Onkel Toms stuga

Rikast är den vars nöjen kostar minst

Meny Stäng

Kategori: Utdelning (sida 1 av 4)

Förvaltningsupplägg när vi lever på kapitalet

Då har vi äntligen landat även ekonomiskt här i Småland. Lägenheten är såld, mäklararvodet betalt och snart har vi också betalat sista elräkningen från lägenheten i Linköping. Det går att summera och samtidigt på allvar börja jobba med kostnadsläget här på gården. Men inte idag, idag tänkte jag skriva om hur jag tänkt förvalta kapitalet vi har. Det blir principer snarare än rena belopp, men för att ni ska få en känsla för totalen så ska ni få våra budgetsiffror för 2018:

Löpande utgifter:

  • Månadsutgifter: 20 000 kronor.
  • Inkomster och bidrag per månad: 10 000 kronor efter skatt.
  • Totalt behov av uttag från eget kapital under 2018 = 120 000 kronor.

Engångsinvesteringar på bostaden:

  • Trekammarbrunn 70 000 kronor.
  • Fiberanslutning 23 000 kronor.
  • Kamin 15 000 kronor.
  • Totalt cirka 110 000 kronor 2018.

Inga utgifter är ”fasta och heliga” utan kan modereras beroende på det ekonomiska sammanhanget (jag tippar att vår lägsta möjliga månadskostnad landar kring 12 000 kronor och det enda vi beställt i investeringsväg är fiberanslutningen).

Jag har tidigare gjort en hel del simuleringar och resonerat om vi faktiskt är ekonomiskt fria – läs gärna det inlägget innan ni fortsätter – och den simuleringen pekar på att vi nog är det, men utan stora marginaler. Vi är dock ganska överens om att vi kommer arbeta i någon form under (åtminstone) vissa perioder framöver så behovet av kapitalet är inte absolut. Vårt kapital är en bas för vårt oberoende.

Samtidigt som vi alltså vill förvalta portföljen, så att vi kan leva på avkastningarna, vill vi hålla dörren öppen för ett hopp tillbaka in i ekorrhjulet sommaren 2019. Konkret innebär det att vi vill investera våra pengarna på ett sådant sätt att vi kan lägga en rejäl kontantinsats till en lägenhet eller villa.

Riskhantering

Den negativa psykologin är stark när vi pratar privatekonomi. Det innebär att alla som framstår som negativa och problemorienterade också antas vara mer seriösa och trovärdiga en de som är positiva. Men jag har inte privilegiet att sitta här och allmänt filosofera om höga bolagsvärderingar, Brexit, allmän samhällskollaps, riskerna i fastighetssektorn eller kronans rörelser mot dollarn. Nej, jag kan inte allmänt diskutera alla risker i investeringar, jag måste förvalta våra pengarna klokt, här och nu!

Utifrån en relativt positiv grundsyn på samhället och den ekonomiska utvecklingen, och hur vi ser på framtida arbete, har vi valt en investeringsansats som bygger på att vi investerar vårt kapital i aktier. Räntepapper eller sparkonton, åtminstone inte lågavkastande stabila sådana, ger inte den avkastning vi söker inte heller ger de den kortsiktiga trygghet (tänk räntehöjning) som vi önskar. Trots den relativt höga värderingen på många av världens börser anser vi att en relativt stabil portfölj, med låg förväntad avkastning, på sikt har högre risk en än som har högre förväntad avkastning även om värderingen kan svänga mer. Det är givet våra livsbetingelser och livsval. För att hantera osäkerheterna som råder på såväl kort som medellång sikt väljer vi att avsätta en viss del av vårt kapital i en buffert, på ett sparkonto.

Ansatsen möter våra krav om önskad avkastning samtidigt som vi har – genom vår buffert – en viss distans till börsens upp och nedgångar.

Jag har jobbat med att lära mig förvalta vårt egna kapital och förstå mig själv som investerare, under ungefär fyra år. Från det kan vi dra slutsatsen att jag inte är någon vidare aktieplacerare. Min största svaghet är förmågan att värdera och investera i tillväxtbolag. I snitt förvaltar jag fondportföljer mycket bättre än jag förvaltar aktieportföljer då jag har lättare att förhålla mig positiv till allmänna trender än jag har till enskilda bolag. Vi kommer främst beakta den lärdomen när vi investerar tillgängligt kapital – vi gör inga förändringar i befintlig portfölj – och därför kommer huvuddelen av det fria kapitalet som vi fått från lägenhetsförsäljningen investeras i aktiefonder. Vi investerar i fonder med relativt hög risk även om vi kommer ha en andel i konservativa och billiga globalfonder.

Befintligt aktieinnehav ger viss direktavkastning – läs mera här – som är dryga 40 000 kronor (cirka 1/3 av vårt årliga kapitalbehov) per år. Resterande 2/3 av vårt kapitalbehov ska komma från värdetillväxt i bolag eller fonder. Vi bedömer att direktavkastningen varierar något långsammare än bolagsvärderingarna, så detta utgör den mer konservativt inriktade delen av portföljen.

Bolagsrisken i portföljen är näst intill obefintlig. Något bolag är 5% av portföljvärdet men då vi blandat en rad olika fonder på olika marknader så är nog normalinnehavet av en enskild aktie under 0,1% av portföljvärdet.

Vi är dock överviktade på vissa geografiska marknader (USA och tillväxt Asien); vi är dollarberoende och beror på två sektorer i form av energi- och finansmarknaderna.  Det är inget vi förändrar utan accepterar. Det vi kan göra för att hantera risk är främst att bevaka om det sker en förändring i förutsättningarna för finansiella bolag i Sverige, EU eller USA.

Vi gör idag inget speciellt för att säkra kontantinsatsen på framtida bostad utan räknar med att den risk vi har i våra investeringar säkrar tillräckligt med kapital 2019.

 

 

Hur gör vi?

Det kapital vi fick ut från lägenhetsförsäljningen kommer vi rulla in i aktier under cirka 4-6 månader. Vi har redan börjat och huvuddelen går, som jag beskrivit ovan, in i aktiefonder. Viss del går till specifika aktier. Räntefonder används (väldigt sparsamt) i ett försök att ge viss avkastning till det kapital som ska investeras i aktier. Om 6 månader finns ingen stor post räntepapper i vår portfölj.

Vi kommer behålla en buffert på 200 000 kronor på ett sparkonto i Avanza som ger 0,5% avkastning. Det är vårt kapital som vi tar pengar från och flyttar över till våra lönekonton – om det behövs – för att kunna betala våra räkningar. Kvartalsvis kommer vi revidera behovet av vår buffert och lämplig storlek. Storleken avgörs av vårt kapitalbehov och värderingen av aktieportföljen. Vi har idag inte diskuterat hur vi ska ta ut pengar ur våra aktier och fonder utan det får göras utifrån förutsättningarna som råder då.

I princip betyder detta att vi nu investerar allt kapital – undantaget 1,5 års kapitalbuffert för löpande kostnader – in i aktier. När vi mognar i det här och får en bättre bild av vårt kapitalbehov så jobbar vi med att sänka den bufferten. Rimligt är att sträva efter en buffert om cirka 3 – 6 månaders kapital för löpande kostnader, för oss så skulle det innebära en buffert kring 30 000 – 60 000 kronor.

Synpunkter, tankar, eller frågor på det?

Samlingspost – Ekonomiskt fri, 4%-regeln, fritt eller bundet kapital och mycket mer

Igår kom det några frågor på Twitter kring 4%-regeln och jag tipsade om lite läsbart här vilket ledde till många besökare. Det är lätt att bli hemmablind och tro att alla vet allt. Men så är det ju inte. Det kommer till frihetsivrare till vår gemenskap hela tiden. 

Jag har skrivit och poddat rätt mycket relaterat till ekonomisk frihet ekonomin då, men det är utspritt. Här kommer därför en sammanställning och läs- och lyssnarguide för den som är intresserad. 

 

 

Hur vet vi att pengarna räcker – Fyraprocentsregeln mm

Inläggen jag har länkat till under den här rubriken handlar om hur teori och praktik ser ut när du funderar på om du kan sluta jobba. Det finns ett visst överlapp mellan inläggen men de innehåller också en hel del ny information i sig. 

Är du här för första gången så kan jag rekommendera att du börjar med poddavsnittet innan du läser inläggen. 

Ekonomiskt fri – ekonomiska grunder

Fyraprocents-regeln: Tillräckligt med marginal för att pengarna ska räcka en livstid? Simuleringar gjorda på svenska data!

Podcast: Avsnitt 6 – Ekonomisk frihet

Det värsta som kan hända för någon som vill bli ekonomiskt fri är att jobba för länge

Vi kan packa och dra om ett år, men vi kommer inte dö rika!

Leva på sin förmögenhet

Under den här rubriken hittar du inlägg som handlar om att leva som fri. Vilka val vi kan göra som fria och hur de påverkar ekonomin. 

När du går i pension – Hur spenderar du dina pengar?

Leva på utdelningar – ekonomiskt fri

Pensionssystemet för oss som tar tidig pension

Leva på eget kapital – riskgenomgång

Podcast: Avsnitt 7 – Ekonomisk frihet mer i detalj

 

Mina MQ aktier har en direktavkastning på 5,2% – Bra eller anus?

Igår skrev jag om min tveksamhet kring innehaven i MQ och HM. Många var inne och läst, några svarade och kommenterade i bloggen eller på sociala medier. Ingen förde fram något som övertygade, men en sak dök upp flera gånger. MQs rapport var inte alls dum och aktien ger 5,2% i direktavkastning!

Ändrar direktavkastningen något i min skepticism? I så fall är det till det bättre eller sämre?

 

 

Att ett bolag kan ge utdelning, gärna växande varje år, är ett sundhetstecken. Men bolaget blir inte nödvändigtvis sundare för att direktavkastningen ökar. Tvärtom! Såväl P/E-talet på 12,45 och den höga direktavkastningen pekar på att marknaden just nu ser MQ som ett bolag med mycket små möjligheter att växa och utvecklas.

Har marknaden rätt eller fel? Ja, inte vet jag, men det som kan göra aktien intressant är om marknaden är onödigt negativ kring MQs framtid. Har marknaden rätt så kommer bolaget framöver utvecklas väldigt svagt, eller till och med tappa omsättning. Som aktien är prissatt så skulle jag säga att prissättningen är sådan att förväntad totalavkastning på aktien under kommande år är lägre än direktavkastningen!

Problemet med mitt resonemang är att det bara bygger på luft, kan man tycka! Ska du handla bolag så ska du göra det baserat på en analys av bolaget, dess produkter och marknader. Om vi börjar där istället så kan vi ställa första frågan:

  • Vad anser styrelsen om möjligheterna i branschen och potentiell tillväxt?

Hög direktavkastning indikerar att styrelen ser få möjligheter till expansion! Det finns inget intressant att göra för MQ! Hela MQ-caset ser faktiskt mer ut som en klassisk kassako om du frågar mig snarare än en tillväxtmaskin. Jag gillar kassakor men då ska dom vara inom områden som har ganska höga inträdesbarriärer så som järnväg, elnät, mobilnät eller pipelines. Klädfirmor hör inte dit!

 

 

Med det så är jag klar med MQ och HM innehaven. Vill du köpa bättre begagnade HM och MQ aktier så finns mina ute nu! Jag kommer investera i en aktiefond i stället. Då jag redan har en mycket stor del av mitt kapital i amerikanska aktier så kommer jag undersöka tillväxtmarknaderna först.  

30 245 kronor i utdelning 2016 – 3,45 kronor i timmen dygnet runt

Det är dags att göra en summering av 2016 vad gäller utdelningar. I inlägget kommer jag dels prata siffror men också rätt mycket om hur min syn på utdelningar är som drivkraft bakom mitt sätt att investera så här snart tre år in på vår resa. Sist i inlägget kommer jag beskriva den matris jag använder för utdelningsprognoser. 

Till handling! Först ut Onkel Toms utdelningar under 2016!

Utdelningar under 2016

Utbetalade utdelningar sedan vi började spara.

Totalt har vi fått 30 245 kronor i utdelning under året vilket ger ett snitt på 2 520 kronor per månad innan skatt. Vi kan också välja att se det som att vi får 3,45 kronor i timmen varje timme på dygnet varje dag på året. Eller får!? Huvuddelen av våra investeringar är i bolag som producerar och genererar starka kassaflöden. Så vi spelar inte till oss detta i ett nollsummespel på börsen. Det är människor – hundratusentals faktiskt – som jobbar för oss och bidrar till vår försörjning.

Stor del av våra portfölj består av amerikanska bolag och i princip varje amerikan har berörts av på något vis av vad de bolag vi är delaktig i gjort under året. Globalt berörs miljarder människor genom att de direkt brukar produkter eller tjänster som bolagen producerar eller så berörs de indirekt, exempelvis genom att de använder el från naturgas som bolagen producerat eller fraktat. 

När vi jobbar med våra utdelningar och utdelningsprognoser använder vi något vi kan kalla prognosmatris som ser ut så här idag: 

Vår prognosmatris som den ser ut 31/12 2016

Fält som är gröna är utdelningar som höjts jämfört med föregående års utdelning, om jag hade aktier då. Ljusblå fält är oförändrade utdelningar, sedan tidigare jämförelseperiod – eller så har jag ingen tidigare referens (ägde inte aktier tidigare) – medan röda är sänkningar. 

Då nuvarande portföljvärde är cirka 940 000 kronor så blev direktavkastningen faktiskt 3,2 %, medan den nuvarande prognosen i matrisen ovan indikerar att den förväntade direktavkastningen faktiskt är strax över 4% med nuvarande innehav. 

Förvirrande? Lugn, jag kommer förklara mer senare men lite förenklat är det så här. Vår prognosmatris beskriver läget exakt som det ser ut nu, men nuvarande innehav och valutakurs medan utdelningsnivån är de som gällde för 2016. När utbetalningar skett så gällde ju en annan kurs och innehavet har rört sig under året därför sammanfaller inte mellan prognos och faktiskt utfall.  

Prognosmatrisen mer grafiskt. I januari så ska jag uppdatera med prognoser för 2017 och det blir återigen en faktisk prognos.

Prognosmatrisen ska naturligtvis uppdateras med avseende på 2017 års utdelningsprognoser så snart som möjligt efter det här inlägget är klart. 

Är det rätt att fokusera på utdelningar så här?

Utdelningar måste vara en av de mest missförstådda och mytiska delarna som finns i investeringssammanhang. I min värld så är följande sant: 

  • Bolag som har fokuserat på att ge ägarna avkastning på sina aktier, bland annat genom utdelning, har varit goda investeringar över tid. 
  • Bolag som kan ge utdelning – som grupp – har varit goda investeringar över tid. 
  • Bolag som delar ut tappar motsvarande värde i sin kurs -> det är en ren transaktion att betala ut utdelning. 

Min tolkning är att ovanstående betyder att det inte finns något speciellt värde i att jaga utdelningar som så. Det finns de som exempelvis undviker indexfonder för att de inte ger utdelningar vilket är helt bakvänt. Sanningen är ju att indexfonder som inte ger utdelning återinvesterar utdelningarna som bolagen i indexet ger. 

Jag har inte alls utdelningen, i faktiskt belopp, som ett investeringskriterium längre. Det gör att jag investerat i bredare fonder under andra halvåret 2016 och direktavkastningen – i procent – har minskat. 

Ett annat skäl till att jag ifrågasatt fokus på direktavkastning är att jag lyckats dåligt med högavkastande papper. Under året kraschade en del fonder jag hade inom energi och exempelvis Avance Gas har helt slopat sin utdelning och kursen har gått i diket helt. 

I praktiken så har dock många av de högavkastande pappren återhämtat sig rejält under andra halvan av 2016 så i praktiken har inte investeringarna blivit riktigt så dåliga som jag först trodde. Jag är glad att jag inte sålde på botten om vi säger så!

Det största värdet med fokus på utdelningar tidigt i uppbyggnadsfasen av förmögenheten är att det är en väldigt belönande process. Pengar kommer in oavsett om aktier går upp eller ned. Pengar in ger påtaglig effekt av sparandet. Känslan av att andra människor jobbar för dig och varje minut ger dig lite av sitt liv för att du ska få ett bättre liv är fantastisk. Pengar in på kontot från bolagen är den påtagliga konsekvensen av detta!

För att få bästa totala avkastning – med låg risk – är jag inte säker på att fokus på utdelningar är den ända – eller kanske rätta – vägen till njutning!

 

 

Prognosmatrisen – några kommentarer

Avanza ger ingen bra överblick av framtida utdelningar om man har utländska aktier. Och även om de gjorde så kommer de nog göra som för svenska aktier, endast redovisa prognosen för faktiska utbetalningar när utdelningen är fastställd. Det är lite klent. Därför använder jag ett eget ark enligt nedan: 

För februari ser summan ut som: antalet aktier gånger utdelningen. Sedan valutakonverterar jag med aktuell kurs.

I bilden ser ni hur jag summerar månadsvis per kolumn i Google Kalkylark. Det är lite ”meck” men när det väl är på plats så funkar det bra. Radvis är det enklare. Då summerar jag utdelningen över året, multiplicerar med antalet aktier och valutakonverterar. För Zalando exempelvis så blir det: 

=round(GoogleFinance(”currency:NOKSEK”)*SUM(C13:N13)*B13)

Ett tips för att kontrollera om du har gjort rätt ifall du är sugen på att göra något liknande: summerar raden med nersummerade månader och summera kolumnen med alla årsutdelningar. Det ska bli samma resultat naturligtvis!

Vad ger då ett sådant här verktyg? Så här i januari så uppdaterar jag alla utdelningar till vad jag tror de blir 2017, så det blir en prognos. Sedan för jag in vad det faktiskt blev för utdelning varefter. På vis blir det delvis utfall, åtminstone vad gäller utdelning per aktie. Men i takt med att jag köper aktier så uppdaterar jag matrisen med nya bolag eller antalet aktier på befintliga. Då blir naturligtvis historiska utfall inte detsamma som de som står för historiska månader i matrisen. Är ni med? Ett exempel?

MQ delar ju ut i januari exempelvis. Om jag köper MQ i mars så ökar jag antalet aktier jag äger i kolumnen för antal. Då kommer ju prognosen för januariutbetalningar öka så den inte blir rätt relativt faktiska utbetalningen i januari. Så detta är egentligen en 12-månaders rullande prognos. Den som vill skriver naturligtvis in utfall i raden där jag summerar ner månadsbeloppet men då försvinner poängen lite om du vill se hur din utdelningsmaskin växer med varje investering. I exemplet ovan kommer exempelvis inköp i MQ aldrig synliggöras efter januaris utgång.

Komplicerat? Börja bygga en matris om du är intresserad. Du måste öva lite kring begreppen prognos och utfall för att det ska falla på plats. 

Frågor i kommentarsfältet naturligtvis! 

Jag har skrivit om prognosmatrisen här tidigare

 

Utdelningar oktober – Portföljen går äntligen åt rätt håll!

Byggandet av förmögenheten och skapandet av intäktsströmmar försätter. Varje dag och varje minut jobbar jag, eller någon annan person i de bolag jag är delägare i, med allt ifrån projektledning, bostadsrättsadministration, globala banktjänster, HR-administration, oljeutvinning, raffinering, gastransport, för att nämna några exempel. Inkomsterna från vårt slit kommer mig tillgodo i form av lön, aktieutdelning eller ökning i portföljvärde.

För att understödja bilden av mig själv som imperiebyggaren, som jag faktiskt är även om det är i det lilla, så njuter jag lite extra av utdelningarna från våra aktier varje månad. Oktober är inget undantag!

Utbetalade utdelningar i oktober

Utbetalade utdelningar i oktober

Två tusen kronor! Största delen från den högutdelande Oxford Lane Capital som gått riktigt bra på senare tid och som nu ser ut som en ganska bra investering trots att den i princip var helt utslagen för ett halvår sedan. 

Utdelningarna vi fått sedan vi började vår sparresa.

Utdelningarna vi fått sedan vi började vår sparresa.

Från början byggde jag hela aktieportföljen runt ett antagande om att dollarn skulle vara högt värderad relativt kronan, länge. Och att amerikanska konjunkturen skulle vara ganska god med stigande räntor. Så jag köpte amerikanskt, räntekänsligt och högt beroende av amerikansk inhemsk konsumtion. Sedan har jag breddat mig. Mer energi och mer svenskt men en stor del av aktierna jag har bygger på grundtesen jag hade från början. 

Men även om jag tyckte jag var klok där i början så har min portfölj inte gått något vidare. Svenska småbolag har varit otroligt mycket bättre investering och även OMX30 spöar mig under året. Men så kom då Trump! Min räddare! Och kanske kan jag nå OMX30 trots allt!

Det har varit både upp och ned!

Det har varit både upp och ned!

 

 

That’s it! Mer om utdelningar, prognoser för kommande månader, innehav och grafer över utvecklingen hittar du i fliken ”Aktieutdelningar”  i bloggens huvud.

Utdelningar september – Lite aktivitet i portföljen för ovanlighetens skull!

September är en bra utdelningsmånad för oss. Med ett undantag så kommer utdelningen från energisektorn. Undantaget är Blackrocks fond som är en bred amerikansk aktivt förvaltad fond som jobbar mycket med att säkra värdetillväxt när börsen går ned eller åtminstone står och gungar upp och ned kring samma indexvärde.

Shell och BP tillhör de största energibolagen i världen och de är dessutom ”vertikalt integrerade” som det så fint heter, det betyder att de äger allt från oljekällor till pumpar där konsumenten köper bensin. Så även om både Shell och BP har tuffa tider nu så är det verksamheter med ekonomi och omfattning som har få motsvarigheter. Direkt eller indirekt är miljoner människor inblandade i BPs och Shells verksamheter och ekonomin som är kopplad till bolagen är i paritet med många länders BNP. Så det är många som jobbar för oss. Dag som natt.

Tack till er alla!

Våra utdelningar i september.

Våra utdelningar i september. Energibolagen drar det tunga lasset!

Nästan 2 000 kronor i utdelning är inte fy skam. Oktober ser ut att bli sämre, men alla utdelningar hann inte in i september utan spiller över i oktober vilket nog räddar månaden lite. Vi kommer inte i närheten av förra årets utdelningsnivåer så här i slutet då i princip alla högavkastande aktier försvunnit ur portföljen.

Utdelningarna vi fått sedan vi började vår sparresa.

Utdelningarna vi fått sedan vi började vår sparresa.

Jag har varit rätt aktiv i min portfölj under månaden. Framför allt har jag sålt ett bolag vilket är ovanligt. Jag ser nämligen min portfölj som ett långsiktigt bygge. I bilden nedan ser ni hur månaden såg ut.

En sälj och xx köp.

En sälj och 13 köp.

Anledningen till att jag sålde Industrivärlden syns ganska väl i graferna nedan.

Mina köp och sälj i Industrivärlden.

Mina köp och sälj i Industrivärlden.

Jag började köpa Industrivärlden i liten omfattning i maj, sedan gjorde jag lite småköp fram till juni då jag började handla på lite mer. Men sedan dess har kursen stuckit iväg på ett sätt som är helt obegripligt. Dessutom verkar uppgången dels bero på en reduktion i substansrabatten*, som snart är borta, dels har portföljbolagen gått starkt. För Sandvik exempelvis, helt obegripligt starkt.

 

 

That’s it! Mer om utdelningar, prognoser för kommande månader, innehav och grafer över utvecklingen hittar du i fliken ”Aktieutdelningar”  i bloggens huvud.

* Substansrabatt är en märklig egenhet i investmentbolag. Till skillnad från en fond så har ett investmentbolag ett eget värde, medan en fond har värdet motsvarande de ingående aktiernas. Det innebär att ett investmentbolag som äger aktier för 100 miljoner kan värderas till 80 miljoner. Då säger man att bolaget har en substansrabatt på 20%. En rimlig substansrabatt är något som gör investmentbolag till intressanta investeringar men minskar den och blir liten, eller om bolaget handlas högre än det ingående värdet så är det dags att kliva av.

Utdelning augusti – Citibanks utdelning räcker till mer än smågodis nu!

I augusti kom stora delar av vår utdelning från bank och finanssektorn. Några stora och världsomspännande banker finns i vår portfölj i form av Citibank (C) och Santander. Men även det i Sverige ganska okända men relativt stora företaget Discover Financial Services (DFS) – som äger Dinners Club exempelvis – finns med bland finansutdelarna. Om vi lägger till fonderna som delade ut pengar denna månad så är det miljontals människor som jobbat för oss under detta kvartal. Hundratals miljoner människor är berörda av produkterna och tjänsterna som företagen vi äger en andel i har producerat! Finansbolagen har sitt fokus på åtminstone två kontinenter. Det kan ge lite perspektiv nu när alla säger att börsen är högt värderad och kan rasa samman som ett korthus. Jämför med risken när du själv är den som tjänar in till hushållets kassa.

Citigroup har höjt sin utdelning med 400% sedan förra utdelningstillfället och börjar numera ge ganska skapliga 287 kronor per kvartal vilket inte är någon makalös yield men trots allt bidrar de rätt bra till totalen den månad de delar ut.

Våra utdelningar i augusti.

Våra utdelningar i augusti.

Med 1329 kronor i total utdelning så är inte augusti  någon enastående månad sett till utdelningarna men 1329 kronor är trots allt rätt mycket pengar. Det kanske mest intressanta här är var utdelningarna från bolag som C och DFS ska ta vägen från här. En stor del av det kapital de nu återför till aktieägarna sker via återköp av egna aktier vilket är enastående gynnsamt med de låga värderingar som bolagen har idag. Det gör också att vi kan förvänta oss ökad utdelning från dessa bolag relativt regelbundet under lång tid.

Utdelningarna vi fått sedan vi började vår sparresa.

Utdelningarna vi fått sedan vi började vår sparresa.

 

 

That’s it! Mer om utdelningar, prognoser för kommande månader, innehav och grafer över utvecklingen hittar du i fliken ”Aktieutdelningar”  i bloggens huvud.

När du går i pension – Hur spenderar du dina pengar?

Om vi vore ett företag eller en organisation så skulle vi ha ganska stort intresse för hur våra in och utflöden av pengar, råvaror, drivmedel och varor vore. Inte bara i absoluta belopp, utan även i tid och i relation till varandra och olika händelser. Men få gör den analysen på privatekonomin eftersom det normalt sett inte behövs! En fast lön månadsvis tar i princip bort problemet att pengar kostar olika mycket vid olika tillfällen eller under olika omständigheter. Men för den som ska leva av egna pengar så är livet inte så enkelt. Då spelar det en avgörande roll för hur flexibla vi kan vara ekonomiskt och därmed vad vi har för ekonomisk risk när vi ska leva på vårt kapital.

Vi börjar med att jämföra två personer och diskuterar konsekvensen för vårt ekonomiska upplägg.

Exempel 1
Pensionären Eva har inget behov av ett liv i sus och dus som fri, men hon bor gärna kvar i sin centrala lägenhet i den mellastora stad hon bor nu. Lägenheten är lite större än hon kanske behöver, men hon vill kunna bjuda in till en liten fest och ha sina barn på besök.

Barnen är fortfarande studenter så mamma är fortfarande viktig och barnen kommer ofta hem över veckoslutet för att hälsa på såväl mamma som vänner i barndomsstaden.

I övrigt lever Eva enkelt. Det som skulle gå att spara på är den gamla bilen, men den är i princip avbetald. Eva räknar med att behålla den då den dessutom underlättar resandet till den lilla enkla sommarstugan hon har, som förövrigt är helt betald.

 

Evas månadsbudget är som följer:

Hyra 4 500 kr.

Bil och transport 1 500 kr.

Sommarstugan 800 kr.

Försäkringar, abonnemang etc. 500 kr.

Mat, hushåll och hygien 1 500 kr.

Övrig 500 kr.

Totalt 9 300 kr.

Eva har inte så höga krav men har en stor andel av sina utgifter som fasta utgifter. Fasta får i det här sammanhanget innebära att kostnaderna är svåra att påverka både faktiskt och mentalt inom sex månader.

 

Att gå tidigt i pension betyder ökat eget ansvar.

Att gå tidigt i pension betyder ökat eget ansvar. Här utbildar vi oss för att kunna göra just det!

 

Låt oss ta ett annat exempel som kanske är lite mer extremt men inte helt ovanligt.

 

Exempel 2
Festprissen Pelle har inga direkta åtaganden mot någon längre och tänker sig leva vilt och fritt, som fri. Han köper därför en väldigt billig lägenhet i avfolkningsbyggd med en extremt låg månadskostnad. Stället har goda förbindelser och Pelle har därför ingen bil. Men Pelle reser mycket då han besöker vänner och evenemang. Dessutom gillar han att äta och dricka gott vilket gör att kostnaderna lätt sticker iväg.

Pelles månadsbudget är som följer:

Hyra/månadskostnad 800 kr.

Transport 2 000 kr.

Resor och nöjen 6 000 kr.

Försäkringar, abonnemang etc. 500 kr.

Mat, hushåll och hygien 2 500 kr.

Övrig 1 500 kr.

Totalt 13 300 kr.

Pelle gör av med rejält mycket mer pengar än Eva, men hans fasta kostnader är avsevärt lägre. Pelle kan utan vidare leva på 3 000 – 3 500 kronor vissa månader och han kan i princip bestämma det med några dagars framförhållning. Den känslomässiga aspekten i beslutsfattandet är också låg, att avstå en resa är inget som direkt påverkar Pelle som person, vilket till viss del förenklar Pelles val.

När vi tänker sparsamhet och låga kostnader för privatpersoner så utgör Eva ett ganska bra exempel. Hon använder det hon har och har låga totala kostnader. Men hon kommer ha svårt att anpassa sig till exempelvis en börsnedgång. Pelle har max flexibilitet och har trots ganska mycket högre kostnader ett väldigt bra läge vid en svängig börs.

Så länge som vi arbetar så kommer lönen in och Eva i exempel 1 gör rätt. Men när vi börjar ta av pengar som finns placerade så ”kostar” varje krona olika vid varje givet tillfälle. Går börsen ned kraftigt, räntan stiger eller utdelningarna sjunker, så utgör varje uttag en större del av den totala förmögenheten och vice versa. Då måste vi börja beakta andra aspekter än bara låg månadskostnad i vår privatekonomi. Vi måste, likt företag, ha en plan för kapitalförsörjning. En del i den är låga fasta kostnader och hög flexibilitet.

 

 

I ett senare inlägg ska vi titta på metoder för att hantera uttagen ut vår portfölj för att i viss mån kompensera för risker och fluktuationer i vår förmögenhet under pensionen. Faktum kvarstår dock; låga grundkostnader och hög flexibilitet minskar riskerna väsentligt under vår tid i frihet.

Utdelning juli – Om vikten av att koll på sina siffror

Juli är en ganska dålig utdelningsmånad och utbetalningarna hade blivit 143 kronor om det inte varit för en sen juniutbetalning från Oxford Lane Captial (OXLC). Det räddar juni och gör den ganska bra faktiskt. OXLC är en av mina högutdelare med kvartalsvisa utbetalningar som under början på året föll som en sten, men som gjort en mosterresa tillbaka till betydligt roligare territorier under sommaren.

Ni har samtliga utbetalningar i tabellen nedan.

Månadens utdelningar kom från Amerikat och var egentligen sena juniutbetalningar.

Månadens utdelningar kom helt och fullt från Amerikat!

 

Sammanställning över våra utdelningar sedan vi började med våra aktieinvesteringar.

Sammanställning över våra utdelningar sedan vi började med våra aktieinvesteringar.

Under året har vi så här långt fått, på några kronor när, 21 000 kronor i utdelningar. Det ger ett snitt på strax under 3 000 kronor per månad innan skatten är dragen. Det är rätt mycket det och det ger lite perspektiv på våra utdelningar då pengarna inte alltid gör så stor skillnad när de trillar in på Avanzakontot för att sedan försvinna i det allmänna bruset.

Vi har byggt upp en liten pengamaskin som trycker fram i snitt 3 000 kronor i månaden till oss!

Är det viktigt med den här typen av uppföljning?

Nej! Eller kanske, jo! Eller det beror på?! Utdelning i sig är inget magiskt som vissa vill göra gällande. Utdelning innebär att bolaget återför ägarens kapital till just ägaren och på så vis är det bara en bokföringsteknisk fråga. Men utdelning är i välskötta bolag en indikation på intjäningsförmågan och på så vis så stödjer det dig och mig som långsiktiga investerare. Inte främst för att vi ska sitta och fatta massa beslut och köpa och sälja, utan som en del i vårt belöningssystem. Som en del i vårt sparande.

Den vanliga synen på sparande är att man avstår, vad är dock oklart eftersom vi som människor alltid gör ”något”. Detta ”något” kan vara att köpa aktier vilket i sig kan vara lite abstrakt. Att då jobba med sina aktier – likt Farbror Anka vårdar pengarna i sitt valv – är ett sätt att skapa samma återmatning och belöning liknande den vissa får när de köper en ny kavaj inför hösten. Med den stora skillnaden att utdelningsgrafer är gratis och det går att belöna sig om och om igen utan att det kostar en krona!

 

 

That’s it! Mer om utdelningar, prognoser för kommande månader, innehav och grafer över utvecklingen hittar du i fliken ”Aktieutdelningar”  i bloggens huvud.

Utdelning juni – Halvårsöversikt av investeringsläget

Juni blev en ganska ordinär månad för våra utdelningar även om själva portföljvärdet for både upp och ned med Brexitkasoet som rådde. 1890 kronor innan skatteavdrag fick vi i juni.

Våra utdelningar i juni.

Våra utdelningar i juni.

 

Om vi ser på en sammanställning av utdelningarna sedan vi började vårt sparande så ser det ut som följer:

En vy över alla våra dåliga investeringar.

En vy över alla våra dåliga investeringar. Totalt sett har vi fått knapp 60 000 kronor i utdelning över tre år.

De högavkastande ETNerna med hävstång är borta men i stället har antalet svenska aktier ökat. Det gör att utdelningarna sjunkit samtidigt som profilen ändras något i 2016 jämfört med tidigare år. Det ligger mer utdelningar i maj exempelvis då många svenska bolag delar ut.

Utdelningarna har återinvesterats, främst i gas- och energisektorn på senare tid. Gastransportbolagens aktiekurser har helt kollapsat, på goda grunder, så där får vi mycket för pengarna. Men risken är stor!

Hur är vi som investerare – halvårsavstämning

Enligt Avanza har vi fört över 723 000 kronor till Avanza sedan vi började. Det är värt cirka 614 000 kronor idag. Då är samtliga utdelningar återinvesterade. Det betyder att vi haft en negativ avkastning om cirka 15% sedan vi började vilket knappast är något att jubla över.

Det är ingen tvekan om att flera av högriskaktierna jag haft gått dåligt. Just nu är exempelvis nedgången i Avance Gas 37 000 kronor eller -77%. De fonder med hävstång jag hade rasade i början av året så till den milda grad att de ”knockades” och har stängts ned. Trots det är inte förlusten totalt sett mer än 15%. Ur det perspektivet så får vi vara nöjda.

Det som hänt under 2016 är främst att de innehav som tidigare gått bra har tappat. Unibet handlade jag på riktigt låga nivåer och fick därför en riktigt bra resa, som sedan backat tillbaka. Backat har också Citibank gjort från betydligt högre nivåer.

Santander fick en rejäl snyting i samband med Brexiten och då hade den gått relativt dåligt tidigare.

Energi, finans och retail – så som HM och RNB – är samtliga områden som gått riktigt dåligt under året. Det är i princip där vi har våra pengar.

Men allt är inte dåligt. Shell och BP är exempelvis tillbaka på nivåer som motsvarar mitt inköpssnitt. Det betyder att vi gått plus-minus-noll på våra investeringar i stora oljebolag. Med en direktavkastning på 8-9% så är det trots allt en ganska bra investering i dagsläget.

Här kommer en sammanställning över innehaven som de är idag (morgonen 4/7-16):

Svenska aktieinnehav.

Svenska aktieinnehav.

 

Utländska aktieinnehav.

Utländska aktieinnehav.

 

Utländska fondinnehav.

Utländska fondinnehav.

 

 

Summerar inte siffrorna så har ni räknat rätt. Vi har barnens kapitalförsäkringar som jag räknar in i totalen men inte redovisar här. Innehav som tillkommer där är fonder. Avanza Zero och XACT OMXSB Utd. Dom har gått back.

Något som faktiskt gått bra är Blackrock Enhanced Equity Dividend (BDJ) som är en fond – en så kallad Closed End Found (CEF) – som närmast är att likna med ett investmentbolag. Det hade rejäl substansrabatt när jag köpte, delar ut cirka 7% på årsbasis och jobbar med olika metoder för att tjäna pengar i marknader som sick-sackar eller strå still. Främst använder dom olika typer av blankningsliknande instrument. Grunden är dock aktier i storbolagsindex i USA, så det är inget märkligt så med den här fonden.

Har jag lärt mig något efter två års aktiehandel?

Ja, jag gör mig bättre i fonder. Trots att jag på något sätt tycker mig förstår hur jag ska agera kring aktiehandel så känner jag inte riktigt att jag lyckats få någon helhet, åtminstone inte på dessa två år.

Men samtidigt är jag lite halvnöjd. Vi har över 600 000 kronor i aktier, jämfört med noll för dryga två år sedan. Det i bolag som jag vill äga framåt. Dom ger i dagsläget en utdelning, som svarar skapligt mot deras intjäningsförmåga, på lite mer än 30 000 kronor per år.

Det är också tydligt hur kraftfullt det är med månatliga inköp. En aktiepost i den här portföljen bör ligga kring 30 000 – 50 000 kronor. Jag köper sällan upp till den nivån direkt. Jag köper lite mer rejält vid några tillfällen, köper för ett par tusen vid ett annat. Innehavet i exempelvis Norsk Hydro är inköpt under lång tid, samtidigt som aktien sakta dalat från min inköpsstart.

Flera innehav har helt kollapsat sedan jag köpt dom. Senast Songa – en fjuttpost – och Avance Gas – betydligt mer pengar placerade där. Det svider men jag klarar det förvånansvärt bra. Jag tänker inte sälja i vilket fall som helst då inget fundamentalt ändrats kring bolagen.

That’s it! Mer om utdelningar, innehav och grafer över utvecklingen hittar du i fliken ”Aktieutdelningar”  i bloggens huvud.