Onkel Toms stuga

Rikast är den vars nöjen kostar minst

Meny Stäng

Kategori: Övrigt (sida 1 av 5)

Relevant läsarfråga: Vad är det för tanke bakom de videos jag lägger ut?

Impalamamman skriver så här i en kommentar:

Men dina videor vart vill du med dom? Jag njutar av när du berättar något. Och vanligtvis njutar jag av långsamma videor som den om veden. Men de är för långa och man vet aldrig om du plötsligt börjar att prata igen. Jag skulle önska att du typ sa, idag har jag huggat för hand såhär så det ut:… Och då kan man själv värdera om man vill använda 10 minuter på det.

Det här är ju en högst relevant fråga faktiskt! Jag försökte besvara frågan, men svaret blev långt och allmängiltigt, så jag gör det till ett eget inlägg.

Tala gärna om vad ni tycker och tänker om videos från vardagen med kaninjakter och vedhuggning.


I olika blogginlägg och i poddarna så försöker jag aktivt vända mig till dig som läser och lyssnar med en berättelse. Jag har en idé om vad jag vill kommunicera men försöker också aktivt möta behoven och förväntningarna ni har som lyssnare.

Men de videos jag gör är främst ett sätt att fånga vår vardag. Som den är. Det finns massor att lära kring videoberättandet för mig, men jag kan redan nu säga att tanken och budskap inte alls är självklar i varje videoinlägg. Inläggen är en berättelse i sig. Jag kommer försöka lära mig berätta, med hjälp av video, på bästa möjliga vis. Men det kommer växa fram. Men det kommer aldrig bli en introduktion av videon, som jag exempelvis gör i poddinläggen.

Jag gör det jag kan med de medel jag har. Vilket innebär taskigt ljud, skakande bild och bilder fångade i flykten. Om ni jämför det med kvalitén på vissa av mina blogginlägg så devalverar det säkert er upplevelse och känsla för det som görs här.

Tyvärr tycker jag ni missar lite av poängen med hela mitt budskap i det. Ni missar nämligen möjligheten att följa med i en förändring och utveckling. Jag har som ambition att göra det jag gör, på exempelvis bloggen, på bästa möjliga vis. Men jag har också ett krav och en önskan om att göra; med de verktyg och kunskaper jag har.

En tripod, extern mikrofon och bättre selfiestick, kanske med gyro, skulle öppna för nya möjligheter kring videoarbetet. Men de pengarna finns inte.

I grund och botten handlar förändring och utveckling om att börja någonstans. Att treva sig fram. Jag presenterar inte bara det färdiga resultatet här. Jag visar också processen att lära sig. Och att faktiskt göra. Inte köpa; utan göra! Det ser ut så här. Lite trevande. Lite experimenterande.

Var allt det här tar vägen vet jag inte riktigt. Det får ni som läser, lyssnar och tittar avgöra till viss del. Men det jag gör är inte helt ”random”.

I korthet så ser strategin faktiskt ut som följer:

Bloggen kommer inte längre vara det som ständigt står i centrum. Vissa inlägg och vissa diskussioner kommer ske enbart på sociala medier, främst Facebook och Twitter.

Ni som gillar att läsa och lyssna till det jag skriver kommer märka att jag eftersträvar en mer riktad och ”tajtare” kommunikation. Jag kommer använda nyhetsbrev och e-böcker mer. All information kommer inte heller vara tillgänglig helt fritt eller öppet.

Du kanske undrar varför vi ska ändra? Svaret är att någon form av förändring måste ske. Att bara blogga som jag gjort tidigare har nått vägs ände. Dels för att bloggen inte når ut på det sätt som jag önskar, dels för att den inte möter de tusentals människor som faktiskt är här, varje vecka, på ett speciellt bra sätt.

I det här sammanhanget kommer det finnas en massa vardaglig information, för dig som vill se mitt nya liv. För dig som vill ha en bakgrund, som lärt känna oss och vill följa mig och min familj. Här hamnar de flesta videos av karaktären ”jaga kanin”.

Om du är här för ren destillerad information så har de kanske ringa värde. Men idén med det jag pratar om här är ju inte att bara basunera ut mina idéer. Det är ju också att ge er möjligheten att relatera till det jag säger. Då är sammanhanget, den jag är och min dag och vardagen faktiskt viktig. Jag skulle säga att det till och med är en brist i den tidigare bloggens historia om mer än 500 inlägg, att möjligheten till att relatera till mig är liten.

Så isolerat till en video så finns det mycket att slipa på, men sammanhanget tycker jag idag fungerar bättre än tidigare.

Hur tänker ni?

För er som vill ha nyhetsbrevet så anmäler ni er nedan!



Vill du vara med och ta fram Onkel Toms stugas manifest?

God morgon! Jag har jobbat lite med en lite längre text som har arbetsnamnet Onkel Toms stugas manifest. Tanken är att fånga huvuddragen i det liv som jag förespråkar här.

Det är ingen bok utan omfattningen är cirka 10 sidor som ska vara ganska lättlästa. Ditt bidrag är främst att väldigt kritiskt granska texten utifrån dina preferenser. Jag vill ha synpunkter på dokumentet som helhet såväl som språket och stavning.

Skicka mig ett mail på onkel.tom.blogg@gmail.com där du kort förklarar vem du är och varför du gärna skulle hjälpa till. Jag har ingen aning om intresset för en sådan här ”grej”. Jag har tänkt att vi skulle vara max fem personer och att vi använder en sluten grupp på Facebook för att kommunicera.

Kan det vara något?


Från det ena till det andra! Bloggens nya skepnad börjar ta form. På grund av teknikproblemen jag haft så blev det här en lite märklig övning där jag får introducera designen och rätta fel här live på något sätt. Alltsammans blev också mycket mer stressat än jag räknat med. Men det ni ser nu är någon sorts första utkast.

Det är en viktig del som återstår att fixa och som jag är osäker på om det här upplägget tillåter, så än kan mycket ändras men jag tar gärna er feedback redan nu.

Välkomna – Ni som kommer hit för första gången idag känner mig nog

Ett extra stort hej till dig som är här för första gången idag eller under midsommarhelgen. Chansen är ganska stor att du känner mig och kanske min familj. För idag, den 22 juni 2017, så skickar jag ut det klassiska ”tack för mig” brevet på jobbet med en länk hit. Samtidigt informerar jag mina vänner på Facebook om vad vi gör och hur man kan följa oss.

För oss är det ett streck i sanden. Idag skapas ett före och ett efter. Den här bloggens 488 inlägg, 5 406 stycken kommentarer och 17 st podcasts handlar om ekorrhjulet och vårt försök att ta oss ur det. Bloggens namn är inspirerat av boken som beskriver slaveriet och jag tänkte en gång i tiden att jag skulle göra en modern variant i bloggformat om mitt och vår familjs strävan efter ett liv i frihet.

Bloggen har kommit att handla om så mycket mer. Den handlar idag om frihet och att göra det mesta möjliga av livet. Och nu kommer en hel del av tiden gå åt till att beskriva vårt liv på en liten gård i Småland. Där jag och min sambo leva med våra fyra barn i två år, till att börja med.

Många av er kommer bara besöka bloggen vid ett tillfälle, rynka på näsan och gå vidare. Men ge gärna bloggen en chans. Det är en av de större bloggarna i sitt slag och det vi pratar om här gör skillnad. Och det gör det snabbt!

Får tacka för all hjälp jag fått av dig, tips osv. Från att ha varit en kille som bränner hela lönen och inte ”ser” vad jag skulle kunna spara in på. Detta året ser ut att hamna på ca 40% sparkvot och nästa ca 55%. Mest intressant är väl att kostnaderna gått ner 30% pga andra prioriteringar, val och omförhandlade abonnemang mm. – Från läsarbrev i veckan som gick.

En bra introduktion till bloggen kan vara att lyssna på när jag var med i Sparpodden i vintras. Ett avsnitt som bara på Soundcloud haft mer än 25 000 nedladdningar.

Ni som tycker det här är intressant gör bäst i att följa bloggen på Facebook, eller på Twitter. Följ gärna båda då de används väldigt olika. Och så tycker jag ni ska läsa och lyssna på det som finns här redan naturligtvis!

Hänge med!

Flyttbestyr, hackad blogg, krångel med tekniken och ungjävlar som gör en vansinnig …

Vi flyttar den här helgen. Vi började i fredags när Gud helt öppnat alla fördämningar och lät himlen falla fritt! När det inte regnade så var det varmt och åskklibbigt och vi blev lika dyngsura, trots uppehållet, av vår egen svett.

I går åkte jag och slängde vår tvättmaskin – den har lämpligt lagt av lagom till vi ska flytta – för att sedan åka och köpa en ny. Efter den lilla avstickaren var vi tillbaka i flytträsket. Massor av plock och fix ledde till att vi hade en snudd på färdigpackad bil fram mot kvällen. Kvar är köksbordet jag sitter vid nu och vår dubbelsäng. Sedan är lägenheten tom.

De grejorna ska vi lasta nu på förmiddagen för att sedan åka med sista varvet möbler till Småland. Sedan är möbelflyttandet över och kvar är städning och lite fix.

När jag inte var igång och bar och stuvade i går så pillade jag lite med bloggen. Jag hade fått lite hjälp av webb-hotellet att felsöka i veckan som gick och de hade pekat på att jag hade filer som kunde vara ”elaka och skadliga” på servern. Så var det förmodligen, men det som sänkte bloggen verkar vara ett problem med podcast-pluginen jag använder.

Att skriva och posta inlägg, som jag gör nu exempelvis, sker i ett väldigt enkelt och rättframt tekniskt ramverk. Poddar lever ett betydligt mer avancerat liv.

Själva filen du spelar när du lyssnar på en podd här ligger på en separat tjänst och server. Men bloggen Onkel Toms stuga är den som distribuerar underlagen till Acast och ITunes så att ni som spelar upp inläggen i era mobiler ska se att det kommit ett nytt avsnitt. Den delen fungerar just nu inte.

Så helgen har varit lite av en prövning men oväder, krånglande teknik, skyfall, träningsvärk, skavsår, trasig tvättmaskin, ömma händer och ständigt genomsvett är bara grunden i grytan då den här familjen kokar något. Vi spetsar till det med fyra barn som driver varandra, och oss vuxna, allt närmre kollapsens brant. Det är som smågrabbarna fått lite extra kraft i stämbanden nu när de nakna väggarna och parketten studsar ljudet och ser till att inget av vrålet går förlorat på sin väg mot örat. Det är familjekryddan som gör att den här grytan får sting!

I går kunde inte barnen leka ute utan fotboll exempelvis. Bollarna åkte med i fredagslasset och var därför inte tillgängliga. Tråkigt för nu blev det skitmycket trassel kring det och det hade ju varit roligt att ha bollarna här när de skulle användas för första gången på tre år. Men men!

Snart packar vi ned tv:n. Då jävlar då blir familjelyckan total!

Nej, vi har inte fått lägenheten såld! Men vi har bytt mäklare och han vill möblera upp lägenheten lite flådigt för den nätta summan 15 900 kronor för att underlätta försäljningen.

Tanken att barnen skulle kunna ingå i lägenhetsaffären vid rätt pris har slagit mig.

Det är tur att man har en positiv grundsyn! 🙂

Uppföljning på inlägget om delad vs. gemensam ekonomi – fallgropar, dödsfall vid gemensamma barn

Att vara bloggare är inte alltid rättvist. Ibland lägger jag ner massor av tid och energi på ett inlägg och det tas emot ungefär som en fis i rymden. Ibland så ”snor jag ihop något” lite snabbt och det får värdens genomslag. Senaste – och bästa – exemplet på det var inlägget jag postade här om dagen kring en undersökning om gifta pars synsätt på valet att leva med delad eller gemensam ekonomi. I skrivande stund är det 114 kommentarer till det inlägget och åsikterna spretar åt alla håll och kanter. Jag är ju av åsikten att den naturligaste handlingen är att den dagen man flyttar samman och slår sina ”påsar samman” så gör man det med sin ekonomi också. Många håller inte med. Att bibehålla någon form av kontroll över sin ekonomi är viktigt för många. 

 

 

I det här inlägget tänkte jag skriva lite om problemen som är kopplade till att leva tillsammans men inte ha gemensam ekonomi i juridisk mening. I praktiken är det när vi lever som sambos eller om vi inom äktenskapet gör konstruktioner för att hålla isär ekonomin via exempelvis äktenskapsförord eller bodelning. Problemställningen blir riktigt intressant då vi tar med barn i bilden så det ska vi naturligtvis göra!

Sambor ärver inte varandra om de inte skriver ett testamente där de säger att sambon ska ärva. Det gäller fastän de har gemensamma barn. Barnen ärver i första hand, om de är omyndiga blir arvet spärrat och kommunens överförmyndare ska tillfrågas vid uttag. (källa: http://www.sambolagendirekt.se/sambolagen-vid-dodsfall/)

Jag ska inleda med att säga att jag inte är jurist, och att jag skrivit detta en lördagsmorgon mitt i frukostbestyren, så det kan finnas felaktigheter eller nyanser i det som jag adresserar här som är viktiga och som jag missat. Syftet med inlägget är inte heller att främst vara en faktakälla för de som ska skapa lösningar i privatekonomin utan är mer tänkt att upplysa om potentiell problem och visa på intressanta svårigheter i att ha ett gemensamt liv men sträva efter att hålla isär ekonomin.  

Om du lever tillsammans med någon som du har gemensamma barn med och inte känner att du har kontroll på de frågor och mekanismer som vi diskuterar nedan så bör du söka hjälp hos någon rådgivare! Risken är annars att du eller din partner sitter i ett skitläge när livet ändå är som värst vid exempelvis en förälders död. 

Låt oss gå direkt på ett exempel!

Familjen Hansson/Jönsson är sambos med två barn på 6 respektive 8 år. Dom har inte beaktat några aspekter alls mer än att de äger huset de bor i gemensamt. Det står alltså två personer som ägare till fastigheten med lika ägarandel. Fastighetens värde är 2 000 000. I övrigt så är de stora tillgångarna fördelade enligt följande: 

Herr Hansson äger

  • Halva huset. Värde 1 000 000 kronor. Han har inga lån utan har använt ett arv. 
  • En bil och en motorcykel. Sammanlagt värde 225 000 kronor. 
  • Ett ISK-konto med 125 000 kronor. 
  • Två kapitalförsäkringar i sitt namn med barnen som förmånstagare (rekommenderat sätt att barnspara på av exempelvis Avanza)
  • Ett lönekonto med 40 000 kronor på. 
  • En livförsäkring med barnen som förmånstagare. 

Fröken Jönsson äger

  • Halva huset. Värde 1 000 000 kronor. Hon har lånat 700 000 kronor till sin del. 
  • En sommarstuga hon ärvt av sin farmor. Värde 400 000 kronor. 
  • Ett sparkonto på banken med 10 000 kronor.
  • Ett lönekonto med 30 000 kronor på. 
  • En livförsäkring med barnen som förmånstagare. 

Eftersom parat inte är gifta så har de ansett att det är klokt att spara pengar i barnens namn. Barnen är ju gemensamma så det ”löser allt”. Familjen har sparat till barnen men också tagit av dessa pengar för exempelvis semestrar, cykelköp och möbler med mera till barnens rum. 

Barnen äger

  • De tycker att de har var sin kapitalförsäkring, men i praktiken ägs den av pappa, se ovan.  

Nu får Herr Hansson en planka i huvudet på jobbet och dör ”knall fall”. Vad händer?

Jo barnen ska ärva sin far och arvet ska skiftas ut nu! Barn kan inte äga egendom utan tillgångarna ska skiftas ut i pengar. Om Fröken Jönsson ska kunna bo kvar och ha kvar bilen så måste hon lösa ut barnen. I praktiken så innebär det att hon ska ut med cirka något över 1 000 000. Kanske så mycket som 1 300 000 för att familjen ska kunna bo kvar och ha sin bil kvar och fortsätta leva ungefär som tidigare. Men hon har ju lite pengar som kan hjälpa henne över det värsta väl? Dels de pengar de hade och dels mannens livförsäkring, eller?

De likvida medel – inklusive ISK pengen – som Herr Hansson äger förs över till barnen, inklusive barnens sparkonton, för att ”knytas” till barnen och den förmyndare som nu kliver in i familjen och bevakar barnens ekonomiska intressen. Även livförsäkringen är knuten till barnen och det beloppet hamnar under förmyndarens förvaltning. 

Herr Hansson kan vara trygg i sin grav att hans pengar inte hamnar i sambons händer och slösas bort, kanske tillsammans med en ny man, utan kommer sina barn tillgodo direkt. Men han har också vinnlagt sig om att barnens trygghet här och nu är som bortblåst för mamman kan inte upprätthålla det liv de har idag, trots livförsäkringar och i sin helhet väldigt god ekonomi. Barnens framtid hanteras nu via en förmyndare som även om hen inte är ond inte kommer, eller kan, köpa vare sig hus eller bil till familjen. Det är rimligt att tro att familjen får flytta i detta läge. 

Gifta par med äktenskapsförord kan skapa samma kaos i sin ekonomi om de har barn. 

Vad kunde paret gjort för att underlätta för den vuxne som är kvar efter någons död? Jo, de kunde ha:

  1. Skrivit inbördes testamente – de vuxna ärver varandra. 
  2. Tecknat livförsäkringen korsvis så att pengarna faller ut till partnern, inte barnen.  
  3. Haft pengarna i kapitalförsäkring med den andra vuxna som förmånstagare.
  4. Gift sig utan äktenskapsförord. 

Den som har tillgång till rådgivning i försäkringsfrågor kommer märka att alla råd går i en riktning när man har barn: säkra att den vuxne som är kvar får så stor andel av tillgångarna som möjligt vid dödsfall. 

Här uppstår ju en intressant fråga för de som lever tillsammans, och har gemensamma barn, men som har skild ekonomi på grund av att tilliten till partnerns ekonomiska förmåga saknas. Sätter ni familjen i knät på en förmyndare om ni dör?

Det här är ett ganska enkelt och tacksamt exempel. Men det går att fundera på andra scenarion som blir mer etiskt och moraliskt kniviga. Låt säga att ett par utan barn köper ett hus som de är väldigt förtjusta i och att de flyttar dit i 40-årsåldern. Vidare antar vi att hon har en historik där hon har en förmögenhet med sig sedan tidigare, från ett förhållande där hon också har barn. Av det skälet kan hon tänka sig att köpa huset helt för egna pengar men hon vill hålla ekonomin skild.  

Paret bor där tillsammans i mer än 20 år. De bygger upp sina liv kring huset och har sina vänner i omgivningen. När kvinnan dör på sin 65-årsdag så står i princip mannen bostadslös men barnen får ärva. Är det så det blir när man lever ett liv tillsammans?

Nationaldagen – Något att fira eller förundras över

Jag är kluven till att fira Sverige som nation. Kanske mest för att jag inte är odelat positiv till stora hierarkiska strukturer med oklart värde. På något vis får vi itutat oss från barnsben att vi människor är lömska gynnare, som dessutom är rätt odugliga, och att vi mår bra av en styrande hand över oss. Mycket talar för att det är helt fel! 

Inte heller är nationalstaten från början skapad för medborgaren. Den är främst skapad för de som sitter högst i maktpyramiden. En gång i tiden var det kungen, nu är det hela statsapparaten. För mig finns det en komik i att vi i Sverige har problem med nationalister just av den anledningen. Nationalister är bönder som i någon mening för kungens – ja den högsta maktapparatens – retorik vidare.   

Men det finns ändå en kulturell strömning i Sverige, ja kanske i hela Nordeuropa som har sina poänger. Välfärdsstater som kan ge medborgarna en rejäl dos frihet samtidigt som de kan skapa starka kollektiva lösningar. Sverige är långt framme inom just det området. Enligt vissa ska den typen av samhälle göra oss lata och oförmögna att göra något själva. Det sa vissa personer på högerkanten när jag var liten. De säger vissa idag. Baserat på data och min egen erfarenhet så säger jag att det är skitsnack! 

Har du hissat flaggan? Bra! Se då videon!

 

Min dotter avskyr Donald Trump – Är det rimligt?

Min dotter på 12 år avskyr Donald Trump och anser Obama vara det närmaste Jesus man kan komma i jordelivet. Med tanke på att vi nästan aldrig ser på nyheter eller diskuterar amerikans politik hemma så kan jag tycka det är märkligt. Det finns definitivt inget starkt ställningstagande från mig eller mamma som min dotter kan grunda den här avskyn, mot Trump, eller beundran, för Obama, på.

Utifrån dialogen jag haft med min dotter så verkar åsikterna kommer ifrån nutidsorienteringen i skolan och från kamraterna. Skolan har en mycket ambitiös strategi kring nutidsorientering och ser ofta på nyheterna tillsammans på lektionstid i form av exempelvis Lilla Aktuellt. 

Tro mig när jag säger att jag inte anser valet av Donald Trump vara höjdpunkten i amerikansk politik.

Det här är ett – extremt men också tydligt – exempel på att mina barn uppfostras av systemet och sina jämlikar i stället för av sina vuxna föräldrar. Jag som har annorlunda inställning i många vardagliga frågor undrar ju inte så lite över hur jag ska förhålla mig till det här. 

Problemet är inte att min dotter har så svårt för Trump, det är i många avseenden värre att hon har en så positiv bild av Obama. Problemet är att skolan anser att nutidsorientering betyder att man hänger med i nyhetsflödet och tar ställning till det om sägs och att det inte finns någon strategi för att hantera två viktiga aspekter som följer med det:

  1. Måste vi lyssna på de som anser att de styr över oss och respondera på det de säger?
  2. Lärarens bild av verklighet tillsamman med det barn i årskurs sex kan ha med sig in i ett ämne som nutidsorientering är löjligt begränsad och ofta väldigt uniform. Addera stadstelevisionen på det och vi hamnar i en väldigt smal åsiktskorridor. Att befästa lärarens, kamraternas och stadstelevisionens bild av verkligheten är inget jag tycker skolan ska lägga tid på!   

Det skolan lär min dotter är delvis vad hon ska tycka och att hon ska lyssna på husbondens röst (tänk politiker och andra auktoriteter) och respondera på det även om det är helt ointressant. Inte hur hon ska förhålla sig till information eller hur hon ska styra sitt liv som fri medborgare. 

Samtidigt så är utbildning ett av de mest centrala delarna i frihetsbegreppet. Utbildning är frihet och en börda som är lätt att bära. I det avseendet tycker jag trots min negativa inledning skolan gör ett bra jobb. Bra utbildning bygger starka individer med hög integritet. 

Mixed feelings alltså. Det är trots allt något som skaver!

Jag tror jag – eller vi – som vuxna måste ta ett ökat ansvar för att förmedla kunskap och värderingar till vår dotter. Hur det nu ska gå till.

Podcast: Avsnitt 15 – Frågor och svar

Jag bad er som läser här komma in med frågor i början av veckan. Det blev många frågor om allt från avlopp till tankarna om ett liv i frihet. Jag har gjort mitt bästa för att försöka besvara frågorna efter bästa förmåga. Håll tillgodo! Frågorna hittar ni här.

 

Fortsätt gärna fråga, exempelvis i kommentarsfältet nedan. 

Prenumerera via Itunes eller Acast

Musik

Ukulele Hakuna Matata by HookSounds http://www.hooksounds.com/

Creative Commons — Attribution 4.0 International — CC BY 4.0

Delad eller gemensam ekonomi?

Placera postade just en notis med följande rubrik ”Drastisk minskning andel par med gemensam ekonomi”. Ursprungligen kommer resultatet från en undersökning Nordea genomfört.  Följande är saxat från notisen:

Bland gifta par har andelen som har helt gemensam ekonomi sjunkit från 70 till 51 procent under den senaste sjuårsperioden. Bland sambopar har motsvarande andel minskat från 38 till 24 procent.

51% av de gifta paren har gemensam ekonomi!? För mig låter det helt sjukt. Själva giftermålet innebär att paret i någon mening bildar en juridisk enhet. För mig räcker det i princip att om vi lägger oss i samma säng på kvällen så lägger vi också pengarna i samma pott vid löneutbetalning. Att inte göra det som gifta måste bygga på någon typ av missförstånd, eller?

Jag kommer tänka på ett par vi umgicks lite med långt tillbaka under studietiden. Han jobbade och tjänade pengar och hon var student. De ville åka på gemensam semester men hon kunde inte spara ihop till sin del så han gick ut och köpte nya fälgar till bilen för de pengar ha sparat ihop. Han hade så det räckt till hennes del också, ”men det var inte så det fungerade” i den relationen.

Ja, för mig följer gemensam ekonomi av beslutet att leva tillsammans även om jag förstår att det kan uppstå situationer där separat ekonomi minskar friktionen mellan två som lever tillsammans. Men att lösa problem genom att sitta och hålla på sin lilla pengahög för sig känns lite som att komma överens om att sterilisera sig så man inte blir gravid med någon utanför förhållandet.

In och rösta!

Har ni delad eller gemensam ekonomi?

Resultat

Loading ... Loading ...

 

 

Vad säger ni?

Våga fråga någon som snart slutar jobba vad som helst!

Har ni något ni undrar över? Dra er inte för att fråga då. Ordet är fritt så fråga på!

Kanske är det något jag sagt i en pod eller skrivit någonstans som ni vill fråga om. Eller så är det bara era egna funderingar kring livet som – ert eget så väl som vårat – som ni undrar över.

Frågar ni flitigt kan det kanske bli ett eget litet podd-avsnitt.

Det är nästan ett år sedan vi hade lite mer dialog, det är mest jag som mässar här annars. Då var det i inlägget ”Idag har jag inget att skriva om”.