Onkel Toms stuga

Rikast är den vars nöjen kostar minst

Meny Stäng

Kategori: Spara (sida 1 av 7)

Hur stort buffertspar? – Låna pengar då nöden kräver!

Dagens inlägg är skrivet i samarbete med Sambla – en tjänst som hjälper dig att hitta billigast privatlån – och är en översyn över vilka olika låneformer som finns när vi behöver låna pengar. Här på bloggen föredrar vi att spara samman de pengar som krävs i första hand, men ibland är inte det möjligt. Orsaken till det kan vara flera: vi hamnar i en situation vi inte kunnat förutse eller så har vi helt enkelt valt att hålla vårt buffertsparande lågt för att prioritera annat, så som amortering eller investering. Vi kommer börja diskutera buffertsparande för att sedan titta på lånemöjligheter i detta inlägg.

Alla har vi oförutsedda, och ofta ovälkomna, utgifter då och då. Många väljer att buffertspara för att hantera just sådan situationer, men inte alla. Och beloppen varierar tillsammans med personliga preferenser. Jag har exempelvis tidigare pratat om att jag föredrar aktieinvesteringar före sparande på lågavkastande sparkonton och att jag inte är speciellt förtjust i att öronmärka pengar i olika potter i förhand, vilket naturligtvis gjort att vår buffert för oförutsedda utgifter i princip varit noll.

Som jag ser det finns det åtminstone fyra faktorer som vi bör ha i åtanke när vi funderar på vilka överraskningar privatekonomin kan erbjuda:

  • vad vi har för åtaganden i form av bilar och hus,
  • vad vi har för överskott i ekonomin på månadsbasis,
  • vilka utgifter tycker vi att lätt ska täcka – vad tycker vi att det är rimligt att anta kan hända som vi kan finansiera löpande, och
  • hur lätt har vi att få fram pengar från andra källor om det behövs.

I fortsättningen ska vi titta vidare på den sista punkten. Hur kan vi via lån och krediter hantera en händelse i privatekonomin och vad kan det tänkas kosta.

 

Lånetyp Typiskt belopp Typisk ränta %
Kortkredit 10 000 – 100 000 11,90
Hus/lägenhets-lån SEB 50 000 – 350 000 2,04
Hus/lägenhets-lån ICA Banken 50 000 – 350 000 1,59
In blanco lån SEB 20 000 – 350 000 3,55 – 10,55
In blanco lån ICA Banken 20 000 – 350 000 3,76 – 11,52
Medlemslån SEB 20 000 – 350 000 4,68
Lendify 20 000  – 500 000 2,95  och uppåt

Siffrorna är plockade från webben 26/1 – 2018. Sambla.se samlar 20 banker i sitt erbjudande, däribland ICA Banken och Lendify som båda är med i tabellen ovan.

Alla lånetyper har sina för- respektive nackdelar. Kortkrediten kan du redan ha genom att du har kort i en bank. Det kan dessutom vara så att du har 60 dagars räntefri kredit vilket gör att bilreparationen kan rymmas inom kortkrediten utan extra kostnad om du har god ekonomi.

I helgen så frågade jag Twitter vilken finansieringsform som skulle ge bäst villkor vid ett bilköp på 90 000 kronor. Det verkar som 18% anser att bostadslån inte är en möjlig väg framåt – andelen kan mycket väl vara högre i praktiken, vi återkommer till det – men det som förvånar mig något är att inställningen till bankernas privatlån är minst sagt avvaktande. Kanske inte för att bilhallarna lockar med låga räntor, utan för att jag tror att det är ett bakvänt sätt att se på kostnaden. Ett banklån möjliggör ju köp av privatperson, vilket ska ge rejält reducerat pris.

Lägsta räntan bör du rimligen få genom att belåna en tillgång, så som din bostad. Men det är något som inte alls är så självklart att det alltid går att göra, vilket nog många tror. Jag har exempelvis haft arbetskamrater som amorterat kraftigt på sitt hus för att sedan förvånat fått ett ”nej” från banken när de velat öka belåningen på sitt hus, för att köpa bil. Dessutom kan det idag vara så att förändringar i bolånen innebär att regelverk och krav uppdateras till dagens nivå – det kan gälla exempelvis amorteringskrav –  vilket inte alltid är fördelaktigt.

In blanco lån – du lånar i ditt namn utan säkerhet – erbjuds av en rad leverantörer och som du ser i tabellen så varierar räntan kraftigt, utom för medlemslån där den är given, men inte speciellt låg.

Räntan på privatlån – det jag kallar in blanco lån ovan-  sätts utifrån en individuell kreditbedömning och utifrån det ramverk de som lånar ut har. Att ansöka om lån i fler banker än en kan därför påverka slutkostnaden avsevärt, och som tabellen visar så är räntespannet stort.

I dagsläget erbjuder Sambla det bästa erbjudandet utifrån 20 banker genom en ansökan. Där ingår så väl storbanker, nischbanker och bankutmanaren Lendify. Sambla säkerställer att det endast tas en kreditprövning när du ansöker om lån, vilket anses vara en fördel då antalet kreditprövningar kan påverka riskbedömningen vid utlåning.

Sambla.se hittar du här.

Sambla har inte påverkat innehållet i detta inlägg.

Resultat från fredagens omröstning – Betala dig själv först

Jänkarna har ett härligt uttryck i samband med sparande: ”Pay your self first every month”. Det är väldigt talade för hur vi som sparar och sätter förmögenhetsbyggandet i första rummet tänker. Tyvärr har vi har inte den tydligheten att förmögenheten ska byggas först  bland svenska sparekonomer och sparare alla gånger. I stället handlar det om att få så mycket för pengarna som möjligt eller säkerställa att alla behov möts i någon form. Första gången jag insåg skillnaden i förhållningssätt var när jag jobbade med inläggen kring barnförsäkringar här på bloggen. Jag insåg att många hade pengarna som behövdes för att kunna avstå barnförsäkringen, men att man inte ville ta risken att behöva ändra sin budget och sin önskade konsumtion om något olyckligt skulle hända. I stället valde man en försäkringslösning. Samma frågeställning återkommer exempelvis när vi sparar till bilköp på säkra sparkonton med låg avkastning. Vi avstår potentiell avkastning för att minska risken, vi har alltså försäkrat bilpengarna, samtidigt som vi reserverat pengar för framtida konsumtion. Och det innebär då som vi var inne på inledningsvis även att vi måste teckna barnförsäkring.

Utifrån det här inser ni säkert att jag är tveksam till att göra en budget och skapa en rad poster där pengar splittras och läggs i egna högar. Inte för att jag är emot att vi har god kontroll och översikt av ekonomin, utan för att det lätt betonar något annat än förmögenhetsbyggande – och i det sammanhanget ger oss högre kostnader och lägre avkastning – som är det som jag anser är viktigt. Därför ställde jag då frågan i fredagens omröstning om hur ni gör med era sparade pengar.

Jag har utvecklat tankarna i videon nedanför.


 

 

Resultatet från fredagens omröstning.

Läs mer här

Behövs barnförsäkringar?

Hur mycket av din konsumtion är känslomässig? – Åker du bil när du köper ekomorötter?

 

Omröstning – Delar du upp dina pengar i olika potter?

Vi pratade ju om sparkvot för några dagar sedan och då berörde vi bland annat det här med periodvisa avsättningar för bilbyte, resor och byte av villapanna för att nämna några exempel. En annan typ av reservering av pengar i ett visst syfte är barnsparande.

Jag är inte så förtjust i den här typen av uppmärkning av pengahögar. Skälet är att vi ”snuttifierar ekonomin” och långt i förväg avsätter pengar till konsumtion. Snuttifieringen gör att vi inte kan se helheten i vår ekonomi och fokuset på konsumtion, av exempelvis semester, förstärker vår egna fokus på att konsumera utvalda produkter på ett sätt som inte är till fördel. Dessa två delar samverkar så att vi exempelvis försäkrar oss – exempelvis i form av barnförsäkringar – fast vi inte behöver.

Hur gör du? Delar du upp dina pengar i förväg så att du har konton för saker som semester, barnspar, buffertspar, begravningskostnader, bil och husrenoveringar eller samlar du alla besparingar i en enda ”förmögenhet”.

Det är valår! Lämna din röst här!

Fördelar ni pengarna på konton eller samlar ni alla pengar på ett konto

Resultat

Loading ... Loading ...

Det renläriga sättet att beräkna sin sparkvot!

Ett helt inlägg och och en video ska vi tillägna sättet att beräkna sparkvot idag. Vi ska diskutera definitionen av sparkvot, hur extrainkomster – som utdelning och barnbidrag – och vissa speciella former av utgifter – som amortering – ska hanteras när vi beräknar sparkvoten. Vi kommer också beröra vad som är en bra sparkvot och i den processen slå fast vad som är den renläriga metoden att beräkna sin sparkvot.

Not: det här inlägget postades i en mycket enklare form 2015 och har omarbetats helt i januari 2018 för att möta en del vanliga frågor som inte hanterades i första inlägget. Dessutom har det tillkommit massa relaterat material som jag valt att länka till i inlägget.

Definition Sparkvot

sparkvot=(sparat kapital under perioden)/(inkomst efter skatt under samma period)

Det här är en ganska rättfram formel. Om du tjänar 20 000 kronor/månad efter skatt och sparar 10 000 kronor/månad så har du en sparkvot på o,5 vilket vi brukar räkna om i procent och får då alltså en sparkvot på 50%.

Sparkvot inom nationalekonomin
Inom nationalekonomiska sammanhang är man intresserad av sparkvot för att få ett ”översiktligt mått på hur sparandet utvecklas” på nationell nivå. Även där får man olika sparkvot med olika innehåll, helt i analogi med det som vi pratar om här.

Läs gärna den mycket intressanta artikeln om Svenskarnas sparkvot över tid i Ekonomifaktas inlägg om sparkvot. Där ser ni också hur sparkvoterna definieras väldigt snarlikt som vi gör här.

Svårigheten i att räkna ut sin sparkvot ligger inte i matematiken, utan utmaningen ligger i att förstå vad som ska inkluderas i begreppet spara och inkomst. Det i sin tur har att göra med vad vi ska använda vår sparkvot till. Vi återkommer alldeles strax till detta.

För en person utan tillgångar och åtaganden (som lån och underhållskostnader) så ger sparkvoten en bild över hur inkomsterna relaterar till utgifterna. Pengar in relateras till kostnaderna och sparkvoten är en av de absolut viktigaste mätetalen vi kan ha i vår privatekonomi. En sparkvot som är större än – det är knappaste en vetenskap här så det är ungefärliga siffror – 20%, över en längre tidsperiod, pekar på att vi faktiskt lever bra på ett belopp som är lägre än vår inkomst, inte bara att vi kan spara en slant när det kniper en enskild månad.

Men för många människor är privatekonomin något mer komplicerad. Vi har hus, lån, bilar, studielån, barnbidrag och tjänstepensioner och för att kunna hantera konsekvensen av alla dessa ting i vår privatekonomi är det dags att börja fundera på vad den beräknade sparkvoten ska användas till.

Sparkvot som hälsoindikator i privatekonomin

Det vanliga är att vi väljer bort inkomst av kapital – det är ett specialfall av värdökning på kapital – och bortser från värdeökningar, alternativt värdesänkningar, på våra tillgångar så som aktier och hus. Vi bryr oss inte heller om pensionsavsättningar gjorda av arbetsgivaren. I begreppet inkomst ligger då lön (som arbetsgivaren redovisar lön i lönekuvertet, efter skatt), skatteåterbäring, underhåll och bidrag. Utgifter är alla räkningar och kostnader vi har under månaden.

Amorteringar kan bokföras som såväl sparande som utgift beroende på vad det är vi amorterar på.

Teori och praktik - Amorteringar
Tänk dig följande enkla exempel: Du lånar 100 kronor och lägger sedeln i ett kassaskrin. Då du fått 100 kronor men samtidigt har en skuld på samma belopp vilket rimligen innebär att totaleffekten på din ekonomi borde vara noll. Efter en månad amorterar du 3 kronor på lånet. Då har du en skuld på 97 kronor medan hundringen ligger orörd i kassaskrinet. Det är samma effekt på ekonomin som om du avstått amorteringen och i stället lagt 3 kronor i kassaskrinet. Med det gör vi det troligt att amortering är en form av sparande.

Om jag istället köper godis för pengarna direkt när jag tagit lånet så konsumerar jag pengarna och jag bokför pengarna som en utgift. Då är min amortering i själva verket en avbetalning på en redan genomförd konsumtion, vilket gör att amorteringen inte ska ingå i sparkvoten.

I videon här nedanför så pratar jag mer om just amorteringar och hur de bör hanteras när du beräknar din sparkvot. 

De flesta för amortering på hus som sparande. Amortering på konsumtionslån så som bil och kortkrediter går som kostnader. För studielån finns båda varianterna (se videon för mer detaljer). Jag har valt att föra amortering på studielån som kostnader medan exempelvis Fantastiska Farbror Fri för det som amortering.

Hur du bör hantera sparande du gör löpande, för exempelvis semestern, berör jag i videon nedan.

Den här sparkvoten ger oss en mycket god bild av hushållets ekonomi ut ett kassaflödesperspektiv – alltså pengar in/pengar ut – om vi gör det på månadsbasis. Den sätter också utgifterna – de är ju de pengar vi inte sparar – i relation till vår inkomst vilket kanske är en av de viktigaste mätetalen vi har i privatekonomin. För att bedöma konsekvensen av exempelvis arbetslöshet och sjukdom så är den relativa synen på ekonomi minst lika relevant som den absoluta.  Att spara 10 000 kronor i månaden är bra, men om de inte räcker till att täcka mer än 20% av månadsutgifterna så är det kanske inget som skapar en revolution i privatekonomin.

beräkna sparkvot

Sparkvot är intressant då den relaterar sparandet till utgifter.

Sparkvot – Tidig pension

Ett vanligt sätt att använda sparkvoten är att använda den för att uppskatta hur långt vi har kvar till att kunna leva på avkastningen från dina besparingar. Det är nämligen så att vi inte behöver räkna på faktiska inkomster, respektive utgifter, för att kunna räkna på hur många år det är kvar till vi kan ge chefen fingret, och boka en enkel biljett till varmare länder. Det går utmärkt att räkna på relationen mellan sparande och utgifter. Med en sparkvot på 50% så är du finansiellt fri på 17 år, exempelvis. Se exempelvis Mr. Money Mustache klassiska inlägg här.

Det vi pratade om tidigare kring sparkvot är fortfarande relevant. Vi ska exempelvis inte lägga till inkomst av kapital bland våra inkomster när vi räknar på tiden till ekonomisk frihet. Den är inbakad i beräkningarna när vi räknar på kapitaltillväxten och ska inte bokföras två gånger.

Vad som kan vara intressant att beakta dock är om man har stora avsättningar till pension via sin arbetsgivare eller om man fonderar pengar i ett företag man äger. Men då måste man inse att man blandar skattade och oskattade pengar och hantera det på något sätt.

Låt oss titta på ett exempel:

Anna tjänar 25 000 kronor efter skatt. Hon har utgifter på 12 500 och arbetsgivaren sätter av 6 000 kronor i månaden till hennes pensionsförsäkring. Anna räknar med att ta tidig pension så hon kommer inte betala mer än 30% marginalskatt på sina pensionspengar. Om vi räknar på det tidigare – mer rättframma varianten ovan – så får Anna en sparkvot på 50%.

Om vi i stället vill lägga till pensionsavsättningarna så skulle vi kunna göra så här:

Inkomst = 25 000 + 6 000*0.7 = 29 200.

Sparande = 12 500 + 6 000 *0.7 = 16 700.

Ny sparkvot = 57%.

Den här pensionen kan nås efter 55-års ålder och kräver normalt att man verkligen slutar arbeta varför det är rimligt att utelämna den när vi tittar på vårt privata kassaflöde men räknar med den när vi tittar på pensionspengar.

Det värsta som kan hända för någon som vill bli ekonomiskt fri är att jobba för länge

 

 

Vad är en bra sparkvot?

Det beror naturligtvis på syfte och mål med sparandet, men det finns faktiskt en teori som hjälper oss i att förstå ungefär vad som är rimligt. Den heter Paretoprincipen och beskriver i generella drag vad vi kan förvänta oss för resultat av sparandet beroende på vilken sparkvot vi har. Du kan läsa mer i inlägget nedan.

Paretoprincipen – spara pengar och hitta en vinnande livsstil

Vi beräknar vår sparkvot varje månad i samband med att vi gör en sammanställning av vår månadsekonomi. Du hittar de inläggen här.

Andra sätt att analysera och räkna på sin privatekonomi

I podden nedan beskriver jag hur vi jobbat med vår privatekonomi för att kunna sluta arbeta och i det här sammanhanget, när vi pratar sparkvot, är kanske just nettoförmögenheten den viktigaste delen att lägga till i analysen. Att ha en hög sparkvot och hålla god kontroll på sin nettoförmögenhet är de två viktigaste komponenterna i det som gör det möjligt att köpa tid för pengarna.

Hur beräknar ni sparkvot och varför gör ni det?

Om vi nu lyckas spara ihop lite pengar vad gör vi då?

Ibland blir jag kontaktad av människor som vill förmedla två viktiga sanningar (ibland båda samtidigt, men kanske vanligare en och en).

  1. Det har aldrig varit billigare än nu att låna och räntan på sparat kapital har aldrig varit sämre. Slutsatsen av detta är att det är förmånligt att låna, inte spara.
  2. Aktier är ett lotteri. Där kan allt försvinna och vi som småsparare bil alltid lurade.

Båda åsikterna är onyanserade och bitvis rätt korkade. I själva verket så finns det ganska gott stöd för hur vi kan resonera och använda pengarna vi tjänar för att förbättra vår egen livssituation.

 

 

Läs mer om investeringar

Vad vi lärt oss genom om att spara

Har ni sett Lyxfällan någon gång? Där gör de en budgettavla med olika kategorier så som boende, transport, sparande och övrigt. Vi gjorde en liknande uppdelning när vi började jobba med vår kassabok men insåg snart att det som faktiskt drev vår kostnadsbild snarare kunde delas upp i tre kostnadsblock: basbehov, åtaganden och våra uppblåsta behov. Det var vår förmåga att möta de tre områdena i vår ekonomi som gjorde att vi kunde börja spara en allt större del av vår lön.  Det är huvudtemat i dagens video. Jag pratar också lite om hur omgivningen reagerade på vår förändring.

 

 

Vill du veta mer?

Lyssna gärna på när jag var på besök hos #Sparpodden i början på 2017.

Eller se videoinlägget jag nämner i videon som handlar om omgivningens krav på oss.

 

Paretoprincipen – spara pengar och hitta en vinnande livsstil

Vill du spara pengar eller hitta en livsstil som gör att du får ut mer av livet? Kanske både och? Har du hört talas om Paretoprincipen? Om inte så kanske du har hört talas om 80/20-regeln som är samma sak? En ständigt återkommande observation är att 80% av resultatet från en aktivitet kräver 20% av insatsen, men en kanske mindre känd konsekvens av Paretoprincipen är att allt för små insatser inte ger några resultat.

Det här inlägget är en uppföljning på gårdagens inlägg om ekonomiska sanningar för den som vill köpa tid för pengarna. Där pratade vi kort om att en vanlig privatekonomisk sanning ofta är att vi ska göra små insatser under lång tid för att nyttja exempelvis ränta-på-ränta effekten eller för att vi beaktar besparingar, som lite billigare bostadslån, under lång tid. Men för oss som vill frigöra mer egen tid i vår tid gäller andra sanningar, eller snarare andra prioriteringar.

Pareto ger dig många kloka svar.

Pareto ger dig många kloka svar.

 

I sin mer generella form så ser förhållandet mellan den insats vi gör och resultatet vi kan förvänta oss ut som i grafen nedan. Det finns två områden i den s-formade kurvan – starten och slutet på kurvan – där resultatet inte ändrar sig så mycket trots att insatsen ändras, och så ett område där det nästan finns ett linjärt samband mellan insats och resultat.

Paretoprincipen i kurvform.

 

Exempel - träna
Tänk att du vill förbättra din löpning, din tid på milen.

En mycket liten träningsinsats så som en promenad en gång i veckan kommer då inte göra någon skillnad att tala om och vi befinner oss i nedre vänstra hörnet på grafen. Men så ökar du insatsen lite, tränar regelbundet tre dagar i veckan och saker börjar hända, du blir fort snabbare och starkare. Här kommer du märka att en ökning från tre träingspass till fyra gör skillnad. En missad träningsvecka likaså.

Om du sedan fortsätter utvecklas och träna allt mer så närmar du dig efter ett par år en nivå där det krävs väldigt mycket träning för att öka styrka och snabbhet det minsta. I det här läget är beskrivs sambanden av grafen högt upp till höger.

 

 

Är ni med? Det finns alltså kloka människor som funderat på hur vi bör förhålla oss till insats och förväntat resultat inom många av livets områden och vi kan dra nytta av det.

I det gröna området vill vi vara!

 

Exempel - Spara pengar
När jag sparar pengar för att köpa mig tid vill jag ha ett resultat från mitt sparande inom ändlig tid. Det är viktigt av flera skäl. Dels för att min motivation är  ändlig och beroende av att jag ser resultat, men också för att mitt liv är ändligt. Då är det ganska meningslöst att vara i nedre vänstra hörnet på kurvan i mitt sparande.

På samma sätt så spelar de sista kronorna kanske inte jättestor roll om jag redan sparar mycket pengar, jag behöver alltså inte vara i övre högra hörnet.

I praktiken påstår jag att vi bör spara någonstans mellan 30-80% av lönen efter skatt för att hamna i det gröna fältet i grafen ovan.

Inte nog med att 30% i sparande ger reella resultat, det drar också ned kostnadsnivån på ett sätt så man gynna dubbelt. I vårt fall betydde exempelvis en sänkt kostnadsnivå och ökat eget sparande – och den buffert det byggde upp – att vi kunde säga upp en stor del av våra försäkringar. Som i sin tur, ganska rejält, ökade vår förmåga att spara.

Lite mer allmänna slutsatser

Vi kan fortsätta exemplen ovan med bantning eller husrenovering men låt oss försöka formulera en mer allmän slutsats.

De flesta av oss är inte för långt upp till höger i Paretoprincipens S när vi gör något, vi är för långt ner till vänster! I allt!

Paretokurvan säger: För att vi ska kunna förvänta oss ett resultat som är värt att jobba för så ska vi stoppa in en tillräckligt stor mängd energi och arbete. Det kräver fokus och tid. Två saker som vi i konsumtionssamhället lider brist på.

Här finns svaret på varför mindre kan vara mer och varför jag tror minimalistiska synsätt är så populära. När vi inte dräller bort tiden och pengarna på ett stort antal aktiviteter – alla längst ner till vänster – utan fokuserar på ett fåtal önskade resultat så håller vi oss i det område som jag markerade grönt tidigare. Det område som ger ett resultat som märks och därmed positiv återmatning, en återmatning som i sig ger oss mer glädje och gör att livet känns lättare.

 

 

Vill du läsa mer?

Wikipedia skriver om Paretoprincipen.

Minimalisterna har skrivit om kopplingen mellan Paretoprincipen och Minimalism.

Att spara för att kunna äga sin tid ger lite andra sparsanningar

Jag funderade vilket som är viktigast, att spara länge, eller spara mycket nu. De vanliga råden kring privatekonomi handlar ofta om att vi ska börja spara i tid och spara länge. Det är inget dåligt råd, men för den som vill äga sin tid så finns det aspekter på sparandet som är viktigare.

God kontroll på ekonomin och en förmåga att leva billigt ger goda möjligheter i livet snabbt. Vi började vår resan 2014 och gick på ledighet sommaren 2017. För att kunna jobba med det tidsperspektivet så är det bara det egna sparandet som avgör i alla beslut.

 

 

Läs mer

Ekonomiskt fri – ekonomiska grunder

Det renläriga sättet att beräkna sin sparkvot!

Vi gjorde det!

Mycket mer att läsa och lyssna på finns här

Samlingspost – Ekonomiskt fri, 4%-regeln, fritt eller bundet kapital och mycket mer

Gör ni en budget inför 2018? – Lyssna då på Onkelns råd!

Det finns två sätt att närma sig sparande. Det första och kanske vanligaste handlar om att sänka kostnaderna i ett ganska allmänt perspektiv, små förbättringar på många områden ger på sikt stora besparingar. Där hör tips och tricks som val av mobilabonnemang hemma men kanske även mer radikala åtgärder kring att sänka exempelvis matkostnaderna.

Det andra handlar om att designa sitt liv så att vi kan spara en stor andel av inkomsten, kanske 50% eller mer, och då krävs ofta mer radikala åtgärder. I det fallet kan vi säga att vi designar vårt liv för att sänka kostnaderna. Då byter vi bostad, avstår bil, skippar resor och byter ut kostsamma nöjen mot andra.

I videon pratar jag lite kort om de två synsättet och vad du kan förvänta dig att hitta inspiration kring här på Onkel Toms stuga.

Läs mer

Ska vi göra hushållsbudget för 2018 tillsammans?

Budget

 

Att jobba ihjäl sig för att äta sunt verkar märkligt

Det här är det tredje videoinlägget som handlar om sparande. Jag funderar på varför ni kommunicerar era krav och motiven bakom dem till mig. Vad är syftet om ni vill spara pengar och vad förväntar ni er för resultat?

Tro ni inte jag förstår era motiv? Eller har ni missförstått vad vi ska diskutera om ni vill spara mera och förändra er livssituation idag?

Jag refererar till två andra videon, som inte direkt är kopplade till sparande, i videon. Ni hittar dem här: