Onkel Toms stuga

Rikast är den vars nöjen kostar minst

Meny Stäng

Kategori: Spara (sida 1 av 7)

Att jobba ihjäl sig för att äta sunt verkar märkligt

Det här är det tredje videoinlägget som handlar om sparande. Jag funderar på varför ni kommunicerar era krav och motiven bakom dem till mig. Vad är syftet om ni vill spara pengar och vad förväntar ni er för resultat?

Tro ni inte jag förstår era motiv? Eller har ni missförstått vad vi ska diskutera om ni vill spara mera och förändra er livssituation idag?

Jag refererar till två andra videon, som inte direkt är kopplade till sparande, i videon. Ni hittar dem här:

 

Hundrakronorsleken – Enkel budget och process för att krossa matkostnaderna!

Genom att sätta en budget för matkostnaderna per dag så lär du dig snabbt vad som kostar och vad som ger bra pang för pengarna när du äter hemma.

Vi lärde oss exempelvis att olika pasta kostade otroligt olika och att hamburgerbröd är rena rånen!

Podcast: Avsnitt 17 – Hushållsbudget, kassabok och nettoförmögenhet

Hushållsbudget, kassabok och nettoförmögenhet är titeln på dagens podd. Jag kunde lika gärna valt titeln ”greppa din privatekonomi by the balls”. För det är det jag beskriver hur du kan göra och vilken potential som finns i vår privatekonomi om vi jobbar metodiskt med vår hushållsbudget och en kassabok.

Avsnittet presenteras i samarbete med Apotek365.se där du kan handla dina receptfria läkemedel. Om du anger koden onkel så får du 5% rabatt på alla dina inköp och om du använder länken tidigare i stycket så stödjer du bloggen samtidigt som du handlar där.

Nytt för denna gång är att jag gjort en sammanställning av länkar nedanför poddspelaren och att hela poddeninlägget finns i skrift för den som föredrar att läsa i stället för att lyssna på podden.

Länkar

http://onkeltomsstuga.se/2016/10/da-har-vi-sparat-25-ar-hur-rika-har-vi-blivit/

Prisreferenser på mat – något som nästan aldrig nämns men som är superviktigt!

Intervju: Hanna från Portionen Under Tian har matkostnader på 600 kronor i december!

Detaljerad nedbrytning av matkostnader – mars

Bloggens budgetsida.

Smartbudget hittar du här. (affiliatelänk)

You need a budget.

Kassabok

Om du inte redan för kassabok är det dags att börja nu!

Budget, kassabok och nettoförmögenhet!

Välkomna till dagens ämne som handlar om privatekonomi. Om grunden i privatekonomi kan vi säga. Det ska nämligen handla om att styra sin privatekonomi och om att kunna bedöma sin ekonomiska status. Kanske för att kunna fatta jävligt häftiga beslut.

Som vi levde tidigare – jag tror många faktiskt hanterar sin privatekonomi på samma sätt så vi var nog inte unika – så tänkte vi att en utgift var ok om den rymdes inom månadsinkomsten.

Så länge det fanns ett utrymme kvar efter alla utgifter dragits från lönen så gick det att handla. Lite tillspetsat kanske men jag tror ni förstår!

I slutändan så innebar det att lönen var slut när månaden var slut, eller i värsta fall något tidigare. Det innebar också att vi egentligen inte byggde upp någon förmögenhet – utöver möjligtvis det vi amorterade i huset eller det huset ökade i värde med – och att vi alltid stod på ruta ett när vi närmade oss den 25:e i månaden.

Då fanns inte mycket att göra mer än att köra en månad i ekorrhjulet igen!

I dagens podd ska vi prata om två sätt att jobba med sin privatekonomi. Den första delen handlar om att hålla i pengarna och samla de små slantarna på hög.

I praktiken så betyder det att vi skaffar oss kontroll på vad som går in och ut i form av pengar genom att göra budget och föra kassabok.

Den andra delen ska handlar om att jobba med sina totala tillgångar och skulder. Vi ska se att privatekonomin är mer än lön och månadsutgifter.

Den som kommit i kontakt med bokslut för föreningar och företag har säkert stött på begreppen resultat- och balansräkning vilket i praktiken är det vi ska titta på här. Men på ett sätt som passar privatekonomin.

Jag ska börja med att berätta hur vi jobbat med vår kassabok och vår budget samt vad totalsammanställningen av vår ekonomi gett oss.

Dagens avsnitt görs i samarbete med Apotek365.se. Det är en nätbutik som erbjuder ett brett sortiment med fokus på produkter inom hälsa, skönhetsprodukter och receptfria läkemedel. Det är ett apotek på nätet helt enkelt.

Om du uppger koden “onkel” när du handlar där så får du 5% på alla inköp du gör på apotek365.se. Om du dessutom går till butiken via en länk på hemsidan, exempelvis den länk som finns i vänster marginal på bloggen så stödjer du samtidigt bloggen när du handlar.

Naturligtvis har inte Apotek 365 påverkat innehållet i dagens podd om budget alls.

Nu är det dags för avsnitt 17 av Onkel Toms stugas podcast!

Vi har fört kassabok sedan juni 2014 och trots alla ändringar vi gjort – och sparinitativ vi tagit – så satt det hårt inne att börja föra kassabok jämfört med mycket annat.

Den känns jobbig att göra, och kanske kände vi ändå lite att siffrorna som skulle komma fram skulle vara skräckinjagande ärliga och tydliga. Om jag minns rätt så var skälet till att vi faktiskt började föra bok kopplat till jag ville göra en budget, alltså sätta ramar för kommande månaders kostnader, men att jag då fick problem när jag insåg att jag inte hade några historiska siffror att titta på.

Även om jag inte riktigt minns skälet till att vi började föra kassabok så minns jag första tillfället jag skulle göra sammanställningen.

Det var ren ångest! Vi hade gjort av med 44 000 kronor på en månad! Då ingick inte amorteringen på lägenheten. Det är ytterligare 13 000 kronor i månaden som lämnar vårt bankkonto. Så det vi behövde en vanlig månad för att kunna betala våra räkningar var i storleksordningen 57 000 kronor.

Då hade vi trots det sålt bilen, sparat och strävat efter ett enklare liv i nästan 9 månader!

Här är några exempel på utgiftsposter som förvånade:
Mat och hushåll 7 200 kronor (trots att vi jobbat hårt med att sänka kostnaden).
Alkohol nästan 2 600 kronor.
Försäkringar, snudd på 3 000 kronor.
Nöjen 5 500 kronor.

Nu satte vi hårt mot hårt och försökte spara mer. De kommande månadernas utgifter blev:

42 200 ut i juli utan amorteringen medräknad. I princip lika illa som tidigare!

Augusti blev lite bättre med 36 600 exklusive amortering.

Men i september var vi uppe på 44 000 kronor igen! Då ingick i och för sig årets restskatt i den summan, men det fanns alltid motiv till alla kostnader tidigare också så det är inte mycket till ursäkt.

Vad vi såg när vi hållit på några månader var att vi hade en stor andel kostnader som vi inte kunde göra något åt, åtminstone inte så lätt. Det vi hade var:

Hyra, studielån, barnomsorg och el. Det var ungefär 17 300 kronor.
På det kom våra kostnader för mat, hygien, städ och lite enklare läkemedel. I princip det du köper på ICA under månaden på cirka 7 000 kronor. Det beloppet var nog snarare 10 000 kronor några månader innan. Så vi hade sänkt oss rejält tyckte vi.
Totalt var våra kostnader för våra grundläggande behov ungefär 24 000 kronor per månad.

Resterande 15 000 – 20 000 kronor i utgifter varje månad var utgifter som vi kunde jobba med. Men det var också utgifter som vi oftast inte såg resultatet av i vardagen. Jag tror aldrig att vi sagt att vi “unnar oss” saker för 20 000 kronor i månaden. 5 000 vissa månader kanske. Men 20 000. Nej!

För oss blev det ett första steg i att ta kontrollen när vi gjorde vår analys.

För att ge er en känsla av vad vi åstadkommit så ska ni få lite siffror för våra kostnader ett år senare:

Juni 2015: 29 564 kronor. I princip 15 000 kronor lägre jämfört med 2014 års siffror. .
September 2015 hade vi utgifter på 24 149 kronor. En sänkning med i storleksordningen 20 000 kronor mot 12 månader tidigare.

Till utgifterna kommer amortering på samma sätt som tidigare.

I de här siffrorna finns ingen stor förändring inbakad. Vi har i inte ändrat något i vår grundläggande kostnadsmassa – dvs vi hade samma lägenhet, samma barnomsorg, CSN-kostnader osv.

Jag ska backa tillbaka till 2014 igen och till vad vi såg när vi började föra kassabok.

På något sätt var vi minst sagt förvånade! Här är lite utdrag ur det första inlägget jag skrev om våra utgifter och vår kassabok på bloggen:

Min sambo är normalt den som har mest koll på våra löpande utgifter så att göra en sådan här skriftlig sammanställning och dessutom redovisa den öppet känns avigt för mig. Trots att vi lagt månader på att minska våra utgifter så trillar nästan 45 000 kr ut från vår lilla familj. Jag vill gärna försvara och förklara det men innan jag börjar så tydliggör ändå siffrorna behovet av den förändring vi vill åstadkomma.
Det är ju inte så att vi lever över våra tillgångar, men tänk dig om någon av oss blir arbetslös eller ett av våra barn blir långtidssjukt. Vi klarar inte många månader på en lön innan det skulle bli panik och rent principiellt så har jag svårt att köpa att vi inte ens utan bil – notera att transportkostnaderna är 0 kr i tabellen ovan – skulle klara oss på två sjuksköterskelöner. Så trots att vi gjort massor måste vi göra mer.

… Lite längre ner ….

Posten Övrigt är stor och det beror till viss del att vi haft sådan omsättning på kontot att jag inte orkar reda ut alla detaljer. Här finns prenumerationskostnad för en dagstidning, apoteksinköp, tv-avgift och en skyhög mobiltelefonikostnad som innehåller en hel del kostnader för Blocketannonser (sälja bil är dyrt). Dessutom har vi reparerat en mobiltelefon under månaden.
——————————
Det kändes som om vi behövde förklara för oss själva varför min sambo gick till frisören för ett par tusen kronor. Varför alkoholen kostade 2 600 – låt vara att det var Midsommarmånaden – varför barnen gick på sommarkollo osv.

Och vi var tvungna att ta ställning till om vi kunde tänka oss att välja bort de här posterna.

Det är naturligtvis ur den här processen mina förståelse för våra interna krav och föreställningar – som jag pratat om tidigare här i podden – har sin grund.

För oss är det all skillnad i världen att göra av med 30 000 kronor i månaden eller 45 000. 15 000 kronor är nästan en halv miljon kronor på tre år! Det är en sportbil modell häftigare på sex år!

Eller så kan vi använda 15 000 kronor att leva en månad på när vi flyttat ut till stugan efter midsommar.

Att minska kostnaderna med 15 000 kronor i månaden är magiskt! Det ändrar förutsättningar i livet. Snabbt!

Men det finns mer att göra! Nästa steg i är nämligen att göra en sammanställning av de totala tillgångarna och skulder hushållet har.

Våra totala tillgångar och skulder
Att jobba med en kassabok är nog de flesta helt på det klara med vad det innebär. Vad jag aldrig hade gjort däremot var att göra en sammanställning över våra totala tillgångar och skulder.

Det är ganska enkelt även om det kanske tar ett tag att få tag på allt data första gången.

Vi kan säga att listan vi gör består av fyra huvuddelar.

Fysiska tillgångar. Hus, bil, båt och allt annat som har väsentligt och relativt bestående värde.

Besparingar: Pengar, aktier, fonder.

Skulder inklusive studielån.

Pensionstillgångar – PPM, pensionsavsättningar gjorda av arbetsgivaren, eget pensionssparande och andra tillgångar som eventuellt är bundna i någon form. Den här sista delen bortser många från vilket jag tycker är tveksamt. Är du 25 år gör den ingen skillnad men om du är 50 år och höginkomsttagare kan ditt pensionskapital vara så stort att det direkt påverkar dina val i livet.

Vi ska ju sträva efter att ta tillvara på de möjligheter livet ger.

Vi summerar sedan posterna för person som för hushållet.

Om det var en negativ chock för oss att inse vad vi bränner pengar på varje månad i samband med att vi skrev kassabok så var sammanställningen över våra tillgångar betydligt roligare läsning.

Det visade sig nämligen att vi hade betydligt mer pengar som vi på något sätt kunde kontroller än vi trodde och att förändringenstakten var ganska snabb. Våra amorteringar på studie- och bostadslånet är ju snudd på 15 000 kronor i månaden exempelvis.

Genom att föra kassabok och titta på vår totalsammanställning så hade öppnade sig helt nya möjligheter. Vi hade gått från en omättlig peningslukande – som vi kände – pank familj till en familj som kunde leva väldigt bra på små medel och som dessutom hade en hel del tillgångar! Det ändrade allt!

Att det går att göra så här är en insikt du får du gratis av mig! Förutsättningarna varierar men nästan alla som har en inkomst kan göra den här resan i någon form i dagens samhälle.

Hur jobbar du med din kassabok på bästa sätt?

Jag hoppas potentialen i vårt sätt att jobba är framgått så här långt. Nu tänkte jag prata mer om hur du kommer igång och jobbar med ditt sparande och din kassabok.

Som ni kommer märka så är jag inte superanhängare av att börja med att göra budgetar. Budgeten är framåtriktad. Den tittar på vad vi vill ha för utgifter men säger inget om hur vi kommer dit, eller varför vi, eventuellt, är så långt ifrån vårt önskade läge vad gäller utgifter som vi är.

I själva verket så är kassaboken, och en ganska nördig regelbunden analys av utgifterna, ett sätt att förstärka en feedbackloop, det är ett sätt att skapa återmatning, så att vi agerar och ser ett resultat. Sedan utvärderar vi resultatet och förbättrar oss lite baserat på det. Och så gör vi om det, månad för månad.

Så mitt rekommenderade första steg för dig som vill ta din privatekonomi “by the balls” är att börja med att föra kassabok några månader. När du gör sammanställningen försöker du hitta en lämplig gruppering på dina utgifter. På bloggen finns förslag på vilka poster vi använt och mallar du kan använda för din egen budget.Se: http://onkeltomsstuga.se/manadsbudget/ Där hittar du också våra månadssiffror och andra referenser som hjälper dig att hitta rätt i ditt sparande.

Jag tycker inte att du ska börja med att använda för mycket verktyg eller appar. Det här ska ta lite tid de första månaderna.

Efter några månader kan det vara läge och automatisera mer med program och appar som Smartbudget eller YNAB. Se inlägget som jag skriver i samband med podden för länkar.

Efter att du fört kassabok några månader och försökt förstå var pengarna tagit vägen så finns det lite olika sätt att fortsätta sin resa mot bättre kontroll på.

Alternativ 1) är att göra en budget baserat på de siffror du har. Då sätter du dig ned och krasst räknar på vad du måste göra och köpa. Samt kanske avsätter en viss summa pengar till nöjen osv. På så sätt styr du din ekonomi hemma, när du är ostörd och rationellt och kan fördela ut pengarna för att nå det du tycker är rimlig eller riktig kostnadsnivå.

Det här är bra övning att göra, men det kan vara svårt att hålla budgeten eller hitta rätt nivå. Säg att du lägger 1 000 kronor i månaden på att äta ute och vill justera den till 200 kronor när du gör din budget. Förändringen som krävs i ditt livs- och tankemönster för att faktiskt orka och kunna göra ändringen har du inte hanterat när du gjort budgeten.

Det vi valde var en metod 2) kan vi säga, som innebar att målet var att minska siffrorna till ett minimum och samtidig förstå varför de blivit så stora. Vi satta alltså inga direkta mål – eller, vi hade en idé om var vi ville men fokuserade inte slaviskt på budgeten – utan började mer fila på metoderna för att sänka kostnaderna. Och vi använde kassaboken som ett redskap i det arbete.

I ett sådant här upplägg är det naturligt att ställa frågor som:
Är det billigare att handla på Lidl?
Vilka maträtter är dyra och vad kan vi äta i stället.

Med maten satte vi en sorts budget per dag; vi sa att vi rimligen borde kunna leva på 200 kronor om dagen – eller ännu mindre vilket skulle ge en månadskostnad på cirka 6 000 kronor i månadenf för en familj på sex personer – och började sedan fundera på vilka dagar vi gjorde av med mer.

I själva verket så är kassaboken, och en ganska nördig regelbunden analys av utgifterna, ett sätt att förstärka en feedbackloop, det är ett sätt att skapa återmatning, så att vi agerar och ser ett resultat. Sedan utvärderar vi resultatet och förbättrar oss lite baserat på det. Och så gör vi om det, månad för månad.

Att skapa en återkopplingsloop som är så kort som en dag som vi gjorde med maten är oerhört effektivt. För alkohol så kan jag exempelvis tänka mig att veckovis avstämning är bra.

Så steg nummer två som vi rekommenderar innebär att du väljer att angripa några poster – inte alla – och börjar jobba ner dom. Månad för månad. Börja med de poster som har störst andel rörliga kostnader.

Jag tror det var helt rätt beslut för oss att istället för att göra en sportig budget försökte skapa en loop med ständig förbättring och även om jag inte visste det när vi gjorde valet så visar forskning i samma riktning.

Varje månad ska bli lite billigare än föregående är målet. Det är lätt att vilja göra allt på en gång, men om du kan sänka kostnaderna 1 000 kronor i månaden under ett år så är du snart vid den förändring vi hade på 15 000 kronor i månaden.

På det gör du en sammanställning och översyn över hushållets totalekonomi på halvårsbasis så lever du snart ett annat liv!

Det finns massor att läsa på bloggen för den som vill ha inspiration för att jobba med sin kassabok och sin budget. Samtidigt som det finns massor av spartips kring exempelvis mat och försäkringar. I samband med att jag skriver inlägget som är kopplat till dagens pod ska jag gör en sammanställning med några av de inlägg som är mest populära. Gå därför gärna in på bloggen och titta på detta inlägg för mer läsning om du lyssnat på podden via exempelvis Itunes eller Acast.

Det var allt i dagens podd. Du får gärna berätta vad du tycker och tänker om det jag sagt på bloggen eller i sociala medier.

Ska du dela med dig av det du hört så är det sällan ett bättre tillfälle än just nu då det som vi pratat om här kan användas av de flesta samtidigt som resultaten är både snabba och påtagliga.

Så tipsa kompisen och dela på sociala medier så hjälper du andra att komma i kontakt med poddens budskap.

Och om du inte för kassabok och försöker minska kostnaderna med minst 1 000 kronor i månaden redan så är det dags att börja idag!

Om du vill ha mer coaching igenom din sparresa så går det bra att kontakta mig via mail. Du hittar adressen i bloggens vänstermarginal.

Glöm inte att du kan handla på Apotek365.se med rabattkoden “onkel” för att få 5% rabatt. Själv kommer jag göra en storbeställning på allergimedicin i veckan då jag har något gräs som gör mig härligt snorig och svullen till midsommar.

Besök gärna butiken via bloggens länk, vilket finns i vänster mariginal på onkeltomsstuga.se så stödjer du bloggen och podden samtidigt som du handlar med rabatt.

Tack och hej!

Uppföljning på inlägget om delad vs. gemensam ekonomi – fallgropar, dödsfall vid gemensamma barn

Att vara bloggare är inte alltid rättvist. Ibland lägger jag ner massor av tid och energi på ett inlägg och det tas emot ungefär som en fis i rymden. Ibland så ”snor jag ihop något” lite snabbt och det får värdens genomslag. Senaste – och bästa – exemplet på det var inlägget jag postade här om dagen kring en undersökning om gifta pars synsätt på valet att leva med delad eller gemensam ekonomi. I skrivande stund är det 114 kommentarer till det inlägget och åsikterna spretar åt alla håll och kanter. Jag är ju av åsikten att den naturligaste handlingen är att den dagen man flyttar samman och slår sina ”påsar samman” så gör man det med sin ekonomi också. Många håller inte med. Att bibehålla någon form av kontroll över sin ekonomi är viktigt för många. 

 

 

I det här inlägget tänkte jag skriva lite om problemen som är kopplade till att leva tillsammans men inte ha gemensam ekonomi i juridisk mening. I praktiken är det när vi lever som sambos eller om vi inom äktenskapet gör konstruktioner för att hålla isär ekonomin via exempelvis äktenskapsförord eller bodelning. Problemställningen blir riktigt intressant då vi tar med barn i bilden så det ska vi naturligtvis göra!

Sambor ärver inte varandra om de inte skriver ett testamente där de säger att sambon ska ärva. Det gäller fastän de har gemensamma barn. Barnen ärver i första hand, om de är omyndiga blir arvet spärrat och kommunens överförmyndare ska tillfrågas vid uttag. (källa: http://www.sambolagendirekt.se/sambolagen-vid-dodsfall/)

Jag ska inleda med att säga att jag inte är jurist, och att jag skrivit detta en lördagsmorgon mitt i frukostbestyren, så det kan finnas felaktigheter eller nyanser i det som jag adresserar här som är viktiga och som jag missat. Syftet med inlägget är inte heller att främst vara en faktakälla för de som ska skapa lösningar i privatekonomin utan är mer tänkt att upplysa om potentiell problem och visa på intressanta svårigheter i att ha ett gemensamt liv men sträva efter att hålla isär ekonomin.  

Om du lever tillsammans med någon som du har gemensamma barn med och inte känner att du har kontroll på de frågor och mekanismer som vi diskuterar nedan så bör du söka hjälp hos någon rådgivare! Risken är annars att du eller din partner sitter i ett skitläge när livet ändå är som värst vid exempelvis en förälders död. 

Låt oss gå direkt på ett exempel!

Familjen Hansson/Jönsson är sambos med två barn på 6 respektive 8 år. Dom har inte beaktat några aspekter alls mer än att de äger huset de bor i gemensamt. Det står alltså två personer som ägare till fastigheten med lika ägarandel. Fastighetens värde är 2 000 000. I övrigt så är de stora tillgångarna fördelade enligt följande: 

Herr Hansson äger

  • Halva huset. Värde 1 000 000 kronor. Han har inga lån utan har använt ett arv. 
  • En bil och en motorcykel. Sammanlagt värde 225 000 kronor. 
  • Ett ISK-konto med 125 000 kronor. 
  • Två kapitalförsäkringar i sitt namn med barnen som förmånstagare (rekommenderat sätt att barnspara på av exempelvis Avanza)
  • Ett lönekonto med 40 000 kronor på. 
  • En livförsäkring med barnen som förmånstagare. 

Fröken Jönsson äger

  • Halva huset. Värde 1 000 000 kronor. Hon har lånat 700 000 kronor till sin del. 
  • En sommarstuga hon ärvt av sin farmor. Värde 400 000 kronor. 
  • Ett sparkonto på banken med 10 000 kronor.
  • Ett lönekonto med 30 000 kronor på. 
  • En livförsäkring med barnen som förmånstagare. 

Eftersom parat inte är gifta så har de ansett att det är klokt att spara pengar i barnens namn. Barnen är ju gemensamma så det ”löser allt”. Familjen har sparat till barnen men också tagit av dessa pengar för exempelvis semestrar, cykelköp och möbler med mera till barnens rum. 

Barnen äger

  • De tycker att de har var sin kapitalförsäkring, men i praktiken ägs den av pappa, se ovan.  

Nu får Herr Hansson en planka i huvudet på jobbet och dör ”knall fall”. Vad händer?

Jo barnen ska ärva sin far och arvet ska skiftas ut nu! Barn kan inte äga egendom utan tillgångarna ska skiftas ut i pengar. Om Fröken Jönsson ska kunna bo kvar och ha kvar bilen så måste hon lösa ut barnen. I praktiken så innebär det att hon ska ut med cirka något över 1 000 000. Kanske så mycket som 1 300 000 för att familjen ska kunna bo kvar och ha sin bil kvar och fortsätta leva ungefär som tidigare. Men hon har ju lite pengar som kan hjälpa henne över det värsta väl? Dels de pengar de hade och dels mannens livförsäkring, eller?

De likvida medel – inklusive ISK pengen – som Herr Hansson äger förs över till barnen, inklusive barnens sparkonton, för att ”knytas” till barnen och den förmyndare som nu kliver in i familjen och bevakar barnens ekonomiska intressen. Även livförsäkringen är knuten till barnen och det beloppet hamnar under förmyndarens förvaltning. 

Herr Hansson kan vara trygg i sin grav att hans pengar inte hamnar i sambons händer och slösas bort, kanske tillsammans med en ny man, utan kommer sina barn tillgodo direkt. Men han har också vinnlagt sig om att barnens trygghet här och nu är som bortblåst för mamman kan inte upprätthålla det liv de har idag, trots livförsäkringar och i sin helhet väldigt god ekonomi. Barnens framtid hanteras nu via en förmyndare som även om hen inte är ond inte kommer, eller kan, köpa vare sig hus eller bil till familjen. Det är rimligt att tro att familjen får flytta i detta läge. 

Gifta par med äktenskapsförord kan skapa samma kaos i sin ekonomi om de har barn. 

Vad kunde paret gjort för att underlätta för den vuxne som är kvar efter någons död? Jo, de kunde ha:

  1. Skrivit inbördes testamente – de vuxna ärver varandra. 
  2. Tecknat livförsäkringen korsvis så att pengarna faller ut till partnern, inte barnen.  
  3. Haft pengarna i kapitalförsäkring med den andra vuxna som förmånstagare.
  4. Gift sig utan äktenskapsförord. 

Den som har tillgång till rådgivning i försäkringsfrågor kommer märka att alla råd går i en riktning när man har barn: säkra att den vuxne som är kvar får så stor andel av tillgångarna som möjligt vid dödsfall. 

Här uppstår ju en intressant fråga för de som lever tillsammans, och har gemensamma barn, men som har skild ekonomi på grund av att tilliten till partnerns ekonomiska förmåga saknas. Sätter ni familjen i knät på en förmyndare om ni dör?

Det här är ett ganska enkelt och tacksamt exempel. Men det går att fundera på andra scenarion som blir mer etiskt och moraliskt kniviga. Låt säga att ett par utan barn köper ett hus som de är väldigt förtjusta i och att de flyttar dit i 40-årsåldern. Vidare antar vi att hon har en historik där hon har en förmögenhet med sig sedan tidigare, från ett förhållande där hon också har barn. Av det skälet kan hon tänka sig att köpa huset helt för egna pengar men hon vill hålla ekonomin skild.  

Paret bor där tillsammans i mer än 20 år. De bygger upp sina liv kring huset och har sina vänner i omgivningen. När kvinnan dör på sin 65-årsdag så står i princip mannen bostadslös men barnen får ärva. Är det så det blir när man lever ett liv tillsammans?

Delad eller gemensam ekonomi?

Placera postade just en notis med följande rubrik ”Drastisk minskning andel par med gemensam ekonomi”. Ursprungligen kommer resultatet från en undersökning Nordea genomfört.  Följande är saxat från notisen:

Bland gifta par har andelen som har helt gemensam ekonomi sjunkit från 70 till 51 procent under den senaste sjuårsperioden. Bland sambopar har motsvarande andel minskat från 38 till 24 procent.

51% av de gifta paren har gemensam ekonomi!? För mig låter det helt sjukt. Själva giftermålet innebär att paret i någon mening bildar en juridisk enhet. För mig räcker det i princip att om vi lägger oss i samma säng på kvällen så lägger vi också pengarna i samma pott vid löneutbetalning. Att inte göra det som gifta måste bygga på någon typ av missförstånd, eller?

Jag kommer tänka på ett par vi umgicks lite med långt tillbaka under studietiden. Han jobbade och tjänade pengar och hon var student. De ville åka på gemensam semester men hon kunde inte spara ihop till sin del så han gick ut och köpte nya fälgar till bilen för de pengar ha sparat ihop. Han hade så det räckt till hennes del också, ”men det var inte så det fungerade” i den relationen.

Ja, för mig följer gemensam ekonomi av beslutet att leva tillsammans även om jag förstår att det kan uppstå situationer där separat ekonomi minskar friktionen mellan två som lever tillsammans. Men att lösa problem genom att sitta och hålla på sin lilla pengahög för sig känns lite som att komma överens om att sterilisera sig så man inte blir gravid med någon utanför förhållandet.

In och rösta!

Har ni delad eller gemensam ekonomi?

Resultat

Loading ... Loading ...

 

 

Vad säger ni?

Men om man bara sparar, vad blir det då kvar av livet?

Jag har en arbetskamrat som är som jag för knappa 10 år sedan.

Han har snygga kläder. Han är vältränad och igång. Han springer halvmaratons och är i farten. Han har fin ny bil och han är full av energi. Semestrarna med barnen gör sig fantastiskt bra på sociala medier. Sa jag att han har många barn? Vacker ung fru och fantastiskt hus? Och så är han en bra bit i karriären!

 

 

Här sitter jag och delar ut råd. Fetare än någonsin. I trasiga kläder. Jag cyklar på sin höjd till jobbet och när jag inte cykelpendlar så sitter jag och skriver framför en dator. Jag klagar ofta över att jag är för trött och slö och som grädde på moset – eller om det är lök på laxen – så meddelade Facebook häromdagen att jag inte varit aktiv alls på tre veckor och faktiskt borde skärpa till mig! Mina barn är odågor, min sambo är inte så ung längre och det hus vi ska flytta till saknar rinnande vatten och avlopp. Min karriärsutveckling kan mest liknas vid urinstrålen på en gammal man. Det är inte ens en båge med en eventuellt höjdpunkt någonstans innan den sakta sänker sig mot marken. Nej, det är en deprimerande droppande resa mot botten! 

Jag känner mig lite som de feta och otränade LCHF-prästerna som svämmar över webben med sina råd. Följer man deras kostråd ska man bli smart, snygg, frisk och smal. Att dom själva är sjuka och feta, samtidig som många verkar ha svårt att  ta sig igenom en gymnasieutbildning, ska man bortse från.

Läser du här är du lurad helt enkelt! Eller så kanske du är en av få som insett ironin och läser här lite som en ”freak show”!

Om det finns något som är bättre i mitt liv jämfört med min arbetskamrat så är det väl i så fall det faktum att jag sitter i en arbetsyta med fönster. I övrigt har jag gjort allt bakvänt!

Ja, förresten. Min jobbarkompis har tagit ut sin nya bil som förmånsbil. Inte nog med att han får betala dyrt för ny bil, han har dessutom bundit upp sig i ett trepartskontrakt där ett av villkoren är att han ska fortsätta jobba kvar på samma arbetsplats han är nu. Annars uppstår merkostnader och strul! Att ta sabbatsår från månadskostnaderna kan han fetglömma!

Sedan var jag inte riktigt ärlig. Visst är jag tjock och otränad idag, men jag har faktiskt hållit på med lite andra grejor ett tag som varit riktigt kul. Så jag har fått prioritera, men jag har inte haft tråkigt när jag tränat mindre. Inte heller är avsaknaden på träning eller min svåra fetma ett direkt kopplat till min snållivsstil. Snarare har jag fått större möjligheter i mitt nya varande. Och jag tror ingen skulle anse att jag var energilös faktiskt.

Förresten så träffades vi på firmans gym för ett tag sedan. Min jobbarkompis var tvungen att stressa rätt rejält för att hinna med allt. Det är jag färdig med. Att klämma in saker i vardagen var och varannan dag kan någon annan göra. Inte jag! Dessutom är det en omöjlig riktning att jobba för mer familjeliv, karriär och fantastisk fritid med träning och aktiviteter. För någonstans tar någon resurs slut. Vem ska då ge väg?

 

 

Jo, sedan tar jag ju sabbatsår för att umgås med barn och sambo nu. Och för att träna. Det kanske ska vara med i ekvationen.

Vad blir det kvar att prata om? Karriären kanske? Min kamrat har precis som jag obefintlig möjlighet att karriärsplanera. Och han är inte i någon verksamhet med momentum så han kommer inte komma någonvart genom att jobba vidare där han är nu. Snarare tvärt om! Han får vara glad om han kommer ut ur rummet utan fönster innan han dör om han inte aktivt söker jobb. Han har tagit på sig extra ansvar och satt sig själv i en återvändsgränd. Nitlott?

Ja, var hamnade vi nu?

Jag har faktiskt ingen aning om jag ska vara ärlig. Så olika men ändå så lika. Förut, när jag var som min kamrat, så använde jag min energi, min tid och mina pengar till att försöka pressa fram ett bra liv med målet att vara lycklig.

Nu gör jag lite annorlunda. Nu går jag direkt på kärnan. Jag söker svaret på min egen fråga: ”Vad är det jag behöver för att vara lycklig” och så försöker jag fixa det på enklast möjliga vis! Det fungerar bra än så länge och så har jag blivit miljonär på köpet!

Frågor på det?

Podcast: Avsnitt 14 – Vara glad och nöjd som uteliggare

Jag brukar ibland säga att jag skulle vilja vara så fri i tanken att jag inte skulle se på ett liv som uteliggare som ett problem. Jag säger det naturligtvis för att provocera lite, men inte bara. Det ligger faktiskt en insikt bakom. Nämligen den som är kopplad till våra egna krav på tillvaron. Det är det avsnitt 14 handlar om!

Vill du fortsätta att lära dig mer och fundera kring dina egna tankar och krav? Gå gärna in och titta på Charlottas Överlevnadsguide och avsnittet där hon pratar om tankar som sticker iväg: Du kan tänka dig bort från rädsla!

Prenumerera via Itunes eller Acast

Musik

Ukulele Hakuna Matata by HookSounds http://www.hooksounds.com/

Creative Commons — Attribution 4.0 International — CC BY 4.0

Podcast: Avsnitt 12 – Nöjeskartan

Nöjeskartan är ett sätt att se vad livet erbjuder mer än konsumtion. Nöjeskartan gör det till och med möjligt att hitta områden som ska ha högre prioritet en handla och jobba. 

 

Prenumerera via Itunes eller Acast

Musik

Ukulele Hakuna Matata by HookSounds http://www.hooksounds.com/

Creative Commons — Attribution 4.0 International — CC BY 4.0

Podcast: Avsnitt 10 – Risk och försäkringar i privatekonomin – Är det dags att bind räntan?

Dagens avsnitt handlar om risker i privatekonomin och om hur vi kan hantera dessa. Dagens exempel är kring rörlig eller bunden ränta. 

Detta inlägg kommer uppdateras med mer information och länkar när jag får bättre bredbandsuppkoppling i nästa vecka. 

 

Prenumerera via Itunes eller Acast

Musik

Ukulele Hakuna Matata by HookSounds http://www.hooksounds.com/

Creative Commons — Attribution 4.0 International — CC BY 4.0

Kanske mitt största misstag …

… var när jag var klar med studierna och började jobba, tänka och leva som alla andra!

Naturligtvis är det ingen katastrof att vara som alla andra. Inte heller ångrar jag valen kring karriär och privatliv i sig. Men jag ångar att jag inte haft större fokus på att bygga mitt imperium. Jag klev glatt in i rollen som löneslav! Jag borde klivit in i rollen som individkapitalist.

 

 

”Varför äter du för 10 000 kronor i månaden”, frågade jag en kille på ett träningsforum.

”För jag vill inte leva Såsseliv” svarade han.

Visst kan vi odla egot genom att äta oxfilé och köra rödvin några gånger i veckan, men då är risken att även den välavlönade blir löneslav hela livet. Frågan är om inte det är grunden i Såsselivet?

Jag skulle  blivit kapitalist direkt efter skolan, inte för pengarna i sig, utan för det pengarna för med sig. Det är den största lärdomen jag gjort. Det är inte handla och spenderar pengarna som är det viktiga, det är använda dem för att skapa en grund för sig själv. Efter det handlar det om att försöka få den grunden att växa. Pengarna, tryggheten och konsumtionen kommer sedan ur den plattformen man skapat. Glädjen får man under tiden hitta någon annanstans. Det är inte så svårt!

Varför berättade ingen det här? Eller gjorde de det men jag inte förstod?