Onkel Toms stuga

Rikast är den vars nöjen kostar minst

Meny Stäng

Kategori: Tillgångar (sida 1 av 3)

Lämnat nycklarna till lägenheten – En bostad mindre, rätt mycket pengar mer

I torsdags i förra veckan var jag uppe och flyttstädade lägenheten i Linköping. Det blev en nätt arbetsdag som började här hemma i sängen när klockan ringde, vid 06:00, och slutade i samma säng 02:45. Tydligen klarar jag inte ett jobbdygn något vidare längre, utan var rätt lugn och lätthanterlig på fredagen.

Så igår var vi uppe med nycklar och fullmakt till mäklaren. I morgon torsdag avslutas själva affären, men vi kan inte vara på plats då Cathlyn har tenta i en kurs hon läser.

Vi hade hoppats på ett avslut i vår lägenhetsförsäljning i juni – första visningen hade vi i slutet på mars – eller kanske mer realistiskt juli, men det hela har dragit ut på tiden. Vi kom inte i mål innan sommaren, som vi hoppades, utan vägen till försäljning gick via ny mäklare, sänkt pris, renovering av nästan tre rum, styling och möbler via stylist och ett nytt försök på Hemnet nu när skolorna började i augusti.

 

 

Trots att det gick trögt fick vi lägenheten såld tillslut. Merkostnaderna (styling, renovering, annat mäklararvode och extra hyror) blev nog i storleksordningen 60 000 – 70 000 kronor tyvärr. Men vi fick vårt lägstapris för lägenheten så vi är på det hela taget nöjda.

I helgen är det alltså möjligt för oss att summera hur allt fallit ut i vår förändring, vilket jag kommer göra.

Nu ska pengarna som blir över när lånen är betalda föras över till börsen i någon form.

Det finns skäl att återkomma här på bloggen om såväl slutsummering som strategin vi valt för förvaltning och kapitalbuffert.

Samlingspost – Ekonomiskt fri, 4%-regeln, fritt eller bundet kapital och mycket mer

Igår kom det några frågor på Twitter kring 4%-regeln och jag tipsade om lite läsbart här vilket ledde till många besökare. Det är lätt att bli hemmablind och tro att alla vet allt. Men så är det ju inte. Det kommer till frihetsivrare till vår gemenskap hela tiden. 

Jag har skrivit och poddat rätt mycket relaterat till ekonomisk frihet ekonomin då, men det är utspritt. Här kommer därför en sammanställning och läs- och lyssnarguide för den som är intresserad. 

 

 

Hur vet vi att pengarna räcker – Fyraprocentsregeln mm

Inläggen jag har länkat till under den här rubriken handlar om hur teori och praktik ser ut när du funderar på om du kan sluta jobba. Det finns ett visst överlapp mellan inläggen men de innehåller också en hel del ny information i sig. 

Är du här för första gången så kan jag rekommendera att du börjar med poddavsnittet innan du läser inläggen. 

Ekonomiskt fri – ekonomiska grunder

Fyraprocents-regeln: Tillräckligt med marginal för att pengarna ska räcka en livstid? Simuleringar gjorda på svenska data!

Podcast: Avsnitt 6 – Ekonomisk frihet

Det värsta som kan hända för någon som vill bli ekonomiskt fri är att jobba för länge

Vi kan packa och dra om ett år, men vi kommer inte dö rika!

Leva på sin förmögenhet

Under den här rubriken hittar du inlägg som handlar om att leva som fri. Vilka val vi kan göra som fria och hur de påverkar ekonomin. 

När du går i pension – Hur spenderar du dina pengar?

Leva på utdelningar – ekonomiskt fri

Pensionssystemet för oss som tar tidig pension

Leva på eget kapital – riskgenomgång

Podcast: Avsnitt 7 – Ekonomisk frihet mer i detalj

 

Podcast: Avsnitt 7 – Ekonomisk frihet mer i detalj

Vi kan säga att det här avsnittet är en ren uppföljare till förra veckans avsnitt om ekonomisk frihet. 

 

 

Exemplen

Exempel 1: Lina. 25 år gammal.Sjuksköterska som bor hemma hos mamma och pappa.

Lina får ut 25 000 kronor i månaden efter skatt. Hon spenderar 3 000 kronor i månaden och sparar alltså 22 000 kronor. Lina sparar 264 000 kronor  efter skatt varje år.

Sparkvoten är enastående 88%.

Lina vill åka ut i världen och leva ett äventyr. Hon har på olika forum fastnat för platser där man lever för 1000 dollar i månaden, knappa 9 000 kronor,  i Asien och Sydamerika. Men hon kan tänka sig att leva på mindre. Hon kommer jobba för att minska kostnaderna ytterligare.

Tumregeln om 25 ggr årskostnaden i besparing ger att Lina behöver 2,7 MSEK.

12*9 000 = 108 000 om året.

Lina tänker spara samman 1 000 000.

Lina tar ingen risk utan kör alla pengar på bankkontot.

Hur hanterar Lina det vi pratade om inledningsvis?

  • Utgifterna och omkostnaderna.
    • Hon har en klar strategi för hur hon ska hantera pengarna och hur länge hon ska vara ute på luffen. Inga fasta kostnader.
  • Pengarna, tillgångarna och förvaltningen.
    • Lina har ett enkelt upplägg. Allt kapital är disponibelt. Hon behöver inga uttagsprinciper eller balanseringsstrategier.   
  • Du själv och din omgivning.
    • Lina inser att 1 MSEK räcker långt när hon har utgifter på 108 000 kr om året.

Kommentar:

  • Sparkvot är meningslös. Hon kommer ha högre kostnader när hon åker ut i världen.
  • Hon skulle kunna få 40 000 i avkastning – givet 4%-regeln, dvs halva årskostnaden om hon hade pengarna i aktiefonder. Men risken ökar.
    • Skulle beloppet kunna bli noll?
    • Vad finns det för risk?
    • Nyttan skulle vara att hon har pengar kvar senare. Hon kan tänka mer som en investerare än en konsument.
  • Lina har en hög grad av flexibilitet.

————————————————————–

Exempel 2: Familjen Onkel Tom. En familj bestående av två vuxna och fyra barn.

Familjen får ut 80 000 kronor i månaden efter skatt. Då inkluderar det barnbidrag och extrajobb. Familjen sparar 40 000 kronor i månaden, dvs 480 000 kronor per år. Sparkvot är humana 50%.

Familjen kommer flytta till en liten gård för att få mer tid till varandra. Gården ligger där marken är billig och familjen har som mål att leva enkelt.

Familjen är på det klara med hur mycket pengar som går åt idag och räknar på en budget om 15 000 kronor i månaden efter bidrag. Tumregeln (4%-regeln) ger att familjen behöver 4,5 MSEK i fritt (?) kapital för att kunna leva på kapitalet livet ut.

 

Inom sju år så kan pappan i familjen börja ta ut tjänstepension. Han räknar med att kunna få ut 17 000 kronor i månaden efter skatt mellan 55 – 65 års ålder om han bor kvar i Sverige. Men undersöker möjligheten att bosätta sig i Portugal vid 55 års ålder.

 

Familjen väljer att förvalta hela förmögenheten i breda aktiefonder.

 

Simuleringsdata kommer!

 

  • Utgifterna och omkostnaderna.
    • En tydlig budget finns som matchar historiska data som familjen uppnått. Men det finns en rad osäkerheter i budgeten. Hur blir kostnadsbilden när barnen blir äldre. Vad blir den faktiska driftskostnaden på gården. Lånet på gården ger en ränterisk.
    • En uttalad strategi finns kring att flytta till självhushållande gård i områden med låg kostnadsnivå.  
  • Pengarna, tillgångarna och förvaltningen.
    • Ett litet lån på gården gör att nästan hela tillgången är likvid.
    • Förvaltningsstrategi finns i form av 100% aktier. Detta har sina poänger men ger hög risk.
    • Uttagsmodell: Kommer ha cirka 100 000 kronor i likvider och jobba mot det med kvartalsvisa uttag.  
    • Familjen har god kontroll över sitt nettovärde och framtida pensionstillskott.   
  • Du själv och din omgivning.
    • Familjen har tuggat och tuggat detta tusen gånger. Läs bloggen Onkel Toms stuga.  

Kommentar:

  • Sparkvot är meningslös. Familjen kommer ha avsevärt mycket lägre kostnader när de slutar jobba än tidigare.  
  • Uppsidan uppväger den riskerna? Varför inte en del räntebärande papper?
    • Principbeslut!
  • Familjen har barn och diverse åtaganden. Även om utgifterna är låga så är graden av flexibilitet relativt låg.

——————————————————————

Exempel 3: 58-åringen och hans 53-åriga fru. Lever tillsammans i ett stort hus med två vuxna barn med egna familjer på stan.

Paret får ut 65 000 kronor i månaden efter skatt. De sparar över tid ingenting. Vissa månader blir det pengar över men de går åt på huset, resor, sommarstugan, bilarna, båten, barnen osv. sett över några månader.

 

Paret har därför inget sparat kapital men huset är välvårdat och obelånat. Uppskattningsvis är det värt 4,5 MSEK. Mannen har tjänstepension som är möjlig att ta ut.

 

Extraavsättningarna han gjort innebär att han kommer få 55% marginalskatt på pensionen om han jobbar 2 år till.

 

Sommarstugan är belånat till cirka 60%, men värderingen är oklar. De har ett lån på 600 000 kronor så stället skulle kunna vara värt cirka 1 MSEK. Paret skulle vilja renovera sommarstugan rejält innan de slutar jobba.

 

Paret har en känsla av att de borde kunna gå i pension men då vill de köpa en fin husbil och åka runt i Europa med. Tyvärr kostar den nästan 1 MSEK och de kommer inte få låna till det beloppet om både han och hon slutar jobba och hon inte har någon inkomst. Hon kan tidigast gå i pension vid 61 års ålder. Dit är åtta år!

 

Dessutom är det oklart hur renoveringen av sommarstugan ska finansieras.

 

De känner också att de har ett ansvar mot sina barn och barnbarn. De kan behöva ekonomiskt stöd.

 

  • Utgifterna och omkostnaderna.
    • Även om paret har skött sin privatekonomi klokt och har ett avbetalat hus så saknas en budget och en strategi för livet som pensionär.
  • Pengarna, tillgångarna och förvaltningen.
    • Kapitalet de har är bundet men åtminstone mannen kan börja ta ut pension.
    • En så kallad hypotekspension skulle kunna vara möjlig, eller ett vanligt bolån. Kanske genom barnen.
  • Du själv och din omgivning.
    • Den dåliga privatekonomiska kontrollen gör det omöjligt för familjen att skapa en plan. Det finns egentligen inget att ta ställning till.
      • En realistisk budget och en överblick över tillgångarna och hur de kan göras fria måste fram.

 

Kommentar:

  • De här personerna vill inte eller kan inte ta till sig att de börjar bli äldre.
  • Stora kostnader, i en inställning att all pengar måste gå åt är svårt att hantera.
  • Liten förändringsvilja.
  • Hur många människor ska jobba för att familjemedlemmarna ska kunna konsumera?

 

Podcast: Avsnitt 6 – Ekonomisk frihet

Dagens avsnitt är en genomgång av begreppet sparkvot och 4%-regeln. Hur de samverkar och hur vi ska tolka den information de ger. 


Vill du veta mer? Här är några av inläggen jag skrivit i ämnet ekonomisk frihet: 

Prenumerera via Itunes eller Acast

Musik

Ukulele Hakuna Matata by HookSounds http://www.hooksounds.com/

Creative Commons — Attribution 4.0 International — CC BY 4.0

Leva på eget kapital – riskgenomgång

Snart står vi där! Pengarna är på kontot och livet som ekonomiskt fri ligger framför oss. Det känns som inget kan gå fel, eller?

Tanken i det här inlägget är att gå igenom och försöka kartlägga vilka risker som kan göra att vårt liv som ekonomiskt fria får ett slut i förtid. Inlägget är gjort i samarbete med en av bloggens läsare, Storugglan, som gett värdefull input samtidigt som han varit lite ”speaking partner” i jobbet. Det är också från Storugglans, och Kalle56s, önskan om att titta lite mer på olika förvaltningsupplägg som inlägget har sin grund. Jag ville nämligen inte diskutera möjliga sätt att förvalta pengarna innan jag visste vilka risker som jag stod inför och som jag ville beakta. 

Redan nu kan jag säga att jag kommer fram till vissa slutsatser i inlägget som är värda att diskutera så tveka inte att kommentera! Efter den inledningen är det dags att komma till skott!

Som jag ser det finns det tre delar vi behöver titta på och analysera.

  1. Humankapitalet! Ett finare ord för dig och mig. Vi som är fria.
  2. Samhället och omvärldsfaktorerna.
  3. Kapitalförvaltningen.

Om vi först börjar med att bara spåna vilka risker som finns – vi är ju så problemorienterade här – så pratar vi vidare sedan!

Humankapitalet

  • Super ner oss – får tolkas bredd som en oförmåga att styra våra liv
  • Tappar förmågan till kostnadskontroll
  • Skilsmässa
  • Någon drabbas av allvarlig sjukdom
  • Tappar kontakten med arbetsmarknaden
  • Tappar kompetens och relevans för arbetsmarknaden

Samhälle och omvärdsfaktorer

  • Hög inflation
  • Bidragsförändringar
  • Skatter
  • Krig
  • Konfiskation
  • Ekonomisk kollaps
  • Svag ekonomisk tillväxt – svag börsutveckling – låga räntor

Kapitalförvaltning

  • Bolagsrisk
  • Börskrasch
  • Bostadskrasch
  • Ränteförändringar
  • Valutaförändringar
  • Likviditet – Hur lätt kan vi omsätta tillgångar i pengar?
Vad gör vi med riskerna?
Att identifiera en risk är bara en del i helheten.

Bra riskarbete hanterar följande aspekter på en risk:

  • Risk – Själva risken i sig 
  • Konsekvens – Konsekvenserna om risken faller ut 
  • Indignationsfaktorn* – Hur illa är det om risken inträffar (1-5)
  • Sannolikhet – beskriv hur stor sannolikheten är att risken inträffar (1-5)
  • Riskvärde – Indignationsfaktorn x Sannolikheten
  • Åtgärder – Vad gör vi för att undvika risken eller minimera konsekvenserna om den faller ut?

* Inom exempelvis projektledning så skulle jag säga att det här värdet är ”skadan” en risk orsakar om den inträffar. Säg att vi jobbar med Melodifestivalen så är sannolikt allt som gör att man inte sänder i tid en katastrof medan ekonomin, och vissa delar av kvalitén i det man skapar är underordnad. För en privatperson som bygger ett hus kan prioriteringarna vara annorlunda. Indignationsfaktorn får här vara värdet jag ger en händelse och den betecknar hur frustrerad jag skulle bli om jag fick gå tillbaka och jobba av den anledningen.   

Flexibilitet och anpassningsförmåga – Indignationsfaktorn

Innan vi jobbar vidare med riskerna så tycker jag att det är värt att reflektera över beroendet mellan olika risker och dess konsekvens. Ju mer vi kan arbeta och ju fler intäktskällor vi har, exempelvis, ju mindre blir sannolikt konsekvensen om en risk kring kapitalförvaltningen faller ut. Detsamma gäller troligtvis om vår ekonomi är flexibel med en låg andel fasta kostnader.  

Det som gör den här typen av arbete lite speciellt är att målet – att leva som fri – inte är väldefinierat och den upplevda kostnaden av en förlorad frihet, det jag kallar indignationsfaktorn, varierar från person till person (kanske ska båda vuxna göra en var för sig) och ibland också varierar för en person över tid.

Det finns trots allt några allmänna sanningar och det är att konsekvensen, och sannolikt indignationsfaktorn, beror av hur flexibel situationen är som fri. Som jag ser finns det två nyckelfaktorer.

  • Total kostnadsnivå samt andelen fasta och rörliga kostnader.
  • Vilja, förmågan och möjligheten att tjäna pengar, som fri, vilket innebär arbete i någon form.

 

 

Mitt försök till riskanalys baserat på våra ingångsvärden

Jag tog riskerna ovan och matade in dem i ett kalkylark, som ni hittar här, och så sorterade jag dem efter riskvärde. De tre högst rankade riskerna blev då:

Mina tre topprisker.

Riskerna hänger samman med varandra och är också kopplade till marginaler och flexibilitet. Men några slutsatser tycker jag vi kan dra baserat på den information vi har:

  • Att förlora pengar snabbt, exempelvis genom att vi måste dela på förmögenheten, eller för att ett företag som utgör en stor andel av vårt kapital går i konkurs, är bland det värsta som kan hända. Dels sker det snabbt, dels är förlusten av kapital permanent.

En mer långsam nedgång i kapital är mycket enklare att hantera för oss. Sannolikt är också en nedgång i börsvärde, i form av en börskrasch, hanterbart om börsen återhämtar sig inom 18 månader och vi i huvudsak varit exponerade mot index.

Jag kan inte dra någon annan slutsats än att vi ur ett förvaltningsperspektiv ska använda breda förvaltningsalternativ för vår förvaltning.  

Nästa grupp av risker har alla samma värde: 

Gruppen av risker som kommer direkt under toppriskerna.

Nästa steg i riskanalysen verkar nu handla om några frågor om oss i familjen: 

  • Kostnadskontroll och förmågan alt. viljan att jobba. 

Vad gäller kapitalförvaltning så är vi framme vid två frågor: 

  • Totalavkastning vs. risker kopplat till volatiliteten på förvaltat kapital. 
  • Valutarisker.
Två helt olika synsätt!
Går vi i pension för evigt och gör en total exit från arbetsmarknaden eller går vi i ”lättpension” och sätter igång och jobbar med det vi vill?

Traditionellt så är råd kring pensionsförvaltning för de som ska leva på pensionen och tänkt sig göra det som klassiska pensionärer. Vi ser nog mer våra pengar som en del i vårt arbetade och vill att de jobbar väl. 

För oss – med vår syn på arbete – innebär det här att jag är positiv till en stor andel aktier i portföljen och väldigt skeptiskt till räntepapper som läget ser ut nu på marknaden. Räntepapprens förväntat lägre avkastning uppvägs inte av det eventuella ”skydd” de kan ge mot börsnedgångar. 

Vi bygger vårt resonemang på att vi hela tiden är villiga att jobba, även om det är i lite andra former än tidigare. 

Valutarisken? Jag ser risken som väldigt liten att ha en stor andel pengar i Sverige men kommer använda globala indexfonder för att förvalta delar av vårt kapital framöver. 

Så, hur tänker ni kring risker och riskhantering?

Privatekonomi – Tillgångsslag, fördelning och strategier

Jag har nämnt vid några tillfällen att min investeringsstrategi ändrats något från att ha handlat rätt mycket om att göra kloka val i enskilda aktier till att allt mer handla fonder. Storugglan har ”huggit” på detta och bett mig utveckla mig lite vilket jag så klart gärna gör!

För att vi ska hamna rätt!

Det finns två delar i privatekonomin som är viktiga att hålla reda på (och skilja på!). Den ena handlar om kassaflöde och buffertar den andra handlar om balansräkningen, alltså den totala sammanställningen av tillgångar och skulder vid en viss tidpunkt. För den som arbetar med ekonomi i företag eller är intresserad av investeringar och bolagsanalys så är det här självklart, men för de flesta av oss så handlar privatekonomi i praktiken om det som kallas kassaflöde. 

Kassaflöde är benämningen för pengar in och ut på våra konton. Det är kassaflödet som gör att vi kan betala räkningarna. 

Men när vi ska leva på våra tillgångar eller avgöra hur vi ska investera våra sparade pengar så är balansräkningen intressant. I bilden nedan så ser du hur det ser ut i vår familj just idag. Av alla tillgångar vi har, som vi ansvarar för och förvaltar, så är ”bara” 16,8 % tillgångar i form av pengar på sparkontot eller i aktier som vi kan omsätt i pengar inom någon arbetsdag eller två. Resten är i pensionsfonder eller fastigheter. 

För vår del så handlar en stor del av ekonomin om pengar som inte är direkt tillgängliga.

Om du försöker begripa vad det här är för pengar och hur jag kommit fram till summan så är rådet att du inte ska lägga för mycket tid på det. För här är skattade medel blandad med oskattade pensionsmedel och uppskattade fastighetsvärden. Vill du veta detaljerna så är det bäst att börja göra sammanställningen av dina tillgångar själv – inklusive pensionspengarna – så får du se lite av siffrorna som ligger bakom.  

De pengar som är lätta att komma åt räcker cirka 3-3,5 år för oss att leva på med dagens kostnadsnivå så det är inte lite pengar, vilket leder oss in på nästa område.

Not: Våra tillgångar är naturligtvis större än vår förmögenhet! För här ingår belånade fastigheter till sitt fulla värde vilket är rimligt då vi snart ska studera riskexponeringen vi har. 

Hur placerar jag månadssparandet?

Vi har just nu bra löner och relativt låga utgifter. Det innebär att vi inte behöver något buffertsparande. Den bilden förstärks av att vi har tillgångar i aktier som vi enkelt kan realisera. Skulle något gå helt åt pipan, exempelvis en frys går sönder, när det är tomt på kontot så hanterar vi det normalt sett med kortkrediter – betalkort så som bensinkort – till lönen kommer så aktieförsäljning är ingen vanlig händelse. 

För oss innebär det att vi stoppar våra pengar varje månad i två påsar. Vi amorterar och vi sparar i aktier. 

Totalt sett, ur ett investeringsperspektiv så är vi lågt belånade. Förväxla dock inte det här med belåningsgrad på våra fastigheter. Den är högre än 20% då jag här räknar på relationen lån mot alla tillgångar! 

 

 

 

Amorteringar vs. aktiespar
Amortera eller spara i aktier? Buffertsparande eller in med pengarna i aktier? Båda frågorna är ganska vanliga och svaret är att det beror på lite. Jag gillar amortering! Det innebär att du sänker risken i balansräkningen och vi amorterar mycket! Det är dock ingen statisk sanning utan var och en måste avgöra vilken belåningsgrad som är rimlig ur ett total perspektiv. 

Jag anser att pengar som betalar av lån ska ses som ”låsta” efter att de gått in på banken. Det går naturligtvis att öka belåningen på exempelvis fastigheter om man betalat av på sina lån, i teorin, men det är inte så självklart att du faktiskt får det i praktiken då pengarna behövs.

Vi sparar cirka 2/3-delar av vårat månadssparande i aktier och den resterande tredjedelen går till amortering. Totalt sett så är 20% belåningsgrad helt ok och vi kan ur det perspektivet sluta amortera. Ur kassaflödesperspektiv så är dock våra räntor och lån begränsande så vi fortsätter amortera enligt fördelningen ovan. 

För oss som strävar efter frihet så är lån alltid en begränsande faktor. För den som vill hantera sin privatekonomi som ett företag och optimera avkastning med lämplig risk så är 20% riktigt bra nivå. Kanske den bästa nivån till och med! 

Var placerar vi månadssparandet? 

Så i vårt fall har vi kommit fram till att vi inte buffertsparar, att vi amorterar en tredjedel, och att lägger resten i aktiespar. Men hur?

Så här ser fördelningen mellan tillgångsslag ut!

Bilden ovan visar hur våra tillgångar fördelar sig på tillgångsslag. I praktiken har vi faktiskt bara två tillgångsslag – fastigheter och aktier då fonderna är aktiefonder – så skillnaden mellan den blå och röda delen ovan är om pengarna är låsta i pensionslösningar (blå) eller fria att bruka (röd) för oss hur vi vill. För pensionssparandet förvaltar vi endast i fonder medan Avanzaportföljen består av enskilda aktier.

Så tillbaka till ursprungsfrågan: 12% aktier och 34% fonder. Varför är det så och börjar vi tänka om?

Från början var pengarna på Avanza en liten del. Men i takt med att våra besparingar växt så är det argumentet tveksamt. När portföljen växt så har också antalet aktier ökat vilket gör att det inte alls är en ”spetsig” investeringsportfölj. Tyngdpunkten ligger i energi och finanssektorn men det är brett. 

Tittar vi framåt mot sommaren då vi sålt vår lägenhet och bor på vår gård så uppskattar jag att det ser ut så här om alla pengar vi frigör vid lägenhetsförsäljningen går till aktier. 

Uppskattad fördelning mellan tillgångsslag i sommar.

Eftersom jag inte är så duktig på aktieinvesteringar, har det visat sig, samtidigt som en stor andel av kapitalet står direkt under min förvaltning så måste jag hitta bättre sätt att förvalta kapitalet. Vi räknar inte heller med att vi måste ta större risk, läs sträva efter högre avkastning, än vad indexfonder kan ge. 

Utifrån den bild jag beskrivit så har kommit till följande slutsatser:

  • Jag räknar inte med att sälja av något i befintliga portföljen.
  • Nyinvesteringar sker i hög utsträckning i fonder, indexfonder så väl som aktiva fonder. Aktier kommer bara köpas om det finns ”möjligheter” eller de kan ge egenskaper som är gynnsamma ur specifika identifierade riskers perspektiv. 
  • Nu är fastighetssektorn inte intressant, medan vi efter sommaren är väl ”tjocka” på aktiesidan i portföljen. Fastigheter kan därför vara intressanta investeringsobjekt framöver.  
  • Vår belåningsgrad är låg nu och kommer vara ännu lägre efter sommaren. Vill vi öka risken och avkastningen finns möjligheten att belåna breda indexfonder upp till kanske 20% belåningsgrad. 

Äntligen – I natt spränger vi millen!

Det tog knappa tre år!

I natt bokas våra löner in på vårat lönekonto. Det är för att vi ska kunna vara goda konsumenter innan jul, men det är inte riktigt så vi kommer använda pengarna. Vi kommer nämligen få mer än 1 000 000 SEK om vi slår samman värdet på våra sparkonton och vår aktieportfölj när lönen kommer in! Så vi kommer mysa med våra pengar, fira jul med alla våra vänner!

För er som hängt med ett tag så vet ni att vi började på noll våren 2014. 

Se inte det här som skryt. Vi vet att vi har goda inkomster men vi har gått från att spara 0% av lönen till nästan 60%. Se det här som ”yes we can”! Se det magiska i hög sparkvot! Och gläds med oss!

Jag minns när jag lästa om de som hade 1 000 000 kronor eller mer i portföljvärde för tre år sedan. Så långt bort det kändes.

Jag minns hur det varit skitsvårt att ta sig förbi vissa hundratusen, som från 400 000 till 500 000 för att ta ett exempel, medan andra svischat förbi. Inte minst på senare tid har portföljen gått starkt och bidragit till att det gått fort.  

Och visst har vi tillgångar på ett högre belopp om vi tittar på hus och pensionsförsäkringar, men det spelar ingen roll, idag är det fest! Det här är första gången vi har 1 000 000 – gud vad det känns bra att skriva – så tillgängliga att vi kan ha dem i handen inom 12 timmar.

Jag tror aldrig någon i vår närmaste familj kan föreställa sig att vi sitter på 1 000 000! Mina arbetskamrater skulle inte tro det var sant! Det är komiskt!

Vi kan i princip leva tre till fyra år på miljonen utan att ändra något. Det ger perspektiv. Det ger trygghet. 

Dagen innan julafton ska jag bara gå omkring och känna mig som miljonär! Och på kvällen ska vi fira. Sambon säger Gula Änkan, jag säger folköl! Vi är ju inte mångmiljonärer!

Fyraprocents-regeln: Tillräckligt med marginal för att pengarna ska räcka en livstid? Simuleringar gjorda på svenska data!

I miniserien för oss som tänker ta tidig pension så har vi nu kommit till fyraprocents-regeln och det som följer med den. För dig som möter uttrycket för första gången så är det en tumregel som säger att om du kan täcka dina årliga utgifter med fyra procents uttagskvot (årliga utgifterna är mindre än 4% av ditt kapital), så är sannolikheten mycket hög för att du ska kunna leva på din förmögenhet i minst 30, kanske 50, år. Givet såväl goda som dåliga tider. Tumregeln baseras på mängder av amerikansk statistik och datasimuleringar på historisk data (vi kommer diskutera det vidare längre ned) och används flitigt av många när de räknar på möjligheten att bli ekonomiskt fri. Ett exempel är när bloggare publicerar den här typen av tabeller:

hushållsbudget mall

Klassisk sammanställning av hur sparkvot och år till frihet hör samman, givet fyra procents uttagskvot.
http://www.mrmoneymustache.com/2012/01/13/the-shockingly-simple-math-behind-early-retirement/

Men vi som vill bli fria vill ju titta framåt. Då kan historiska sammanhang ge oss goda grunder för våra beslut, men lite förståelses för mekanismerna kring vad som gör att pengarna räcker, eller inte, skadar inte.

Själva grundproblemet för oss som ska leva på en förmögenhet investerad i räntepapper eller aktier, ligger i det faktum att 1 000 kronor inte längre bara är ett belopp utan även en andel av vår förmögenhet och vår avkastning. Om vår portföljs värde sjunker till hälften så blir uttaget dubbelt så stort, relativt förmögenheten. En uttagskvot på fyra procent har då blivit åtta och pengarna försvinner fort. 

Att en uttagskvot på fyra procent fungerar som tumregel beror på att avkastningen på en värdepappersportfölj, justerad med avseende på inflation, varit högre än 4% – över långa tidsperioder – historiskt. Men uttagskvoten varierar våldsamt beroende på när olika personer gått i pension. Svängningarna i avkastning, är absolut avgörande för hur väl de fyra procentens uttagskvot ska fungera.  

Utdelningar vs. avkastning
Den 4% nivå som nämns är totalavkastning, det vill säga att den inkluderar såväl värdestegring som utdelning/utbetald ränta. Om du tillhör gruppen som tror på utdelningar om 4% endast är vägen till njutning så återkommer jag till det senare i inlägget.

Jag har studerat hur fyraprocentsregeln skulle fungerat om vi köpt OMX30, säg Avanza Zero 1 november år 2 000. För att då få rättvisande data så har jag använt Six Return Index där utdelningarna från bolagen ingått och återinvesterats  (källa: Fondbolagens förening).

Jag har dragit pengar varje månad och uppindexerat uttaget årsvis med avseende på den inflationsstatistik som finns för perioden.

Ingångsdata för simuleringen
Så här har jag kommit fram till de parametrar jag använt.

Behov av inkomst år 2000: 16 640 kr/mån.

Uppindexerat med avseende på inflation betyder det ett behov av inkomst idag 2017 på: 20 000 kr/mån.

4%s uttagskvot ger att förmögenheten 2000 skulle vara: 4 975 360 kr.

Här är resultatet över tid när vi börjar vår resa på 4 975 360 kronor och tar ut det belopp vi behöver månadsvis:

SIX Return Index - Storbolagsindex på svenska börsen med utdelningarna återinvesterade.

SIX Return Index – Storbolagsindex på svenska börsen med utdelningarna återinvesterade och månatliga uttag.

Som ni ser så var det svettigt hösten 2002 och uttagen ur portföljen utgjorde en stor del av förmögenheten varje månad. Så därför har jag tagit bilden ovan och kompletterat den med uttagskvoten.

image-5

Samma bild som tidigare men nu är uttagskvoten tillagd (plottad i rött). I princip hela perioden jag studerat har uttagskvoten varit högre än 4%.

Som framgår i bilden så skulle en person som börjat 2000 med nästan 5 000 000 på kontot kunnat levt ganska bra och fortfarande vara i ett förhållandevis gott läge 16 år senare. Uttagskvoten är ungefär 5% idag mot startvärdet 4%, så sakta håller kapitalet på att försvinna och det är faktiskt mindre pengar på kontot nu jämfört med när uttagen började 2000. Men det är långt ifrån någon katastrof.

Tidsspannet är inte valt av en slump. Att sluta jobba och besluta sig för att leva på aktieportföljen 1 november 2000 var nämligen usel timing. Den visar på en av de största riskerna som finns med hela fyraprocents-upplägget, nämligen att man hamnar med en hög uttagskvot tidigt. Om vi tar samma förmögenhetssiffror och börjar 1 januari 2003 – bara dryga 2 år senare – så får vi följande graf:

Otroligt mycket bättre resultat trots samma uttag per månad.

Otroligt mycket bättre resultat trots samma uttag per månad och samma index som ovan.

I exemplet ovan med startdatum 2003 så är numera uttagskvoten 1%!

Med insikten ovan finns det massor av idéer om hur vi kan minska risken, genom olika förvaltningsupplägg eller penningarpåsar med viss andel likvider och så vidare. Jag har studerat en metod som är lätt att simulera genom enkel modifiering av tidigare simuleringar, nämligen att variera uttagskvoten. 

Jag valde att aldrig tillåta uttagskvoten att bli högre än 6%. Om den blev högre än så anpassade jag månadsuttaget till just 6% på årsbasis.

Mot slutet skiljer det mer än 1 MSEK mellan de två graferna. Den röda grafen ger en uttagskvot om 4% i år.

Mot slutet skiljer det mer än 1 MSEK mellan de två graferna. Den röda grafen där jag begränsat uttagen ger en uttagskvot om 4% i år, vilket innebär att personen är i samma läge oktober 2016 som år 2000.

Blåa linjen representerar uttag motsvarande 20 000 kr/mån i dagens penningvärde. Röd linje är max 6% uttagskvot.

Blåa linjen representerar uttag motsvarande 20 000 kr/mån i dagens penningvärde. Röd linjen visar vilka uttag som kan göras månadsvis om uttaget begränsas till max 6% uttagskvot.

Med relativ rättfram uttagsbegränsning så är alltså den som levt på förmögenheten i 16 år tillbaka på ruta ett med en uttagskvot om 4%. Naturligtvis har det kommit på bekostnad av uttagen. Under sent 2002 och 2003 fick uttagen sänkas rejält under behoven. Detsamma gäller kring 2008. Antingen var det extrem sparsamhet eller extrajobb som gällde då, för att få ihop ekonomin. 

De tre delarna vi behöver förhålla oss till

Det finns tre komponenter här. 1) uttagskvoten,  de fyra procenten. Ska de vara tre eller fem? 2) hur statiskt behöver vårt uttagsmönster vara, alltså hur förbrukar vi våra pengar och 3) förvaltningsupplägget av förmögenheten. Med det menar jag sättet vi väljer att förvalta pengarna på som antigen kan minska svängningarna i dåliga tider eller öka snittavkastningen. Allt hänger naturligtvis samman, men det är de här tre komponenterna som naturligt finns att jobba med. 

När jag läser det som skrivits – och det är rätt mycket i ämnet – så finns det ett problem med nästan allt som går att läsa. Det är primärt skrivet för amerikanska pensionärer. De är en helt annan målgrupp än svenskar som söker frihet. Så 94% chans att förmögenheten överlever 30 år måste tolkas olika i ett sammanhang här mot i USA. I USA innebär siffrorna 6% risk för att man inte får sjukvård som gammal. Hos en grupp som kan kräva rätt mycket trygghet. Medan det inte alls är så för de svenska förhållandena. 

Vissa yngre skribenter som är villiga att förändra sin livsstil efter förutsättningarna och som också kan tänka sig att jobba under perioder har därför pekat på att vi i Europa snarare skulle räkna på 5-7% uttagskvot när vi fattar beslutet om att göra oss fria. 

Uttagskvoten

I början på 1990-talet började fyraprocentsregeln att etableras som sanning i USA. De första simuleringarna byggde på ganska konservativa amerikanska portföljer med en hög andel räntebärande papper (50/50) och ganska snart så visade forskare att de som investerat allt i aktier med en viss del småbolag hade kunnat använt sig av något mer än 5% i uttagskvot med samma risknivåer som de ursprungliga studierna använt. 

Det finns rätt många problem kring hela metodiken som är använd. Bland annat så bygger den på studier av en av världens mest framgångsrika aktiemarknader under ett århundrade, den amerikanska, men fångar ändå två världskrig och perioder med hög respektive låg inflation. Dessutom så pratar vi om långa tidshorisonter. Som 30 år, där företag kommer och går. 

På senare år har dessutom bolagsvinster relativt sätt blivit dyrare. Genomsnittligt P/E har ökat och det innebär i sin tur att portföljer i dag rimligen har en lägre förväntad avkastning framöver än de hade under 1900-talet. 

 

 

För den amerikanska aktiemarknaden med en portfölj om 50% aktier och 50% obligationer så får blir den högsta möjliga uttagskvoten som i bilden nedan: 

Högsta uttagskvot per år. Källa: “An International Perspective on Safe Withdrawal Rates from Retirement Savings: The Demise of the 4 Percent Rule?

Högsta uttagskvot per år. Källa: An International Perspective on Safe Withdrawal Rates from Retirement Savings:
The Demise of the 4 Percent Rule?

Om man vill vara än mer dyster så visar omfattande datorsimuleringar att det endast är fyra länder som under 1900-talet hade en säker uttagskvot över 4% för 30-åriga perioder. Problemet med att gå utanför USA  är att det för många länder är första och andra världskriget samt 30-talets utdragna recession som sätter nivåerna. Sämsta tillfället att bli pensionär och leva på sin förmögenhet i Japan var exempelvis sent 1939 och 1940. 

Min bedömning är att fyraprocents-regeln är relevant men att den som använder den måste vara införstådd med vad som gör den känslig – främst de kraftiga dippar som då och då sker på marknaden – och att obligationer och andra räntebärande papper inte går att ha i portföljen. 

Data i det här stycket kommer i huvudsak från: An International Perspective on Safe Withdrawal Rates from Retirement Savings.

Jag har skrivit om fyraprocents-regeln från ett lite annorlunda perspektiv tidigare i Ekonomiskt fri – ekonomiska grunder.

Hur tar vi ut våra pengar?

Dynamik i uttagen är A och O för den som försöker leva på sin förmögenhet om den är investerad på aktiemarknaden. 

Jag har skrivit en hel del i ämnet i inlägget:Hur spenderar du dina pengar och hänvisar dit.  

Förvaltningsupplägget

Det finns historiskt två saker som slaktat förmögenheten över längre tid för de simuleringar som finns. Det är hög inflation och kraftiga börsnedgångar. En hög andel aktier gör portföljen mer motståndskraftig mot inflation medan en hög andel räntebärande papper gör portföljen säkrare mot svängningar på börsen, åtminstone är det teoretiskt så. 

Men det finns mer man kan göra. Även det får bli ett separat inlägg. 

Vad jag inte tycker vi kan dra som slutsats

Det finns inget som tyder på att en utdelningsportfölj skulle räddat situationen på något vis. Framför allt är synen på utdelningar som ”säker” och mer stabil avkastning rejält svajig i 30-årsperspektiv. Någon form av aktiv förvaltning måste till för att hantera de förändringar som sker på marknaden över så långa tidshorisonter. Alla beräkningar som jag tittat på bygger på portföljer placerade i index, som har många fördelar över långa tidsperioder. 

En svaghet i simuleringarna ovan är att man alltid satt förvaltningsavgiften till 0 kronor. Även skatter och avgifter för portföljen måst ligga inom ramen för månatliga utgifter. 

Tack till Storugglan som hjälpt mig med inspiration och källor. 

 

 

Planera pensionsuttagen rätt! av Nils Bacos

Jag har läst boken ”Planera pensionsuttagen rätt!” av Nils Bacos, som jag tror jag fick tips om av Storugglan här på bloggen. Och för att gå rakt på sak så gillar jag den här boken! Det här är en mycket bra bok för dig som ska planera ditt pensionsuttag. Den är inte heltäckande i alla pensionsfrågor men den hanterar samhällsstrukturen med skatter, villkor och bidragseffekter. Och den håller sig där och den är konkret. Den är också väldigt komplett inom sitt område med ordlistor och analys av exempelvis hur brytpunkten för statlig inkomstskatt uppindexeras.

Planera pensionsuttagen rätt!

Planera pensionsuttagen rätt!

Mest och bäst svar samt information blir det till höginkomsttagaren som nått förbi sextio. Kanske till och med nått 65, även om de som är yngre har nytta av att läsa ”Planera pensionsuttagen rätt” då exempelvis låginkomsttagare kan få stor effekt av att ta ut pensionsförsäkringar medan de jobbar på grund av exempelvis hur grunden för bostadsbidrag räknas.

Helt ovetenskapligt så kan vi säga att en tidig pensionär måste intressera sig för följande områden. Nils bok täcker det röda området vad gäller skatter och bidrag.

Helt ovetenskapligt så kan vi säga att en tidig pensionär måste intressera sig för följande områden. Nils bok täcker det röda området vad gäller skatter och bidrag.

Planera pensionsuttagen rätt handlar om uttagsplanering. Det som inte berörs i boken är hur svängningar på börsen eller förändringar i andra tillgångars värde påverkar den som ska leva på kapital, och vad vi kan göra för att vår kapitalbas ska hålla sig frisk och fräsch så länge det är möjligt.

Boken ”Såhär får du ett rikt liv som pensionär” som jag skrev om här är inne och skvätter i kategorin sparande, kapitalförvaltning och privatekonomi och är mycket spretigare. Men om du läser båda så har du en mycket bra ingång grund för din pensionsplanering.

 

 

Några noteringar jag gjorde medan jag läste:

  • Nils har noterat att det är vanligt att pensionärer har olika syn på olika pengar (olika potter). Sparpengar är sparpengar medan pensionspengar är andra sorters pengar. Så när Nils föreslagit att personer skulle sänka sitt pensionsuttag – alltså förlänga utbetalningstiden och få pengar under längre period i stället – på grund av skatteskäl och i stället ta av besparingar under tiden så går inte det inte fram. För det finns någon sorts känslomässig koppling till olika pengar så att även om Nils visar att de som han pratar med kan rädda undan relativt stora summor pengar så går inte råden fram. Det här är en erfarenhet som jag delar, dels från vårt privata nätverk men också från kommentarer här på bloggen. De flesta suger helt enkelt på att hantera pengar!
  • Många gör gällande att våra framtida pensioner blir så usla. Men många pensionärer måste i själva verket beakta marginalskatteeffekter och kommer ha mer pengar under pensionens tidigare faser än det hade innan de slutade att arbeta. I synnerhet gäller det mer välavlönade tjänstemän.  Jag har själv sett detta på nära håll då arbetskamrater som är tio år äldre än mig börjar fundera på vad som hände när dom övertalades att löneskifta och spara i privata pensionsförsäkringar när de nu ska tjäna betydligt mer under pensionstiden än när de jobbade?

Har du läst boken Planera pensionsuttagen rätt!? I så fall var tyckte du om den?

Planera pensionsuttagen rätt! finns att beställa här. Naturligtvis lånade jag mitt ex på biblioteket. Där fanns såväl en äldre utgåva (2011?) som en från 2014 vilket var den jag läst.

Jag har börjat skriva allt mer inriktat om pension och vårt pensionssystem i synnerhet för oss som planerar tidig pension. Ni hittar de inläggen här.

Tankar efter att jag läst ”Så här får du ett rikt liv som pensionär”

Sluta pensionsspara står det med stora bokstäver på boken ”Så här får du ett rikt liv som pensionär”. Jag är osäker på om det är en allmän uppmaning som författaren bara bestämt sig för att det är läge att kommunicera i samband med framtagandet av ett bokomslag, eller om det är en del i boktiteln. Om det faktiskt är en del i bokens titel så blir den rörig och lite svårbegriplig, vilket i och för sig passar bra med Per H Börjessons hela bokupplägg.

Så här får du ett rikt liv som pensionär

Såväl omslaget som boken saknar spår av kommersiella aktörer vilket inte nödvändigtvis påverkar budskapet negativt.

För inte adresserar boken ”Så här får du ett rikt liv som pensionär” hur vi får ett rikt liv som pensionär. Men vi får läsa om vad politiker kan göra för att förbättra pensionssystemet; ränta på ränta effekten; värdet med att jobba efter 65 och inte minst får vi lära oss nackdelen med höga avgifter i vårt sparande. Möjligtvis är blandningen mellan debattbok och individuell upplösning det som gör boken rörig, men inget av det som sägs är onyttigt att höra, tvärt om. Om du kan se förbi det ostrukturerade upplägget och oklara syftet med boken så är boken läsvärd för de flesta, oavsett ålder. ”Så här får du ett rikt liv som pensionär” är dessutom ganska snabbläst.

Det exemplar som jag läst gavs ut december 2011 och mycket har hänt sedan dess, bland annat så har väl sparandet i privata pensionsförsäkringar i princip försvunnit sedan avdragsrätten slopades. Dessutom har Avanza och Nordnet klivit fram än mer i den allmänna informationsspridningen kring sparande och förvaltning, vilket gör att Pers massiva kritik mot etablerade banker och rådgivare träffar lite snett, åtminstone när han pratar med mig.

Men som sagt, boken är läsvärd och några av de saker som berörs på något sätt i boken tänkte jag att vi pratar om här och nu.

Förvaltningsmetoder

Per H diskuterar olika förvaltningsupplägg i pensionssparandet och gör det bra. Enkelt och klokt. Han litar på årtiondens statistik som visar på vikten av att hålla ner kostnader i sparandet och hitta rätt riskexponering.

  • Aktiva fonder: Se upp på avgifterna! Identifiera falska indexfonder och byt ut alt. ersätt med billig indexfond. Enklast görs detta genom att jämföra fondens utveckling under en period med index. Hög samvariation = indexfond.
  • Utländska fonder: Beakta valutarisk, i övrigt se ovan.
  • Avgifter: Ska hållas låga.
  • Köp och behåll!

Inom det här området så är Per Hs insikter och åsikter relativt mainstream. Kanske är han lite mer jordnära i sin syn på valutarisk än många andra rådgivare är, men inget som kommer upp kring förvaltning av kapital i denna bok är nytt eller speciellt uppseendeväckande.

Löneväxling, låsa pengar i sitt sparande och kloka råd från någon som levt ett tag

Finansiell rådgivning sker ofta i möten med någon som har fina kläder och som har en agenda att sälja något; är utbildad att tycka och säga vissa saker och ibland, som lök på laxen, är personen som framför råden relativt ung och oerfaren av livet. Att läsa Per Hs bok är rätt annorlunda relativt den referensen. Boken är lite mer som att lyssna på en klok farbror som väger möjligheter och vardagligheter. Samtidigt ligger många av råden i den här delen nära den här och liknande bloggars synsätt kring privatekonomi vilket också gör att boken är lite ”osvensk”. Här är några exempel på områden som jag gjort noteringar kring:

Livet är långt och består av olika faser:

  • Lås inte pengar över långa tidshorisonter via exempelvis subventionerat sparande så som skatteväxling mm. Dels för att du kan behöva pengarna och om du brukar dom klokt så kan det vara mer värt, men också för att exempelvis skatteeffekter kan utebli helt om du får bra pension.
    • Det är säljares mål att låsa dina pengar i sina produkter under lång tid. Det är inte nödvändigtvis din nytta som står i centrum.
  • Ta ut allmänna pensionen tidigt.
  • Räkna inte med att dina kostnader är speciellt höga efter 80 års ålder.
  • Pensionssparande – inte att förväxla med sparande och amorteringar – innan 50 är tveksamt. Om du gör rätt sparar du ändå, eller håller dig åtminstone flytande. Som tidigare är bland annat skälen:
    • Lås inte pengar i onödan.
    • Efter 50-års ålder blir ekonomin vanligtvis bättre.

Räkna på och håll koll på din nettoförmögenhet:

  • Räkna och se till hela din förmögenhet, inklusive exempelvis fastigheter.
    • Det här är något som verkar tabu i Sverige. En pensionär som har fastigheter för 4-5 miljoner kronor men relativt låg pension ses som fattig, vilket är helt orimligt. Den synen gör också att möjligheten till anpassningar i livssituationen som pensionär nästan alltid förbises.

Budskapet är också att vi har pension. Att vi ofta har pengar i fastigheter och dylikt. Att är inte bara skit. Även detta är helt korrekt och relevant beskrivning av verkligheten men också sällan förekommande. Se exempelvis helgens artikel om SvD serie om pensioner för något som jag uppfattar som mycket vanligare.

  • Många har faktiskt mer pengar än nödvändigt. Information om motsatsen drivs mest av industrin som vill förvalta pensioner och kapital bundet under långa tidsperioder.

Det här är väldigt nära den här bloggens ekonomiska tankegångar och helt i linje med ett eget ansvarstagande över, eller är det av (?), sin egen privatekonomi.

 

Saker som jag tycker annorlunda kring

  • 10% regeln.
    • Spara 10% av din lön. Länge. Det är tyvärr samma sak som att säga att vi ska spendera 90% av vår lön. Länge! Jag har berört det förut och jag anser att vi ska sträva efter högre sparkvoter. Det är inte fel att spara, men det är fel att bränna 90% av inkomsten.
  • Tilltron till ränta på ränta.
    • Lite som punkten ovan. Spara länge. Men vi har inte 50-års horisont på speciellt mycket i våra liv. Dessutom kommer alla andra möjligheter som bjuds i skymundan för ”världens åttonde underverk”.
  • Låna på hus i stället för att sälja.
    • Per H tycker att pensionärer ska låna på sina hus för att leva bra. Precis som punkerna ovan så är det här för mainstream för mig och därmed tappas allt för många möjligheter bort. Jag tycker vi ska minska kopplingen till våra prylar och om man som pensionär kan göra sig friare så bör väl den möjligheten åtminstone nämnas.

Avslutning

Som ni märker så tycker jag boken ”Så här får du ett rikt liv som pensionär” är läsvärd och att innehållet kan delas upp lite enligt:

  • Allmänt känt men bra att höra.
  • Jordnära bra råd som trots allt inte är så vanliga.
  • Områden där jag tycker att Per H kunde varit lite mer radikal.

Har du läst boken ”Så här får du ett rikt liv som pensionär”? I så fall vad tänkte och tyckte du?