Vi tangerar hela tiden frågan vad en person som är fri faktiskt gör!

10
125
göra som fri
Vad vi vill och ska göra som fria varierar ju från person tiill person, intressen och förutsättningar.

Utifrån diskussionerna som varit här i olika inlägg på senare tid så är det uppenbart att vi måste sätta oss ned tillsammans och prata om vad en person som är fri faktiskt gör.

Allt började i mina tankar kring bloggandet och det jag skrivit på senare tid kring det. I korthet så har jag ställt två extremer mot varandra ur perspektivet att jag snart är fri att styra min egen tid. Det handlar om att antingen lägga ned bloggandet helt eller satsa rejält på digitalt entreprenörskap. 

I frågeställningen möts fakta, åsikter och utgångspunkter som alla är intressanta att reflektera kring. Här är några delar som påverkar resonemangen:

  • Insats vs. belöning är galet låg på bloggande. Det går kanske att tjäna 500 kronor/månaden. 
  • Allmänt finns det även lite av en “det går aldrig” eller du är inte rätt man attityd. Vi är i Sverige trots allt!
  • Insikten om att det kanske finns en nisch att fylla med min blogg och det som kommer härefter. Förmodligen inte precis i samma form som nu, men … 
  • En undran över varför någon som är fri skulle göra ett omfattande åtagande som att satsa på bloggandet.
  • Mitt eget tvivel över förmåga, lust och förutsättningar som bidrar till att skapa tvivel hos mig själv.

Jag bjuder ju också in er alla till samtal vilket gör att förståelsen för de digitala medierna och vad som krävs för att kunna göra ett bra jobb här varierar. De flesta har så här långt underskatt insatsen bakom ett bra blogginlägg – och inte förstått hur lusten att berätta fungerar – samt vad som krävs för att få läsare här. Att blogga är som att spela ett instrument. Det blir inget av det om man gör det en gång i månaden. Mer träning och erfarenhet skapar glädje och förutsättningar för att hitta nya intressanta vinklar nästa spelning. 

göra som fri
Vad vi vill och ska göra som fria varierar ju från person till person, intressen och förutsättningar.

Jag tror det finns två grundläggande synsätt bland oss alla som läser här. Antingen är man rätt fri i tanken och livet och gör det man vill även när standardmallen inte passar eller om det trygga jobbet suger. Låt vara med vissa begränsningar. Eller så försöker vi jobba oss fram till ekonomiskt oberoende och tänker då ska vi kunna göra oss fria från allt och leva som om vi vore på semester resten av livet. Min uppfattning är att den senare människotypen främst blir fria i sin tanke när de är ekonomiskt fria, inte att de faktiskt ger sig ut i livet och upplever sin frihet. Det är för svårt att bara lägga tryggheten bakom sig och bara gå ut i friheten från det inrutade liv vi har. Det är som att under lång tid söka Utopia och avstå från att köpa biljett när man hittat avresestationen.

Frihet handlar inte bara om att uppnå ett ekonomiskt mål. Även ankomsten till det nya landet måste förberedas.  

För när vi flyttar fokus dit, till frihetsfasen, där vi inte jobbar uppstår en massa tankar. Jag har skrivit en hel serie inlägg kring det, och du kan börja i Vi har toppkänning om du vill förstå vad som händer i mitt huvud. Men, nu tänkte jag gå direkt på frågan som vi diskuterat kring mina bloggfrågor och som är kopplat till inledningen; vad kan vi tänka oss för typer av aktiviteter i friheten? 

De flesta tänker nog att ekonomisk frihet är ett liv fritt från krav. Fritt från stress och åtaganden. Jag har själv varit inne på detta och tror det finns väldigt mycket att hämta kring människor som ägnar sig främst åt samvaro med sig själv och sina nära och har det som grund för ett bra liv. Jag tänker mig att det är ett sorts hippieliv i någon mening.

Men ekonomisk frihet gör också att vi kan göra saker utan att främst sträva efter ekonomisk vinning. Det behöver inte vara ett liv från stress eller krav för det. Det kan finnas en glädje i att: skapa; vara del i en gemenskap; lära sig saker eller förbättra sig själv som innebär och kräver ett ansvarstagande. Just här fyller bloggen ett syfte för mig när jag ser framåt. Jag tycker jag utvecklas genom att skriva och ju mer jag skriver ju mer utvecklas jag. Jag gläds åt att bygga “en community” här runt Onkel Toms stuga. Och jag kan göra det utan att behöva beakta ekonomin.

 

 

Flera av de som levet alternativa liv som “tidiga pensionärer” i USA har gång på gång påtalat att synen på ekonomisk frihet som en absolut pension där arbete ej ska ske är fel. Jag är ju där jag är idag, delvis utifrån en önskan om att se något annat än mitt nuvarande jobb, men inte för att jag helt tappat lusten att göra något och gå som en halvfull pensionär i Spanien. Jag är inte ens säker på att jag inte går tillbaka till mitt nuvarande jobb inom en inte allt för fjärran framtid. 

Så jag ser inte nödvändigtvis livet som fri som en rad dagar som får bli som de blir. Men det finns naturligtvis en konflikt mellan allt det jag vill göra framöver, inte minst vad gäller tid, men även ekonomi.  Inte heller är det säkert att jag lyckas bygga bloggen vidare från där jag är och jag vill ju inte bara kasta tid – och lite pengar – i sjön.  

Sommaren 2017 kommer vi börja en resa som vi inte alls vet var den slutar. Jag tror att mitt liv framöver kommer vara mer varierat än det varit de senaste 20 åren. Inte så att jag först arbetar och sedan inte. Utan att livet kommer bestå av perioder med aktiviteter och projekt – med tydliga åtaganden – för att sedan ha perioder där varje dag tas som den kommer. 

10 KOMMENTARER

  1. Jag upptäckte nu i fredags hur skönt det var att kunna säga till en arbetsgivare att nu tycker jag insatsen är större än utkomsten, det vill säga är inte värt det. Är man inte fri kan man inte resonera så. Jag bestämmer hur mycket tid jag vill sälja, och till vem och vad! Nu vill jag har mer fritid igen. Tid att göra ingenting, eller vad som helst jag känner för just då. Jag ska nog sätta mig och rökna på vad snittinkomsten på bloggen blir per månad också. Mer än 500 är det i alla fall.

    • Hej Åsa,

      Japp, att bestämma själv är lite av nyckeln, men du har ju börjat jobba vilket är ett exempel.

      Ja tala gärna om hur ditt bloggande fungera och vilka intäktsströmmar du har.

  2. Jag bloggar mest för att jag tycker att det är roligt att skriva av mig och så får jag en morot till att pusha på mig själv att nå mitt mål 🙂

    Dessutom ger bloggandet mig en boost i månadssparandet, vilket inte känns helt fel det heller (man ska ju vara ärlig). Hade jag inte tjänat en krona på bloggen så hade jag nog inte fortsatt tror jag… det är kalla fakta

    • Hej KtM,

      Så har bloggandet varit för mig också. Men det går inte att tugga månadens utdelning och sparkvoten i all oändlighet och i synnerhet inte om man vill få lite mer utväxling på bloggandet.

      För mig spelar inte pengarna någon roll så då är du antingen duktigare på att tjäna pengar eller nöjer dig med mindre 🙂

  3. Skriva är jobbigt och krävande men samtidigt jättekul, givande och utvecklande. Bloggande är ju extra kul på grund av det ganska snabba gensvaret i kommentarer. Men du har rätt – man kan inte köra samma ämnen hela tiden. Fast hittills har du lyckats bra. Fast jag ser fram emot att få läsa om ert gårdsliv 🙂

    När det gäller ett liv i frihet så finns det massor jag skulle vilja göra – fota mer, paddla, träna hund, måla, lära mig snickra. Listan är lång. Men samtidigt skulle jag nog kunna tänka mig att hoppa in och jobba nån gång då och då. Eller varför inte arbeta som volontär och dessutom odla sin trädgård. Halvfull semesterfirare i Spanien lockar inte däremot …. fast det säkert är grejen för någon annan. Alla har vi väl olika drömmar.

    Sen som Åsa skriver, att kunna säga Tack men nej tack när något inte känns bra, det är äkta frihet.

  4. Vad man gör när man inte behöver jobba mer kan ju inte vara ett problem? Att vi överhuvudtaget reflekterar över det är ett tecken på hur sjuk våran samtid är och att man ändå inte är fri i tanken tycker jag. Där normen är att vi hela tiden skall göra saker och den som gör mest vinner och är överlägset lyckligast. Är det inte det som just nu håller på att “mörda” jorden?! Jag har läst nånstans att den högsta lyckonivån ,vet inte hur dom mätte det dock, som har uppmätts har man hittat hos munkar Asien. Vilket säger en hel del. Styr man helt över sin egen tid gör man det man vill och ingenting annat . Man följer sitt hjärta. Gör man inte det är man ju ändå inte fri. Vill man jobba gör det, vill man blogga gör det, vill man sova gör det osv. Så tänker iallafall jag.

    • Hej Kenta,

      Jag tror jag skrivit om asiatiska mediterande munkar här. De har vid undersökningar varit de som visat tecken på störst tacksamhet bland individer när man gjort undersökningar.

      Vi har ju getts en enorm förmåga i form av fantasi, sättet vi knyter sociala relationer och fysiska förmågor att leva i oss själva eller med vår närmaste omgivning. Men som du säger lägger vi stor del av vår tid på att sakta (?) mala ned planeten.

      Det som jag främst tänker på när jag skriver här är “åtagandet”. Jag är nog mer villig att göra ett åtagande än många andra som tänker på att vara “fria”.

Vi värdesätter diskussion - Kommentera gärna