråga på olika forum. Naturligtvis är det ju i högsta grad relevant att ifrågasätta vad ekonomiska transaktioner med tredje part har med kärlek att göra. Det går bra att göra månadsinsättningar till mitt privata bankkonto varje månad, med ett betydande belopp, om det är genom inbetalningar till konton hos tredje part som ni visar kärlek.

Skämt åsido, det går naturligtvis att närma sig frågan behövs barnförsäkring metodiskt och analytiskt men det går aldrig att bortse ifrån att vi påverkas av känslor i en fråga som det här. Det handlar inte bara om känslor kopplat till våra barn. Det handlar också om synen och tankarna runt våra egna besparingar och viljan att ta risk som hos många är löjligt låg (tänk vad sur jag blir om olyckan då inträffar). Därför är det ofta tacksammare att stå för åsikten att barnförsäkringar behövs än motsatsen då den inte utmanar så många av våra sanningar. Men jag hävdar att det är en del i gott föräldraskap att förstå och säkra sina ekonomiska behov på bästa vis, det är också skälet till att du ska läsa detta inlägg, även om det redan nu känns som ett omöjligt steg att ta att ifrågasätta barnförsäkringar.

Som jag var inne på i inledningen så anser försäkringsexperten som besöker SVT att barnförsäkringen behövs och att försäkringens viktigaste motiv är att säkra en ekonomisk framtid åt ett barn som drabbats av en olycka. Alltså att säkra ersättning till olycksbarnet som vuxen. Det går att ifrågasätta påståendet generellt anser jag, vilket vi ska göra nedan, men jag tänkte här kort kommentera expertens huvudsakliga motiv. Det är nämligen så att skyddet mot ekonomisk invaliditet är det som även de enklaste av barnförsäkringar erbjuder, medan många försäkringar idag erbjuder så mycket mer än så. Det här gör att frågan kring behövs barnförsäkring naturligtvis har en naturlig variant i frågan om vad är det vi behöver försäkra våra barn och oss själva för, och vilken barnförsäkring som då behövs. Inlägget kommer ge dig stöd även i den frågeställningen.

Vad säger de som studerar vad samhället erbjuder – vad har vi redan betalat för via skattsedeln?

Om du skulle komma i ekonomisk knipa så att kronofogden styr över din privatekonomi så är deras svar på frågan behövs barnförsäkring ett absolut nej! De anser att det svenska samhället ger barn ett fullgott skydd här och nu, såväl som i framtiden. Det är en intressant motpol och mycket bra referens. Det här beslutet är taget av jurister och bedömare med god kunskap om svenska samhället på saklig grund.

Som motargument mot expertens påstående i inledningen så finns också en filosofisk aspekt kring hur mycket vi ska säkra framtiden idag. Låt säga att ett barn i 10-års åldern blir förlamat från midjan och nedåt. Vad innebär det ekonomiskt i framtiden? Barnet kan inte bli fotbollsspelare; fastigheter och boende kan behöva anpassas och hjälpmedel köpas in. Men barnet kommer väl välja yrkeskarriär utifrån förutsättningarna som finns och referensen till jobb som inte går att ha, känns avig. Kanske väljer hon eller han även boende så att inga anpassningar behövs – vilket är helt rimligt att anta med tanke på byggnormer som gällt i 10-tals år – och kostnaderna för hjälpmedel kanske inte är större än att de går att hantera i vanliga hushållsbudgeten. Rullstolar, räcken, lyftar och handtag av olika typ kostar pengar, men inte en förmögenhet. De behöver inte heller ersättas speciellt ofta.

Till saken – Behövs barnförsäkring?

Konsumenternas.se upprätthåller en utmärkt jämförelse mellan barnförsäkringar (tabellen nedan är uppdaterad 24/6 2018) vilket vi ska använda lite som stöd. I tabellen ser du att en av de områden de bedömt är just ekonomisk invaliditet, som vi redan tangerat, men att det finns många fler aspekter som barnförsäkringar beaktar.

Konsumenternas.se har en förnämlig sammanställning och bedömning av olika barnförsäkringar. Men frågan om barnförsäkringar behövs berörs inte.

De första två kolumnerna där man bedömt försäkringarna handlar om medicinsk invaliditet (så som diabetes typ 2) och ekonomisk invaliditet (så som påverkad arbetsförmåga). Det är ersättningar som är direkt kopplade till sjukdomen alt. olycksfallet, och är tänkta att hantera de lite mer långsiktiga konsekvenserna för barnet som drabbas. De resterande kolumnerna hanterar ekonomiska aspekter mer kortsiktigt vid sjukdom och olycksfall och beaktar familjeperspektivet mer.

 

 

Ersättningsbeloppet för ekonomisk invaliditet sätts utifrån två parametrar. Försäkringsbeloppet, som vanligtvis varierar någonstans mellan 1 – 2 MSEK och omfattningen av skadan, som bedöms i procent. En mer omfattande skada kan då exempelvis ge 20% invaliditetsgrad vilket ger 200 000 kronor i ersättning om försäkringsbeloppet är 1 MSEK.

Den kortsiktiga ersättningen är ofta uppbyggd på tabellverk (en utslagen tand ger …), faktiska kostnader och exempelvis antalet vårddagar.

Begreppen medicinsk invaliditet och ekonomisk invaliditet är svåra att greppa, för de som inte sysslar med den här typen av frågor dagligen, så låt oss fräscha upp terminologin lite.

behövs barnförsäkring
Det är knepigt att förstå skillnaden mellan olika former av invaliditetsersättningar i synnerhet för barn. Osäkerheten och oklarheten som finns kring försäkringar gör det inte lättare att se om det behövs barnförsäkring. Saxat från Trygg-Hansa.

Om du följer länken till konsumenternas.se ovan så kommer du se att de har ett avancerat stöd för dig som vill välja rätt barnförsäkring, utifrån försäkringarna som så. Men jag anser inte att det riktigt är platsen att börja då det lätt blir en pris-prestandajämförelse. Vi måste ju först hantera frågeställningen behövs barnförsäkring innan vi börjar handla.

Det gör vi bäst genom att först förstå behoven och sedan alternativen som finns för att lösa dem. I det behöver vi också förstå hur vårt samhälle fungerar, vi själva tänker och agerar samt ha en grundläggande förståelse för hur försäkringarna fungerar. Vi måste också kunna bedöma vad alternativet eget sparande ger.

När jag skriver om personförsäkringar så har jag historiskt valt att att studera behovet av finansiellt stöd kortsiktigt, det vill säga här och nu (inkomstbortfall, ombyggnationer, direkta kostnader …), och långsiktigt. De fungerar bra och vi använder därför samma metod här. I fallet med barnförsäkringar så är det långsiktiga perspektivet kopplat till barnets liv som vuxen. Jag har också tittat på typfall som finns beskrivna på exempelvis Trygg-Hansas hemsida. Jag har också undersökt hur vårt skattefinansierade system fungerar såväl teoretiskt som praktiskt, då vi nyligen har ett barn med en kraftig tandskada.

 

 

Kortsiktigt behov

När olyckan och eländet drabbar oss så har barnen i Sverige ett fantastiskt gott skydd i form av vår allmänna sjuk- och tandvård. Även vi föräldrar har förhållandevis gott stöd i vårt försäkringssystem, men långvarig vård och närvaro hos vårt barn som genomgår långa och svåra behandlingar kan påverka familjens ekonomi negativt eller katastrofalt. Anpassningar av hem och inköp av hjälpmedel är också en del att beakta, men även här finns stöd i vårt allmänna system för exempelvis handikappanpassning av hus och lokaler.

I samband med exempelvis en olycka kan det uppstå en rad kostnader som är svåra att förutse innan. Kanske är det kläder, mobiltelefon, pengar, smycken eller en cykel som måste ersättas. Normalt sett så är det här dock inget skäl att försäkra sig. Det är för små belopp och det ska mycket till för att försäkringspremier ska motivera denna typ av bekvämlighetsförsäkring.

Jag tycker personligen att skyddet av privatekonomin här och nu är en av de viktigare delarna att beakta för en familj med barn som ser över sina behov, och sitt försäkringsskydd, tvärtom mot experten inledningsvis. Men det är faktiskt också den aspekten som är enklast att utvärdera då det går ganska lätt att se vad som händer om exempelvis en förälder inte får någon inkomst under säg sex månader!

De mer omfattande barnförsäkringarna erbjuder olika typer av skydd för det kortsiktiga behovet men för oss – och sannolikt för de flesta som läser här – fungerar eget sparande betydligt bättre än en köpt försäkring som lösning för att hantera denna del i behovsanalysen. Jag återkommer till motiveringen lite längre ned.

Invaliditetslotto

Flera dyrare barnförsäkringar (och personförsäkringar rent allmänt) betalar ut engångsbelopp vid vissa typer av allvarligare diagnoser. Det kan vara exempelvis 40 000 kronor för att barnen fått en cancerdiagnos. Även ekonomisk och medicinsk invaliditet kan regleras med engångsbelopp. Många som haft barn som på något vis råkat illa ut – och som haft stöd av sina barnförsäkringar – lyfter ofta fram engångsbeloppen som något positivt. Vi har hört alltifrån ”nu har hon fått insatsen till en lägenhet tack vare försäkringen” eller ”det gjorde att vi kunde ta en gemensam semester till Thailand efter allt elände”.

Jag vet att många väljer försäkring utifrån vad försäkringar erbjuder när olyckan är framme, kanske viktat mot kostnaden för försäkringen, istället för utifrån sina behov. Då kan den här typen av ersättningar locka. Men poster i försäkringen, som inte täcker specifika behov, är endast kostnadsdrivande och på gränsen till oetiska då det blir någon sorts sjukdomslotteri av det hela. Det är inte rätt grund för val av försäkring!

Engångsersättningar – låt vara av betydande belopp – som egentligen inte har något tydligt behov kopplat till sig är alltså inte skäl till att svara ja på frågan behövs barnförsäkring. Det finns betydligt bättre sätt att tjäna pengar.

 

 

Långsiktigt behov

Ett barn som drabbas av sjukdom eller olycka har ju inte hunnit så långt i sin karriär och därför är försäkringsbehovet långt fram i livet som experterna pekar på svårbedömd och svåranalyserad. Hur vet vi ekonomiska värdet av ett amputerat ben för en femåring? Det kanske leder handikappet till att barnet i stället för ”grovis” blir läkare. Det är knappast ett ekonomiskt problem.

Medicinsk invaliditet är ersättning för ”sveda och värk” och själva klassningen av skadan i sig innebär att arbetsförmågan inte påverkats. Värdet av den här typen av försäkring är därför också mycket oklar och återkopplar till rubriken invaliditetslotto ovan.

Men i den här kategorin finns det klassiska försäkringsbehovet som personförsäkringar från början adresserade som har med reducerad livsinkomst att göra. Lägg dock lite tid på några typfall i den försäkring du överväger och försök förstå vilka belopp du faktiskt säkrar i olika sammanhang. 20% invaliditet när försäkringsvärdet är en miljon (invaliditetsgrad och försäkringsvärde används på detta sätt) ger ditt barn 200 000, vilket sett över ett liv inte är speciellt mycket pengar. Men det kan göra skillnad!

Större summor som underlättar för ditt barn i en fjärran framtid kan vara skäl – beroende på syn på livet och risk – till att välja att ha barnförsäkring, som experten inledningsvis var inne på, men det är inte självklart. Det kan dessutom finnas alternativ även här i form av eget sparande.

Behövs barnförsäkring – Sammanfattning?

Svaret på frågan behövs barnförsäkring är att det beror på, men sett ur ett sorts grundtrygghetsperspektiv så är svaret nej. Vård och omsorg, ledighet från jobb och visst skydd för inkomstbortfall täcker samhället. Vissa mindre kostnader som kan uppstå i samband med olyckor, så som trasiga kläder, trasiga telefoner med mera är för små summor för att motivera försäkringar. De är brus. Mer långsiktigt, i barnens vuxenliv, så kommer personens anpassning till förutsättningarna som finns, och vårt samhälle, ge tillräckligt stöd.

Vill du ha en högre grad av skydd, eller har speciella behov – exempelvis dyrt boende och allmänt höga omkostnader långt utöver vad samhället kan hantera inom socialförsäkringssystemet – så måste du gå vidare. Tyvärr måste rätt många faktiskt göra det för att privatekonomin är så ansträngd och buffert saknas. Där ger jag försäkringsbolagen rätt!

Det kan också vara så att man som förälder tycker att det är rimligt att välståndet vi har idag kan användas för att säkra framtiden något.

Behovet och en önskan om att försäkra sig är två argument som skulle kunna ändra svaret på frågeställningen behövs barnförsäkring, men jag säger fortfarande nej! Jag anser att eget sparande är betydligt mer effektivt, allmäntäckande och faktiskt fullständigt relevant även för att hantera händelser som kräver lite större belopp för att kunna hanteras.

 

 

Jag rekommenderar dig att avstå barnförsäkring och att i stället överväga vårt alternativ!

Vi har fyra barn, ingen är försäkrad! Så utifrån vår analys har vi besvarat frågan behövs barnförsäkring med ett nej. Det betyder inte att jag inte älskar mina barn eller att vi inte ser att vi eller våra bar har ett behov av ekonomiskt stöd om olyckan skulle vara framme. Våra val baseras på en analys av fakta och analys av alternativ till barnförsäkringar, nämligen eget sparande. Även personförsäkringarna för oss vuxna är borta ur vårt försäkringsskydd.

När vi summerade 2014 års utgifter så noterade vi att vi betalat i snitt 2000 kronor per månad i försäkringskostnader, då ingick inte våra livförsäkringar eftersom vi började föra kassabok efter att den kostnaden kommit det året. Så i praktiken så var våra försäkringskostnader något högre, säg 2 200 kronor per månad. Idag är samma kostnad cirka 500 kronor.

För oss innebär det 1 700 kronor i månaden i besparing på personförsäkringar och inkomstförsäkring, det är pengar som vi sparar tillsammans med övrigt sparande. De pengarna kan användas till barn som blir sjuka, de kan vara våra arbetslöshetsförsäkringar – vi har sagt upp facket och inkomstförsäkringen vi hade där – eller de kan användas för att bekosta exempelvis frånvaro från jobbet vid vårdinsatser. Men vi håller inga pengar åtskilda som försäkringspengar. Vi använder alla våra sparade pengar som en säkerhet för framtiden.

I praktiken innebär det här att vi är vårt eget försäkringsbolag, vilket var insikten under 2014 att vi faktiskt kunde vara. 1 700 kronor per månad – vilket inte inkluderar någon sakförsäkring eller hemförsäkring – ger ett potentiellt sparande på mer än 20 000 kronor per år.

Det innebär också att vi är villiga att ta konsekvensen av en olycka genom vår egen ekonomiska buffer så att säga och vi gör det utifrån vår ekonomiska helhet. Det är väldigt vanligt med läsare här på bloggen som mycket väl kan göra det, men som inte vill. Skälet till det är att pengarna som är sparade är öronmärkta för vissa ändamål. Vissa till Thailandsresan, vissa till framtida frihet, vissa till husrenovering, bilbyte och så vidare. Jag anser det vara ett uselt argument till att kasta iväg pengar på försäkringar. Det är för mycket pengar i försäkringsfrågan för att en större familj med god ekonomi inte ska beakta möjligheten att bli eget försäkringsbolag, bara för att man vill kunna säkra framtida konsumtion. Att lägga 20 000 kronor om året för att kunna åka på semesterresa som vanligt om något händer ens barn känns orimligt rubbat.

Eget sparande – pengar som är kvar

När du sparar själv så deltar inte du eller dina barn i diabeteslotteriet som barnförsäkringen tycks vara för vissa. Men pengarna är kvar, det är garanterad utdelning istället för lotteri! Låt oss se vad det innebär att spara 3 000 kronor per år och barn (250 kronor i månaden vilket svarar väl mot kostnaden för de bättre barnförsäkringarna) för en familj med två barn.

behövs barnförsäkringar
Eget sparande av försäkringspremier för två barn givet 4% årlig avkastning.

Efter cirka sju års eget sparande så har en familj med två barn 50 000 kronor i eget försäkringskapital. Det är synnerligen relevant pengabuffert om det skulle hända någon med någon i familjen. Samma familj har nästan 200 000 kronor när barnen är vuxna. Det räcker motsvarar försäkringsutbetalningen för vissa ganska allvarliga skador i de försäkringar jag studerat. Att bara ta de kostnader två bra barnförsäkringar genererar över 20 år och ränta det i en indexfond ger en signifikant summa pengar som är relevant även vad gäller det långsiktiga behovet för ett allvarligt skadat barn. På sju år täcks det kortsiktiga behovet väl i de flesta fall! Behövs barnförsäkring då?

 

 

Men jag tycker vi ska gå ett steg längre. Många föräldrar sparar nämligen åt sina barn och som jag var inne på så ska besluten om försäkring vägas mot risk (kostnad och konsekvens) i en helhet. Då bekatar vi naturligtvis sparandet vi gör i största allmänhet: I exemplet nedan så har jag räknat på samma försäkringskostnad som ovan plus ett månadssparande på 500 kronor per barn och månad.

behövs barnförsäkringar
Normalt barnsparande om 500 kr/per barn + försäkringspremier. Antagit 4% årlig avkastning.

Efter tre år har familjen i exemplet sparat samman 50 000 kronor. Slutgiltiga beloppet över 20 år är över 500 000 kronor. Med vanligt sparande plus den månatliga kostnaden för barnförsäkring så har en familj sparat samman motsvarande en mycket omfattande försäkringsutbetalning. Har man då ett barn som är totalt handikappat kan man styra om huvuddelen av detta belopp till den personen och så får det barn som inte drabbats av sjukdom eller olycka nöja sig med mindre.

I vårt fall så är vi fyra barn plus att vi hade personförsäkringar och inkomstförsäkringar på oss vuxna. På mindre än tre år har vi sparat samman 50 000 kronor – motsvarande en utbetalning från inkomstförsäkringen eller en typisk diabetesbehandling – och efter 20 år har vi sparat samman mer än 600 000 kronor. Behövs barnförsäkring då?

behövs barnförsäkringar
I vårt fall får vi följande tillväxt på vårt sparande om vi själva sparar våra försäkringspremier givet 4% årlig avkastning.

I vår familj har vi kommit fram till att svaret på frågan ”behövs barnförsäkring” är nej, men att vi ska ha eget sparande som skydd! Med de kostnader som är förknippade med de personförsäkringar en familj har så går så fort att spara samman en buffert som täcker de kortsiktiga behoven i vår familj att en försäkring är ineffektiv o dyr. För att skapa en buffert som kan hjälpa ett barn som blivit allvarligt drabbat av olycka eller sjukdom skapar vi en relevant summa pengar över tid genom samma sparande.

 

 

Jag hoppas du fått svar på frågan behövs barnförsäkringar, eller åtminstone har du fått lust att studera din privatekonomi och dina behov lite bättre och kanske överväger du dessutom att säga upp försäkringar och i stället utöka ditt sparande. Många här som läst här och gjort jobbet har sedan faktiskt sagt upp sina försäkringar som vi.

Du hittar mer om det jag skrivit om försäkringar i kategorin Försäkringar.

Förtydligande 30 oktober 2016
Kommentarerna till detta inlägg och frågeställningen behövs barnförsäkringar gör att jag måste förtydliga några saker.

Först: flera av de som kommenterat nedan tillskriver barnförsäkringen egenskaper den inte har eller som vilar på komplexa sammanhang som inte alls är självklara vid en olycka, sjukdom eller skada. Läs igenom din försäkrings villkor, det är inte speciellt svårt och just kring barnförsäkringar är de som är aktiva mycket duktiga att informera. Men utgå inte från att du har någon all-inclusive försäkring!

Här är allmänna noteringar.

  1. Att spara samman 50 000 kronor, som jag valt som exempel ovan, svarar väl mot det Trygg-Hansa angett som typiskt belopp som utbetalas till familjen i samband med en diagnos av diabetes typ 1. Då är det troligtvis den bästa försäkringen inom just det området du kan teckna så beloppet är i högsta grad relevant. Mitt förslag till eget sparande motsvarar alltså ganska snabbt det bästa försäkringsskydd du kan få!
  2. Astronomiska summor och livslånga utbetalningar är synnerligen ovanliga och maxbeloppen sätts av försäkringsbeloppen i försäkringen. Där rekommenderar konsumenternas.se ett värde om 1,3 MSEK (vissa bolag kan betala ut belopp över försäkringsbeloppet men detta kräver specifik analys av varje försäkring och case). Det vanliga är att delar av detta belopp betalas ut enligt tabeller som finns länkade till bland inlägget kommentarerna. Dessutom reducerar vanligtvis försäkringsbolagen utbetalningarna om engångsbelopp för medicinsk invaliditet har betalats ut. Som jag visat i exemplen ovan är det inte alls omöjligt att spara samman belopp som relevanta även vid svårare sjukdoms- och olycksfall.
  3. Precis som jag antydde i inlägget så finns mekanismer kring ekonomisk invaliditet som gör att vissa delar är svåranalyserade för barn som inte ens börjat yrkesutbilda sig.
  4. Försäkringarna är inte heltäckande! Det innebär exempelvis att tandskador i samband med olycka kan täckas, men att många vanliga skador, exempelvis om man bitit sönder en tand, inte säkert gör det. Därför måste ett eget skydd för saker som kan hända till.

Livet är tyvärr inte så lätt att det går att köpa en lösning på alla problem!

Det här inlägget är kraftigt omarbetat 2018-06-24.

Varje gång som …

6

I princip varje gång jag skriver inlägg om att ett enklare liv kan ge mer – som jag gjorde häromdagen – så följer diskussioner med det, förr var det mer på bloggen, numera är det främst på sociala medier. Jag har till och med en person på Twitter som alltid gillar alla invändningar mot påståendet att mindre kan ge mer. Några gånger ger sig personen själv i diskussionen, väldigt principfast, men numera agerar han oftast som stöd till andra.

Vi kan säga att jag bygger min argumentation på två grundläggande delar. Effektivitet och kvalité. Effektiviteten handlar om att jag vill uppleva lycka på enklast möjliga vis. Kvalité handlar om att jag vill få ut mer av livet.

Jag tycker inte det här borde vara så kontroversiellt. Eller rättare sagt, jag förstår inte varför det är kontroversiellt ur ett logiskt perspektiv. Men jag vet att det är påståenden som kan locka fram det sämsta hos människor som annars verkar ganska kloka. När det gör det så finns, mer eller mindre tydligt, den egna tanken och egna krav kring livet med som en sorts grund för frustrationen. Min tolkning är att människor blir arga på mig för att mitt påstående utmanar vanliga sanningar och egna val. Det är något inte alla uppskattar, om vi säger så! Det finns så många exempel på det här genom åren. När jag raljerat om att man inte behöver åka till Pisa bara för att ett torn lutar där så dyker det upp flera människor som säger att det är en trevlig utflykt. Eller om jag undrar över rimligheten i att människor ska bo på flera hundra kvadrat i lyxvillor så finns det de som säger att det är mer normalt att sträva efter något bättre än mitt sjuka beteende att nöja mig med mindre. Det är bara snuskigt! Det finns ingen klokskap i det, det är bara en looser som försöker motivera sitt varande!

Det som är lite nytt för mig – nu när jag insett det så förstår jag att det skett tidigare – är människor som reagerar på det jag säger utifrån perspektivet att de vill hjälpa mig. De är inte så frustrerade, eller känner sig inte speciellt ifrågasatta. De ser istället en logisk vurpa i mitt inledande resonemang. Jag tänker nämligen så här: ökad effektivitet i mitt liv (som jag ibland får till genom sänkta krav) leder till, om det görs på rätt sätt, ökad kvalité i såväl delar som helhet.

Låt mig ta ett exempel från mitt tidigare liv. Jag tycker om att cykla mtb, men har svårt att få till det i den omfattning jag önskar. Jag är också förälder med fyra barn och känner inte riktigt att jag räcker till. Därför prioriterar jag att åka till Astrid Lindgrens värld med mina barn en lördag när cykelförutsättningarna är som bäst. På hemvägen stannar vi och äter mat på McDonalds för att göra festen komplett. Resan tar så mycket tid i anspråk på lördagen att jag därför måste prioritera annat även på söndagen, så det blir inget cyklande den helgen alls.

 

 

Problemet här ligger inte i att det är fel på Astrid Lindgrens värld vilket många dra som slutsats (jämför med lutande tornete). Problemet ligger i att vi redan köpt studsmattan hemma, cyklarna, renoverat köket för att vi ska ha trevliga middagar, att vi prenumererar på Netflix och har stor tv. Och att jag vill cykla och att det var det jag mest tänkte på på Astrid Lindgrens värld. En effektivare lösning, där jag måste bortse från den ikoniska lyskraften i nöjesparken, hade kanske gett att jag cyklat en tur med barnen i stället. Att vi sett en film tillsammans och ätit hemmagjord pizza. Då hade jag hunnit med egen träning och några måsten på lördagen och söndagen hade hängt samman bättre.

Verkligheten blir lite mer komplex än det enkla exemplet ovan, men jag tror poängen går fram. Exemplet visar också på det väldigt ineffektiva synsättet att glädjen ska finnas i nästa grej i stället för att faktiskt jobba med det som vi redan har.

Exemplet är taget från min verklighet men beteendena som ligger bakom är väldigt allmängiltiga. Det är ineffektiva beteenden som leder till att vi har ont om pengar trots att vi aldrig varit rikare. Det är den låga utdelningen i det vi gör som gör oss olyckligare – sett som population – än vi varit historiskt.

Åter till de som vill hjälpa mig då. Vad säger de? Jo, de säger att jag gör sakerna fel. Att min logik är trasig och skapar mer problem än den löser. Ta min kravbild exempelvis. I stället för att sänka mina krav så att jag är lika nöjd utan besöket på Astrid Lindgrens värld – som tyvärr inte gav mig fulla glädjen då jag tittade på Facebookbilder på de som cyklade – så ska jag sänka kraven kring min cykling! Och så ska jag sänka kraven kring mitt sparande och köpa tjänsterna som gör att jag är ledig på söndagen. Problemet att vi har för mycket att göra är redan omhändertaget. Det går att köpa en lösning på i de flesta fall.

Jag har fått massor av bra råd. En kille hade en kompis som åkte Cykelvasan utan att träna alls. Det enda han behövde göra var att köpa cykel, kläder, startplats, resa och uppehälle så var det över på en dag ungefär. Det är effektivitet på riktigt! Det är så man hinner cykla och vara på Astrid Lindgrens värld. Eller, som många vet, så är jag skeptisk till skidresor vilket retar många. Även här tänker jag fel. Istället för att tänka att jag åker bort från människor jag inte hinner träffa, bort från mitt fina kök jag renoverat för goda måltider med familj och vänner, så ska jag hyra en fin stuga i fjällen och bjuda in vännerna och familjen dit! På så vis kan alla åka 80 mil för att umgås mer. Och blir det pressat i totalen med skidresan, för att det blir ett himla resande för några dagars bortavaro, så kan man dra ner på antalet dagar man stannar. Det är nämligen inte så roligt där efter dag tre, då kan man dra vidare.

 

 

För mig blir det här ett liv som påminner om en aktionslista. Bocka av aktiviteterna en efter en bara och se till att de kommer upp på Facebook! Tyvärr är det också en livsstil som inte värnar uthållighet och taktisk seghet. Med det menar jag att den kräver pengar, är ineffektiv samtidigt som referensen för vad vi ska ha och göra hela tiden flyttas vidare så att våra krav ökar, i det som brukar kallas livsstilsinflation. Mitt synsätt handlar om att bli effektivare och kräva mindre, exempelvis i form av pengar, som vi kan spara för att skapa passiv inkomst. Ökad förmåga att leva på mindre, tillsammans med ökade egna tillgångar ökar vår uthållighet och taktiska seghet. För mig har det ett stort värde!

Det här inlägget är lite provokativt. Jag framställer de som vill åka till fjällen eller som åker Cykelvasan utan träning som mindre kloka. Det gör det dels för att poängen ska bli tydligare – och lite för att det är så här dumt ibland – men jag ville egentligen inte skapa för hög grad av motsättningar här. För de som kommenterar och har synpunkter är ofta läsare på bloggen. Det är människor som delar många av värderingarna och tankegångarna här. De sparar, investerar och försöker välja klokt. De känner av ekorrhjulets meningslöshet och ser att det finns möjligheter att skapa ett annat liv. Så synsätten ovan ligger inte i begåvningsnivå eller fundamentalt olika åsikter om hur livet ska vara. I stället ser vi nog exempel på två klassiska ståndpunkter avseende synen på glädje och meningen med livet.

Jag, och mitt synsätt, är mer stoiskt, medan de som försöker hjälpa mig i mina tankevurpor snarare är hedonister. Det är en kamp som pågått i tusentals år och ännu har ingen vunnit. Möjligtvis ger modern forskning kring lycka stoikerna rätt, i vissa delar, nämligen att lycka är en komplex känsla som byggs upp av flera delar än vårt enkla belöningssystem, som aktiveras exempelvis vid handlande och ätande.

Du behöver inte ta till dig mitt synsätt, eller någon annans heller för den delen, kring livet. Men det finns några saker som jag vill lyfta fram som vi berört i inlägget. Den ena handlar om effektivitet i vårt livsupplägg. Effektivitet trumfar det mesta. Det andra är taktisk seghet, sträva efter ökat oberoende och förmåga. Tredje handlar om att forskning visar att lycka går att uppleva genom en rad olika system och belöningar utöver det enkla belöningssystem som många av oss känner till. Använd den kunskapen för att bli effektivare och segare. Även om du strävar efter att spara samman till rikemansliv på Bahamas så kommer det gynna dig i din strävan. Du behöver inte ge mig rätt, eller säga att du haft fel. Det handlar inte om det, det handlar om att välja vinnande strategier som stödjer dig i det du gör.

Om du tycker det här 1509 orden gav dig något så får du gärna stödja bloggen. Du hittar mer information i bloggens högermarginal.

Ett år utanför ekorrhjulet!

8

Idag är det midsommarafton 2018. Midsommarafton 2017 var första dagen vi vaknade här på gården efter vår flytt. Dagen innan hade vi tackat på jobb och dagis och några dagar innan dess hade vi flyttat alla våra grejor. Ett helt år har gått, eller så har det bara gått ett år.

För ett år sedan stod vårt hem nedpackat i kartonger. Barnen kände inte någon här. Vi hade varit nere och fixat lite här innan, så det fanns lite land med lite potatis, morötter och sallad. På vägen ner hade Cathlyn och döttrarna köpt tre kaniner.

Häromdagen var de sju barn som åt lunch här i det som idag är ett hem för en stor familj. Ute på gården finns ungefär 50 höns och kycklingar, 20 kaniner, växthus, stora land och mycket mycket mer.

 

 

Jag är så tacksam för att vi fått den här möjligheten att kliva ur ekorrhjulet en stund. Främst ska jag tacka mig och min sambo, det är vi som gjort det här möjligt och sedan faktiskt också genomfört en förändring. Men vi finns i ett sammanhang. När vi ändrat inställning så har världen runt om ändrats, den är inte längre begränsande och frustrerande på samma sätt. Vi letar inte fel, orättvisor eller stångar oss blodiga mot regler och förordningar. Vi ser möjligheter och tar dom.

Vi ser exempelvis att vi lever i Välfärdssverige, ett Sverige som ibland lämnar en del att önska, men som ger mycket tillbaka. Det är ett samhället som gör det möjligt för oss att studera, som plockar upp våra barn på morgonen så de kommer till skolan, och släpper av dem på eftermiddagen. Som ger oss fullt fungerande skola, sjukvård och tandvård i lilla Mariannelund. Men här finns också Svenska Kyrkan på ett sätt vi inte sett tidigare. En kyrka som vill vara delaktig i våra liv och i bygdens liv.

Vi lever i naturen, med naturen i ett jordbrukslandskap. Vi har egna djur och bara några meter bort går grannens kor. Det här är en byggd som lever. Kanske inte som den gjorde under 1940-talet, men dock. Vi lever i en fantastisk natur. Vi känner inte att vi borde leva någon annanstans, vi känner att vi inte kan ta till oss allt den erbjuder.

Här finns också människorna. Inte minst människorna! Grannarna som kommer förbi. De nya barnen som blivit en del i våra liv. Bonden som hjälper oss med ditten och datten, föräldrar som hjälps åt att skjutsa både hit och dit. Hembygdsföreningen som anordnar majbrasa, midsommarfirande och mycket annat. Människor som vi inte kände för ett år sedan men som vi beror av idag. De som vi oroade oss för att de skulle vara trångsynta Smålänningar visade sig vara något helt annat.

 

 

Vi ser också att vi klivit in i ett annat Sverige. Visst blir det alltid annorlunda att bo på landet jämfört med staden, men det är något mer. Linköping där vi bott så många år är en borgarstad. Maktens och kyrkoadministrationens samhälle sedan århundraden. Idag är det också universitet, storsjukhus, högteknologi och storindustri där. Med alla de köpstarka individer som följer med det. Linköping lever på att vara ett upphöjt centrum, på samma sätt som Stockholm och flera andra stora städer. I det sammanhanget är det viktigt att ha tillräckligt med kuggar i maskineriet, vilket innebär att det finns individer som gör sin del, och som belöning får ta del av den stora kakan.

Här har det aldrig varit så. Hit kommer inga pengar. Här samlas ingen makt. Här är det individer som gör skillnad, inte alltid främst som delar i en helhet. Det är inte samhället som brutit sten här. Det är inte samhället som håller igång jordbruken, fäller skog eller jobbar i småindustrin. Det är inte samhället som skrivit Emil i Lönneberga. Det är individer. Det präglar kulturen här. Det är andra sanningar här.

Det här har varit ett fantastiskt år som överträffat allt vi kunnat önska. Tack till oss själva för att vi gjort det här. Tack alla de som tagit emot oss här i vårt nya sammanhang!

Trevlig midsommar! Ut och fånga möjligheterna nu!

Här är inlägget jag skrev för ett år sedan.

Vi gjorde det!

Vi lever bara en gång – vi måste unna oss lite och faktiskt leva och det är precis det vi gör!

4

Jag är uppvuxen i en familj där vi under vissa perioder hade gott om pengar. När vi hade det så omsattes de snabbt och blev till bilar, tv-spel, datorer, filmer och framför allt dyr mat. Det blev oxfilé, dyra ostar och lördagslunch på restaurang eller värdshus. Min mor köpte också kläder. Dyra kläder. Fina kläder. Kläder som visade att hon hade råd. Det var pengarna som gjorde att vi kunde unna oss något extra.

 

 

Men trots att vi hade gott om pengar så reste vi aldrig utomlands. Det hade krävt att mina föräldrar sparat pengar över några månader och ägnat sig åt det som i privatekonomiska sammanhang kallas för ”uppskjuten konsumtion”. Alltså att de avstått något i detta nu till förmån för något senare. I vår familj fanns aldrig senare, snarare tvärtom. När vi inte hade så bra med pengar kunde vi låna från ”senare” för att kunna konsumera nu. Ibland, när pengarna fanns, brände de som eld i fickan och det blev ibland nästan ett problem att omsätta de i vettiga nyttor som vi faktiskt hade nytta av.

Vår familj var inte så annorlunda – vi hade definitivt mer pengar än genomsnittet – utan de flesta människor i vår omgivning verkade agera ungefär på samma sätt. Det är inte heller något som ändrats över tid, snarare tvärtom, så de flesta människor agerar ungefär på samma sätt idag som mina föräldrar gjorde då. Pengar som kommer in omsätts i nyttor, nöje och njutning nu.

I ett sådant sammanhang är det helt naturligt att ifrågasätta de som inte använder sina pengar för att konsumera. För vi unnar oss inget. Nej, vi gör knappt något alls, enligt vissa. Livet blir trist, ointressant och onormalt. Små bostäder – 500 kvm för en familj är enligt vissa mer normalt än 100 kvm – ger en känsla av misär. Enkelheten likaså. På sociala medier har jag fått lära mig att våra två kylskåp, en frys, två datorer, två stycken platttv, en Xbox one, två bilar och allt annat vi har runt oss försätter oss i en så miserabel situation att det är att likställa med att bo i jordhåla och torka sig med kottar i rumpan. Här på bloggen, och hos delar av vår familj, uttrycks oro för att denna misär ska leda till att barnen faktiskt blir mobbade i skolan.

Att vi varit på både Astrid Lindgrens värld och Liseberg, innan ens sommarlovet börjat, är då en klen tröst. Dels för att vi gjort det på billigast möjliga vis – som de som är fattiga tvingas göra – dels för att vi varit med våra barn när andra jobbar, som vilka misslyckade White Trash människor som helst.

Jag raljerar – fast tro mig, jag är väldigt nära verkligheten – över vår situation och hur människor uppfattar den, men jag ville komma lite längre i dagens inlägg. Jag vill diskutera det så vanliga synsättet att pengar måste omsättas i snabba nyttor, nöjen och njutningar och de slutsatser – som är helt felaktiga -det leder till om enklare liv och sparande.

Myt nummer ett – Att spara och leva enkelt innebär att man gör mindre

Under fyra kvällar har vi tittat på Hunger Games med döttrarna och kusinen som är här på besök. De är långa filmer/avsnitt kring varje säsong och diskussionen som blir runt varje avsnitt tar tid. Vi har lånat filmerna. De har passerat sin popularitetstopp och det finns saker som lockar på bio i detta nu. Men det ändrar inget i sak. Filmerna är bra, ungdomarnas inlevelse och känsla är fantastisk. Det är bara att följa med och fängslas av stunden. Att titta på fyra avsnitt av Hunger Games tar någonstans mellan nio till tio timmar och slår ett biobesök i det avseendet med hästlängder.

När vi tar möjligheterna som bjuds och gör det mesta möjliga av dem så fylls våra liv utan att vi ständigt behöver hålla oss up-to-date med vad andra anser att vi ska köpa i detta nu.

Myt nummer två – Att spara och leva enkelt innebär att vi inte unnar oss något

Jag avskyr begreppet ”att unna sig något” och en analys av språket ger en god förklaring till varför tycker jag. Att unna sig något handlar om att belöna sig själv. Belöning handlar i sin tur om att ge en gåva för uppvisad prestation. Alla delar handlar om externa handlingar och händelser.

Min svåger jobbar aktivt inom svensk motorsport i olika sammanhang, han blir ofta belönad med en flaska whisky för sina insatser. Det är bara det att han inte dricker sprit. Handlingen, att ge någon en flaska av en god whisky påverkas inte speciellt mycket av vad min svåger tycker om gåvan. Flaskan är vacker och den bakomliggande tanken att uppmärksamma en insats syns tydligt. Men min svågers upplevelse av gåvan blir ju lite si och så när den hamnar bland 15 oöppnade spritflaskor av olika sort och märke. Precis så fungerar det när vi ”unnar oss något” själva i praktiken.

Vi börjar i andra ändan här. Vi börjar med att försöka få ut mer av det vi gör. Och ska vi göra mer så ser vi till att göra det vi njuter av, inte det som har högt signalvärde. Problemet är nästan alltid, för alla vuxna människor med karriär och barn åtminstone, att det är tiden och utdelningen – som är ett mått på kvalité i det vi gör – som är problemet.

 

 

Här unnar vi oss att njuta mer. Inte göra mer.

Det är ingen religion – det handlar om proportion och referens

Jag tycker att det är bra att spara, bland annat av skäl som jag återkommer till i stycket här nedanför, men ser ingen vits i att dö med mest pengar på banken.

Jag kan förstå och uppskatta en helg på ett Spa och anser inte att det som av någon princip ska ersättas med egenmanagerad tarmsköljning och isvaksbad.

Jag åker gärna utomlands och upplever nya kulturer och miljöer.

Jag vill känna en större lycka i livet – i vid bemärkelse – och jag vill göra det effektivt. Det finns flera andra mycket goda skäl till att leva enklare och effektivare, inte minst miljömässiga och etiska, men jag är inte här främst för bevaka de värdena. Jag är intresserad av hur jag upplever mitt liv och hur mitt liv utvecklas.

Det jag lärt mig är att det finns två delar i min känsla av lycka som jag lätt kan jobba med. Det ena handlar om effektiviteten i det jag gör. Det jag lättast tar till mig här handlar om att se och fånga de möjligheter som finns, och som jag redan bäddat för, i stället för att jaga nya belöningar. Och det handlar om att få ut mer ur det jag faktiskt gör.

Det andra området handlar om att arbeta med min referens för att känna lycka. Jag vill vara mer lycklig, inte göra det svårare att uppleva lyckan. Det här är en svårsmält sanning för många då högre krav ofta förknippas med ökad förfining, i någon mening.

Behovet av att omsätta pengar i snabba nyttor, nöjen och njutningar

I inledningen berättade jag om min barndom och den allmänna sanningen att pengar ska omsättas i snabba nyttor, nöjen och njutningar för vi ska anses leva väl. Det finns en tankemässig vurpa i det som ofta missas helt. Nämligen att man kan använda pengar till annat som också ger stort värde. Anledningen till att den otroligt viktiga informationen helt verkar försvunnit i vårt samhälle har att göra med att sparande ofta presenteras som uppskjuten konsumtion. Pengarna ska vi något tillfälle omsättas i snabba nyttor, nöjen och njutningar, det är bara frågan när. Men pengar kan användas till så mycket mer. Till att ge oss frihet och oberoende. Vi kan köpa tid. De ger oss möjlighet att forma våra liv och göra det som ligger i linje med de vi är, och mycket mycket annat.

Läsa mer

Läs gärna Onkel Toms stugas Manifest som ni hittar på nedladdningssidan.

Livet som fri – Mor och döttrar till Mallorca

0

I vår frihet är vi ganska upplåsta med djur, skola, barnhämtning och arbete här på gården, så ska vi komma iväg på något så måste det planeras in. Gärna med lite framförhållning. Förra året så åkte jag med döttrarna en weekend till Bergamo i sen september, och därför är det nu Cathlyns tur att göra en tjejgrej på sensommaren. Och planeringen är i full gång.

När vi väl hade bestämt att Cathlyn och tjejerna var de som skulle åka den här gången så tog det inte många minuter för mor och döttrar att prata sig samman. Det är Mallis som gäller! Så nu surfas det på resesajter, pratas hotell och diskuteras upplägg. Weekenden har blivit en vecka och önskningarna avlöser varandra. Det finns så mycket mer att ta del av på nätet nu när man planerar och diskuterar val än det fanns för bara några år sedan. Rese-appar, besökares omdömen och bilder av hotell och platser, samt resebloggar ger bättre möjligheter att välja klokt. Inte minst för oss som kanske inte bara väljer det dyraste.

Vi har varit en gång tidigare på Mallorca och tydligen har det gjort intryck på hela familjen (själv tänkte jag nästan åka ned själv tidig höst och cykla lite, och skriva en hel del, men det har jag inte berättat ännu).

Tjejerna är inne på charter och pratar om några alternativ hos Ving. En stor fördelen med Mallorca är att utbudet är enormt, samtidigt som charterarrangörerna har något för nästan alla priskategorier och typer av resenärer.  

Tittar vi på tjejernas kravlista så innehåller den:

  • sol- och badstränder,
  • hotellboende hyggligt centralt, gärna med promenadavstånd till stranden
  • tillgång till affärer, restauranger, kultur och
  • värme.

Playa de Palma är den givna kandidaten och jag är ganska säker på att det är där de hamnar. Jag har aldrig varit där själv, så jag blir lite överraskad över att se hur mycket Palma stad verkar erbjuda. Från finkultur, historiska äreminnen, en imponerande katedral, shopping och stjärnrestauranger. Och så finns naturligtvis möjligheten att inta den så viktiga ölen med en tapas på en bar. Nöjeslivet verkar också imponera, med det får de dock hålla sig undan ifrån, vare sig de vill eller inte. Däremot avstår de nog Palmas fotbollsstadion helt frivilligt. De två senare delarna tar jag på mig att utförligt undersöka under min resa.  

Som stort resmål har Mallorca både charter- och reguljärflyg. Det gör att det går att styra rätt mycket själv över tider och resekomfort. Tjejerna kommer nog vara där någon dag längre än vi var i Bergamo, som var över weekenden, men jag tror inte budgeten gör det möjligt att vara borta en vecka. Vings hemsida tillåter många valalternativ, så priset avgör hur länge de stannar skulle jag säga.

Döttrarna är sugna på att bo på exklusiva resorts eller på rena lyxhotell i Palma stad. Mamma är lite mer ekonomisk och tittar mer på budgetalternativen. Förra gången vi var här så cyklade jag runt massor, så jag har sett stora delar av Mallis. Tjejerna levde hotelliv den gången. Jag kan tycka att de ska hyra en bil och åka runt någon dag och upptäcka ön. Det går ganska snabbt att komma ut från turiststråken och uppleva något helt annat. Ön är bara fem mil tvärs över, men ändrar karaktär många gånger på några mil. Eller så förflyttar de sig med kollektivtrafiken, något vi alltid försöker använda oss av när vi är ute och reser. Det ger en känsla av oberoende samtidigt som det ger en helt annan koppling till lokalbefolkningen och det vardagliga livet på platsen. 

Via researrangörerna kan man boka hyrbil, golftider, äventyrsupplevelser och utflykter innan man reser. Vi brukar hålla nere aktivitetsnivån och njuta av att vara på platsen vi besöker. Det är väl hyrbil som vi bokar härifrån om vi bokar något, då vi ofta tycker det känns svårt att boka på plats. Det påstås att det ska vara billigare att boka i förväg via exempelvis Ving, men som sagt så brukar vi inte göra så mycket i aktivitetsväg och när de väl sker så är det mer spontant. 

Ving vill att vi omprövar den klichéartade bilden av charterresan till Mallis, då man erbjuder en lång rad annorlunda reseupplägg. Men jag tror inte de når döttrarna och Cathlyn i det, här är det nog solstol, bad, butik och restaurang som väger tyngst.

756FansGilla
190FöljareFölj
2,817FöljareFölj
504PrenumeranterPrenumerera

Läsvärt

Om synen på tid och etikettering av aktiviteter – Hur det...

Jag är ingenjör. För mig är tid en grundstorhet. Något fundamentalt och definierat. Som längd och vikt. Det går att mäta tid. Jag har...

Följ det fria livet

Senaste nytt

Vem är det mest synd om?

Nu ska jag strax ut och jobba med veden här på vår lilla gård i Småland. Prognosen säger att det kommer bli stekhett under...

Då tar jag sommarlov!