Onkel Toms stuga

Rikast är den vars nöjen kostar minst

Meny Stäng

Kategori: Uncategorized (sida 1 av 3)

Går det att göra en investeringsansats i fastighetssektorn? Tänkbara bolag?

Först ett tack till alla förslag som kommit kring tänkbara bolag i bygg- och fastighetssektorn. Vi återkommer till dem längre ned.

Det jag tänker försöka göra i det här inlägget är att beskriva en investeringsansats för en korg av aktier i fastighetsbranschen. Jag försöker alltså fånga det allmänna sammanhanget som jag vill ska förklara åtminstone två saker för mig.

  1. Varför ska jag titta på fastighetsbolag nu?
  2. Vad är det som gör att fastighetsbolagen attraktiva på lite längre sikt?

Det vi gör här är alltså inte, åtminstone direkt, en bolagsspecifik granskning utan handlar mer om en sektor och en allmän översyn av läget.

lugn, jag vet vad jag gör – jag har misslyckats förut

Jag har följt upplägget att se till en sektors eller branschs allmänna trend som grund för investeringar ett flertal gånger, med blandade resultat. Här är mina flippar och floppar:

  • Amerikanska bankbranschen. Där satsade jag stort på ett bolag när branschvärderingarna var låga, jag valde det som hade lägst värdering, med mycket god förtjänst.
  • Amerikanske försäkringsbolag. Där valde jag en bred sektor ETF som varit en mycket god investering. Mitt förstahandsval, det bolag jag valt om jag bara valt ett bolag, har inte alls presterat, men sektor gjorde.
  • Stora oljebolag köptes när oljan varit på dekis en längre period. Investeringen har underpresterat mot index i år men är ingen katastrof. Här valde jag två riktigt stabila (BP och Shell) bolag med väldigt låga värderingar – då de, kanske, har högre risk – relativt sina kollegor.
  • Oljeservicebolag köpte jag på samma premisser som ovan. Jag köpte små poster i enskilda bolag, blandat med inköp av en sektor ETF. Det här har inte varit några lysande investeringar ens när jag valt bolag som ”inte alls är som andra” med långa kontrakt, fina finanser och goda framtidsutsikter. Jag har varit med om rekonstruktioner, nyemissioner och uppköp.

I de tre första punkterna ovan har jag gjort investeringar som är långsiktiga på så sätt att jag köpt bolag som jag kan tänka mig att äga länge. Även efter att de gått starkt och uppvärderats. I sista exemplet med oljeservicebolag så har inte den principen varit lika uttalad. Där har jag mer gjort valen där och då och valt bolag som bedömts starka i sektorn.

Vad är möjligheten här och nu?

Jag har inte många kronor i fastighetsbolag. I princip är exponeringen lika med noll kronor. När jag bodde i en lägenhet med marknadsvärde på över tre miljoner, i en bostadsrättsförening som lånat ytterligare två miljoner på samma tillgång, kändes det helt rätt. Vår familjeförmögenhet var i fastighetsbranschen kan vi säga. I dag äger vi i och för sig vår gård, men den är billig och obelånad.

Så jag har en önskan om att långsiktigt investera – inte mycket men dock – i fastighetsbranschen såväl i Sverige som internationellt. Kanske finns det nu möjlighet att komma in på marknaden till rätt värdering.

Alla kapitalintensiva bolag – här och i USA – står just nu inför en utmaning då bedömningen är – som alltid när vi går mot nytt år – att räntorna kommer stiga. Även små förändringar i ränteläget kan betyda stora kostnadsökningar för bolagen då de idag ofta lånat väldigt förmånligt. I grund och botten är inte detta ett stort problem för fastighetssektorn. Högre räntor signalerar bättre ekonomiskt läge vilket gör det möjligt att höja räntan och öka uthyrningsgraden, men bolagen måste kunna hantera bryggan från det att kostnaderna ökar till det att kunderna betalar mer. Vi kan kalla det här med räntehöjningen – den underliggande kostnadsökningen – utmaning nummer 1.

Utmaning nummer två är att efterfrågan viker för vissa segment i fastighetssektorn. I Stockholm verkar det vara en överetablering av bostadsrätter – ett problem som dessutom riskerar att öka snabbt då byggandet är rekordstort. I USA brottas detaljhandeln med stora utmaningar och många fastighetsbolag som hyr ut butikslokaler är i samma situation – nya kontrakt tecknas exempelvis till 16% lägre pris rapporteras från bolaget CBL – och andelen outhyrda lokaler ökar. I grunden är detaljhandeln i USA i en total omstrukturering där varuhuskedjorna verkar dö ut och kravet från konsumenter verkar vara att köpladorna (malls) måste erbjuda hippare butiker och mervärde i form av upplevelser och god mat. För att möta trenden behöver fastighetsbolagen investera i befintligt bestånd. Det är just nu väldigt oklart hur bra detta faktiskt fungerar. Vissa lyckas fantastiskt väl i att ställa om gamla shoppingcentra med mat, pub, bio, spa, samhällsservice och lekland, samtidigt som affärerna blir ”spetsigare” och erbjuder något som vi verkar eftertrakta. Andra rapporterar vikande antal biobesök och ganska snabbt vikande efterfrågan på restaurangbesök, vilket bådar illa mitt i en ganska god konjunktur.

I USA går också uthyrningen inom vårdsegmentet uselt. Operatörerna, de som driver sjukhusen, är satta under svår ekonomisk press och flera bolag går i konkurs. Samtidigt så verkar inte amerikanska pensionärer alls behöva uppsöka vårdboenden i livet slutskede på det sätt många räknat med vilket innebär att beläggningsgraden i seniorboenden viker. Det är idag alltså möjligt att hitta fastighetsbolag, såväl i Sverige sm internationellt, som har utmaningar vad gäller efterfrågan.

Kombinerar vi dessa två utmaningar ovan får vi den riktigt härliga röran i form av utmaning nummer 3:  kapitalintensiva bolag som ska förnya sina lån kan snabbt få stora problem om såväl kostnader ökar samtidigt som efterfrågan på deras produkter och tjänster viker. De får problem att skaffa kapital, kreditvärderingen kan sjunka och sannolikt ökar kostnaderna för nya lån avsevärt mer än den räntehöjning som vi idag ser inom överskådlig tid. De som lyckas förnya sina lån kan mycket väl gå från räntenivåer på 2-3% upp mot 6-7% eller bli helt utestängda från lånemarknaden, trots goda kassaflöden.

Inom oljeservicebranschen har vi sett hur det här öppnar för fulspel. Det innebär att kreditgivarna nyttjar det faktum att lån inte kan förnyas till en kostnad som bolaget kan leva med och rekonstruerar bolaget. I det sammanhanget förlorar aktieägarna – och preffärgare om de finns – oftast sin insats. Som grädde på moset så finns bolaget och dess fastigheter kvar på marknaden, men i ett betydligt bättre ekonomiskt sammanhang för de rekonstruerade bolagen, än det som gäller för  konkurrenterna. Det gör att marknaden hårdnar och driver fram ännu fler rekonstruktioner.

Men allt går sällan helt åt helvete vilket öppnar för möjligheter. Som jag ser det är det två huvudcase som är möjliga här och nu:

  1. Hitta bolag i utsatt läge med attraktiv relation mellan risk och belöning, eller
  2. hitta bolag som dras med i ovanstående negativa sammanhang men som egentligen inte är speciellt berörda av riskerna på marknaden.

I dagsläget tror jag inte alls att det är intressant att köpa – för mig med min riskprofil – stora stabila svenska fastighetsbolag med goda finanser (Balder och Castellum). De ser inte alls ut att vara berörda av turbulensen ännu, om de någonsin blir. Balder och Castellum handlas kurs/eget kapital i trakterna 1,15, när det går att hitta bolag med så låg kvot som 0,6, eller kanske lägre.

P/B eller P/E
Jag har valt att använda relationen mellan en akties pris och dess bokförda värde , nedan förkortat P/B för att bilda mig en uppfattning om vad priset på tillgångarna i bolaget är, medan P/E är relationen mellan aktiens pris och intjäningsförmågan. För verksamhet som kräver mycket kapital så är P/B en bättre indikator på bolagets potential än det traditionella förhållandet P/E.

Vi vill därför ha bolag med lågt P/B och lågt P/E (eller allra helst starka kassaflöden) om det går att hitta. Fastighetsbolag i Sverige har nämligen den fula egenheten att värdeuppgång i fastigheterna höjer deras vinst, vilket medför låga P/E-tal samtidigt som motsatsen gäller. I praktiken letar vi kanske därför främst efter företag med låga P/B och goda kassaflöden. P/E får bli lite som det blir, då nedskrivningar med mera kan göra att siffrorna avseende bolagets vinst under kortare tidsperioder blir helt missvisande.

För Reits i USA så är P/B missvidande då de skriver av tillgångarna. I stället får vi använda uppskattningar ar som P/Net Asset Value (NAV) som motsvarar svenskans P/B.

Ska vi vara riktigt noggranna så ska vi skilja på substansvärde och bokfört värde, men i detta nu så noterar vi bara att båda delarna bör beaktas när vi pratar värderingar i fastighetsbolag.

Det här kommer ta tid

Jag har ingen tidshorisont för när våra beslut nu visar sig vara goda investeringar. Men det kommer ta åratal där sannolikt bolagens värde kommer falla ytterligare samtidigt som engångshändelser kan påverka hela branschen i olika riktningar. Jag räknar därför med att handla lite nu och fortsätta handla bolag med låga P/B- tal något år framöver, minst. Jag kommer vara mycket motvillig att sälja på dåliga nyheter under 2018 då jag aktivt fiskar i grumliga vatten. Det här sättet att investera bygger inte på att vi väljer vinnarna, det bygger på att vi väljer företag i en bransch som genomgår en förändring. Förändringen ger oss möjlighet att köpa värde – i form av tillgångar eller kassaflöden – till attraktivt pris och även om något går snett så ska totalen bli till vår fördel.

Kandidater – Era förslag och mina

Platzer1,14 6,13

Platzer1,14 6,13

 Bolag P/NAV P/E (framåtblickande)
Amerikanska/Kanadensiska REIT
Northwest Healtcare ? 66,85
Sotherly Hotels 0,5 15,33
 Washington Prime Group  0,5
Realty Income  ?
Nordiska bolag  P/B 2017 års siffror
Np3  1,10  5,7
Brinova  0,84  5,36
Delarka  1,35  42,46
Agora  0,47  7,08
Balder  1,11 5,37
Castellum  1,17  6,42
Serneke 1,63 5,52
Hemfosa  0,99  5,21
Wallenstam 1,37  7,44
Atrium 1,1 4,83
Platzer 1,14 6,13
Oscar Properties 0,66 1,49

 

 

Slutsats

Det verkar inte som svenska fastighetsbolagen ännu värderar speciellt lågt om referensen är att vi vill köpa tillgångarna under bokfört värde. Det har historiskt gått att göra i nutid på börsen, samtidigt som fastighetsbolagen också varit dyrare. Bland amerikanska bolag går det att hitta mer krisstämpel. Jag har gjort några inköp, små poster om 5 000 kronor, i några amerikanska REITs, och är nog nöjd där just nu. Jag vill hitta något köpvärt här i Sverige under hösten. Det finns mer att studera än de bolag jag tittat på ovan, så något kul ska nog gå att hitta.

Hur tänker du om värderingar och möjligheter?

Vi ber en bön att teknikstrulen är fixade – uppdaterad

Det verkar som att det är något fel med temat, dvs den del som ger bloggen sitt utseende. Vi gör ett försök så här en stund.

Kanske är bloggen på väg att vakna efter mer än 14 dagars teknikstrul. Det kan behövas någon omstart till men med lite tur så är vi tillbaka på banan igen.

Gud vi har mycket att prata om och ta igen!

Tekniska problem – Ursäkta om det ser konstigt ut eller är svårt att komma åt bloggen

Ursäkta, något har gått bananas efter senaste uppdateringen av mjukvaran som ligger till grund för att driva den här bloggen vilket gör att bloggen just nu kör i något som närmast kan kallas ”felsäkert läge”.

Vi felsöker och kommer sakta försöka återinföra funktioner som gör att bloggen blir sitt vanliga jag igen.

Håll ut!

Mina tankar kring senaste podcast-avsnittet 25 minuter: 3 metoder för finansiell frihet

Det finns en podcast som jag gärna lyssnar på när jag har tid som heter 25 minuter. I senaste avsnittet pratar man kring 3 metoder för finansiell frihet och nämner tre olika sätt för att nå dit, nämligen:  

  • Spara och gneta ihop tillräckligt med pengar så det går att leva på avkastningen. (Vi har pratat mycket 4% regeln här, eller att man sparar samman 25 ggr årsomkostnaden.)  
  • Passiv inkomst baserat på minimal arbetstid. Den som är intresserad av vad detta innebär kan söka på ”4 hours work week” som är en känd amerikansk bok. 
  • Barbell – skivstångs – approachen. Ha två från varandra skilda inkomstkällor – kanske en trygg tråkig och en högrisk kul – som tillsammans skapar den ekonomiska basen för framtiden. Jag hade aldrig hört begreppet tidigare men det har i grund och botten att göra med multipla intäktsströmmar.  

Någon skrev i kommentarerna till något inlägg att de gärna läste här eftersom jag faktiskt verkade bli fri. Jag tolkar det som att många andra, exempelvis inom bloggsfären – nog mest vill bli rika. Åtminstone är de flesta fast i ett fokus på att den första punkten ovan – spara samman tillräckligt med pengar – är vägen till njutning.

Ni som hängt med här på senare tid har ju sett att jag börjar bli mer positiv till att jobba som fri. I princip så har vi idag tre delar som vi ser över möjligheten att bygga vår frihet på:

 

Så i praktiken tittar vi redan på skivstångsupplägget fast vi inte har två tyngder utan tre. Jag har varit i krokarna och pratat kring det här med frihet och ekonomisk frihet förut. För mig är det fel fokus att endast titta på pengarna som väg till frihet. Den som gör det har endast en väg till frihet och det är dessutom en väg som inte ger några verktyg eller ledtrådar till hur livet ska levas.

Den som strävar efter frihet kan jobba med sig själv, olika intäktsströmmar, sparande och eget arbete.

Det avsnitt jag länkade till av 25 minuter – vilket är ett bra namn men måste betraktas som en ren lögn med tanke på den genomsnittliga programlängden – berör även det klassiska spara 10% upplägget på ett bra vis. In och lyssna!  

Läs gärna inläggen Vad betyder ekonomiskt fri och Toppkänning!  

Har ni planerat semestern? Vad får den kosta?

Då har vi bokat årets första semesterevenemang som blir en weekend för mig och min sambo till underbara Bergamo i Italien över en weekend. Utan barn!

Bergamo har flera fördelar.

  1. Extremt tidseffektivt. Vi kan jobba full fredag och måndag samtidigt som vi får fredag kväll, lördag och söndag i Bergamo.
  2. Transfern i Bergamo är lika med lokalbuss till vårt boende. Samma tre-dagarskort som tar oss in till stan gäller sedan för all lokaltrafik inklusive bergsbanorna!
  3. Det är lätt att boka Airbnb boende.
  4. Anor sedan för år 0.
  5. Fantastisk mat och miljö.

Totalt så är vi nu uppe i en kostnad på cirka 3 000 kronor totalt för två personer. Då ingår flygresa t o r samt boende i två dagar. Sedan tillkommer transfer om cirka 500 kronor. Semesteruttag och ledighet är noll. Väl där kommer vi nog äta riktigt fint lördagkvällen, men i övrigt fixar vi det mesta själv. Vi köper traditionell pasta och lagar i Airbnb-lägenhetens kök, bland annat.

Jag förväntar mig inte att vår semesterbudget – där vi normalt lägger kostnader för boende och transport – växer så mycket mer än så i år då vi kommer tillbringa större delen av vår sommar på vår gård.

Vi som är sex i familjen straffas hårt på just semestern, oavsett om det är sommar- eller vintersemester vi pratar om. Flygstolar för sex personer drar iväg, likaså inträden, liftkort och boende.

Vad tycker ni är lämpligt att lägga på semestern per år i en familj med två som jobbar?

 

 

In och rösta! Det är din plikt!

Vad är det rimligt för en familj att lägga på semestern varje år? Anta två inkomstagare och kostnad per helår.

Resultat

Loading ... Loading ...

 

 

Spartips från Martin

Jag fick en frågan om min email från Martin i ett tidigare inlägg. Han hade gjort en sammanställning av spartips som han ville dela med sig av. Listan var ganska omfattande och jag fick inte ok på att publicera den i sin helhet, men jag har valt ut några saker som jag tycker är värt att kommentera och några saker jag tycker är riktigt bra. Jag har valt att använda huvudrubrikerna från Martins material.

 

 

Sparande

  • Avsätt en summa pengar till sparande/investeringar direkt när lönen kommer, ej  slutet av månaden. Minst 10% ­- gärna mer!
  • Så fort man gjort en besparing, ex. sagt upp en prenumeration (eller fått löneförhöjning) att man då ökar månadsparandet med just det beloppet. Annars riskerar man att konsumera upp den besparingen, utan att det gjort någon skillnad,  tyvärr.

Jag tycker 10% är alldeles för klent, även om det naturligtvis är bättre än 0%. Jag tycker målet ska vara att göra det svåra när det är enkelt. 10% kan vi spara när det är svåra tider i goda tider ska det vara mer. Punkt nummer två – en besparing ska alltid leda till ökat sparande – är ”spot on”.

Boende

Martin anser att vi ska hålla nere kostnader för boendet. Jag kan bara hålla med, men några saker han säger är kanske mindre vanliga bland råden som ges, men nog så kloka!

  • Undvik att flytta så mycket som möjligt eftersom varje flytt kostar mycket. Dvs mäklararvode, möbel-transportkostnad, skatt, nya möbler, etc. Det kostar ett års  besparingar att flytta, minst.
  • Undvik alltför omfattande renoveringar. De­ kan kosta ett års besparingar, minst! (Och de höjer inte nämnvärt priset på fastigheten enl. mäklare)

Transaktionskostnader kring bostäder är väldigt vanligt att många helt blundar för så Martins poäng är relevant. De är också ett skäl till varför hyra kan vara mer intressant än de flesta anar. Punkt två är helt i linje med vad jag har erfarenhet av. Snygga gärna till inför visningar och så, men undvik stora dyra reparationer och investeringar.

Jag väljer dock att tolka Martins tips i sammanhanget att bostaden ”konsumeras”. Jag tycker inte man ska undvika att flytta i samband med att barn flyttar ut, skilsmässa osv. Det är exempelvis väldigt vanligt att gamla människor sitter med stort boende, för att dom dragit ut på flytten för länge. Det är inte rätt sätt att spara pengar, tycker jag.

Bil

Ha ingen säger Martin. Martin och jag är helt överens!

Mat

Här har Martin en lång lista. Jag tar ett axplock!

  • Planera veckans måltider.
  • Passa på och köp torrvaror i stora mängder när de är rabatterade.
  • Komplettera ofta med bönor i maten.
  • Lär dig lägsta­priset på vissa varor och passa på att köpa mycket av den varan då.
  • Köp lösa grönsaker och frukt eftersom det oftast är billigare.
  • Ha alltid en shoppinglista och följ den till punkt och pricka

Torrvaror är ofta väldigt billiga till ordinarie pris hos Lidl. Vi har en shoppinglista när vi handlar men är alltid redo att planera om, när erbjudanden som är attraktiva finns. Men då gäller det att vara lite disciplinerad och ha koll på vad som är bra pris på en vara så man inte blir lurad av erbjudandet.

Hygien och städning

  • Klipp håret själv.

Precis så lever vi här i Onkel Toms stuga. Duger inte det så kan man faktiskt klippa sig för en mindre penning än vad man tror. Aunt Tom har väl gått från ett par tusen per kvartal till ett par hundra kronor om året genom att skippa färgning, men kanske främst genom att byta frisörska.

Kläder

  • Ha en minimalistisk garderob, köp sällan kläder och isf (nästan) bara på rea.
  • Organisera garderoben → kan hindra onödiga inköp eftersom du kanske redan har  det plagget.

Jag håller med. Det är väldigt lätt att få ren ända röra av sina kläder. Det leder i sin tur att du inte ser kläderna på det sätt de förtjänar. När det gäller kläder är färre = bättre, alla gånger. (Detta gäller i princip allt utom tatueringar.)

Underhållning/Nöjen

  • Ta vanlig kaffe vid fika, skippa latten, eftersom du då kan ta påtår 🙂
  • Skippa kabel­-TV
  • Använd biblioteket för att låna böcker/film
  • Hitta annan billig/gratis underhållning.
  • Drick måttligt med alkohol.
  • Fika hellre hemma än på stan, billigare och bekvämare  .
  • Pengafri helg, alternativ “kul på en budget”.
  • Låna hellre böcker på biblioteket än att köpa dem (gäller mest för svenska titlar)

Kan bara hålla med. I dagens Internetera så är det extremt god tillgång på gratis underhållning. Jag har tidigare berört det här.

Alkohol är otroligt lätt att missbedöma kostnaden för, säger jag av egen erfarenhet.

Allmänt

  • Sälj inaktuella saker direkt, särskilt viktigt för elektronik som snart tappar värde (och  behåll originalförpackningen ­ ser bättre ut!).

Det här handlar om minimalistiska synsätt och önskan om fokus för mig. Gör det du vill och när du inte längre gör det, ta konsekvensen. Det här är också ett råd som ligger i linje med mitt tips att se dig själv som en firma.

 

 

Förhållningssätt

  • Betala dig själv först.
  • Maximera nyttan av varje krona.
  • Behöver jag den här saken eller vill jag bara ha den? (Need vs Want, selektiva  inköp!).
  • Allting kostar 1000 gånger mer än priset på prislappen.

Jag gillar dom här punkterna då dom säger något annat kring konsumtion än vad som är det vanliga. Livet börjar inte med att vi kan konsumera.

Om du vill kontakta mig utanför det publika flödet av kommentarer eller inlägg på Facebook så når du mig onkel.tom.blogg@gmail.com .

Prenumerera  Gå in och gilla FB-sidan!  Följ på Twitter!

Terror i Paris, nyhetsrapportering och vad vi inte får lära oss i skolan

Så är det dags igen. Terrorn har slagit till nära oss och allt blir så påtagligt. 100 döda i Paris, godtyckligt utvalda av människor som anser sig ha rätten att ta andras liv. Några gjorde sig dessutom till verktyg för detta.

Det finns massor av saker som kan sägas, analyseras eller fördömas. Det finns också en del saker som kanske borde sägas men som inte sägs.

Vi i Sverige är inte fria från vidrigheter vilket brända flyktingförläggningar och skolöverfall är exempel på. Men jag har nästan aldrig träffat en svensk som inte tycker att vi ändå är rätt bra här uppe i norra Europa. Demokrati och jämställdhet borgar för det. Välfungerande samhälle med lågt inslag av korruption bidrar ytterligare till att stärka individens rätt.

Men jag tycker det finns ett ”men”. Ett stort ”men” som sällan eller aldrig diskuteras. Synen på människor som delar i ett system; byggstenar i hierarkier eller bara gruppen som ska dela en sanning. En sanning som de styrande väljer. Den sidan av frihet och människovärde är faktiskt inget som vi i Europa är speciellt bra på.

Det borde inte gå att få människor att offra sina liv och andras för någon större sak. I organisationers, religioners eller länders namn! Det borde inte gå någonstans i världen! Jag har aldrig sett någon Svensk skolbok som förmedlat detta på ett trovärdigt vis. Vi har vår historia och själ i det kollektiva. I själva verket är hela vårt samhälle uppbyggt på att vi ska jobba för någon annan, lyssna på någon annan eller rösta på någon annan.  Det är därför Europa varit grogrund för Kommunism, Religionskrig, Nationalism och Fascism det senaste hundra åren.

Det är inte heller rimligt att vi ska sitta i ett globalt nyhetsflöde som idioter eller regeringar kan använda för att nå ut till miljarder människor. Ett globalt system som kan tas som gisslan med hjälp av fyra fem galningar. Men trots detta tittar våra barn på Lilla Aktuellt på skolan. Lär sig hur viktigt det är att ”följa med”. Nutidsorientering är viktigt fast det bara är frågan om att suga in en väl utvald smörja av elände.  Jag undrar faktiskt vems nyheter som är så viktiga och för vilka syften? Det kan ju inte vara mina behov de fyller?

Terrordåden kommer säkert skapa en våg av hat och händelser. Som svar på det borde vi alla ta tillbaka rätten att vara en individ. Göra religionen till något för oss själva. Göra marken runt om oss till vår egen som en del i vår födslorätt som människa, inte låta den vara del i en regerings eller kungs territorium. Ta tillbaka vår tid och tanke. Vägra någon att skriva under med ”Svenska folket”.

Vi måste tydligare jobba för allas rätt att vara människa. I ett vidare begrepp än det som ofta menas här i lilla Sverige där det snarare blir fokus på gott och ont än strukturer och mekanismer som de onda krafterna kan rida på.

Analys Doro – Är jag för negativ?

I det här inlägget tänkte jag ge min bild av hur jag ser på Doro och använda det som ett exempel för att diskutera mitt eget sätt att analysera och förhålla mig till bolag som är tänkbara investeringar. Det är dags att ta ett steg vidare i min egen kunskapsuppbyggnad och Doro är ett utmärkt start.

Det kommer inte undgå någon att jag är rätt skeptisk till bolaget vilket är vanligt för bolag och branscher där jag tycker jag kan något eller har god insyn. Jag har exempelvis inte gått med i min nuvarande arbetsgivares aktieprogram där inköp matchas efter en viss tid för att jag tror vi står inför en tuff period. Det är inte första gången jag trots god kunskap och insyn varit negativ till ett bolag. Jag jobbade exempelvis för rätt många år sedan i ett hajpat IT-bolag som jag inte trodde skulle klara sig, vilket det gjorde och blev ett av de mest framstående inom sitt område. Samtidigt investerar jag glatt i oljebolag som jag i princip inte kan ett skit om. Vi ska återkomma till om det är rätt modell.

Telefontillverkaren Doro dubblar vinsten! Saxat från Di.se.

Vem är jag?

Jag är en civilingenjör som har cirka sju års erfarenhet från konsumentprodukter, i huvudsak mobiltelefoner. Jag har verkat i alla faser, i allt från Product Creation till upprampning av produktionslinor. En stor del av tiden har jag arbetat med affärsutveckling, vilket ungefär innebär, analys av kunder och partners. Avtal, sälj och marknadsinsatser och en hel del verksamhetsutveckling. Om det intresserar något så kan jag säkert dra fram något diplom från entreprenörs- och intraprenörsprogram. 

Doro 

I inledningen på Doros årsredovisning för 2014 så står det så här:

Doro är marknadsledande på telekomlösningar för äldre. Bolaget erbjuder världens växande grupp av seniorer lättanvända telekom- och trygghetslösningar som är speciellt framtagna för målgruppen.

Det står inte telefontillverkare, vilket Di använt som epitet. Det är i och för sig ett ganska vanligt sätt att beskriva sin verksamhet just så här, lite visionärt och flummigt även om man gör mer konkreta produkter i verkligheten, men i det här fallet är det ändå lite intressant. Doro vet att de ur ett investerarperspektiv inte gynnas av att framstå som telefontillverkare, vilket dom inte heller är i min värld.

Första gången jag professionellt stötte på Doro var kring 2000 och vi förstod snart att det inte fanns mycket utveckling och tillverkning i bolaget. Det var främst en distributör av telekomprodukter. Numera verkar man byggt på sig lite mer kompetens enligt årsredovisningen, men notera inom vilka områden.

STÄNDIG INNOVATION

Doro har omfattande och gedigen kunskap om sin målgrupp, och bedriver egen  produktutveckling i Paris, Lund och Hongkong. Under 2013 förvärvades Isidor SAS för att stärka mjukvarusidan och komplettera den befintliga Android­kompetensen med Windows OS. Förvärvet av CareTech AB under 2014 tillför ytterligare know­how för utveckling av digitala trygghetslarm. 

 Jag noterar också:

Smartphones kommer att stå för en allt större andel av Doros omsättning och på så sätt fortsatt att bidra till vår tillväxt under 2015.

Nu till det som är problematiskt:

Doro genomför produktutvecklings- och designprojekt tillsammans med olika externa partners. Utöver egna utvecklingskostnader återfinns väsentliga utvecklingskostnader hos den tillverkande partnern. Doro anlitar designföretag från olika länder och kostnaderna är antingen fasta eller rörliga. Doro köper ibland även teknik från olika externa företag.

Vidare investerar Doro i olika formverktyg och mönsterskydd för att skydda produkternas design. Dessa kostnader aktiveras tills produkten är färdig för leverans då avskrivning påbörjas. För 2014 uppgick koncernens kostnader för utvecklingsarbeten till 65,6 Mkr (50,0), främst på grund av utvecklingen av smarta telefoner och ökade resurser för vår egen mjukvarutillverkning.

Doro hade vid utgången av 2014 två beviljade Europeiska patent registrerade … 

Det här är i min bok lövtunt! Doro gör investeringar för att bredda sig men säger samtidigt att telefonerna är det som genererar intäkt. Jag ser inget om sourcingstrategier utan utgår ifrån att man har alla telefoner från samma bolag. Jag tror också att man äger väldigt lite av designen givet det som står.* Jag läser risk här. Risk för att bli av med källan till sin lönsamma produkt; risk för att andra aktörer kan kopiera lösningen med små insatser. (Det finns noteringar i årsredovisningen om tvist med andra aktörer nere i Europa och det kan vara så att dom faktiskt köper sin produkt på samma ställe, eller använder samma referensdesign).

Skalbarheten i produktionen är också oklar och det står inget om det i rapporten. I ett upplägg som Doro har med sin partner (partners) så brukar det vara svårt att flytta produktion eftersom man inte äger var sig underlag eller produktionsprocess. Om det går fortsatt bra för telefonerna så framgår det inte om man med enkelhet kan skala upp produktionen och om man har säkrat några volymer?

För mobiltelefoner av den här typen så är tillgången på komponenter ett litet orosmoln. Jag skulle tro att sammanbyggnaden och testkapaciteten kan vara ett större problem i detta fall, inte minst om man dessutom delar produktionen med någon annan.

Två patent! Inte heller här finns något nämnvärt på designsidan.

Doro gör ett bra jobb, ingen tvekan om det, men de ligger i många avseenden närmare en distributör av utrustning än de är en produktutvecklare. Det är min tolkning och om jag har fel i någon del ovan så hoppas jag att ni fyller i genom att kommentera.

Så, problem nummer ett med Doro är deras produktförsörjning, innovation, skydd av produkter och inträdesbarriär för konkurrenter. Delar av detta lyfter Doro själv fram i sin redovisning.

Problem nummer två är marknaden man verkar på. Att vara liten aktör på mobiltelefonmarknaden är svårt. Varumärke, distributionskanaler och konkurrens är alla delar som talar emot den lille. Det kan vara så lite som gör att flera stora aktörer bestämmer sig för att plocka bort Doros telefoner från sin hylla. Det räcker med att det finns tillräckligt med telefoner av andra typer som säljer bra för att det inte ska finnas plats för små aktörer i butiken. Eller varför inte lite kvalitétsproblem som gör telefonerna ointressanta för försäljningsställena? Här finns ytterligare en stor risk kopplad till Doros affär!

Jag är dessutom tveksam till att vända sig till pensionärer med mobiltelefoner. Om bara några år så har alla haft en modern smartphone från Apple eller Samsung tidigare och anser det var helt ok teknikhöjd. De svagaste konsumenterna, de som troligtvis är de som behöver Doros produkt mest köper väldigt lite varor och kommer troligtvis inte förnya telefonen på mycket lång tid.

I sin årsredovisning är Doro positiva till sin position på marknaden, men min bedömning är att det kommer vara tufft att hålla sig kvar. Jag tror det är just därför som Doro vill bredda sig som ni såg i inledningen. 

Ekonomi

Jag har gått igenom såväl årsredovisningen för 2014 som halvårsrapporten för H1 2015. Omsättningen ökar men halvåret ser sämre ut en senaste kvartal som du ser i Di.se klippet i inledningen. Bland annat hänvisar man till valutaeffekter i q1.

Värdet av lagret ökar, det ökade under 2014 och var relativt högt, jämfört med tidigare år men har nu ökat ytterligare. Man binder allt mer pengar. Samtidigt är kassan borta och bolaget ökar sin skuld varje halvår.

Det är relativt typiskt för den här typen av bolag. Dyrare och fler produkter gör att behovet av kapital ökar snabbt. Produkter i lager är också en risk inte bara en kostnad. Kortfristiga fodringar är för säsongen ovanligt hög. Det är inte ovanligt att stora telekomaktörer kör med 90-120 dagars betaltid i Europa och ett bolag som Doro som ökar omsättning och leveranser brukar få jobba hårt med likviditetsfrågor. Här är det viktigt att bolaget kan finansiera sig billigt!

I övrigt så har man kört första halvåret av 2015 och lyckats göra av med 15,4 MSEK. Bolaget går alltså med förlust. Jag kan inte riktigt genomskåda varför mer än att kostnaderna är höga.

Är jag för negativ? Är det här rätt sätt att analysera ett bolag?

Om vi nyanserar min analys lite. Doro har sina bästa kvartal i Q3-Q4. De ökar sin produktportfölj och ser ut att leverera vad gäller marknadssidan. Nya avtal, ökad försäljning i Europa, viktiga samarbetsavtal som genererar strategisk exponering och god försäljning verkar inte bara finnas som önskningar i rapporterna utan ser ut att faktiskt fungera. Doro har en lång historik och har historiskt visat att man kan hantera såväl leverantörer i Asien som telekomaktörer i Europa. Det är lite av bolagets ”Core competence”. Man verkar också ha ett uttalat mål att bredda sin verksamhet.

Dessutom har bolaget relativt bra ägarbas om man behöver öka egna kapitalet.

Hur ska vi tänka?

Jag har inte gjort så mycket siffersammanställningar av Doros ekonomi vad gäller nuläget, historiskt eller prognoser framöver. Jag har börjat med själva verksamheten och bedömt bolaget utifrån det. Tyvärr är blir det en orgie i risker som inte alls behöver falla ut, men som för mig är svåra att se förbi. Det här blir väldigt tydligt i bolag jag arbetar i.

Tydligen är det omvända vanligt också, dvs personer som arbetar i ett bolag blir i stället väldigt positiva till bolagets framtid och möjligheter. Jag har därför sett att flera rekommenderar att man inte investerar i bolag där man arbetar.

När vi investerar behöver vi både kunskap, tålamod och lite distans. Frågan är väl hur vi ska hantera balansen mellan delarna.

Hur tänker och tycker ni?

Doros årsredovisning hittar ni här (klickbar länk).

* Det rör sig troligtvis om något som kallas ODM (Original Design and Manufacturing) lösningar där det finns en asiatisk aktör som investerar i en basplattform och tillåter sina kunder att modifiera den något för eget bruk. Ofta är det mindre förändringar kunderna gör för att hålla nere kostnaderna. Några egna verktyg, lite egen mjukvara, lite logistiklösningar och kanske lite egen plast.

Utbudad – Inget husköp

Som ni säkert läst om tidigare så var vi spekulanter på ett ruckel som var ute på exekutiv auktion. Därför har jag nu varit och budat hos Kronofogden. För mig var det första gången jag var hos Kronofogden och samtidigt som det var lite annorlunda så var det lärorikt. Själva auktionen var rättfram, det som kom till var lite formalia innan själva auktionen med genomgång av fordringsägarna, om dom var företrädda, vilket eventuellt veto de hade mot lagda bud osv. När det var avklarat så övergick mötet i en traditionell auktion med avslut vid ”första, andra och tredje” och klubbslag. Därefter tillfrågades fordringsägaren med veto om budet var ok och köparen fick betala handpenning. Om köparen hade misslyckats med det så hade det blivit ny auktion direkt.

Antalet spekulanter var fler än jag hade trott. Det var cirka 25 personer i salen och budgivare som var med på telefon. Av det jag hörde, såg och fantiserade ihop så var det tre grupper bland budgivarna (de som var med på telefon var aktiva budgivare men jag hade svårt att bilda mig någon uppfattning om vilken grupp de tillhörde).

  1. Bevakarna, dom som tänkte köpa om det blev riktigt billigt. Jag tillhörde den gruppen tillsammans med någon kille i en byggfirmas kläder och någon familj. 
  2. De som köper renoveringsobjekt men som inte tänker bo där. Det var ganska tydligt att två svenska killar med två polska kompisar som bildade den gruppen. De var aktiva budgivare tillsammans med telefonbudgivarna under lång tid
  3. De som var intresserade av huset för eget boende. 

Grupp 1 budade inte. 2 var aktiva upp till ett visst belopp och diskuterade sedan någon minut för att höja en sista gång och sedan avstå. Ett par ur grupp 3 vann budgivningen. Flera ur grupp 3 kom in sent i budgivningen när någon aktiv budare gav upp och budgivningen stannade av. 

Dom som köpte huset kan nog vara relativt nöjda men det blev inget fynd.

Vi vet sedan tidigare husköp att det sällan går att handla fynd för oss. Med fynd menar vi ofta något som både är mindre attraktivt – kanske inte vad gäller bruksvärde, men läge, skick, planlösning mm är inte riktigt vad vi vill ha – för oss som köpare och väldigt mycket lägre prisat än vår referens, så att relationen mellan intresse och pris blir intressant för oss.

För ett enkelt bilköp fungerar det ofta bra att tänka så. Välj ett bilmärke eller modell som inte är poppis och som dessutom har något som gör den mindre attraktiv än referensen, exempelvis en buckla, så kan du göra en bra affär om vi menar att du kunnat realisera nyttan med bil till ett mycket lågt pris. Men för hus så hamnar alltid vår prisreferens helt fel relativt det någon annan är villig att betala när vi gör så här. När vi prutar på vad vi vill ha så vill vi att priset ska sjunka ännu mer i relation verkar det som.

När det gäller bostäder så är det oftast så att vi hängt med längst i budgivningen när vi uppfattat bostäderna som väldigt attraktiva för oss medan vi kanske sträckt oss väl långt i pris. Paradoxalt nog har vi aldrig gjort en dålig affär på vårt boende, snarare tvärt om.

Vi fortsätter hålla ögonen öppna efter intressanta fastigheter till mycket lågt pris, men det är ingen brådska, snarare tvärt om.

Lite tankar när mycket på börsen känns dyrt

Det har varit svårt att misslyckas med aktier rätt länge nu. För min egen del så kan jag nämna att jag i mitt pensionssparande investerade en ansenlig andel i Europa, Kina och biotech fonder för cirka sex månader sedan och utvecklingen har i vissa delar varit fantastisk. Ja så fantastisk att jag inte riktigt vågat ha kvar samma exponering längre utan steg för steg lagt mycket av mina pengar likvida eller i korta räntefonder. 

Jag köpte också BP på låga nivåer i oktober och november 14 och har haft en utveckling på 24% på cirka sex månader, vilket jag inte alls hade förväntat mig. Inget substantiellt har heller ändrats, har något skett så kan det kanske finnas något mörkt moln till på himlen jämfört med när jag köpte. Ska jag sälja BP på samma sätt som jag gjort med mina fonder och vad ska jag i så fall köpa?

Det är just värderingen och risken för en korrigering på marknaden som jag har svårt att hitta något bra förhållningssätt till. I grund och botten så tror jag att jag måste förtydliga min strategi i relation till värderingen på de värdepapper jag handlar med. Då det inte helt går att jämföra fonder med aktier så väljer jag att i fortsättningen fokusera på vår aktieportfölj.

Att försöka läsa sig fram till och analysera fram rätt beslut i det här läget går inte då det inte finns något ”rätt svar”. Jag måste forma en strategi och hitta rätt personer att lyssna på. Det är sannolikt inte de som är negativa, då det är lätt att lyssna på deras ibland väl underbyggda  argumentation (det är så i nästan alla sammanhang inte bara då vi pratar aktier) och avstå. De sår tvivel, inget mer, men jag behöver hitta sätt att agera på marknaden inte sitta passiv. För det är det jag vill, jag vill jobba med mina pengar genom att exponera dom för risk och fortsätta generera en god avkastning!  Det är på något sätt första delen i mitt försök att hitta en strategi.

 Hur mycket risk vill jag ta? Jag har ett antal grundläggande regler jag relaterar till:

  • Jag föredrar poster om maximalt 50 000 kr (inköpspris).
  • Jag diversifierar över sektorer och olika geografiska områden.
  • Jag diversifierar mellan mogna direktavkastande aktier och tillväxtbolag. 
  • Jag blandar räntebärande papper – gärna högavkastande – med aktier.
  • Jag föredrar att handla väl genomlysta bolag. 
  • Jag behöver inte hålla något buffertsparande för oförutsedda utgifter.  
  • Sparandet är långsiktigt och dagsvärdet på portföljen är av mindre vikt.
  • Av vårt kapital – exkluderat pensionspengar – så ligger ungefär 3/4 i bostaden och 1/4 i aktieportföljen. Då risken i vårt boende finns där oavsett hur stor andel som vi lagt i pengar relativt det vi har i lån så är risknivån på vår obelånade del att jämföra med kontanter.

Med vår lilla portfölj och i den tidiga fas i mitt investerande som jag är så räcker det här bra tycker jag. Jag läser ofta på i samband med ett köp av aktier och börjar ofta lite smått på den nivå som blir mitt riktpris. Det är först när jag äger aktier jag får något riktigt intresse för bolaget och om priset inte ändras snabbt så bygger jag upp min position efter några månader.

Men ska jag fortsätta så här? För det första så köper jag alltid aktier varje månad i bolag som jag anser köpvärda, även om värderingen ibland är på den höga sidan eller valutorna emot mig. För det andra så analyserar jag inte mina innehav för att se vilka som ska säljas och för det tredje så gör jag normalt sett ingen uppdaterad analys av mina innehav för att se om det finns goda skäl att öka innehavet även om det stigit mycket sedan jag satte min riktkurs. Det här fungerar bra då jag kan välja aktier som jag köper relativt fritt och när jag inte behöver förhålla mig så mycket till innehaven jag har. Men så går inte att fortsätta hur länge som helst, eller?

Jag känner att ju mer noggrann jag är med att värderingen är rätt i ett bolag jag köper ju relevantare är värderingen på befintliga innehav. Pengar är pengar och om jag är rädd att betala överpris vid köp bör jag rimligen bevaka risken för kursnedgång i befintliga innehav. Å andra sidan så kan jag ha ett mindre analytiskt synsätt och ta ”ägarvyn” där jag köper bolag som jag vill ha i portföljen under lång tid med mindre fokus på värdering vid inköpstillfället. Att sälja bolag blir då en sällanhändelse som jag normalt sett inte gör då jag ser mig som ägare i bolaget.

Ser man till det som skrivits om aktieportföljer så verkar de olika skolorna generera goda resultat. Den analytiska ansatsen där olika värderingsmodeller bygger upp köp och säljbeslut tilltalar en ingenjör som mig men har inslag av marknadstajming och det är känt att mer aktiva portföljer har svårt att prestera lika bra i verkligheten som den ambitiösa ansatsen kan ge sken av.

Så i relation till bolagsvärderingar är min ansats framöver: Jag väljer bolag jag vill ha aktier i och värderingen är bara en parameter i inköpsbeslutet. Jag ska handla månadsvis även i fortsättningen. Jag kommer inte sälja bolag baserat på att de nått höga värderingar eller att valutaförändringar medfört säljläge.

Jag har endast en aktie noterad i Sverige, Tethys Oil men tänker ändra det framöver. Vi får väl se hur jag lyckas omsätta strategin ovan i praktiken då.