Onkel Toms stuga

Rikast är den vars nöjen kostar minst

Meny Stäng

Kategori: Övrigt (sida 1 av 6)

Vad finns det för strategier och livsfilosofier för oss som vill komma ur ekorrhjulet?

Från dagens podd och inlägg
Inlägg innehåller inledningen från dagens podd som också finns som textinlägg på Patreon. Inlägget i sin helhet är tillgängligt för de som stödjer podden och bloggen där.

Jag är uppväxt i ett konsumtionssamhälle, i en familj som trodde på konsumtion. Några av de vuxna jag träffat, som har färgat mitt liv och som jag tycker varit de mest intressanta och inspirerande personerna, har varit det främst genom att de konsumerat. Inte alltid vräkigt och stort utan ofta kul och klokt. Men likväl, konsumtionen har varit det som gjort skillnad.

Jag som person är fysisk – vilket ungefär innebär att jag hellre gör än tittar på – och jag är tävlings- och karriärsinriktad. Jag älskar att bli bekräftad och delar av mig står gärna i fokus. Som grädde på moset har jag och min sambo haft väldigt god köpkraft de senaste åren.

 

 

I det här sammanhanget har jag tyckt att konsumera – prylar, tjänster och upplevelser – har varit en bra strategi för livet!

Men nu när jag närmar mig 50-årsåldern så tycker jag, som alla vet som hängt med ett tag, att problemen med mitt sätt att konsumera ligger i att resultaten inte motiverar kostnaden.

Den naturliga frågan för mig blir då: hur ska jag leva livet? Finns det mönster, strategier eller förebilder som kan ge mig stöd i jakten på ett annat sätt att göra saker och ting på?

Vi ska närma oss den frågan från mycket hög höjd i dagens podd. Filosofiskt och abstrakt. Inte för att det är bättre så, utan för att vi ska inventera verktygslådan idag snarare än snickra.

Snickra ska vi göra i senare avsnitt.

Du läser eller lyssnar vidare här!

Tack för all positiv feedback kring podden!

Stort tack till alla som skrivit positiva kommentarer kring podden. Vi ska strax återgå till det normala här på bloggen, jag håller på med att slutföra Onkel Toms stugas manifest som jag tänkte släppa i helgen!

Jag ska forma texten i form av en e-bok och läsa igenom materialet en gång till, sedan åker vi. Först ut att ta del av materialet blir Patreonföljare och de som läser nyhetsbrevet (se sidfoten för anmälan). Sedan kommer ett inlägg och mer information på bloggen i början på nästa vecka.

Jag ska bara kort ge er lite information som relaterar till det som vi pratar om när vi pratar om podden.

Den första jag vill säga är att jag är otroligt tacksam för alla som läser och lyssnar på det jag gör. Det är fantastiskt att få möjligheten att skriva och ha människor som läser och ger respons på det jag gör.

Det finns två skäl till att vi debatterar poddens varande. Det ena skälet är att formatet delar bloggens följare i två kategorier – för och emot – som verkar vara ungefär lika stora. Det är dessutom uppenbart att det podd-formatet är svårt att marknadsföra, vilket i sig gör det tufft att föra ut budskapet och det material jag gör. Här är exempelvis en bild tagen från Facebook som visar statistiken för två inlägg som postats efter varandra.

Antalet visningar och interaktioner med inlägg på Facebook.

Inlägget ”Sadla om” har 1 900 personer sett, 294 personer har aktivt interagerat för att läsa mer och 60 personer har gett tummen upp, delat eller kommenterat. Inlägget ”Sadla om” är textbaserat med en bild till. Dagen innan postade jag en länk till dagens podd. Det inlägget nådde 306 personer. 12 personer klickade vidare på länken och 5 personer gav någon form av respons.

 

 

Vi ska inte gå in på Facebooks algoritmer för att föra fram material till sina användare men allt hänger samman. Ju fler som gillar, ju fler visas inlägget för. Ju fler som ser inlägget ju fler gillar.

Statistiken innebär inte automatiskt att jag ska sluta att podda. Men den visar på problematiken med att ha podden som primärt media. I andra vågskålen finns naturligtvis att de som gillar formatet faktiskt gillar materialet. De låter det inte bara flimra förbi lite slött.

Det andra som påverkar oss alla är att det behövs något material som håller samman bloggen och podden bättre. För mig hänger väldigt många inlägg samman, men för många gör de det inte. Sättet jag tänkt möta detta innebär bland annat att jag kommer göra en del mer genomarbetat och komplett material. Men det kommer inte självklart vara tillgängligt gratis.

Den tredje faktorn, som samverkar med allt ovan, är att jag inte kan eller vill blogga och podda gratis längre. Det är ett personligt val, baserat på min situation och på det jag vill göra. Men lika relevant är att för få tillskriver fritt material något speciellt värde. I synnerhet inte om det kommer bit för bit på en blogg eller podd. Det är synd men också en realitet!

Det här innebär att jag fokuserar på att producera mer komplett material, men att det innebär inte automatiskt att jag har mer att dela med mig av fritt på podden.

Då tänkte jag att vi skulle göra så här!

Ni som gillar podden gör det i så hög utsträckning att ni stöttar mig i det jag gör. Det kan vara genom att hjälpa till att jobba (klippa, ordna gäster, tipsa om sponsorer …) eller genom att betala för materialet. Om tillräckligt många stöttar  mig i det jag gör så finns det inget behov av att göra skillnad på material. Då gör jag det jag gör och förmedlar det till er i den takt jag hinner med. Primärt på podden men även i bloggen. Stöttar ingen mig så skriver jag en bok så får du köpa den när den är klar om du är intresserad. I det sammanhanget är jag tveksam till att fortsätta podda.

Inget är svart eller vitt, men podden är den del som kan göra all skillnad här. Frigör jag tiden kommer jag snabbare fram med annat material. Har podden stort värde för er – och ni visar det – så har ni visat hur ni vill ha materialet. Då gör vi podd!

Patreon vill räkna i dollar. Jag brukar lite förenklat tänka att två dollar motsvarar priset av en kvällstidning. För det priset, en gång i veckan, får du tillgång till allt jag gör, ofta i både inläst form och i text. Är du en fan av det jag gör så ber jag dig överväga att följa mig några månader på Patreon, för att se var vi hamnar.

Just nu behöver jag att mina fans köper muggen, tröjan, boken, podden och den lilla nallen som har en Onkel Toms mössa. Men det är väl det man har fans till, eller? 🙂

Igår skrev jag lite lösa tankar på Patreon.

Er feedback på podden är rätt tydlig!

Tack till alla som hört av sig, kommenterat och kommunicerat på sociala medier. Bilden i inledningen kommer från en omröstning jag haft på Twitter och den speglar ganska väl det jag redan visste.

 

 

Endast 50% av de som svarat är positiva utan förbehåll. Det är ungefär 100 personer.

Den som retweetat inlägget är jag själv. Ingen har gillat.

Nästa vecka blir det podd. Jag kommer då diskutera framtiden!

Tack för er feedback!

Ingen podd denna vecka – men jag behöver din feedback

Jag ska jobba några dagar med lägenheten den här veckan, så det blir tyvärr ingen podd i morgon. I stället tänkte jag be om din feedback och dina råd kring poddens framtid.

Inför hösten finns det massor av – som jag tycker – intressanta uppslag att göra podd på. Jag tänkte ge mig själv och vårt liv här något avsnitt till. Då har ni fått höra om mitt misslyckade jag, fått en presentation av mig själv och så gör jag ett avslutande inlägg kring varför vi valde sabbatsår och vilka alternativ vi valde mellan, tänkte jag.

Efter det har jag planer på en miniserie om livsstrategier. Jag har skrivit en liten ebok om den livsstrategi jag följer – jag kallar den för mitt Manifest – som bara är några dagar bort. Det är ett material som jag kommer tillhandahålla gratis här och jag tänkte ha manifestet som utgångspunkt för en serie, som bland annat ska behandla stoicism, minimalism och Transcendentalisterna.

Utöver det har jag tre intervjuer som jag gärna skulle vilja göra. Det har varit svårt att jobba med andra när jag själv varit uppbunden som jag varit tidigare, men nu är ju den begränsningen borta.

Det finns massor av uppslag utöver det. Här är några exempel:

  1. Granskning av investeringsråd som innehåller trädinköp i Afrika och guldinköp i Auvesta AG.
  2. Utdelningsinvestering bättre än annan investering?
  3. Återbesök med några av de jag tidigare intervjuat.

Samtidigt ska jag vara ärlig och säga att jag är tveksam till att driva podden vidare. Det är bloggens guldkorn och gökunge i ett.

Guldkorn för att den når cirka 1 000 lyssnare per avsnitt och vecka. De flesta får innehållet i sin mobiltelefon och tar till sig materialet i ett helt annat sammanhang än bloggen. 1 000 personer är inte dåligt att nå med ett inlägg för en blogg som Onkel Toms stuga. Med 25 avsnitt publicerade närmar sig antalet totala nedladdningar 40 000!

Gökunge är det för att arbetet med podden tar tid. Otroligt mycket tid och avkastningen på instoppad tid är liten. I det här sammanhanget så är avkastning inte enbart en ekonomisk fråga, utan handlar främst om att:

  • Podden inte driver något engagemang från er. Det är dödstyst i kommentarsfält och på sociala medier. På Facebook passerar skörden av en rödbeta ett poddinlägg med hästlängder i engagemang.
  • De flesta verkar inte tillskriva det jag gör något vidare ”värde”. Materialet delas lite. Om någon lyfter upp bloggen i jämförelser på nätet så passerar ett omnämnande ofta förbi som ”jaha” – det finns alltid amerikaner som är så mycket bättre – och inläggen skapar sällan spin-offs i form av inlägg å andra bloggar.
  • Tillväxten i lyssnarantal är lågt. Om något har det  snarare varit en liten nedgång under sommaren.
  • Som lök på laxen! Det svårt att tjäna en krona i form av automatisk annonsering som på bloggen. I stället kostar det att driva podd.

 

 

Tittar vi på mitt försök med ekonomiskt stöd via SMS och Patreon så säger nätet att det är rimligt att räkna med att 1-3% av lyssnarna blir stödjare av en podd som Onkel Toms stuga. Idag är antalet stödjare på Patreon tre. Antalet som SMSat ett bidrag är mer är knappa tio. Så vi ligger inom intervallet, om än något lågt!

Sammanfattningsvis: det finns de som gillar det jag gör, men det slår inga gnistor!

Vad tycker du?

Hur går vi vidare? Jag vill höra dina åsikter och dina förslag. Här är några punkter jag funderar runt som kan starta din tanke:

  1. Vad borde jag som poddare utveckla?
  2. Är podden för otydlig? Ska den kanske byta namn och få en tydligare form?
  3. Längd och form?
  4. Finns det intressanta samarbeten som jag borde undersöka och utveckla?
  5. Vill du hjälpa till? Ta fram material? Göra delar av avsnitten? Jobba med ljud och klippning? Ta tag i annonsförsäljning?
  6. Vilket innehåll skulle du vilja se?

Eller var ärlig och säg till om du tycker att vi ska låta podden somna in och gå vidare med andra former och format?

Det går bra att maila mig synpunkter om du inte vill vara öppen med din feedback: onkel.tom.blogg@gmail.com

Bara en sak till! Jag har fått förslaget – rätt många gånger nu – att jag borde göra podden med Fantastiska Farbror Fri. Ni som tycker det får gärna utveckla hur ni tänker er formatet.

Relevant läsarfråga: Vad är det för tanke bakom de videos jag lägger ut?

Impalamamman skriver så här i en kommentar:

Men dina videor vart vill du med dom? Jag njutar av när du berättar något. Och vanligtvis njutar jag av långsamma videor som den om veden. Men de är för långa och man vet aldrig om du plötsligt börjar att prata igen. Jag skulle önska att du typ sa, idag har jag huggat för hand såhär så det ut:… Och då kan man själv värdera om man vill använda 10 minuter på det.

Det här är ju en högst relevant fråga faktiskt! Jag försökte besvara frågan, men svaret blev långt och allmängiltigt, så jag gör det till ett eget inlägg.

Tala gärna om vad ni tycker och tänker om videos från vardagen med kaninjakter och vedhuggning.


I olika blogginlägg och i poddarna så försöker jag aktivt vända mig till dig som läser och lyssnar med en berättelse. Jag har en idé om vad jag vill kommunicera men försöker också aktivt möta behoven och förväntningarna ni har som lyssnare.

Men de videos jag gör är främst ett sätt att fånga vår vardag. Som den är. Det finns massor att lära kring videoberättandet för mig, men jag kan redan nu säga att tanken och budskap inte alls är självklar i varje videoinlägg. Inläggen är en berättelse i sig. Jag kommer försöka lära mig berätta, med hjälp av video, på bästa möjliga vis. Men det kommer växa fram. Men det kommer aldrig bli en introduktion av videon, som jag exempelvis gör i poddinläggen.

Jag gör det jag kan med de medel jag har. Vilket innebär taskigt ljud, skakande bild och bilder fångade i flykten. Om ni jämför det med kvalitén på vissa av mina blogginlägg så devalverar det säkert er upplevelse och känsla för det som görs här.

Tyvärr tycker jag ni missar lite av poängen med hela mitt budskap i det. Ni missar nämligen möjligheten att följa med i en förändring och utveckling. Jag har som ambition att göra det jag gör, på exempelvis bloggen, på bästa möjliga vis. Men jag har också ett krav och en önskan om att göra; med de verktyg och kunskaper jag har.

En tripod, extern mikrofon och bättre selfiestick, kanske med gyro, skulle öppna för nya möjligheter kring videoarbetet. Men de pengarna finns inte.

I grund och botten handlar förändring och utveckling om att börja någonstans. Att treva sig fram. Jag presenterar inte bara det färdiga resultatet här. Jag visar också processen att lära sig. Och att faktiskt göra. Inte köpa; utan göra! Det ser ut så här. Lite trevande. Lite experimenterande.

Var allt det här tar vägen vet jag inte riktigt. Det får ni som läser, lyssnar och tittar avgöra till viss del. Men det jag gör är inte helt ”random”.

I korthet så ser strategin faktiskt ut som följer:

Bloggen kommer inte längre vara det som ständigt står i centrum. Vissa inlägg och vissa diskussioner kommer ske enbart på sociala medier, främst Facebook och Twitter.

Ni som gillar att läsa och lyssna till det jag skriver kommer märka att jag eftersträvar en mer riktad och ”tajtare” kommunikation. Jag kommer använda nyhetsbrev och e-böcker mer. All information kommer inte heller vara tillgänglig helt fritt eller öppet.

Du kanske undrar varför vi ska ändra? Svaret är att någon form av förändring måste ske. Att bara blogga som jag gjort tidigare har nått vägs ände. Dels för att bloggen inte når ut på det sätt som jag önskar, dels för att den inte möter de tusentals människor som faktiskt är här, varje vecka, på ett speciellt bra sätt.

I det här sammanhanget kommer det finnas en massa vardaglig information, för dig som vill se mitt nya liv. För dig som vill ha en bakgrund, som lärt känna oss och vill följa mig och min familj. Här hamnar de flesta videos av karaktären ”jaga kanin”.

Om du är här för ren destillerad information så har de kanske ringa värde. Men idén med det jag pratar om här är ju inte att bara basunera ut mina idéer. Det är ju också att ge er möjligheten att relatera till det jag säger. Då är sammanhanget, den jag är och min dag och vardagen faktiskt viktig. Jag skulle säga att det till och med är en brist i den tidigare bloggens historia om mer än 500 inlägg, att möjligheten till att relatera till mig är liten.

Så isolerat till en video så finns det mycket att slipa på, men sammanhanget tycker jag idag fungerar bättre än tidigare.

Hur tänker ni?

För er som vill ha nyhetsbrevet så anmäler ni er nedan!



Vill du vara med och ta fram Onkel Toms stugas manifest?

God morgon! Jag har jobbat lite med en lite längre text som har arbetsnamnet Onkel Toms stugas manifest. Tanken är att fånga huvuddragen i det liv som jag förespråkar här.

Det är ingen bok utan omfattningen är cirka 10 sidor som ska vara ganska lättlästa. Ditt bidrag är främst att väldigt kritiskt granska texten utifrån dina preferenser. Jag vill ha synpunkter på dokumentet som helhet såväl som språket och stavning.

Skicka mig ett mail på onkel.tom.blogg@gmail.com där du kort förklarar vem du är och varför du gärna skulle hjälpa till. Jag har ingen aning om intresset för en sådan här ”grej”. Jag har tänkt att vi skulle vara max fem personer och att vi använder en sluten grupp på Facebook för att kommunicera.

Kan det vara något?


Från det ena till det andra! Bloggens nya skepnad börjar ta form. På grund av teknikproblemen jag haft så blev det här en lite märklig övning där jag får introducera designen och rätta fel här live på något sätt. Alltsammans blev också mycket mer stressat än jag räknat med. Men det ni ser nu är någon sorts första utkast.

Det är en viktig del som återstår att fixa och som jag är osäker på om det här upplägget tillåter, så än kan mycket ändras men jag tar gärna er feedback redan nu.

Välkomna – Ni som kommer hit för första gången idag känner mig nog

Ett extra stort hej till dig som är här för första gången idag eller under midsommarhelgen. Chansen är ganska stor att du känner mig och kanske min familj. För idag, den 22 juni 2017, så skickar jag ut det klassiska ”tack för mig” brevet på jobbet med en länk hit. Samtidigt informerar jag mina vänner på Facebook om vad vi gör och hur man kan följa oss.

För oss är det ett streck i sanden. Idag skapas ett före och ett efter. Den här bloggens 488 inlägg, 5 406 stycken kommentarer och 17 st podcasts handlar om ekorrhjulet och vårt försök att ta oss ur det. Bloggens namn är inspirerat av boken som beskriver slaveriet och jag tänkte en gång i tiden att jag skulle göra en modern variant i bloggformat om mitt och vår familjs strävan efter ett liv i frihet.

Bloggen har kommit att handla om så mycket mer. Den handlar idag om frihet och att göra det mesta möjliga av livet. Och nu kommer en hel del av tiden gå åt till att beskriva vårt liv på en liten gård i Småland. Där jag och min sambo leva med våra fyra barn i två år, till att börja med.

Många av er kommer bara besöka bloggen vid ett tillfälle, rynka på näsan och gå vidare. Men ge gärna bloggen en chans. Det är en av de större bloggarna i sitt slag och det vi pratar om här gör skillnad. Och det gör det snabbt!

Får tacka för all hjälp jag fått av dig, tips osv. Från att ha varit en kille som bränner hela lönen och inte ”ser” vad jag skulle kunna spara in på. Detta året ser ut att hamna på ca 40% sparkvot och nästa ca 55%. Mest intressant är väl att kostnaderna gått ner 30% pga andra prioriteringar, val och omförhandlade abonnemang mm. – Från läsarbrev i veckan som gick.

En bra introduktion till bloggen kan vara att lyssna på när jag var med i Sparpodden i vintras. Ett avsnitt som bara på Soundcloud haft mer än 25 000 nedladdningar.

Ni som tycker det här är intressant gör bäst i att följa bloggen på Facebook, eller på Twitter. Följ gärna båda då de används väldigt olika. Och så tycker jag ni ska läsa och lyssna på det som finns här redan naturligtvis!

Hänge med!

Flyttbestyr, hackad blogg, krångel med tekniken och ungjävlar som gör en vansinnig …

Vi flyttar den här helgen. Vi började i fredags när Gud helt öppnat alla fördämningar och lät himlen falla fritt! När det inte regnade så var det varmt och åskklibbigt och vi blev lika dyngsura, trots uppehållet, av vår egen svett.

I går åkte jag och slängde vår tvättmaskin – den har lämpligt lagt av lagom till vi ska flytta – för att sedan åka och köpa en ny. Efter den lilla avstickaren var vi tillbaka i flytträsket. Massor av plock och fix ledde till att vi hade en snudd på färdigpackad bil fram mot kvällen. Kvar är köksbordet jag sitter vid nu och vår dubbelsäng. Sedan är lägenheten tom.

De grejorna ska vi lasta nu på förmiddagen för att sedan åka med sista varvet möbler till Småland. Sedan är möbelflyttandet över och kvar är städning och lite fix.

När jag inte var igång och bar och stuvade i går så pillade jag lite med bloggen. Jag hade fått lite hjälp av webb-hotellet att felsöka i veckan som gick och de hade pekat på att jag hade filer som kunde vara ”elaka och skadliga” på servern. Så var det förmodligen, men det som sänkte bloggen verkar vara ett problem med podcast-pluginen jag använder.

Att skriva och posta inlägg, som jag gör nu exempelvis, sker i ett väldigt enkelt och rättframt tekniskt ramverk. Poddar lever ett betydligt mer avancerat liv.

Själva filen du spelar när du lyssnar på en podd här ligger på en separat tjänst och server. Men bloggen Onkel Toms stuga är den som distribuerar underlagen till Acast och ITunes så att ni som spelar upp inläggen i era mobiler ska se att det kommit ett nytt avsnitt. Den delen fungerar just nu inte.

Så helgen har varit lite av en prövning men oväder, krånglande teknik, skyfall, träningsvärk, skavsår, trasig tvättmaskin, ömma händer och ständigt genomsvett är bara grunden i grytan då den här familjen kokar något. Vi spetsar till det med fyra barn som driver varandra, och oss vuxna, allt närmre kollapsens brant. Det är som smågrabbarna fått lite extra kraft i stämbanden nu när de nakna väggarna och parketten studsar ljudet och ser till att inget av vrålet går förlorat på sin väg mot örat. Det är familjekryddan som gör att den här grytan får sting!

I går kunde inte barnen leka ute utan fotboll exempelvis. Bollarna åkte med i fredagslasset och var därför inte tillgängliga. Tråkigt för nu blev det skitmycket trassel kring det och det hade ju varit roligt att ha bollarna här när de skulle användas för första gången på tre år. Men men!

Snart packar vi ned tv:n. Då jävlar då blir familjelyckan total!

Nej, vi har inte fått lägenheten såld! Men vi har bytt mäklare och han vill möblera upp lägenheten lite flådigt för den nätta summan 15 900 kronor för att underlätta försäljningen.

Tanken att barnen skulle kunna ingå i lägenhetsaffären vid rätt pris har slagit mig.

Det är tur att man har en positiv grundsyn! 🙂

Uppföljning på inlägget om delad vs. gemensam ekonomi – fallgropar, dödsfall vid gemensamma barn

Att vara bloggare är inte alltid rättvist. Ibland lägger jag ner massor av tid och energi på ett inlägg och det tas emot ungefär som en fis i rymden. Ibland så ”snor jag ihop något” lite snabbt och det får värdens genomslag. Senaste – och bästa – exemplet på det var inlägget jag postade här om dagen kring en undersökning om gifta pars synsätt på valet att leva med delad eller gemensam ekonomi. I skrivande stund är det 114 kommentarer till det inlägget och åsikterna spretar åt alla håll och kanter. Jag är ju av åsikten att den naturligaste handlingen är att den dagen man flyttar samman och slår sina ”påsar samman” så gör man det med sin ekonomi också. Många håller inte med. Att bibehålla någon form av kontroll över sin ekonomi är viktigt för många. 

 

 

I det här inlägget tänkte jag skriva lite om problemen som är kopplade till att leva tillsammans men inte ha gemensam ekonomi i juridisk mening. I praktiken är det när vi lever som sambos eller om vi inom äktenskapet gör konstruktioner för att hålla isär ekonomin via exempelvis äktenskapsförord eller bodelning. Problemställningen blir riktigt intressant då vi tar med barn i bilden så det ska vi naturligtvis göra!

Sambor ärver inte varandra om de inte skriver ett testamente där de säger att sambon ska ärva. Det gäller fastän de har gemensamma barn. Barnen ärver i första hand, om de är omyndiga blir arvet spärrat och kommunens överförmyndare ska tillfrågas vid uttag. (källa: http://www.sambolagendirekt.se/sambolagen-vid-dodsfall/)

Jag ska inleda med att säga att jag inte är jurist, och att jag skrivit detta en lördagsmorgon mitt i frukostbestyren, så det kan finnas felaktigheter eller nyanser i det som jag adresserar här som är viktiga och som jag missat. Syftet med inlägget är inte heller att främst vara en faktakälla för de som ska skapa lösningar i privatekonomin utan är mer tänkt att upplysa om potentiell problem och visa på intressanta svårigheter i att ha ett gemensamt liv men sträva efter att hålla isär ekonomin.  

Om du lever tillsammans med någon som du har gemensamma barn med och inte känner att du har kontroll på de frågor och mekanismer som vi diskuterar nedan så bör du söka hjälp hos någon rådgivare! Risken är annars att du eller din partner sitter i ett skitläge när livet ändå är som värst vid exempelvis en förälders död. 

Låt oss gå direkt på ett exempel!

Familjen Hansson/Jönsson är sambos med två barn på 6 respektive 8 år. Dom har inte beaktat några aspekter alls mer än att de äger huset de bor i gemensamt. Det står alltså två personer som ägare till fastigheten med lika ägarandel. Fastighetens värde är 2 000 000. I övrigt så är de stora tillgångarna fördelade enligt följande: 

Herr Hansson äger

  • Halva huset. Värde 1 000 000 kronor. Han har inga lån utan har använt ett arv. 
  • En bil och en motorcykel. Sammanlagt värde 225 000 kronor. 
  • Ett ISK-konto med 125 000 kronor. 
  • Två kapitalförsäkringar i sitt namn med barnen som förmånstagare (rekommenderat sätt att barnspara på av exempelvis Avanza)
  • Ett lönekonto med 40 000 kronor på. 
  • En livförsäkring med barnen som förmånstagare. 

Fröken Jönsson äger

  • Halva huset. Värde 1 000 000 kronor. Hon har lånat 700 000 kronor till sin del. 
  • En sommarstuga hon ärvt av sin farmor. Värde 400 000 kronor. 
  • Ett sparkonto på banken med 10 000 kronor.
  • Ett lönekonto med 30 000 kronor på. 
  • En livförsäkring med barnen som förmånstagare. 

Eftersom parat inte är gifta så har de ansett att det är klokt att spara pengar i barnens namn. Barnen är ju gemensamma så det ”löser allt”. Familjen har sparat till barnen men också tagit av dessa pengar för exempelvis semestrar, cykelköp och möbler med mera till barnens rum. 

Barnen äger

  • De tycker att de har var sin kapitalförsäkring, men i praktiken ägs den av pappa, se ovan.  

Nu får Herr Hansson en planka i huvudet på jobbet och dör ”knall fall”. Vad händer?

Jo barnen ska ärva sin far och arvet ska skiftas ut nu! Barn kan inte äga egendom utan tillgångarna ska skiftas ut i pengar. Om Fröken Jönsson ska kunna bo kvar och ha kvar bilen så måste hon lösa ut barnen. I praktiken så innebär det att hon ska ut med cirka något över 1 000 000. Kanske så mycket som 1 300 000 för att familjen ska kunna bo kvar och ha sin bil kvar och fortsätta leva ungefär som tidigare. Men hon har ju lite pengar som kan hjälpa henne över det värsta väl? Dels de pengar de hade och dels mannens livförsäkring, eller?

De likvida medel – inklusive ISK pengen – som Herr Hansson äger förs över till barnen, inklusive barnens sparkonton, för att ”knytas” till barnen och den förmyndare som nu kliver in i familjen och bevakar barnens ekonomiska intressen. Även livförsäkringen är knuten till barnen och det beloppet hamnar under förmyndarens förvaltning. 

Herr Hansson kan vara trygg i sin grav att hans pengar inte hamnar i sambons händer och slösas bort, kanske tillsammans med en ny man, utan kommer sina barn tillgodo direkt. Men han har också vinnlagt sig om att barnens trygghet här och nu är som bortblåst för mamman kan inte upprätthålla det liv de har idag, trots livförsäkringar och i sin helhet väldigt god ekonomi. Barnens framtid hanteras nu via en förmyndare som även om hen inte är ond inte kommer, eller kan, köpa vare sig hus eller bil till familjen. Det är rimligt att tro att familjen får flytta i detta läge. 

Gifta par med äktenskapsförord kan skapa samma kaos i sin ekonomi om de har barn. 

Vad kunde paret gjort för att underlätta för den vuxne som är kvar efter någons död? Jo, de kunde ha:

  1. Skrivit inbördes testamente – de vuxna ärver varandra. 
  2. Tecknat livförsäkringen korsvis så att pengarna faller ut till partnern, inte barnen.  
  3. Haft pengarna i kapitalförsäkring med den andra vuxna som förmånstagare.
  4. Gift sig utan äktenskapsförord. 

Den som har tillgång till rådgivning i försäkringsfrågor kommer märka att alla råd går i en riktning när man har barn: säkra att den vuxne som är kvar får så stor andel av tillgångarna som möjligt vid dödsfall. 

Här uppstår ju en intressant fråga för de som lever tillsammans, och har gemensamma barn, men som har skild ekonomi på grund av att tilliten till partnerns ekonomiska förmåga saknas. Sätter ni familjen i knät på en förmyndare om ni dör?

Det här är ett ganska enkelt och tacksamt exempel. Men det går att fundera på andra scenarion som blir mer etiskt och moraliskt kniviga. Låt säga att ett par utan barn köper ett hus som de är väldigt förtjusta i och att de flyttar dit i 40-årsåldern. Vidare antar vi att hon har en historik där hon har en förmögenhet med sig sedan tidigare, från ett förhållande där hon också har barn. Av det skälet kan hon tänka sig att köpa huset helt för egna pengar men hon vill hålla ekonomin skild.  

Paret bor där tillsammans i mer än 20 år. De bygger upp sina liv kring huset och har sina vänner i omgivningen. När kvinnan dör på sin 65-årsdag så står i princip mannen bostadslös men barnen får ärva. Är det så det blir när man lever ett liv tillsammans?

Nationaldagen – Något att fira eller förundras över

Jag är kluven till att fira Sverige som nation. Kanske mest för att jag inte är odelat positiv till stora hierarkiska strukturer med oklart värde. På något vis får vi itutat oss från barnsben att vi människor är lömska gynnare, som dessutom är rätt odugliga, och att vi mår bra av en styrande hand över oss. Mycket talar för att det är helt fel! 

Inte heller är nationalstaten från början skapad för medborgaren. Den är främst skapad för de som sitter högst i maktpyramiden. En gång i tiden var det kungen, nu är det hela statsapparaten. För mig finns det en komik i att vi i Sverige har problem med nationalister just av den anledningen. Nationalister är bönder som i någon mening för kungens – ja den högsta maktapparatens – retorik vidare.   

Men det finns ändå en kulturell strömning i Sverige, ja kanske i hela Nordeuropa som har sina poänger. Välfärdsstater som kan ge medborgarna en rejäl dos frihet samtidigt som de kan skapa starka kollektiva lösningar. Sverige är långt framme inom just det området. Enligt vissa ska den typen av samhälle göra oss lata och oförmögna att göra något själva. Det sa vissa personer på högerkanten när jag var liten. De säger vissa idag. Baserat på data och min egen erfarenhet så säger jag att det är skitsnack! 

Har du hissat flaggan? Bra! Se då videon!