Onkel Toms stuga

Rikast är den vars nöjen kostar minst

Meny Stäng

Kategori: Månadsekonomi (sida 1 av 5)

Förvaltningsupplägg när vi lever på kapitalet

Då har vi äntligen landat även ekonomiskt här i Småland. Lägenheten är såld, mäklararvodet betalt och snart har vi också betalat sista elräkningen från lägenheten i Linköping. Det går att summera och samtidigt på allvar börja jobba med kostnadsläget här på gården. Men inte idag, idag tänkte jag skriva om hur jag tänkt förvalta kapitalet vi har. Det blir principer snarare än rena belopp, men för att ni ska få en känsla för totalen så ska ni få våra budgetsiffror för 2018:

Löpande utgifter:

  • Månadsutgifter: 20 000 kronor.
  • Inkomster och bidrag per månad: 10 000 kronor efter skatt.
  • Totalt behov av uttag från eget kapital under 2018 = 120 000 kronor.

Engångsinvesteringar på bostaden:

  • Trekammarbrunn 70 000 kronor.
  • Fiberanslutning 23 000 kronor.
  • Kamin 15 000 kronor.
  • Totalt cirka 110 000 kronor 2018.

Inga utgifter är ”fasta och heliga” utan kan modereras beroende på det ekonomiska sammanhanget (jag tippar att vår lägsta möjliga månadskostnad landar kring 12 000 kronor och det enda vi beställt i investeringsväg är fiberanslutningen).

Jag har tidigare gjort en hel del simuleringar och resonerat om vi faktiskt är ekonomiskt fria – läs gärna det inlägget innan ni fortsätter – och den simuleringen pekar på att vi nog är det, men utan stora marginaler. Vi är dock ganska överens om att vi kommer arbeta i någon form under (åtminstone) vissa perioder framöver så behovet av kapitalet är inte absolut. Vårt kapital är en bas för vårt oberoende.

Samtidigt som vi alltså vill förvalta portföljen, så att vi kan leva på avkastningarna, vill vi hålla dörren öppen för ett hopp tillbaka in i ekorrhjulet sommaren 2019. Konkret innebär det att vi vill investera våra pengarna på ett sådant sätt att vi kan lägga en rejäl kontantinsats till en lägenhet eller villa.

Riskhantering

Den negativa psykologin är stark när vi pratar privatekonomi. Det innebär att alla som framstår som negativa och problemorienterade också antas vara mer seriösa och trovärdiga en de som är positiva. Men jag har inte privilegiet att sitta här och allmänt filosofera om höga bolagsvärderingar, Brexit, allmän samhällskollaps, riskerna i fastighetssektorn eller kronans rörelser mot dollarn. Nej, jag kan inte allmänt diskutera alla risker i investeringar, jag måste förvalta våra pengarna klokt, här och nu!

Utifrån en relativt positiv grundsyn på samhället och den ekonomiska utvecklingen, och hur vi ser på framtida arbete, har vi valt en investeringsansats som bygger på att vi investerar vårt kapital i aktier. Räntepapper eller sparkonton, åtminstone inte lågavkastande stabila sådana, ger inte den avkastning vi söker inte heller ger de den kortsiktiga trygghet (tänk räntehöjning) som vi önskar. Trots den relativt höga värderingen på många av världens börser anser vi att en relativt stabil portfölj, med låg förväntad avkastning, på sikt har högre risk en än som har högre förväntad avkastning även om värderingen kan svänga mer. Det är givet våra livsbetingelser och livsval. För att hantera osäkerheterna som råder på såväl kort som medellång sikt väljer vi att avsätta en viss del av vårt kapital i en buffert, på ett sparkonto.

Ansatsen möter våra krav om önskad avkastning samtidigt som vi har – genom vår buffert – en viss distans till börsens upp och nedgångar.

Jag har jobbat med att lära mig förvalta vårt egna kapital och förstå mig själv som investerare, under ungefär fyra år. Från det kan vi dra slutsatsen att jag inte är någon vidare aktieplacerare. Min största svaghet är förmågan att värdera och investera i tillväxtbolag. I snitt förvaltar jag fondportföljer mycket bättre än jag förvaltar aktieportföljer då jag har lättare att förhålla mig positiv till allmänna trender än jag har till enskilda bolag. Vi kommer främst beakta den lärdomen när vi investerar tillgängligt kapital – vi gör inga förändringar i befintlig portfölj – och därför kommer huvuddelen av det fria kapitalet som vi fått från lägenhetsförsäljningen investeras i aktiefonder. Vi investerar i fonder med relativt hög risk även om vi kommer ha en andel i konservativa och billiga globalfonder.

Befintligt aktieinnehav ger viss direktavkastning – läs mera här – som är dryga 40 000 kronor (cirka 1/3 av vårt årliga kapitalbehov) per år. Resterande 2/3 av vårt kapitalbehov ska komma från värdetillväxt i bolag eller fonder. Vi bedömer att direktavkastningen varierar något långsammare än bolagsvärderingarna, så detta utgör den mer konservativt inriktade delen av portföljen.

Bolagsrisken i portföljen är näst intill obefintlig. Något bolag är 5% av portföljvärdet men då vi blandat en rad olika fonder på olika marknader så är nog normalinnehavet av en enskild aktie under 0,1% av portföljvärdet.

Vi är dock överviktade på vissa geografiska marknader (USA och tillväxt Asien); vi är dollarberoende och beror på två sektorer i form av energi- och finansmarknaderna.  Det är inget vi förändrar utan accepterar. Det vi kan göra för att hantera risk är främst att bevaka om det sker en förändring i förutsättningarna för finansiella bolag i Sverige, EU eller USA.

Vi gör idag inget speciellt för att säkra kontantinsatsen på framtida bostad utan räknar med att den risk vi har i våra investeringar säkrar tillräckligt med kapital 2019.

 

 

Hur gör vi?

Det kapital vi fick ut från lägenhetsförsäljningen kommer vi rulla in i aktier under cirka 4-6 månader. Vi har redan börjat och huvuddelen går, som jag beskrivit ovan, in i aktiefonder. Viss del går till specifika aktier. Räntefonder används (väldigt sparsamt) i ett försök att ge viss avkastning till det kapital som ska investeras i aktier. Om 6 månader finns ingen stor post räntepapper i vår portfölj.

Vi kommer behålla en buffert på 200 000 kronor på ett sparkonto i Avanza som ger 0,5% avkastning. Det är vårt kapital som vi tar pengar från och flyttar över till våra lönekonton – om det behövs – för att kunna betala våra räkningar. Kvartalsvis kommer vi revidera behovet av vår buffert och lämplig storlek. Storleken avgörs av vårt kapitalbehov och värderingen av aktieportföljen. Vi har idag inte diskuterat hur vi ska ta ut pengar ur våra aktier och fonder utan det får göras utifrån förutsättningarna som råder då.

I princip betyder detta att vi nu investerar allt kapital – undantaget 1,5 års kapitalbuffert för löpande kostnader – in i aktier. När vi mognar i det här och får en bättre bild av vårt kapitalbehov så jobbar vi med att sänka den bufferten. Rimligt är att sträva efter en buffert om cirka 3 – 6 månaders kapital för löpande kostnader, för oss så skulle det innebära en buffert kring 30 000 – 60 000 kronor.

Synpunkter, tankar, eller frågor på det?

Ekonomi juli – Vi börjar ett liv som självhushållare!

Efter sex månaders uppehåll från våra väldigt detaljerade analyser kring vår månadsekonomi så börjar vi återigen föra kassabok och diskutera vår ekonomi. Den här gången i ett helt annat sammanhang än tidigare. Jag skulle gärna se att vi kunde hålla utgifterna ner mot 12 000/mån under många månader. Med nästan 6 000 kronor i månaden i barnbidrag samt lite studiemedel och föräldrapenning så skulle inkomsterna kunna hamna kring 10 000 kronor per månad.

Då är det inkomsterna från bloggen och lite äggförsäljning som ska till för att hålla oss flytande.

I helgen är det visning på lägenheten. Det var stendött i våras. Lite otur med timing; kanske lite högt utgångspris; en lägenhet och möbler som var sjaskiga efter barnaåren; och eventuellt en mäklare som inte riktigt fick bläck på papper gjorde att vi trots mycket högt intresse kammade noll i när vi försökte sälja.

Jag har – lite längre fram – tänkt göra lite mer samlat material kring kostnaderna och ekonomin som självhushållare, därför lägger jag inte ut materialet fritt längre. Vill du löpande ta del av materialet och vara med i realtid och kommentera så är det Patreon som gäller. Där hittar du junis utgåva som är tillgänglig för alla. Därefter är det stödjarna som kan ta del av materialet.

Läs julis siffror fritt på Patreon!

Podcast: Avsnitt 17 – Hushållsbudget, kassabok och nettoförmögenhet

Hushållsbudget, kassabok och nettoförmögenhet är titeln på dagens podd. Jag kunde lika gärna valt titeln ”greppa din privatekonomi by the balls”. För det är det jag beskriver hur du kan göra och vilken potential som finns i vår privatekonomi om vi jobbar metodiskt med vår hushållsbudget och en kassabok.

Avsnittet presenteras i samarbete med Apotek365.se där du kan handla dina receptfria läkemedel. Om du anger koden onkel så får du 5% rabatt på alla dina inköp och om du använder länken tidigare i stycket så stödjer du bloggen samtidigt som du handlar där.

Nytt för denna gång är att jag gjort en sammanställning av länkar nedanför poddspelaren och att hela poddeninlägget finns i skrift för den som föredrar att läsa i stället för att lyssna på podden.

Länkar

http://onkeltomsstuga.se/2016/10/da-har-vi-sparat-25-ar-hur-rika-har-vi-blivit/

Prisreferenser på mat – något som nästan aldrig nämns men som är superviktigt!

Intervju: Hanna från Portionen Under Tian har matkostnader på 600 kronor i december!

Detaljerad nedbrytning av matkostnader – mars

Bloggens budgetsida.

Smartbudget hittar du här. (affiliatelänk)

You need a budget.

Kassabok

Om du inte redan för kassabok är det dags att börja nu!

Budget, kassabok och nettoförmögenhet!

Välkomna till dagens ämne som handlar om privatekonomi. Om grunden i privatekonomi kan vi säga. Det ska nämligen handla om att styra sin privatekonomi och om att kunna bedöma sin ekonomiska status. Kanske för att kunna fatta jävligt häftiga beslut.

Som vi levde tidigare – jag tror många faktiskt hanterar sin privatekonomi på samma sätt så vi var nog inte unika – så tänkte vi att en utgift var ok om den rymdes inom månadsinkomsten.

Så länge det fanns ett utrymme kvar efter alla utgifter dragits från lönen så gick det att handla. Lite tillspetsat kanske men jag tror ni förstår!

I slutändan så innebar det att lönen var slut när månaden var slut, eller i värsta fall något tidigare. Det innebar också att vi egentligen inte byggde upp någon förmögenhet – utöver möjligtvis det vi amorterade i huset eller det huset ökade i värde med – och att vi alltid stod på ruta ett när vi närmade oss den 25:e i månaden.

Då fanns inte mycket att göra mer än att köra en månad i ekorrhjulet igen!

I dagens podd ska vi prata om två sätt att jobba med sin privatekonomi. Den första delen handlar om att hålla i pengarna och samla de små slantarna på hög.

I praktiken så betyder det att vi skaffar oss kontroll på vad som går in och ut i form av pengar genom att göra budget och föra kassabok.

Den andra delen ska handlar om att jobba med sina totala tillgångar och skulder. Vi ska se att privatekonomin är mer än lön och månadsutgifter.

Den som kommit i kontakt med bokslut för föreningar och företag har säkert stött på begreppen resultat- och balansräkning vilket i praktiken är det vi ska titta på här. Men på ett sätt som passar privatekonomin.

Jag ska börja med att berätta hur vi jobbat med vår kassabok och vår budget samt vad totalsammanställningen av vår ekonomi gett oss.

Dagens avsnitt görs i samarbete med Apotek365.se. Det är en nätbutik som erbjuder ett brett sortiment med fokus på produkter inom hälsa, skönhetsprodukter och receptfria läkemedel. Det är ett apotek på nätet helt enkelt.

Om du uppger koden “onkel” när du handlar där så får du 5% på alla inköp du gör på apotek365.se. Om du dessutom går till butiken via en länk på hemsidan, exempelvis den länk som finns i vänster marginal på bloggen så stödjer du samtidigt bloggen när du handlar.

Naturligtvis har inte Apotek 365 påverkat innehållet i dagens podd om budget alls.

Nu är det dags för avsnitt 17 av Onkel Toms stugas podcast!

Vi har fört kassabok sedan juni 2014 och trots alla ändringar vi gjort – och sparinitativ vi tagit – så satt det hårt inne att börja föra kassabok jämfört med mycket annat.

Den känns jobbig att göra, och kanske kände vi ändå lite att siffrorna som skulle komma fram skulle vara skräckinjagande ärliga och tydliga. Om jag minns rätt så var skälet till att vi faktiskt började föra bok kopplat till jag ville göra en budget, alltså sätta ramar för kommande månaders kostnader, men att jag då fick problem när jag insåg att jag inte hade några historiska siffror att titta på.

Även om jag inte riktigt minns skälet till att vi började föra kassabok så minns jag första tillfället jag skulle göra sammanställningen.

Det var ren ångest! Vi hade gjort av med 44 000 kronor på en månad! Då ingick inte amorteringen på lägenheten. Det är ytterligare 13 000 kronor i månaden som lämnar vårt bankkonto. Så det vi behövde en vanlig månad för att kunna betala våra räkningar var i storleksordningen 57 000 kronor.

Då hade vi trots det sålt bilen, sparat och strävat efter ett enklare liv i nästan 9 månader!

Här är några exempel på utgiftsposter som förvånade:
Mat och hushåll 7 200 kronor (trots att vi jobbat hårt med att sänka kostnaden).
Alkohol nästan 2 600 kronor.
Försäkringar, snudd på 3 000 kronor.
Nöjen 5 500 kronor.

Nu satte vi hårt mot hårt och försökte spara mer. De kommande månadernas utgifter blev:

42 200 ut i juli utan amorteringen medräknad. I princip lika illa som tidigare!

Augusti blev lite bättre med 36 600 exklusive amortering.

Men i september var vi uppe på 44 000 kronor igen! Då ingick i och för sig årets restskatt i den summan, men det fanns alltid motiv till alla kostnader tidigare också så det är inte mycket till ursäkt.

Vad vi såg när vi hållit på några månader var att vi hade en stor andel kostnader som vi inte kunde göra något åt, åtminstone inte så lätt. Det vi hade var:

Hyra, studielån, barnomsorg och el. Det var ungefär 17 300 kronor.
På det kom våra kostnader för mat, hygien, städ och lite enklare läkemedel. I princip det du köper på ICA under månaden på cirka 7 000 kronor. Det beloppet var nog snarare 10 000 kronor några månader innan. Så vi hade sänkt oss rejält tyckte vi.
Totalt var våra kostnader för våra grundläggande behov ungefär 24 000 kronor per månad.

Resterande 15 000 – 20 000 kronor i utgifter varje månad var utgifter som vi kunde jobba med. Men det var också utgifter som vi oftast inte såg resultatet av i vardagen. Jag tror aldrig att vi sagt att vi “unnar oss” saker för 20 000 kronor i månaden. 5 000 vissa månader kanske. Men 20 000. Nej!

För oss blev det ett första steg i att ta kontrollen när vi gjorde vår analys.

För att ge er en känsla av vad vi åstadkommit så ska ni få lite siffror för våra kostnader ett år senare:

Juni 2015: 29 564 kronor. I princip 15 000 kronor lägre jämfört med 2014 års siffror. .
September 2015 hade vi utgifter på 24 149 kronor. En sänkning med i storleksordningen 20 000 kronor mot 12 månader tidigare.

Till utgifterna kommer amortering på samma sätt som tidigare.

I de här siffrorna finns ingen stor förändring inbakad. Vi har i inte ändrat något i vår grundläggande kostnadsmassa – dvs vi hade samma lägenhet, samma barnomsorg, CSN-kostnader osv.

Jag ska backa tillbaka till 2014 igen och till vad vi såg när vi började föra kassabok.

På något sätt var vi minst sagt förvånade! Här är lite utdrag ur det första inlägget jag skrev om våra utgifter och vår kassabok på bloggen:

Min sambo är normalt den som har mest koll på våra löpande utgifter så att göra en sådan här skriftlig sammanställning och dessutom redovisa den öppet känns avigt för mig. Trots att vi lagt månader på att minska våra utgifter så trillar nästan 45 000 kr ut från vår lilla familj. Jag vill gärna försvara och förklara det men innan jag börjar så tydliggör ändå siffrorna behovet av den förändring vi vill åstadkomma.
Det är ju inte så att vi lever över våra tillgångar, men tänk dig om någon av oss blir arbetslös eller ett av våra barn blir långtidssjukt. Vi klarar inte många månader på en lön innan det skulle bli panik och rent principiellt så har jag svårt att köpa att vi inte ens utan bil – notera att transportkostnaderna är 0 kr i tabellen ovan – skulle klara oss på två sjuksköterskelöner. Så trots att vi gjort massor måste vi göra mer.

… Lite längre ner ….

Posten Övrigt är stor och det beror till viss del att vi haft sådan omsättning på kontot att jag inte orkar reda ut alla detaljer. Här finns prenumerationskostnad för en dagstidning, apoteksinköp, tv-avgift och en skyhög mobiltelefonikostnad som innehåller en hel del kostnader för Blocketannonser (sälja bil är dyrt). Dessutom har vi reparerat en mobiltelefon under månaden.
——————————
Det kändes som om vi behövde förklara för oss själva varför min sambo gick till frisören för ett par tusen kronor. Varför alkoholen kostade 2 600 – låt vara att det var Midsommarmånaden – varför barnen gick på sommarkollo osv.

Och vi var tvungna att ta ställning till om vi kunde tänka oss att välja bort de här posterna.

Det är naturligtvis ur den här processen mina förståelse för våra interna krav och föreställningar – som jag pratat om tidigare här i podden – har sin grund.

För oss är det all skillnad i världen att göra av med 30 000 kronor i månaden eller 45 000. 15 000 kronor är nästan en halv miljon kronor på tre år! Det är en sportbil modell häftigare på sex år!

Eller så kan vi använda 15 000 kronor att leva en månad på när vi flyttat ut till stugan efter midsommar.

Att minska kostnaderna med 15 000 kronor i månaden är magiskt! Det ändrar förutsättningar i livet. Snabbt!

Men det finns mer att göra! Nästa steg i är nämligen att göra en sammanställning av de totala tillgångarna och skulder hushållet har.

Våra totala tillgångar och skulder
Att jobba med en kassabok är nog de flesta helt på det klara med vad det innebär. Vad jag aldrig hade gjort däremot var att göra en sammanställning över våra totala tillgångar och skulder.

Det är ganska enkelt även om det kanske tar ett tag att få tag på allt data första gången.

Vi kan säga att listan vi gör består av fyra huvuddelar.

Fysiska tillgångar. Hus, bil, båt och allt annat som har väsentligt och relativt bestående värde.

Besparingar: Pengar, aktier, fonder.

Skulder inklusive studielån.

Pensionstillgångar – PPM, pensionsavsättningar gjorda av arbetsgivaren, eget pensionssparande och andra tillgångar som eventuellt är bundna i någon form. Den här sista delen bortser många från vilket jag tycker är tveksamt. Är du 25 år gör den ingen skillnad men om du är 50 år och höginkomsttagare kan ditt pensionskapital vara så stort att det direkt påverkar dina val i livet.

Vi ska ju sträva efter att ta tillvara på de möjligheter livet ger.

Vi summerar sedan posterna för person som för hushållet.

Om det var en negativ chock för oss att inse vad vi bränner pengar på varje månad i samband med att vi skrev kassabok så var sammanställningen över våra tillgångar betydligt roligare läsning.

Det visade sig nämligen att vi hade betydligt mer pengar som vi på något sätt kunde kontroller än vi trodde och att förändringenstakten var ganska snabb. Våra amorteringar på studie- och bostadslånet är ju snudd på 15 000 kronor i månaden exempelvis.

Genom att föra kassabok och titta på vår totalsammanställning så hade öppnade sig helt nya möjligheter. Vi hade gått från en omättlig peningslukande – som vi kände – pank familj till en familj som kunde leva väldigt bra på små medel och som dessutom hade en hel del tillgångar! Det ändrade allt!

Att det går att göra så här är en insikt du får du gratis av mig! Förutsättningarna varierar men nästan alla som har en inkomst kan göra den här resan i någon form i dagens samhälle.

Hur jobbar du med din kassabok på bästa sätt?

Jag hoppas potentialen i vårt sätt att jobba är framgått så här långt. Nu tänkte jag prata mer om hur du kommer igång och jobbar med ditt sparande och din kassabok.

Som ni kommer märka så är jag inte superanhängare av att börja med att göra budgetar. Budgeten är framåtriktad. Den tittar på vad vi vill ha för utgifter men säger inget om hur vi kommer dit, eller varför vi, eventuellt, är så långt ifrån vårt önskade läge vad gäller utgifter som vi är.

I själva verket så är kassaboken, och en ganska nördig regelbunden analys av utgifterna, ett sätt att förstärka en feedbackloop, det är ett sätt att skapa återmatning, så att vi agerar och ser ett resultat. Sedan utvärderar vi resultatet och förbättrar oss lite baserat på det. Och så gör vi om det, månad för månad.

Så mitt rekommenderade första steg för dig som vill ta din privatekonomi “by the balls” är att börja med att föra kassabok några månader. När du gör sammanställningen försöker du hitta en lämplig gruppering på dina utgifter. På bloggen finns förslag på vilka poster vi använt och mallar du kan använda för din egen budget.Se: http://onkeltomsstuga.se/manadsbudget/ Där hittar du också våra månadssiffror och andra referenser som hjälper dig att hitta rätt i ditt sparande.

Jag tycker inte att du ska börja med att använda för mycket verktyg eller appar. Det här ska ta lite tid de första månaderna.

Efter några månader kan det vara läge och automatisera mer med program och appar som Smartbudget eller YNAB. Se inlägget som jag skriver i samband med podden för länkar.

Efter att du fört kassabok några månader och försökt förstå var pengarna tagit vägen så finns det lite olika sätt att fortsätta sin resa mot bättre kontroll på.

Alternativ 1) är att göra en budget baserat på de siffror du har. Då sätter du dig ned och krasst räknar på vad du måste göra och köpa. Samt kanske avsätter en viss summa pengar till nöjen osv. På så sätt styr du din ekonomi hemma, när du är ostörd och rationellt och kan fördela ut pengarna för att nå det du tycker är rimlig eller riktig kostnadsnivå.

Det här är bra övning att göra, men det kan vara svårt att hålla budgeten eller hitta rätt nivå. Säg att du lägger 1 000 kronor i månaden på att äta ute och vill justera den till 200 kronor när du gör din budget. Förändringen som krävs i ditt livs- och tankemönster för att faktiskt orka och kunna göra ändringen har du inte hanterat när du gjort budgeten.

Det vi valde var en metod 2) kan vi säga, som innebar att målet var att minska siffrorna till ett minimum och samtidig förstå varför de blivit så stora. Vi satta alltså inga direkta mål – eller, vi hade en idé om var vi ville men fokuserade inte slaviskt på budgeten – utan började mer fila på metoderna för att sänka kostnaderna. Och vi använde kassaboken som ett redskap i det arbete.

I ett sådant här upplägg är det naturligt att ställa frågor som:
Är det billigare att handla på Lidl?
Vilka maträtter är dyra och vad kan vi äta i stället.

Med maten satte vi en sorts budget per dag; vi sa att vi rimligen borde kunna leva på 200 kronor om dagen – eller ännu mindre vilket skulle ge en månadskostnad på cirka 6 000 kronor i månadenf för en familj på sex personer – och började sedan fundera på vilka dagar vi gjorde av med mer.

I själva verket så är kassaboken, och en ganska nördig regelbunden analys av utgifterna, ett sätt att förstärka en feedbackloop, det är ett sätt att skapa återmatning, så att vi agerar och ser ett resultat. Sedan utvärderar vi resultatet och förbättrar oss lite baserat på det. Och så gör vi om det, månad för månad.

Att skapa en återkopplingsloop som är så kort som en dag som vi gjorde med maten är oerhört effektivt. För alkohol så kan jag exempelvis tänka mig att veckovis avstämning är bra.

Så steg nummer två som vi rekommenderar innebär att du väljer att angripa några poster – inte alla – och börjar jobba ner dom. Månad för månad. Börja med de poster som har störst andel rörliga kostnader.

Jag tror det var helt rätt beslut för oss att istället för att göra en sportig budget försökte skapa en loop med ständig förbättring och även om jag inte visste det när vi gjorde valet så visar forskning i samma riktning.

Varje månad ska bli lite billigare än föregående är målet. Det är lätt att vilja göra allt på en gång, men om du kan sänka kostnaderna 1 000 kronor i månaden under ett år så är du snart vid den förändring vi hade på 15 000 kronor i månaden.

På det gör du en sammanställning och översyn över hushållets totalekonomi på halvårsbasis så lever du snart ett annat liv!

Det finns massor att läsa på bloggen för den som vill ha inspiration för att jobba med sin kassabok och sin budget. Samtidigt som det finns massor av spartips kring exempelvis mat och försäkringar. I samband med att jag skriver inlägget som är kopplat till dagens pod ska jag gör en sammanställning med några av de inlägg som är mest populära. Gå därför gärna in på bloggen och titta på detta inlägg för mer läsning om du lyssnat på podden via exempelvis Itunes eller Acast.

Det var allt i dagens podd. Du får gärna berätta vad du tycker och tänker om det jag sagt på bloggen eller i sociala medier.

Ska du dela med dig av det du hört så är det sällan ett bättre tillfälle än just nu då det som vi pratat om här kan användas av de flesta samtidigt som resultaten är både snabba och påtagliga.

Så tipsa kompisen och dela på sociala medier så hjälper du andra att komma i kontakt med poddens budskap.

Och om du inte för kassabok och försöker minska kostnaderna med minst 1 000 kronor i månaden redan så är det dags att börja idag!

Om du vill ha mer coaching igenom din sparresa så går det bra att kontakta mig via mail. Du hittar adressen i bloggens vänstermarginal.

Glöm inte att du kan handla på Apotek365.se med rabattkoden “onkel” för att få 5% rabatt. Själv kommer jag göra en storbeställning på allergimedicin i veckan då jag har något gräs som gör mig härligt snorig och svullen till midsommar.

Besök gärna butiken via bloggens länk, vilket finns i vänster mariginal på onkeltomsstuga.se så stödjer du bloggen och podden samtidigt som du handlar med rabatt.

Tack och hej!

Månadsekonomi december – årsbokslut och tankar kring framtiden

2016 gick vansinnigt fort och nu är tabellen fylld med data i samtliga månader.

Vi framställs, eller framställer oss själva, som extrema sparare vilket kan ifrågasättas när vi summerar december och hela året 2016. Vi spenderade 35 963 kronor i december. Det var några poster som drog iväg. Tandläkarräkning och glasögon till Alva, lite dyrare mat –  vi var ytterligare en person i hushållet stora delar av december och så var det jul – julklappar (förs som övrigt) och lite gårdsprylar (det mesta var fröer). Vi köpte också en ny mobiltelefon i födelsedagspresent till äldsta dottern. 

Sparkvoten i december blev låg för att vi inte förde undan mer pengar än 29 800 kronor. Det betyder att det blev mycket kvar på lönekontot som kommer höja sparkvoten i januari. 

Vår ekonomi består av tre delar

Under året har vi startat upp ett nytt boende i form av en liten gård. Det har inneburit kostnader i sig och dubbla driftskostnader som försvinner vid halvårsskiftet. 

Vi har en stor del fasta kostnader. Tar vi vårt boende, barnomsorgskostnaden och CSN så summerar det till 15 800 kronor per månad i snitt under 2016. Säljer vi bostaden, slutar jobba – barnomsorgskostnaden blir = 0 kr – och betalar av CSN-lånet* så sjunker den här posten samman . Det är boendekostnaderna på gården som blir kvar. 

Det vi faktiskt ”spenderar” är i snitt 15 410 kronor per månad. Det är det som vi bokför som rörlig kostnad i tabellen ovan. Då ingår resor (vi var utomlands en gång), mat, försäkringar, semester, nöjen, äta ute, alkohol, mobiltelefoner, julklappar, presenter … Den här delen är den viktigaste delen för oss när vi ser på vårt sabbatsår. Det är den här delen som gör att vi kan säga att vi tror på en månadsbudget på 20 000 kronor per månad inklusive boendet. 

* Mitt CSN är klart i år. Min sambo har något år till kvar. Eventuellt betalar vi av hennes också under året men vi har inte bestämt något ännu. 

Vad har vi lärt oss under året? 

Vi har kostnader vi kan kalla ”cost of operations”. Ska vi trycka ned matkostnaderna med 1 000 – 1 500 kronor per månad så måste vi jobba mer med frågan. Den orken eller intresset finns inte. Alkoholen blir dyr för oss, bland annat för att vi ofta dricker delar av den ute på krogen som en del i After Works eller andra sociala övningar. 

Ja, det faktum att vi äter ute beror ibland faktiskt på att vi reser i tjänsten. 

Det är ingen ursäkt, eller ens en förklaring utan jag ser det mer som en möjlighet. Vi vet att vi kan spara mer om vi har mer tid och ork utan att det alls kommer påverka vår livskvalité. Det kan till och med var tvärt om! Att dricka egentillverkad öl med sambon en torsdagseftermiddag efter jobb i trädgården kan vara minst lika trevligt som att dricka en öl en snorig torsdag på en pub.

Men det vi visat under 2016 är också att vi nått någon sorts jämvikt. Att spara mer kräver mer insats som kräver mer energi och ork som vi inte har. Men i princip så tror jag faktiskt att vi går back på mitt extrajobb! Vi skulle kunna spara in de pengarna jag tjänar på maten enbart om vi ville! 

Utgifterna månad för månad sedan vi började föra kassabok.

Allt är inte utgifter

Under 2016 har jag tittat speciellt på intäktssidan. När vi redovisar inkomster slår vi samman bidrag, extraknäck och bloggpengar i en klumpsumma men väljer alltså här att redovisa ingående delar. 

Jag har skjutit utbetalningen av extraarbetet in i nästa år, därför är den inkomsten 0 kronor och blogginkomsten är inte utbetald så den ingår därför inte i totalen i tabellen ovan. Jag har utöver det belopp som jag redovisat här fakturerat för annonsering här på bloggen. Röran mellan skattade värden och oskattade är dock enastående och jag redovisar bara Googles annonsintäkter här, som är oskattade. 

Lön 73 562 kr
Extraarbete 0 kr
Blogg (annonsering) 410 kr

Bloggen hade 49 829 visningar under månaden. En ökning med nästan 50% sedan föregående månad!

 

 

 

Hur blir det på sabbatsåret?

I inlägget ”Är vi ekonomiskt fria till sommaren …” så redovisar jag lite tankar kring ekonomin under sabbatsåret och framåt. Där har jag antagit att vi kan leva på 20 000 kronor i månaden. Den bästa uppskattning vi har idag bygger på att vi tar den genomsnittliga rörliga kostnaden per månad under 2016 (15 410 kronor) och lägger på kostnaden för bostaden, säg 4 000 kronor. 

Ett annat sätt är att ta januari och februaris siffror och säga att vi hamnar kring 13 000 kronor med bostadskostnaderna inkluderade om vi uppskattar kostnaderna för våra basala behov. På det ska vi räkna med något tandläkarbesök, glasögon och någon mobiltelefon så anta att vi behöver ytterligare 2 000 kronor per månad. 

Året som helhet

Vi har skurit bort massor av våra måsten. Barnförsäkringar, semestrar, nöjen, nya kläder och olika typer av elektronikutrustning är historia. Vi hittade också nya goda levnadsmönster under årets tidiga månader. För inte bara sparade vi pengar vi levde även något bättre i januari och februari med lite bättre relation till maten och i princip ingen alkohol. 

Tyvärr så kan vi inte hålla i det riktigt som jag önskar utan vi trillar sakta tillbaka i invanda mönster. Det gör att vi inte möter våra budgetmål för mat och hushållsposterna – en mindre miss – eller alkohol och äta ute. Båda de posterna bommar vi budget ganska rejält på. 

Resor är som det är. Vi har inte rest på saker som vi inte tyckt varit viktiga. Posten övrigt är också hög, men där var vår budget nog orealistisk. I övrigt klarade vi ganska tajt satta mål! 

Vi bokför 528 800 kronor som sparande. Om vi lyckas leva på 20 000 kronor per månad på gården så innebär det att vi sparat in till 3,1 års ledighet (vi får ju barnbidrag även när vi är lediga!) under ett år! Säger vi att vi klarar oss på 15 000 kronor per månad så räcker 528 000 kronor i 4,9 år. 

Sista gången i den här formen

December 2016 får sätta punkt på två och ett halvt års redovisning av vår månadsekonomi. Vi kommer fortsätta föra kassabok på precis samma sätt som förut men det känns inte meningsfullt att lägga så mycket tid på det på bloggen längre. Poängen är gjord och vi har inte så mycket att tillföra i ämnet mer. I takt med att vi blir mer offentliga så minskar dessutom intresset för att redovisa våra inkomster i den form som vi gjort. 

När vi kommer igång på gården så finns det dock goda skäl till att återkomma med vad vi får för faktiska månadskostnader och då kommer redovisningen återkomma i någon form. 

Tack för de här åren och tala gärna om ifall ni fått ut något av vår redovisning och vad ni skulle vilja se i framtiden!

Ni hittar samtliga inlägg jag gjort kring våra månadskostnader i kategorin månadskostnder

sidan om vår månadsbudget hittar du sammanställning över samtliga år och mer information. 

Ekonomi november – 69% i sparkvot, joråsåatt!

Utgifter 2016. Januari till och med november.

Utgifter 2016. Januari till och med november.

Förr tycket jag alltid hösten gick så långsamt, men i år känns det som november knappt hann börja innan månaden var slut. Med 69% i sparkvot och årets näst högsta lön så får vi ändå säga att vi var nöjda med månaden. 

Det var ”äta ute” och ”övrigt” som stack iväg lite. Vi har beställt pizza en gång hela familjen och så har vi vuxna varit ute med jobbarkompisarna någon kväll. Då blir det så här. ”Övrigt” innehåller nästan 1 000 kronor i avgift för bloggen och en julklapp så det är inte så märkligt ändå. 

Givetvis ska vi hålla i varje krona men det som är mest intressant för fortsättningen är våra rörliga kostnader som nu ligger på 14 000 kronor i snitt per månad. Skillnaden mellan våra rörliga kostnader och summa utgifter är kostnaderna vi har för bostad, barnomsorg, CSN och engångs- och driftskostnader för gården. I övrigt ingår allt! Årets medelvärde så här långt visar på att vi skulle kunna leva ganska bra på 15 000 – 18 000 kronor per månad när vi väl är på plats på gården. 

Som ni ser har vi hittat en nivå som är relativt stabil nu. Det är till och med så att vi ofta ligger lite över kostnaderna motsvarande månad 2015.

Som ni ser har vi hittat en nivå som är relativt stabil nu. Det är till och med så att vi ofta ligger lite över kostnaderna motsvarande månad 2015.

Allt är inte utgifter

Om jag inte bett om att få min lön från extraknäcket utbetalad nästa år den inkomsten är alltså noll kronor i november, så hade vi haft en rekordmånad denna månad vad gäller inkomster. Skälet till att månaden blev så bra var att i fick våra retroaktiva lönehöjningar utbetalade. Inte så att vi fick så stora höjningar i år, men revisionen sammanföll för både mig och min sambo och är från april så det blev en del pengar. 

Bloggpengarna för november är inte utbetalda och ingår därför inte i totalen ovan. Då det är små belopp ändrar det inget väsentligt, men är med här för att det är roligt att följa.

Lön 75 088 kr
Extraarbete 0 kr
Blogg (annonsering) 344 kr

Bloggen hade mer än 30 000 visningar under månaden. 

 

 

Påverka ditt 2017 genom att göra en budget för året

Undrar du över hur vi beräknar vår sparkvot så hittar du mer om det här.

Hur mycket ska vårt barn ha i månadspeng när bästa kompisen får barnbidraget?

Ska ett barn ha barnbidraget i månadspeng? Hur mycket månadspeng ska vårt barn få? Det är vanliga frågor för oss som är föräldrar till lite större barn.

Frågan har stora likheter med den klassiska frågan: ”hur långt är ett snöre” eftersom innebörden i begreppet månadspeng inte är speciellt väldefinierat? Jag vet inte heller om det går att arbeta fram ett bra svar då synen på pedagogiken bakom att skola in barn i ett ekonomiskt ansvarstagande via månadspeng är något grumlig. Barn dessutom barn och måste hanteras som så.

Det här inlägget postades första gången i augusti 2016. Jag har uppdaterat inlägget 22 november 2016 med ett tillägg längst ned. Där får ni veta hur den stora skillnaden i månadspeng mellan vår dotter och hennes kompisar faktiskt landat.

Vår äldsta dotter fyller 12 år i år och har 100 kronor i månadspeng varje månad. På det kommer hennes mobilkostnad på 99 kronor. Det är ett enkelt abonnemang och hon har en bra, men lite ålderdomlig mobiltelefon. De hundra kronorna hon får är hennes helt och hållet så tillvida att vi inte ställer några krav på att hon ska täcka några av sina kostnader i vardagen med de pengarna. Inte heller behöver hon göra något i gengäld för att få pengarna.

Rent praktiskt har vi, genom SEB, enklare betalkort till våra två äldsta barn så överföringen görs digitalt till deras kort i slutet av månaden. Dessa kort använder sedan barnen i sin vardag. Om de behöver ha kontanter så får de själva ordna detta via en uttagsautomat.

hur mycket månadspeng

Tabell över hur mycket månadspeng barn får beroende på ålder. Tabellen gäller för 2015 och är naturligtvis medelvärden. Källa Compricer.

Nu får två av kompisarna hela barnbidraget i månadspeng varje månad vilket naturligtvis ger dom en enorm köpkraft jämfört med vår dotter. Det märkliga i det hela är att av de barn som vi har runt oss så är det de som har föräldrar med lägst utbildning och, som vi tror förhållandevis låg inkomst, som får störst månadspeng. Som grädde på moset är naturligtvis mobiltelefonen och abonnemanget ett par snäpp bättre än det våra barn har, om det inte till och med är det senaste och värsta.

Våra barn är vana vid att väga aktiviteter och inköp mot kostnaden för densamma. Så gör vi och vi har fört över beteendet till våra barn. Dessutom har våra barn faktiskt bara sina 100 kronor i månaden, plus att det dom eventuellt sparat från föregående månad. Några andra pengar finns inte. Inga mor- eller farmödrar som sticker till dom en slant eller vi som är lite ”flotta” ibland.

Det gör att vår äldsta kan tacka nej till exempelvis fika på stan av ekonomiska skäl när bästa kompisen är fikasugen. Då bjuder barnen som får barnbidraget i månadspeng vår dotter på fika. Vi som tjänar bra och har en fantastisk månadsekonomi – vi tillhör nog den mest välbärgade fem procenten i vår stad (eller ännu högre) – har därför en dotter som blir bjuden av sjukpensionärernas och de ensamstående skildas barn. Det gnager ofta mer hos oss än att vår dotter tjatar på att få någon pryl eller pengar faktiskt.

Men hur gör vi som föräldrar när kompisen har snudd på 10 gånger högre köpkraft? Hur mycket månadspeng ska ett barn ha? Hur hanterar vi ”orättvisan” som våra barn upplever när kompisen får barnbidraget i månadspeng?

 

 

Ja, i vår familj är vi rätt krassa. Allmänt! Och i synnerhet när det gäller ekonomin. Så vi säger ”att så här är det”. Vi vuxna är ju själva någon sorts referens och vi ger inte oss själva en spänn i fickpengar. Så varför ska våra barn då ha mer än oss och de flesta vuxna? Dessutom är våra barn knappast missgynnade. Det finns spel, tv-apparater, datorer och kläder i överflöd. Det har också blivit tydligt att barnen följer oss mer i beteende än vi faktiskt inser. När vi fokuserar på mer inåtriktade nöjen, som att läsa böcker och laga mat, så följer barnen med. Att handla och köpa är inte högst på dagordningen för våra barn, just nu. Vilket vi är tacksamma för då det gör livet rätt mycket lättare.

Men vi är trots det inte immuna. Vi har redan nu konflikten kring hur mycket månadspeng vår dotter ska ha, och jag tror den kommer öka kommande år. Men jag är tveksam till om vi någonsin kommer ge barnbidraget i månadspeng!

Tillägg 2016-11-22: Det här med den stora skillnaden i månadspeng mellan tre tjejer blev inget bra. De som hade mer pengar än vår dotter tog det som en utgångspunkt för att vara elaka och började visa översittarfasoner. Det blommade sedan ut i rena svinigheterna en kväll.

Då blev vår dotter naturligtvis väldigt ledsen, men hon och mamma pratade mycket. Om vad som är ok i en kompisrelation och vad som inte är det.

När man är 12 år så är det många tankar som snurrar. Naturligtvis vill man vara en i gänget och populär. Men vår dotter förstod också att situationen var skruvad och att det inte var våra val och hennes förutsättningar som var den största bidragande faktorn i det som skedde runt henne. Det behövde vi faktiskt inte förklara. Hon såg själv i att kompisarna med barnbidraget i månadspeng stack ut från normen.

Hon förstod också att de andra tjejerna var sviniga.

”Vi är väl vänner men inte BFFer längre” var kommentaren några dagar senare när vi frågade om det som hände den kvällen när kompisarna var svinga hade fått några konsekvenser i skolan. Och allt gick inte tillbaka till hur det var tidigare. De tjejer som då var viktigast i världen har nu några månader senare fått en väldigt periferier roll i vår dotters sociala liv. Vår dotter har helt enkelt valt andra kompisar. Tjejer som tycker handla och mysa betyder en dela på en Dajm och snacka skit, i stället för att hänga på trendigt fik.

Jag tycker vår dotter har gjort det här bra. Speciellt är jag stolt över hennes ”tar ingen skit” attityd utan att för den skull vara någon Drama Queen.

För oss vuxna blev det här återigen en bekräftelse i att våra val inte är så annorlunda. Tvärt om så lever de flesta familjer med begränsningar och gör val. Barn måste förstå det, se det, och när dom väl insett hur det är så är verkligheten inget märklig.   

Vi har inte ändrat inställning till hur mycket månadspeng våra barn ska ha i och med det som hänt.

Ska vi göra hushållsbudget för 2017 tillsammans?

Ska vi göra hushållsbudget för 2017 tillsammans? Det är nämligen hög tid att börja fundera på 2017 och de flesta barnfamiljer har exempelvis redan börjat lägga konsumtionsplanerna för exempelvis sportlovet. Så pengarna är i rullning men det finns fortfarande möjlighet att göra något bra av 2017!

Jag föreslår en mall för en hushållsbudget till er. Ni fyller i den och postar i kommentarerna vilken budgeterad sparkvot ni räknar med nästa år och om ni fattat några beslut baserat eller kommit till insikt när ni gjort er budget? Ok?

Hushållsbudget kallas en plan över en enskild persons eller familjs inkomster och utgifter, i syfte att nå ett önskat ekonomiskt resultat. I en så kallad hushållsbok noteras utgifterna t.ex. vecko- eller månadsvis. (Källa Wikipedia).

mall hushållsbudget

Här är en bild på mallen med mina siffror från i år. Gröna fält fyller du i. Minustecken framför utgifter, amortering och sparande. Inga värdeminskningar eller liknande för exempelvis bil ska in i tabellen. Det är kassaflöde, alltså transaktioner vi är ute efter.

Gör gärna budgeten i slutet av november om ni inte har koll på siffrorna, så kan ni ta stöd från räkningar och månadens utgifter. När ni sedan gjort budgeten så rekommenderar jag er att jämföra utfallet med ert faktiska 2016. Så ger budgeten att ni ska spara 30% nästa år så är det ett stort steg om ni inte lyckats med det i år vilket i sin tur förmodligen innebär att ni inte har koll på var pengarna tar vägen riktigt. Sträva alltså efter att först få en rimlig och trolig budget.

Mall för hushållsbudget

 

 

Inga framgångar i livet kommer från att vi förnekar sanningen eller sätter orimliga mål. De är utförande varje dag som gör skillnad!

När du har en budget som du tror är rimlig så kan du titta i kolumnen ”Andel av inkomst”. Är värdet där över 8% så är kostnaderna lika med en månads genomsnittlig inkomst. Som du ser i vårt fall så jobbar vi i princip hela januari nästa år för att köpa mat för året. Februari och stora delar av mars går åt till hyran. April och stora delar av maj går åt till CSN och våra transporter.

hushållsbudget mall

Klassisk sammanställning av hur sparkvot och år till frihet hör samman om du startar från noll. Källa: http://www.mrmoneymustache.com/2012/01/13/the-shockingly-simple-math-behind-early-retirement/

Studera även sparkvoten långt nere i högra hörnet. Är den ok? Jag tycker den minst ska vara 30%. Vill du öka sparkvoten så måste du attackera kostnaderna. Sätt inga mål kring sparkvot eller sparbelopp innan du har en plan för hur kostnaderna ska minskas.

Det här är enda gången det är någon idé att göra några framåtskridande planer för 2017. När jobbet här är gjort och du dessutom genomfört de besparingsaktiviteter som behövs för att nå dina mål handlar allt om utförande. Du kan läsa mer om det här.

Är det svårt att fylla i mallen över hushållsbudgeten? Om du vill ha inspiration så skrev jag detaljerade redogörelser för alla månader under 2015. Du kan börja läsa här.

Kan en familj leva på barnbidraget?

Kan en familj leva på barnbidraget?

Om jag tar kostnaderna vi hade i januari i år och försöker relatera dem till vårt sabbatsår med ett högt inslag av självhushållning och billiga boendekostnader så får jag en budget som ser ut ungefär så här (baserad på vår januarimånad 2016 och det upplägg vi tänker använda från sommaren 2017):

Kostnadsslag Belopp
Mat och hushåll 4 000
Tandläkare optiker och frisör 0
Hem 3 000
Kläder 0
Transport 757
Nöjen 500
Försäkringar 330
Övrigt 728
Totalt 9 315 kr

Det här bygger på att vi har ett lån på vår gård på cirka 500 000 kronor som vi endast betalar ränta på. Så, säg att vi skulle kunna leva på 10 000 kronor per månad. Halva socialbidragsnormen för en fyrbarnsfamilj ungefär. Det vore fantastiskt och skulle i vårt fall innebära att vi vore ekonomiskt fria för all framtid.

Problemet med budget ovan är att den trots allt förutsätter att vi har ett kassaflöde på 120 000 kronor per år, vilket inte är snutet ur näsan om vi skulle vilja försörja oss utan att ta av vårt kapitalet eller generera några andra inkomster. Ända sättet att sänka behovet av pengar ytterligare är att jobba mer med självhushåll, exempelvis för att göra matkostnaderna lägre.

Nästa nivå att söka sig mot är det fasta kassaflöde som vi har i vår familj, nämligen barnbidraget. Om vi kunde sänka vårt behov av pengar ner till 5 814 kronor per månad så behöver vi inte generera en krona vi skulle leva på barnbidraget! Hela vårt behov av pengar är då täckt av staten i en form av garanterad inkomst.

leva på barnbidraget

De olika ersättningsnivåerna beroende på barn.

För att det ska fungera så måste vi sänka mat och hushållskostnaderna i budgeten ovan med 3 500 kronor och kapa någon krona till på någon annan post. I praktiken så skulle det innebära att vi behöver vara i princip självförsörjande på mat. Är det möjligt?

Ja,  jag har inget svar på det men det finns ett forum som heter alternativ.nu där det finns några ganska extrema ”typer” så jag ställde en fråga där i somras: ”Vilken månadsekonomi/budget kan en självhushållande familj räkna med”? Då dök det upp en trebarnsfamilj som säger sig leva på barnbidraget! Låt vara att de hade tillgång till en gård så de var självhushållande och att gårdens värde (kapitalkostnaden) inte ingick i de 3 700 kronorna.

Är det möjligt eller sant? Det vet inte jag, men utifrån det som skrevs i tråden jag länkade till ovan så verkar det inte helt orimligt. Det rör sig om människor som i princip är självhushållande och håller kostnaderna på ett absolut minimum genom arbete och mångårigt etablerade rutiner och kunskap.

Jag fascineras av människor som kan leva bra på väldigt låga kostnadsnivåer. Dels för att de kan skapa förutsättningar och bra liv ur nästan ingenting, men också för att sparsamhet kopplat med inkomst gör det möjligt att skapa kul saker i livet. Ju mer vi kan avsätta till det som ger livet extra mening, ju bättre är det.

 

 

Men jag kan tänka mig att om brorsan läser det här inlägget så kommer fascinationen vara ganska låg och frågan istället vara en annan?

– Varför, och är det roligt att leva på 3 700 kronor i månaden med tre barn?

Jag vet inte svaret riktigt. För det beror så mycket på ingångsvinkel. Är det roligt att leva på 10 gånger mer i månaden och knappt hinna träffa sina barn. Inte orka ha sex eller aldrig läsa en bok? Aldrig vara ute i dagsljus knappt!  Som är den normala referensen för de flesta av oss? Nej, det finns nog andra sätt att leva. Men finns det inte nyanser? Det behöver kanske inte vara så extremt?

Jag vet inte, men om det finns en Gyllene medelväg så har jag svårt att hitta den. Kanske för att lagom betyder att allt egentligen är odugligt. Att prioritera allt är den absoluta livslögnen.

Hur känner ni? Har ni tänkt tanken att leva på barnbidraget?

Jag känner inte till så många aktiva bloggare i Sverige som lever riktigt enkelt. Närmast är väl Omedveten eller medveten konsumtion.

Ekonomi oktober – Utgiftsmånaden

Utgifter 2016. Januari till och med oktober.

Utgifter 2016. Januari till och med oktober.

Oktober är alltid en riktig utgiftsmånad för oss. Kanske är det restskatten som drar upp snittet? Jag har inte kollat faktiskt. Så även om årets oktober inte sticker ut bland sina kamrater så brakar utgifterna iväg på otroliga 37 800 kronor och sparkvoten blir magra 47% vilket är årslägsta. I praktiken är dock verkligheten lite bättre än siffrorna utvisar.

Om vi börjar uppifrån så har jag varit såväl i England som USA under månaden och det innebär både några extra öl ute såväl som restaurangbesök. I synnerhet Los Angeles var rena rånet och med en dollar på 9.50 kronor så kändes till och med McDonalds dyr.

Så kom restskatten och posten ”övrigt” rymmer bland annat en mobiltelefon och flera omgångar lusschampo till barnen. Vi har dessutom fixat en hel del småsaker i lägenheten under månaden vilket är ytterligare knappa 1000 kronor spritt lite på ”övrigt” och ”hem” kategorierna.

Som grädde på moset var vi lite slöa med att spara undan pengar så det finns rätt mycket på lönekontot till kommande månad. Så vi har inte alldeles tappat greppet!

På något sett är den här månaden typisk för vårt liv. Vi vill spara, har måttligt intresse för alkohol och har svårt att få tiden att räcka till i vardagen. Alltså åker jag utomlands två gånger på en månad. Äter ute och dricker öl på krogen. Missförstå mig rätt, det är knappast synd om mig, men livet går.

Vill du har mer fakta kring tabellen så föreslår jag att du läser förra månadens genomgång då jag gjorde en ganska genomgripande översyn av läget och våra mål.

Vi håller bättre i pengarna i år än tidigare och skillnaden mellan månaderna har blivit mindre. Men det blir inga riktigt bra månader som exempelvis februari längre.

Vi håller bättre i pengarna i år än tidigare och skillnaden mellan månaderna har blivit mindre. Men det blir inga riktigt bra månader som exempelvis februari längre.

Allt är inte utgifter

Inget speciellt på inkomstsidan denna gång mer än att det var relativt goda inkomster med retroaktiv lön och något traktamente.

På senare tid har jag tittat lite extra på tre delar på inkomstsidan, som då inte inkluderar de bidrag vi har, genom att följa våra löner, de pengar vi tjänar via extraarbete och hur mycket bloggen ger i inkomster. Bloggpengarna för oktober är inte utbetalda och ingår därför inte i totalen ovan. Då det är små belopp ändrar det inget väsentligt, men är med här för att det är roligt att följa.

Lön 71 245 kr
Extraarbete 2 450 kr
Blogg (annonsering) 188 kr

För att tjäna 188 kronor i annonsintäkter så krävdes över 24 500 sidvisningar på bloggen.

 

 

Läs gärna mer på sidan  ”Budget” som du hittar i bloggens huvud.

Undrar du över hur vi beräknar vår sparkvot så hittar du mer om det här.

Ekonomi september – Hur ligger vi till jämfört med våra budgetmål

Årets siffror fram till och med september.

Årets siffror fram till och med september.

Det är dags att summera septembers siffror. Det märks att vi inte riktigt har samma fokus på ekonomin längre då det som tidigare var månadens höjdpunkt numera drar in till nästa lön innan det sker. Men det är inget att stressa upp sig för, med så här långa tidshorisonter som vi jobbar med när vi sparar så går det inte att sprinta varje vecka. Och vårt sparande sker för övrigt ganska automatiskt numera. Det ser ni på utgifterna som är förhållandevis låga 28 202 kronor med rörliga kostnader på 12 658 kronor.

Uppifrån och ned så är det två belopp som är värda att kommentera i september. Det är mat och hushåll som landar på låga 3 056 kronor vilket är rekord för året, men förklaringen hittar ni i föregående månads kostnader då vi låg högt. Det var väl så att någon storhandling hamnade i augusti i stället för september. Snittet över de två månaderna är strax över 5 000 kronor vilket är ganska normalt.

Sedan sticker transporterna ut. I det har vi hyrbil en helg (cirka 1 300 kr), och varit hos tjocka släkten en gång (tåg) samt några mindre busskortspåfyllnader och någon mindre resa. Samt 1 800 kronor i cykelprylar för att fixa drivlinan på sambons cykel + lite allmänt underhållsrelaterat på de andra cyklarna. Jobbet gör jag alltid själv på våra cyklar. Med glädje! 🙂

Transportkostnaderna är det område som vi har svårast hålla i känns det som nu. Dels beror det på stugan och åkandet dit, men också det faktum att vi är sex personer gör att det sticker iväg så fort vi ska resa exempelvis till släkten.

Vi har räknat på om vi skulle kunna sänka kostnaderna genom att skaffa en enklare bil, men vi får inte alls ihop det. Parkeringsplats, skatt och försäkring kostar oss cirka 1000 kronor i månaden i fasta kostnader för en bil som vi kan åka alla sex i samtidigt. Säg att vi köper något som inte är så märkvärdigt så att värdeminskningen är 12 000 kronor om året, så har vi fasta kostnader på 2 000 kronor innan vi åkt en meter.

Hitintills har vi lagt 3 600 kronor per månad i snitt i transportkostnader under året. Av det skulle vi kunnat frigöra ungefär 2 500 kronor, skulle jag gissa (kanske lite mindre faktiskt), till bil. Resten är kostnader vi haft även om vi haft bil. Ja, som ni förstår så är det 500 kronor på spel till drift och omkostnader vilket ger ekonomi till cirka 30-40 mil i månaden.

Det känns helt enkelt inte attraktivt, då vi dessutom räknar med något lägre kostnader än snitt för resten av året. Då räknar jag här på kostnader vi skulle ha med en äldre bil. Se gärna det här inlägget hur vi åker med bilpoolen och vilka bilar vi åker då.

I övrigt noterar vi en sparkvot på fina 56%, goda inkomster och ett relativt ok 12 658 kronor i rörliga kostnader. Titta i tabellen nedan. Ta bort barnomsorg, hem och CSN samt gårdsrelaterade utgifter så får du våra rörliga kostnader. Det är lite av en halvsanning om jag ska vara ärlig, då vi rimligen borde lägga med cirka 2 000 kronor från kategorin ”hem” i de rörliga kostnaderna. I så fall hamnar vi kring 17 000 kronor i rörliga kostnader.

Anledningen till att vi räknar bort vissa poster i budgeten har att göra med att vi under vårt sabbatsår inte kommer ha kostnaderna (möjligtvis undantaget viss CSN för min sambo). Barnomsorgen försvinner, det dyra boendet i storstaden likaså.

17 000 kronor är över budget men inte helt galet faktiskt. Det är ju dagens levnadsnivå vi når på det, med ätande ute, resor, och alkohol.

Budgetvärden och medelvärden för året, jämfört med utfall 2015.

Budgetvärden och medelvärden för året, jämfört med utfall 2015.

För de gulmarkerade fälten i tabellen har vi budgetmål. Jag gillar inte riktigt att vi missar budgetmålen på ”Mat och hushåll”, ”Alkohol”, ”Äta ute” och ”Transport”. Maten kan vi bättre på, men det krävs jobb för att nå dit. Alkohol är ungefär på gränsen av vad vår livsstil tillåter. Vi har några gäster ibland och går då och då på någon eller några After Works eller jobbmiddagar.

Jag skulle gärna sätta alkoholposten till noll då det inte ger mig något beständigt att dricka alkohol. Samtidigt så symboliserar beloppet ganska väl skillnaden mellan det liv jag vill att vi lever och det liv vi faktiskt lever.

Äta ute, är en skitpost också. Ungefär som alkohol, men lite bättre. Mycket av den här kostnaden kommer från gemensamma måltider i familjen och då vi är sex personer så sticker det snabbt iväg. Men det finns mycket som kommer från mitt skitliv i form av resande eller nödmat när jag inte kan ordna något annat.

Jag ser alltså framför mig att dessa kostnader minskar när vi är lediga, snarare än ökar. I så fall går budgeten nog ihop sig. Här kan läsa mer om detaljerna i vår budget under sabbatsåret.

image-5

Som ni ser så ligger kostnaderna i september 2016 högre än för motsvarande period 2015. Då vi är inne på tredje året av intensivt sparande så går det ju inte att slå rekord varje månad. Vi har dock ett snitt för året som är 3 665 kronor lägre per månad så här långt i 2016 jämfört med helåret 2015.

Allt är inte bara utgifter

I september fick jag mina första pengar från annonseringen på bloggen. 834 kronor blev första utbetalningen och det känns riktigt kul att få lite ersättning för jobbet här. Utbetalningen täcker i princip ett halvårs intäkter. Nu kostar det i princip 1 000 kronor per år att bara drifta bloggen vilket gör att det knappast är någon vinst att göra det här, men ändå!

Numera håller jag ett extra öga på tre delar på inkomstsidan, som då inte inkluderar de bidrag vi har, genom att följa våra löner, de pengar vi tjänar via extraarbete och hur mycket bloggen ger i inkomster. Bloggpengarna för september är inte utbetalda och ingår därför inte i totalen ovan. Då det är små belopp ändrar det inget väsentligt, men är med här för att det är roligt att följa.

Lön 69 381 kr
Extraarbete 2 450 kr
Blogg (annonsering) 126 kr

 

Ganska normal inkomstmånad. Nästa månad lär det bli rejält mycket bättre då vi får våra nya löner retroaktivt plus att jag har lite traktamenten som bör betalas ut.

 

 

Läs gärna mer på sidan  ”Budget” som du hittar i bloggens huvud.

Undrar du över hur vi beräknar vår sparkvot så hittar du mer om det här.