Onkel Toms stuga

Rikast är den vars nöjen kostar minst

Meny Stäng

Är du ditt livs största belastning? – Kväver du din eller din familjs liv genom högt ställda krav?

Historiskt sett så har höga krav på komfort och gott liv varit överklassens signum, och alla känner väl till Prinsessan på ärten. Men idag är det många bland oss som har höga krav i mycket. I videon diskuterar vi några exempel kring krav, så som om kraven kring vad som är en bra bil, och hur de krav du har påverkar dit liv i övrigt. Kommer du få samma förutsättningar i livet om du nöjer dig med en bil för 8 000 kronor som om du behöver en för 80 000 kronor? Vad händer om en bil för dig måste kosta 800 000 kronor?

 

 

Videon om SVTs husdrömmar

Vill du läsa mer?

Hur vi sparar på kostnaderna för mat och hushållsbudget

Är du bortskämd och är du stolt över det?

Att bli tvingad till det man vill – Eller kanske snarare tvärtom!

Ja, dagens videotitel är lite av ett ”klick-bete”, för riktigt så illa att jag blir tvingad till att göra det jag vill är det inte. I stället försöker jag beskriva det faktum att jag åtagit mig att studera och att jag där försöker hänga med i inlämningsuppgifter och aktiviteter som jag ska. Och i det så får jag faktiskt det jag önskar mig i form av intellektuell utmaning och utveckling, fast jag kanske främst ser att jag gör arbetsuppgifter på datorn.

Men dagens inlägg handlar också i större drag om hur det är att göra saker och ting utan att faktiskt tvinga sig, alltså i princip motsatsen till vad videotiteln antyder!

Studier som del i ett annat liv

Jag studerar heltid. Det ger mig möjligheter men också begränsningar samt lite nya måsten. Totalt sett är jag väldigt positiv till vad mina studier gett så här långt. I videon berättar jag mer, och så får ni en liten statusuppdatering på gårdens projekt som bonus.

Det handlar om kvalité – Minimalism vs. Husdrömmar

Lite som jag kände och var inne på i första videoinlägget kring SVTs Husdrömmar så lyckades mitt inlägg provocera där jag ifrågasatte omdömet hos de som byggde stora hus samtidigt som jag ansåg att det bara var gigantiska åtaganden de skapade sig. Alla ska ha rätt till fria val; 500 kvm är inte så ovanligt; det är väl bra att människor realiserar sin dröm och en rad andra synpunkter följde med. Inte minst på Twitter.

Visst är det så, men synpunkterna är lite märkliga kan jag tycka. För jag pratar ju inte om att leva enklare för att jag vill förbjuda människor att göra fria val. Jag gör det för att jag vill diskutera vad som är kloka val i livet. Jag vill lyfta fram vilka andra alternativa livsmönster man kan ha till ganska uppskruvad konsumtion och samtidigt få ett friare liv. Vi kan alla sträva efter stort drömhus med två Teslor på uppfarten och två högpresterande fantastiska barn boendes i egna vackra rum. Men det är en väldigt materiellt orienterad lycka. En externt skapad lycka och som för de flesta kommer med en hög prislapp.

Nästan alla som följer mig och tar del av det jag gör gör det för att de vid något tillfälle i livet anser att priset de betalar för sitt liv är för högt. Det kan vara så att de vill bli friare människor – fria att disponera sin tid – eller öka sitt allmänna oberoende till samhälle och arbetsgivare. Att para den önskan med ett behov av att bibehålla sina gamla sanningar och värderingar kring behov och konsumtion är grilla sig själv i en ny plågsam process.

SVTs husdrömmar – Vad är det vi ser?

Tre avsnitt in i SVTs realityserie Husdrömmar så tycker jag det är värt att reflektera över det vi ser? Visar SVT vanliga människor som vill realiserar relativt vanliga drömmar? I så fall är det att bo i hus på 500 kvm, eller bygga Skånska herrgårdar?

Kanske är inte syftet att visa vanliga människor utan visa på de som realiserar en dröm. Men lyckas de med det? Är en husdröm prylen i sig, eller ett liv i huset på platsen det står? I så fall är ett liv ett sammanhang och där skulle jag säga att ett hus på 500 kvm snarare stjälper än hjälper!

SVT granskar köerna till BUP – Ungdomars psykiska hälsa försämras snabbt men ingen frågar varför

SVT håller på med en granskning av svenska sjukvården inför valet 2018. Jag är inte alltid en stor påhejare av svensk statstelevision, men det här tycker jag man gör riktigt bra. Tyvärr är det i många delar en bild av sjukvården som förskräcker, åtminstone i statistiska termer, och SVTs reportage visar att förmågan i många landsting att möta de behov som finns blir allt sämre. Ska jag vara kritisk mot något så är det väl möjligen att reportagen blir lite grunda. Med det menar jag att vi inte får någon insikt i bakomliggande problembild. Vi kan exempelvis inte förstå om köerna till operationsavdelningarna beror på ökat antal patienter eller minskat antal genomförda operationer.

I veckan som gick granskade man barn och ungdomspsykiatrin (BUP) och där kunde vi åtminstone i Smålandsdelen av lokalnyheterna få lite bättre förståelse för situationen i Kronobergs län där köerna till BUP ökat 300% på några år. En av huvudorsakerna var ökat behov av psykisk vård och stöd i livet hos unga. I det här inlägget ska vi diskutera vår psykiska hälsa, fundera på ur vilken vinkling rapporteringen sker och studera några trender i det västerländska samhället.

 

 

De som föddes kring andra världskrigets slut hade en statistisk sannolikhet av 2-4% av att drabbas av depression under sin livstid (vi ska nyansera detta lite längre ned). Om vi jämför med senare siffror från 1999 pekar de på att sannolikheten är cirka 20% att unga ska drabbas av depression innan de når 20-års ålder. Även om siffrorna har nästan 20 år på nacken verkar inte som trenden vänt (källa: Footsteps on the road to a positive psychology – Behaviour Research and Therapy 37 (1999) – data gäller amerikanska medborgare).

Så när samhället ”utvecklas” som mest, efter andra världskriget här i västvärlden, så exploderar antalet deprimerade människor bland oss. Är det rimligt? Är det rimligt att se detta som ett tillkortakommande inom sjukvården, eller borde vi i ökad utsträckning ifrågasätta varför vårt samhälle verkar ha sådan brister att människor blir deprimerade?

I själva verket så visar hela exemplet kring ungdomars psykiska hälsa på massor av svagheter i vår bild av verkligheten och vårt samhälle, och hur vi tänker och resonerar. Låt oss titta på några punkter som finns som underliggande värdegrund.

  1. Vi letar och fokuserar på avvikelser från det normala. Att vara sjuk är inte rätt, att ha vårdköer är fel. Det här blir grunden för hur politik diskuteras och formar vårt samhälle och det speglas också i media. Men varför blir vi sjuka, och varför blir vissa inte sjuka trots att de exponeras för samma värld som alla de som blir?  Hur ska samhället vara för att vi som människor ska blomstra. Den frågan når vi aldrig fram till.
  2. Vi är offer. Sjukdom kommer ifrån något oönskat (sjukdom; trauma; usla livsbetingelser; sexuella övergrepp) och det som är oönskat i våra liv innebär alltid en skada. Men mycket talar för att lycka inte är något som finns naturligt och försvinner genom en olyckshändelse som ska undvikas till varje pris, och om oturen trots allt är framme så ska skadan behandlas. Lycka och välmående är en mycket mer komplex företeelse som snarare verka kommer utifrån det sätt vi lever våra liv på. Kanske är en viss grad av olycka och prövningar i vårt liv – som vi kan hantera och komma över – en naturlig grund för vår lycka?!

I själva verket talar mycket för att våra liv formas av det vi faktiskt gör, inte det vi avstår från. Gör i det här sammanhanget handlar inte om vad vi köper i form av saker och upplevelser för i så fall skulle våra ungdomars lycka växa med ökat välstånd, men så är det inte alltså. Livet verkar handlar om mycket djupare frågeställningar än så.

Syftet med inlägget är inte att lyfta fram allt som forskning visar gör oss lyckliga, utan mer reflektera över hur problemet med ungdomars psykiska hälsa hanteras och bevakas och försöka tydliggöra vilka frågor jag tycker den tråkiga statistiken också borde leda till. Det gör att vi stannar där även om det finns skäl att säga en hel del till.

Var det bättre förr?

I boken Positive Psychology at Work (affiliate länk) så diskuterar författaren Sarah Lewis om 50- och 60-talets arbetsliv i USA och den väldigt transaktionalla ledarstil som var utbredd i samhället då, tillsammans med en stark kollektiv arbetsmoral och fokus på materiellt välstånd. Utan att kunna styrka sina åsikter med statistik så gör hon troligt att tidsandan nästan drev den amerikanska medelklassen in i en kollektiv depression. Så om siffran ovan om 2-4% sannolikhet för depression faktiskt är sanna kan nog ifrågasättas till viss del.

Vill du läsa mer?

Läs gärna mer om transaktionellt ledarskap på min andra blogg projektledarbloggen.se där du kan lära dig mer om hur grundläggande inställningar till människor och livet ger helt olika verktyg och synsätt på livet.

Transaktionellt ledarskap – modellens för – respektive nackdelar

Eller så kan du läsa inlägget här på bloggen om KASAM som handlar om vad som gör människor motståndskraftiga mot elände i livet i allmänhet och jobbet i synnerhet.

KASAM – Känsla av sammanhang

Idag har jag gjort enastående lite – men jag har druckit vin!

Ja, rubriken säger i princip allt jag har att säga. Efter några riktigt intensiva dagar så tog jag helt ledigt idag. Till lunch smakade jag på vinet jag fick på gårdagens föredrag och sedan har jag mest softat runt. Pratat mycket med sambon, läst lite och kollat på några Youtubekanaler jag gillar att följa.

Visst finns det att göra. Jag har kursuppgifter som ska vara inne på måndag, det finns att göra med huset och gården och jag har lovat ett poddinlägg på Patreon i helgen. Men jag är min egen herre nu. Jag har jobbat på bra några dagar, har inga direkta måsten och sätter i stort min egen ambitionsnivå i allt. Det har sina klara poänger. Att kunna anpassa livet efter ork och förmåga i stället för att passa in allt i 8-5 livet med skillnad på arbetstid och fritid är nog den största poängen med att leva så här.

Som om det inte vore nog med allt positivt så är det kyrkans barntimme på fredagar. Det är Cathlyns grej, så jag får några timmar själv som grädde på moset på fredagar.

Fast i morgon är det lördag, då är det ledigt för de flesta, men för oss är det en dag som alla andra. Om lusten finns jobbar vi, annars så ligger vi lågt. Men det vet vi först i morgon.

Förbereder första föredraget

Jag har jobbat med en presentation de senaste dagarna inför mitt första föredrag jag ska hålla. Det är ett möte med en mindre skara i Linköping som inte alls tillhör sparar- eller investeringskollektivet, som kanske skulle vara mest naturligt att hamna i för mig. I stället handlar det om människor som vill fånga livets möjligheter och som är intresserade av tankarna kring förändring och alternativa synsätt kring livet.

Det ska blir riktigt kul att komma ut pröva vingarna som talare. Mötet har också tvingat mig att ta fram nytt material och strukturera mitt sätt att presentera tankarna som ”blaskar runt” här på bloggen.

 

 

Sedan blir det ett avbrott i vardagen för mig. Jag lämnar inte gården ofta numera och någon större stad har jag nog inte varit i sedan september, då jag var ute lite på turné.

Jag ska prata vid 18 tiden men jag åker upp till Linköping redan på förmiddagen. Jag är väldigt fäst vid Linköping som stad och vill ta tillfället i akt att njuta lite av storstadslivet några timmar. Jag ska passa på att gå ett varv till badhuset och en vända på stan.

Det här ska bli riktigt roligt!

Hur stort buffertspar? – Låna pengar då nöden kräver!

Dagens inlägg är skrivet i samarbete med Sambla – en tjänst som hjälper dig att hitta billigast privatlån – och är en översyn över vilka olika låneformer som finns när vi behöver låna pengar. Här på bloggen föredrar vi att spara samman de pengar som krävs i första hand, men ibland är inte det möjligt. Orsaken till det kan vara flera: vi hamnar i en situation vi inte kunnat förutse eller så har vi helt enkelt valt att hålla vårt buffertsparande lågt för att prioritera annat, så som amortering eller investering. Vi kommer börja diskutera buffertsparande för att sedan titta på lånemöjligheter i detta inlägg.

Alla har vi oförutsedda, och ofta ovälkomna, utgifter då och då. Många väljer att buffertspara för att hantera just sådan situationer, men inte alla. Och beloppen varierar tillsammans med personliga preferenser. Jag har exempelvis tidigare pratat om att jag föredrar aktieinvesteringar före sparande på lågavkastande sparkonton och att jag inte är speciellt förtjust i att öronmärka pengar i olika potter i förhand, vilket naturligtvis gjort att vår buffert för oförutsedda utgifter i princip varit noll.

Som jag ser det finns det åtminstone fyra faktorer som vi bör ha i åtanke när vi funderar på vilka överraskningar privatekonomin kan erbjuda:

  • vad vi har för åtaganden i form av bilar och hus,
  • vad vi har för överskott i ekonomin på månadsbasis,
  • vilka utgifter tycker vi att lätt ska täcka – vad tycker vi att det är rimligt att anta kan hända som vi kan finansiera löpande, och
  • hur lätt har vi att få fram pengar från andra källor om det behövs.

I fortsättningen ska vi titta vidare på den sista punkten. Hur kan vi via lån och krediter hantera en händelse i privatekonomin och vad kan det tänkas kosta.

 

Lånetyp Typiskt belopp Typisk ränta %
Kortkredit 10 000 – 100 000 11,90
Hus/lägenhets-lån SEB 50 000 – 350 000 2,04
Hus/lägenhets-lån ICA Banken 50 000 – 350 000 1,59
In blanco lån SEB 20 000 – 350 000 3,55 – 10,55
In blanco lån ICA Banken 20 000 – 350 000 3,76 – 11,52
Medlemslån SEB 20 000 – 350 000 4,68
Lendify 20 000  – 500 000 2,95  och uppåt

Siffrorna är plockade från webben 26/1 – 2018. Sambla.se samlar 20 banker i sitt erbjudande, däribland ICA Banken och Lendify som båda är med i tabellen ovan.

Alla lånetyper har sina för- respektive nackdelar. Kortkrediten kan du redan ha genom att du har kort i en bank. Det kan dessutom vara så att du har 60 dagars räntefri kredit vilket gör att bilreparationen kan rymmas inom kortkrediten utan extra kostnad om du har god ekonomi.

I helgen så frågade jag Twitter vilken finansieringsform som skulle ge bäst villkor vid ett bilköp på 90 000 kronor. Det verkar som 18% anser att bostadslån inte är en möjlig väg framåt – andelen kan mycket väl vara högre i praktiken, vi återkommer till det – men det som förvånar mig något är att inställningen till bankernas privatlån är minst sagt avvaktande. Kanske inte för att bilhallarna lockar med låga räntor, utan för att jag tror att det är ett bakvänt sätt att se på kostnaden. Ett banklån möjliggör ju köp av privatperson, vilket ska ge rejält reducerat pris.

Lägsta räntan bör du rimligen få genom att belåna en tillgång, så som din bostad. Men det är något som inte alls är så självklart att det alltid går att göra, vilket nog många tror. Jag har exempelvis haft arbetskamrater som amorterat kraftigt på sitt hus för att sedan förvånat fått ett ”nej” från banken när de velat öka belåningen på sitt hus, för att köpa bil. Dessutom kan det idag vara så att förändringar i bolånen innebär att regelverk och krav uppdateras till dagens nivå – det kan gälla exempelvis amorteringskrav –  vilket inte alltid är fördelaktigt.

In blanco lån – du lånar i ditt namn utan säkerhet – erbjuds av en rad leverantörer och som du ser i tabellen så varierar räntan kraftigt, utom för medlemslån där den är given, men inte speciellt låg.

Räntan på privatlån – det jag kallar in blanco lån ovan-  sätts utifrån en individuell kreditbedömning och utifrån det ramverk de som lånar ut har. Att ansöka om lån i fler banker än en kan därför påverka slutkostnaden avsevärt, och som tabellen visar så är räntespannet stort.

I dagsläget erbjuder Sambla det bästa erbjudandet utifrån 20 banker genom en ansökan. Där ingår så väl storbanker, nischbanker och bankutmanaren Lendify. Sambla säkerställer att det endast tas en kreditprövning när du ansöker om lån, vilket anses vara en fördel då antalet kreditprövningar kan påverka riskbedömningen vid utlåning.

Sambla.se hittar du här.

Sambla har inte påverkat innehållet i detta inlägg.

Äggkläckningsspecial – Med helgens otur i sällskap

Det är dags att kläcka fram egna kycklingar och det är temat för dagen. Vi samlar ägg, diskuterar grus och packar upp grejorna vi behöver för att komma igång med egen kycklingproduktion.

Men inget går som planerat! Den här helgen är det nästan enligt planerna!

Värmetak på som visas i filmen finns på Lantbutiken.se (affiliatelänk)