Onkel Toms stuga

Rikast är den vars nöjen kostar minst

Meny Stäng

Kategori: Investering (sida 1 av 4)

Investeringar och logik – Lika svår kombination som moral och mediabranschen

Det här inlägget har sin grund i att jag försökte besvara tre till synes ganska enkla frågor jag ställt mig själv:

  • Varför har vi pengar på börsen?

Just den frågan var ganska enkel att besvara faktiskt.

Vi investerar på börsen i avsikt att tjäna pengar!

Ok, styrkt av denna enkla övning gick jag vidare och frågade mig:

  • Hur har jag tänkt att vi ska tjäna pengar på börsen?
  • Hur mycket pengar ska vi försöka tjäna och i så fall till vilken risk?

Svaret på de senare två frågorna får ni vänta på, det är ett separat inlägg, det jag tänkte göra här är att lyfta fram de mallar för hur vi ska investera som jag stött på, och ibland påverkas av.  Ta en liten kopp kaffe och följ med i min allmänna reflektion kring allas vår syn på investeringar!

Den ideologiske ickeinvesteraren

Det här är inte en investerare, utan en ickeinvesterare. Det här är personen som av ideologiska skäl anser att aktieägande är fel, då det suger ut den stackars arbetaren. Här finns två komponenter värda att notera: 1) personen har insett att aktieinvesteringar i grunden bärs av andras arbete, inte spekulation, och väljer helt logiskt – relativt sin ideologi – att avstå från ägandet. 2) Av någon helt obegriplig anledning så är ofta dessa människor positiva till ett skattetryck på 55%, offentligt ägande till förmån för privat och även så bidrag. Vi har har att göra med en logik som pekar på att bankens ränta på 2% för bolånet passerar all gräns för sans och moral, medan skattesatsen 55% är i minsta laget!

Allt är spekulation – ytterligare en ickeinvesterare

Många är dom som vet hur farligt aktieinvestering är. Hur mycket börsen kan rasa – ofta har den ju återhämtat sig ganska snabbt efter sina krascher men det glöms bort – hur bolag kommer och går samt hur allt egentligen är riggat av robotar.

Att börsen inte är riskablare än bostadsmarknaden – där många dessutom jobbar med belåning – är ingen som säger. De flesta åker dessutom bil där riskerna för att faktiskt förlora livet finns. Få stupade hittas vid Avanzas inloggningssidor.

Den här ickeinvesteraren ger oss möjlighet att lyfta fram två komponenter som jag anser vara centrala i all aktieinvestering. 1) Totalt sett utgör aktiemarknaden en möjlighet att tjäna pengar på samhällets hela vilja att växa och tjäna pengar. 2) Tron om att det är vinnaren i en höstack vi letar efter är utbredd och lurar oss.

Optimisten

Det här är ”allt är spekulation personligheten” som gått vidare från ickeinvesterare till investerare.  Personen har gjort en liten investering i Tesla samtidigt som hen överväger att köpa Fingerprint och Bitcoin.

Det här är en vanlig investerare och bor nog till viss del i alla oss. Över 7 000 personer äger exempelvis Teslaaktien hos Avanza. För det får dom ett icke lönsamt bolag i en mogen – och delvis prispressad – bransch, som om man lyckas nå sina mycket högt ställda mål ändå kommer vara mycket högt värderad.

Men det är tydligen ett mjukvarubolag enligt vissa!

Låt oss titta historiskt på Tesla som investering genom att klippa lite siffror från Avanza, och jämföra med en enkel fond.

Teslas utveckling. En riktig rövare som över tre år gett mycket måttlig avkastning.

Om vi i stället tänker att vi investerar brett, i 30 bolag, varav en hel del världsledande industribolag, så kan vi titta på den såväl supertråkiga som superbilliga Avanza Zero som en referens.

Gratis och tråkig, men mycket sund: Avanza Zero.

Över tre år har historiskt Avanza Zero varit en rejält mycket bättre investering än Tesla både i absoluta tal och i form av riskspridning.

Synden här är ...
Det finns en story i Tesla som gör bolaget intressant. Men som investerare så är vi ute efter vinst. Det vi då bör fråga oss är om ett bolag, med mycket hög risk som trots det inte slagit en Svensk indexfond, är värda våra pengar, eller om vi har andra enklare alternativ vi kan investera i som kanske till och med har lägre risk och högre förväntad avkastning.

Själv tillhör jag inte direkt optimistinvesteraren, jag syndar oftare i nästa kategori.

Den påläste idioten

Det är inte så ovanligt att jag får mail i stil med ”Hej. Jag är 27 år. Vad tycker du om min aktieportfölj? Jag har Astra Z, Mekonomen, HM, Swedbank och Ratos”. Eller så ståtar man med liknande innehav på Twitter.  Naturligtvis vet dessa människor allt om AZs pipeline och testresultat för nya mediciner. De vet att det vänder för Mekonomen: om två år (det är alltid svaret) och att HM snart är ikapp (vem det är är obegripligt?) vad gäller e-handel. Och så vet vi ju att Swedbanks direktavkastning är fantastisk och Ratos ett investmentbolag där man kan köpa bajs med substansrabatt.

Men vad ger all denna visdom?

Jag tänkte jämföra Mekonomens historik med en enkel fonds:

Mekonomen, analyserad av många och ägde av ännu fler. Ingen tillväxt på kapitalet, ingen utdelningstillväxt. Knappt inget alls!

Det är 3 869 ägare hos Avanza av den mycket populära Mekonomen vilket ska jämföras med 3 983 ägare i den dyra aktivt förvaltade fonden Delphi Nordic med följande historik:

Svindyr förvaltningsavgift, allt investerat i aktier – cirka 50 – från nordiska marknaden.

Det är alltså nästa prick lika många som finner Mekonomen intressant som investering som det är som väljer fonden Delphi Nordic.

Framtid och historia är naturligtvis inte samma sak, men att Mekonomen kraftigt skulle överprestera mot fondens portfölj under kommande tre år håller jag för helt otroligt, bolagsrisken i Delphi Nordic är dessutom låg. Så jag dristar mig till att säga att det var lätt att hitta en bättre investering med lägre risk utan att nöta ut sin webbläsare och grotta ner sig i allt.

Synden här är ...
Lika lite som att aktieinvesteringar handlar om att hitta rätt bland förhoppningsbolag handlar det om att hitta rätt bland turn around case. Det här är därför i princip samma synd som vi hade tidigare. Det finns en alternativkostnad till vår investering och vi bör fråga oss om vi har andra enklare alternativ med lägre risk och högre förväntad avkastning.

Att navigera rätt här handlar inte om att hitta rätt bolag, det handlar om investeringsteori skulle jag säga. 

Jag syndar kraftigt här och tillbringar allt för mycket tid och energi på någon obegriplig aktie någonstans som givet att vinden vänder och kyrktuppen skriker för full hals kommer prestera osannolikt bra. Samtidigt underskattar jag kraften i välfungerande lönsamma bolag med en fungerande intjäningsförmåga. Sammantaget gör det att min aktierabatt innehåller för få blomstrande rosor till förmån för utspridd ogräsodling.

Det är det tyngsta skälet till att jag idag föredrar fonder som investering före enskilda aktier.

 

Metodikmuppen

”Jag investerar i utdelningsaktier”! Om jag klämt en kvinnlig arbetskamrat i rumpan varje gång jag läst eller hört det, så hade jag jobbat inom teater- eller mediabranschen nu! Fan vet om jag inte varit på Dramaten!

Något mindre ofta ser man värdeinvestering nämnas, kanske är det lika vanligt som indexinvestering, jag har dock inte gjort någon statistisk analys.

Sedan finns den mer ovanliga Net-nets metoden vilket några svenska bloggare gillar.

Märkligt nog är det väldig få som verkar tillhöra Dividend Growth Investing – ungefär utdelningstillväxtinvestering – som är väldigt poppis i USA och som kanske är den metod som ger flest rosor i rabatten.

Vanligt eller ovanligt; alla är exempel på metoder som används för investering. Frågan är bara hur?

Låt oss titta på den, för många utdelningsinvesterare (och utdelningstillväxtinvesterare) så populära Coca-Cola aktien – 2 089 ägare på Avanza – med följande historik de senaste åren:

Skitfräsiga läskeblasktillverkaren Coca-Cola imponerar knappast.

Ett alternativ hade varit att följa de som gillar ”Divident Growth Investing” och deras intresse för amerikanska bankaktier. Det kunde vi gjort genom att vi investerat i VHF, en bred billig (0,08% i förvaltningsavgift) indexfond – en ETF – som hanterar amerikanska finansaktier:

Enkel, bred och billig!

Utdelningen sker kvartalsvis och direktavkastningen är på knappa 2% vilket inte ingår i siffrorna ovan.

Hur ser det investeringscase ut – och hur troligt är det – där Coca-Cola kommer ut som vinnare, de kommande två åren, över en bred ETF med amerikanska finansaktier? Coca-Cola har visat på avtagande utdelningstillväxt medan finans har ökat utdelningarna.

Synden här är ...
Coca-Cola är inte direkt oaptitlig som aktie men den fallande utdelningstillväxten har satt sina spår i aktiekursen. Om man använder ”The Cowder Rule” för att vikta samman utdelningstillväxt och utdelning så är det inte mycket som gör Coca-Cola intressant enligt mig.

Coca-Cola har historiskt varit en bra aktie att investera i för den som följer utdelningshöjningsmetodiken eller går på hög direktavkastning. Min tro är dock att metodiken måste sättas i sitt sammanhang och prövas på en rad bra investeringar för att man ska få ett resultat som beaktar alternativkostnaden.  Om en passiv fond är en förväntat bättre investering med lägre risk finns det ju inget som helst skäl till att äga en enskild aktie, bara för att man kan titulera sig utdelningsinvesterare, eller?

 

Slutsats

Min svaghet som investerare är att jag har ersatt mina finansiella mål med andra mål. Exempel på sådan mål är att jag använt en viss metodik, utan att värdera om jag gör det bra på ett relevant sätt, eller att jag har förälskat mig i storyn som ligger bakom turn-around case.

Jag har blivit allt mer övertygad om att min uppgift inte är att läsa på om enskilda aktier utan att förstå vilken potential marknaden har och sätta relevanta mål för min kapitalförvaltning utifrån det. Målet måste sedan vara att få den önskade avkastningen till lägsta möjliga kostnad och risk.

Jag har avslutat med att klippa in en lista på Didner och Gerges Globalfonds utveckling de senaste åren. Det fungerar lite som en referens för mig i mitt tänkande. Kan jag inte få bättre avkastning än jag tror den här fonden kan få så finns det ingen idé att göra något själv. Om jag tror att jag kan generera högre avkastning bör jag nog ha ett mål för vad det är och välj investeringarna därefter.

Avkastningen på Didner och Gerges Globalfond

Förvaltningsupplägg när vi lever på kapitalet

Då har vi äntligen landat även ekonomiskt här i Småland. Lägenheten är såld, mäklararvodet betalt och snart har vi också betalat sista elräkningen från lägenheten i Linköping. Det går att summera och samtidigt på allvar börja jobba med kostnadsläget här på gården. Men inte idag, idag tänkte jag skriva om hur jag tänkt förvalta kapitalet vi har. Det blir principer snarare än rena belopp, men för att ni ska få en känsla för totalen så ska ni få våra budgetsiffror för 2018:

Löpande utgifter:

  • Månadsutgifter: 20 000 kronor.
  • Inkomster och bidrag per månad: 10 000 kronor efter skatt.
  • Totalt behov av uttag från eget kapital under 2018 = 120 000 kronor.

Engångsinvesteringar på bostaden:

  • Trekammarbrunn 70 000 kronor.
  • Fiberanslutning 23 000 kronor.
  • Kamin 15 000 kronor.
  • Totalt cirka 110 000 kronor 2018.

Inga utgifter är ”fasta och heliga” utan kan modereras beroende på det ekonomiska sammanhanget (jag tippar att vår lägsta möjliga månadskostnad landar kring 12 000 kronor och det enda vi beställt i investeringsväg är fiberanslutningen).

Jag har tidigare gjort en hel del simuleringar och resonerat om vi faktiskt är ekonomiskt fria – läs gärna det inlägget innan ni fortsätter – och den simuleringen pekar på att vi nog är det, men utan stora marginaler. Vi är dock ganska överens om att vi kommer arbeta i någon form under (åtminstone) vissa perioder framöver så behovet av kapitalet är inte absolut. Vårt kapital är en bas för vårt oberoende.

Samtidigt som vi alltså vill förvalta portföljen, så att vi kan leva på avkastningarna, vill vi hålla dörren öppen för ett hopp tillbaka in i ekorrhjulet sommaren 2019. Konkret innebär det att vi vill investera våra pengarna på ett sådant sätt att vi kan lägga en rejäl kontantinsats till en lägenhet eller villa.

Riskhantering

Den negativa psykologin är stark när vi pratar privatekonomi. Det innebär att alla som framstår som negativa och problemorienterade också antas vara mer seriösa och trovärdiga en de som är positiva. Men jag har inte privilegiet att sitta här och allmänt filosofera om höga bolagsvärderingar, Brexit, allmän samhällskollaps, riskerna i fastighetssektorn eller kronans rörelser mot dollarn. Nej, jag kan inte allmänt diskutera alla risker i investeringar, jag måste förvalta våra pengarna klokt, här och nu!

Utifrån en relativt positiv grundsyn på samhället och den ekonomiska utvecklingen, och hur vi ser på framtida arbete, har vi valt en investeringsansats som bygger på att vi investerar vårt kapital i aktier. Räntepapper eller sparkonton, åtminstone inte lågavkastande stabila sådana, ger inte den avkastning vi söker inte heller ger de den kortsiktiga trygghet (tänk räntehöjning) som vi önskar. Trots den relativt höga värderingen på många av världens börser anser vi att en relativt stabil portfölj, med låg förväntad avkastning, på sikt har högre risk en än som har högre förväntad avkastning även om värderingen kan svänga mer. Det är givet våra livsbetingelser och livsval. För att hantera osäkerheterna som råder på såväl kort som medellång sikt väljer vi att avsätta en viss del av vårt kapital i en buffert, på ett sparkonto.

Ansatsen möter våra krav om önskad avkastning samtidigt som vi har – genom vår buffert – en viss distans till börsens upp och nedgångar.

Jag har jobbat med att lära mig förvalta vårt egna kapital och förstå mig själv som investerare, under ungefär fyra år. Från det kan vi dra slutsatsen att jag inte är någon vidare aktieplacerare. Min största svaghet är förmågan att värdera och investera i tillväxtbolag. I snitt förvaltar jag fondportföljer mycket bättre än jag förvaltar aktieportföljer då jag har lättare att förhålla mig positiv till allmänna trender än jag har till enskilda bolag. Vi kommer främst beakta den lärdomen när vi investerar tillgängligt kapital – vi gör inga förändringar i befintlig portfölj – och därför kommer huvuddelen av det fria kapitalet som vi fått från lägenhetsförsäljningen investeras i aktiefonder. Vi investerar i fonder med relativt hög risk även om vi kommer ha en andel i konservativa och billiga globalfonder.

Befintligt aktieinnehav ger viss direktavkastning – läs mera här – som är dryga 40 000 kronor (cirka 1/3 av vårt årliga kapitalbehov) per år. Resterande 2/3 av vårt kapitalbehov ska komma från värdetillväxt i bolag eller fonder. Vi bedömer att direktavkastningen varierar något långsammare än bolagsvärderingarna, så detta utgör den mer konservativt inriktade delen av portföljen.

Bolagsrisken i portföljen är näst intill obefintlig. Något bolag är 5% av portföljvärdet men då vi blandat en rad olika fonder på olika marknader så är nog normalinnehavet av en enskild aktie under 0,1% av portföljvärdet.

Vi är dock överviktade på vissa geografiska marknader (USA och tillväxt Asien); vi är dollarberoende och beror på två sektorer i form av energi- och finansmarknaderna.  Det är inget vi förändrar utan accepterar. Det vi kan göra för att hantera risk är främst att bevaka om det sker en förändring i förutsättningarna för finansiella bolag i Sverige, EU eller USA.

Vi gör idag inget speciellt för att säkra kontantinsatsen på framtida bostad utan räknar med att den risk vi har i våra investeringar säkrar tillräckligt med kapital 2019.

 

 

Hur gör vi?

Det kapital vi fick ut från lägenhetsförsäljningen kommer vi rulla in i aktier under cirka 4-6 månader. Vi har redan börjat och huvuddelen går, som jag beskrivit ovan, in i aktiefonder. Viss del går till specifika aktier. Räntefonder används (väldigt sparsamt) i ett försök att ge viss avkastning till det kapital som ska investeras i aktier. Om 6 månader finns ingen stor post räntepapper i vår portfölj.

Vi kommer behålla en buffert på 200 000 kronor på ett sparkonto i Avanza som ger 0,5% avkastning. Det är vårt kapital som vi tar pengar från och flyttar över till våra lönekonton – om det behövs – för att kunna betala våra räkningar. Kvartalsvis kommer vi revidera behovet av vår buffert och lämplig storlek. Storleken avgörs av vårt kapitalbehov och värderingen av aktieportföljen. Vi har idag inte diskuterat hur vi ska ta ut pengar ur våra aktier och fonder utan det får göras utifrån förutsättningarna som råder då.

I princip betyder detta att vi nu investerar allt kapital – undantaget 1,5 års kapitalbuffert för löpande kostnader – in i aktier. När vi mognar i det här och får en bättre bild av vårt kapitalbehov så jobbar vi med att sänka den bufferten. Rimligt är att sträva efter en buffert om cirka 3 – 6 månaders kapital för löpande kostnader, för oss så skulle det innebära en buffert kring 30 000 – 60 000 kronor.

Synpunkter, tankar, eller frågor på det?

Går det att göra en investeringsansats i fastighetssektorn? Tänkbara bolag?

Först ett tack till alla förslag som kommit kring tänkbara bolag i bygg- och fastighetssektorn. Vi återkommer till dem längre ned.

Det jag tänker försöka göra i det här inlägget är att beskriva en investeringsansats för en korg av aktier i fastighetsbranschen. Jag försöker alltså fånga det allmänna sammanhanget som jag vill ska förklara åtminstone två saker för mig.

  1. Varför ska jag titta på fastighetsbolag nu?
  2. Vad är det som gör att fastighetsbolagen attraktiva på lite längre sikt?

Det vi gör här är alltså inte, åtminstone direkt, en bolagsspecifik granskning utan handlar mer om en sektor och en allmän översyn av läget.

lugn, jag vet vad jag gör – jag har misslyckats förut

Jag har följt upplägget att se till en sektors eller branschs allmänna trend som grund för investeringar ett flertal gånger, med blandade resultat. Här är mina flippar och floppar:

  • Amerikanska bankbranschen. Där satsade jag stort på ett bolag när branschvärderingarna var låga, jag valde det som hade lägst värdering, med mycket god förtjänst.
  • Amerikanske försäkringsbolag. Där valde jag en bred sektor ETF som varit en mycket god investering. Mitt förstahandsval, det bolag jag valt om jag bara valt ett bolag, har inte alls presterat, men sektor gjorde.
  • Stora oljebolag köptes när oljan varit på dekis en längre period. Investeringen har underpresterat mot index i år men är ingen katastrof. Här valde jag två riktigt stabila (BP och Shell) bolag med väldigt låga värderingar – då de, kanske, har högre risk – relativt sina kollegor.
  • Oljeservicebolag köpte jag på samma premisser som ovan. Jag köpte små poster i enskilda bolag, blandat med inköp av en sektor ETF. Det här har inte varit några lysande investeringar ens när jag valt bolag som ”inte alls är som andra” med långa kontrakt, fina finanser och goda framtidsutsikter. Jag har varit med om rekonstruktioner, nyemissioner och uppköp.

I de tre första punkterna ovan har jag gjort investeringar som är långsiktiga på så sätt att jag köpt bolag som jag kan tänka mig att äga länge. Även efter att de gått starkt och uppvärderats. I sista exemplet med oljeservicebolag så har inte den principen varit lika uttalad. Där har jag mer gjort valen där och då och valt bolag som bedömts starka i sektorn.

Vad är möjligheten här och nu?

Jag har inte många kronor i fastighetsbolag. I princip är exponeringen lika med noll kronor. När jag bodde i en lägenhet med marknadsvärde på över tre miljoner, i en bostadsrättsförening som lånat ytterligare två miljoner på samma tillgång, kändes det helt rätt. Vår familjeförmögenhet var i fastighetsbranschen kan vi säga. I dag äger vi i och för sig vår gård, men den är billig och obelånad.

Så jag har en önskan om att långsiktigt investera – inte mycket men dock – i fastighetsbranschen såväl i Sverige som internationellt. Kanske finns det nu möjlighet att komma in på marknaden till rätt värdering.

Alla kapitalintensiva bolag – här och i USA – står just nu inför en utmaning då bedömningen är – som alltid när vi går mot nytt år – att räntorna kommer stiga. Även små förändringar i ränteläget kan betyda stora kostnadsökningar för bolagen då de idag ofta lånat väldigt förmånligt. I grund och botten är inte detta ett stort problem för fastighetssektorn. Högre räntor signalerar bättre ekonomiskt läge vilket gör det möjligt att höja räntan och öka uthyrningsgraden, men bolagen måste kunna hantera bryggan från det att kostnaderna ökar till det att kunderna betalar mer. Vi kan kalla det här med räntehöjningen – den underliggande kostnadsökningen – utmaning nummer 1.

Utmaning nummer två är att efterfrågan viker för vissa segment i fastighetssektorn. I Stockholm verkar det vara en överetablering av bostadsrätter – ett problem som dessutom riskerar att öka snabbt då byggandet är rekordstort. I USA brottas detaljhandeln med stora utmaningar och många fastighetsbolag som hyr ut butikslokaler är i samma situation – nya kontrakt tecknas exempelvis till 16% lägre pris rapporteras från bolaget CBL – och andelen outhyrda lokaler ökar. I grunden är detaljhandeln i USA i en total omstrukturering där varuhuskedjorna verkar dö ut och kravet från konsumenter verkar vara att köpladorna (malls) måste erbjuda hippare butiker och mervärde i form av upplevelser och god mat. För att möta trenden behöver fastighetsbolagen investera i befintligt bestånd. Det är just nu väldigt oklart hur bra detta faktiskt fungerar. Vissa lyckas fantastiskt väl i att ställa om gamla shoppingcentra med mat, pub, bio, spa, samhällsservice och lekland, samtidigt som affärerna blir ”spetsigare” och erbjuder något som vi verkar eftertrakta. Andra rapporterar vikande antal biobesök och ganska snabbt vikande efterfrågan på restaurangbesök, vilket bådar illa mitt i en ganska god konjunktur.

I USA går också uthyrningen inom vårdsegmentet uselt. Operatörerna, de som driver sjukhusen, är satta under svår ekonomisk press och flera bolag går i konkurs. Samtidigt så verkar inte amerikanska pensionärer alls behöva uppsöka vårdboenden i livet slutskede på det sätt många räknat med vilket innebär att beläggningsgraden i seniorboenden viker. Det är idag alltså möjligt att hitta fastighetsbolag, såväl i Sverige sm internationellt, som har utmaningar vad gäller efterfrågan.

Kombinerar vi dessa två utmaningar ovan får vi den riktigt härliga röran i form av utmaning nummer 3:  kapitalintensiva bolag som ska förnya sina lån kan snabbt få stora problem om såväl kostnader ökar samtidigt som efterfrågan på deras produkter och tjänster viker. De får problem att skaffa kapital, kreditvärderingen kan sjunka och sannolikt ökar kostnaderna för nya lån avsevärt mer än den räntehöjning som vi idag ser inom överskådlig tid. De som lyckas förnya sina lån kan mycket väl gå från räntenivåer på 2-3% upp mot 6-7% eller bli helt utestängda från lånemarknaden, trots goda kassaflöden.

Inom oljeservicebranschen har vi sett hur det här öppnar för fulspel. Det innebär att kreditgivarna nyttjar det faktum att lån inte kan förnyas till en kostnad som bolaget kan leva med och rekonstruerar bolaget. I det sammanhanget förlorar aktieägarna – och preffärgare om de finns – oftast sin insats. Som grädde på moset så finns bolaget och dess fastigheter kvar på marknaden, men i ett betydligt bättre ekonomiskt sammanhang för de rekonstruerade bolagen, än det som gäller för  konkurrenterna. Det gör att marknaden hårdnar och driver fram ännu fler rekonstruktioner.

Men allt går sällan helt åt helvete vilket öppnar för möjligheter. Som jag ser det är det två huvudcase som är möjliga här och nu:

  1. Hitta bolag i utsatt läge med attraktiv relation mellan risk och belöning, eller
  2. hitta bolag som dras med i ovanstående negativa sammanhang men som egentligen inte är speciellt berörda av riskerna på marknaden.

I dagsläget tror jag inte alls att det är intressant att köpa – för mig med min riskprofil – stora stabila svenska fastighetsbolag med goda finanser (Balder och Castellum). De ser inte alls ut att vara berörda av turbulensen ännu, om de någonsin blir. Balder och Castellum handlas kurs/eget kapital i trakterna 1,15, när det går att hitta bolag med så låg kvot som 0,6, eller kanske lägre.

P/B eller P/E
Jag har valt att använda relationen mellan en akties pris och dess bokförda värde , nedan förkortat P/B för att bilda mig en uppfattning om vad priset på tillgångarna i bolaget är, medan P/E är relationen mellan aktiens pris och intjäningsförmågan. För verksamhet som kräver mycket kapital så är P/B en bättre indikator på bolagets potential än det traditionella förhållandet P/E.

Vi vill därför ha bolag med lågt P/B och lågt P/E (eller allra helst starka kassaflöden) om det går att hitta. Fastighetsbolag i Sverige har nämligen den fula egenheten att värdeuppgång i fastigheterna höjer deras vinst, vilket medför låga P/E-tal samtidigt som motsatsen gäller. I praktiken letar vi kanske därför främst efter företag med låga P/B och goda kassaflöden. P/E får bli lite som det blir, då nedskrivningar med mera kan göra att siffrorna avseende bolagets vinst under kortare tidsperioder blir helt missvisande.

För Reits i USA så är P/B missvidande då de skriver av tillgångarna. I stället får vi använda uppskattningar ar som P/Net Asset Value (NAV) som motsvarar svenskans P/B.

Ska vi vara riktigt noggranna så ska vi skilja på substansvärde och bokfört värde, men i detta nu så noterar vi bara att båda delarna bör beaktas när vi pratar värderingar i fastighetsbolag.

Det här kommer ta tid

Jag har ingen tidshorisont för när våra beslut nu visar sig vara goda investeringar. Men det kommer ta åratal där sannolikt bolagens värde kommer falla ytterligare samtidigt som engångshändelser kan påverka hela branschen i olika riktningar. Jag räknar därför med att handla lite nu och fortsätta handla bolag med låga P/B- tal något år framöver, minst. Jag kommer vara mycket motvillig att sälja på dåliga nyheter under 2018 då jag aktivt fiskar i grumliga vatten. Det här sättet att investera bygger inte på att vi väljer vinnarna, det bygger på att vi väljer företag i en bransch som genomgår en förändring. Förändringen ger oss möjlighet att köpa värde – i form av tillgångar eller kassaflöden – till attraktivt pris och även om något går snett så ska totalen bli till vår fördel.

Kandidater – Era förslag och mina

Platzer1,14 6,13

Platzer1,14 6,13

 Bolag P/NAV P/E (framåtblickande)
Amerikanska/Kanadensiska REIT
Northwest Healtcare ? 66,85
Sotherly Hotels 0,5 15,33
 Washington Prime Group  0,5
Realty Income  ?
Nordiska bolag  P/B 2017 års siffror
Np3  1,10  5,7
Brinova  0,84  5,36
Delarka  1,35  42,46
Agora  0,47  7,08
Balder  1,11 5,37
Castellum  1,17  6,42
Serneke 1,63 5,52
Hemfosa  0,99  5,21
Wallenstam 1,37  7,44
Atrium 1,1 4,83
Platzer 1,14 6,13
Oscar Properties 0,66 1,49

 

 

Slutsats

Det verkar inte som svenska fastighetsbolagen ännu värderar speciellt lågt om referensen är att vi vill köpa tillgångarna under bokfört värde. Det har historiskt gått att göra i nutid på börsen, samtidigt som fastighetsbolagen också varit dyrare. Bland amerikanska bolag går det att hitta mer krisstämpel. Jag har gjort några inköp, små poster om 5 000 kronor, i några amerikanska REITs, och är nog nöjd där just nu. Jag vill hitta något köpvärt här i Sverige under hösten. Det finns mer att studera än de bolag jag tittat på ovan, så något kul ska nog gå att hitta.

Hur tänker du om värderingar och möjligheter?

Om jag skulle starta en liten korg med fastighets- och byggaktier vad skulle jag köpa då?

Sedan vi sålde bostadsrättslägenheten så har vi väldigt låg exponering mot fastighetsmarknaden och vi har överhuvudtaget ingen byggare i portföljen. Därför är jag lite sugen på att nyttja oron som råder nu för att göra några inköp både här och i Amerikat och skapa en korg med ett värde på cirka 100 000 kronor om kanske 5-7 bolag i lite olika storleksklass. Jag tittar också lite på några ETF-er och fonder.

Kanske är det lite tidigt ännu, men samtidigt är det en ganska spretig nyhetsförmedling som är just nu och jag kan tänka mig för att doppa tårna lite försiktigt.

 

 

Hur skulle ni sätta samman portföljen. Har ni några intressanta köp i dagens bostads och byggnadskonjunktur?

Just nu köper jag aktier för 100 000 kronor i veckan

Ni som fått lön den här månaden och tänker prata placeringar på uppesittarkväll är bara att gratulera! Det fyra månader sedan det kom in några pengar i from av lön här, men jag köper faktiskt mer aktier nu än någonsin!

Anledningen är naturligtvis att pengarna från lägenhetsförsäljningen nu är på kontot och att de ska placeras. Lite beroende på hur vi gör med buffert och väljer att fördela våra investeringar så rör det sig om knappa 1,5 MSEK som ska investeras på börsen när värderingarna når rekordnivåer i många fall.

Jag följer ett schema för att flytta och investera pengarna. Max en gång i veckan för jag över 100 000 kronor till aktieportföljen och gör placeringarna på det sätt som jag finner klokast då. För aktier, så som Sampos som jag börjat handla lite i, så köper jag max för 10 000 kronor per vecka. Historiskt har ingen aktiepost fått vara större än 50 000 kronor, vilket inte längre är lika absolut, men det är ett riktmärke. Det betyder att Sampos, kan köpas vid fem tillfällen (kanske sex – sju då det är så stort bolag), sedan är dags att studera andra möjligheter.

 

 

Men huvuddelen av våra pengar investeras i fonder. Fonder tillåter jag mig att köpa i större poster än 10 000 – upp mot 50 000 har hänt – och kan också vara en större del av portföljen. Jag har främst investerat i småbolags- och Asien-fonder de senaste månaderna.

Eftersom jag har mer tid nu har jag också använt börshandlade produkter för att korta en del aktier eller index vid vissa tillfällen.

Att investera över tid kallas ”dollar cost averaging” och är en metod för att inte hamna helt fel i marknaden och med nuvarande system så lär jag hålla på bra många månader innan vi är fullinvesterade.

Lämnat nycklarna till lägenheten – En bostad mindre, rätt mycket pengar mer

I torsdags i förra veckan var jag uppe och flyttstädade lägenheten i Linköping. Det blev en nätt arbetsdag som började här hemma i sängen när klockan ringde, vid 06:00, och slutade i samma säng 02:45. Tydligen klarar jag inte ett jobbdygn något vidare längre, utan var rätt lugn och lätthanterlig på fredagen.

Så igår var vi uppe med nycklar och fullmakt till mäklaren. I morgon torsdag avslutas själva affären, men vi kan inte vara på plats då Cathlyn har tenta i en kurs hon läser.

Vi hade hoppats på ett avslut i vår lägenhetsförsäljning i juni – första visningen hade vi i slutet på mars – eller kanske mer realistiskt juli, men det hela har dragit ut på tiden. Vi kom inte i mål innan sommaren, som vi hoppades, utan vägen till försäljning gick via ny mäklare, sänkt pris, renovering av nästan tre rum, styling och möbler via stylist och ett nytt försök på Hemnet nu när skolorna började i augusti.

 

 

Trots att det gick trögt fick vi lägenheten såld tillslut. Merkostnaderna (styling, renovering, annat mäklararvode och extra hyror) blev nog i storleksordningen 60 000 – 70 000 kronor tyvärr. Men vi fick vårt lägstapris för lägenheten så vi är på det hela taget nöjda.

I helgen är det alltså möjligt för oss att summera hur allt fallit ut i vår förändring, vilket jag kommer göra.

Nu ska pengarna som blir över när lånen är betalda föras över till börsen i någon form.

Det finns skäl att återkomma här på bloggen om såväl slutsummering som strategin vi valt för förvaltning och kapitalbuffert.

Vårens kurser – Aktie- och värdepapperskunskap, psykologi och träning

Så här tänkte jag nog söka utbildningarna i vår. En kombination av de områden som intresserar mig.

Tidigare så önskade jag ofta att livet var på ett visst vis. Utifrån det gjorde jag halvtama försök att uppnå det jag önskade. Det lyckades sällan. En anledning till att jag ofta misslyckades var att jag aldrig designade mitt liv för att lyckas med mina val. Jag fortsatte som vanligt med allt och försökte klämma in något mer bara. Skälen till att jag gjorde så var flera, inte minst var ekonomin ett hinder. Jag kunde ju inte bara sluta jobba för att åka skidor en säsong i alperna, exempelvis.

 

 

Nu har jag förstått att jag hårdare ska forma mitt liv så att det blir som jag önskar – vilket i sig också kräver mycket större commitment och krav på prioritering. Ett exempel på det är hur min önskan att utvecklas och komma vidare i livet möts i mina högskolestudier. Att studera, dessutom utan att ha massa annat att ta hänsyn till samtidigt, är helt enkelt väldigt belönande.

Ovan har ni kurserna jag tänkte söka till våren. Eftersom jag redan har en halvtidskurs som sträcker sig över hela läsåret så skulle jag läsa mer än heltid om jag läser samtliga kurser. Det kan vara att ta i. Så jag kanske måste prioritera lite, men det blir inte lätt.

Nästa år räknar jag med att öka andelen kurser som är arbetslivsinriktade, men i år är det bara intressen och nyfikenhet som styr.

Har du funderat på att läsa något på högskolan till våren?

Tänk om du agerade i ditt liv som om du spelade ett datorspel – Skulle du göra något annorlunda om du rattade en Sims?

I Onkel Toms stugas manifest skriver jag om strategier för att hantera våra viktigaste tillgångar i form av tid, energi och ekonomi. Manifestet är skrivet med distans till oss som individer och att jag försöker tänka rationellt kring hur vi kan spela livet smart.

I samband med att jag jobbade med materialet så var det inte långt till att fundera i tankebanor om hur vi skulle utforma våra liv om vi styrde oss själva i ett datorspel? Ett spel där vi hade information – i form av grafer och mätningar – om oss själva och våra tillgångar samtidigt som vi fattade beslut och styrde med lite distans. Hela tiden skulle vi arbeta med ögonen på spelets grafik som visade viktig information kring vår figurs välmående och status.

Att skriva manifestet var väldigt lärorikt för mig. Det blev så tydligt att jag aldrig fått med mig någon strategi för livet av någon viktig vuxen. Inte heller har jag haft någon sådan inspirationskälla genom livet. Jag har naturligtvis fått goda råd: undvik droger; studera och gör karriär och svär inte för det låter illa. Men vi har aldrig diskuterat vilken grafik jag behöver hålla tydlig för mig själv. Vad jag behöver mäta och agera på. Inte heller har vi diskuterat hur en klok strategi ser ut för att bygga upp tillgångarna i mitt liv eller mig själv.

Vad händer om vi går tillbaka till tanken att livet vore ett datorspel? Vad skulle finnas för grafik, vilken data skulle vi vilja och behöva se för att kunna styra vår figur? Vilka strategier skulle vi försöka utarbeta och hur skulle beslutsfattandet se ut?

 

 

Jag tror vi skulle ha en mätare som visar spelfigurens:

  • tillgängliga tid,
  • energi,
  • pengar,
  • antalet riktiga vänner,
  • upplevd lycka och
  • känsla av frihet – känslan av att kunna göra val och påverka sin situation.

Kort sagt så behöver vi nog mäta figurens tillgångar och välbefinnande.*

I ett spel skulle totalpoängen i spelet troligtvis skapas utifrån vår förmåga att hantera tillgångarna i spelet och på hur lycklig vår spelfigur är. När våra tillgångar ökar och vår spelarpersonlighet växer så borde vi kunna ”levla” och att nya möjligheter öppnas för oss.

Ett bra spel skulle förmodligen fungera som livet. Det skulle inte finns någon manual och inte heller skulle varje spelarpersonlighet reagera på samma sätt. Vi måste helt enkelt försöka förstå vad som gör vår figur lycklig och hur vi förvaltar tillgångarna smart under tiden vi spelar.

Det klart att vi kan röra runt lite i spelet och prova oss fram men jag tror att om vi ska ”dominera” så ska vi ha en mer strukturerad approach. Det är den som intresserar mig!


Jag punktar ned några nyckelord från det som kommit upp när jag funderat.

  • Det finns en tanke om att mäta och fatta beslut underförstått i spelidén.
  • Beroende på hur vår spelare reagerar på stimuli och vad vi som styr spelaren tänker så borde det gå att hitta lösningar – mönster och strategier – som fungerar bättre än andra för:
    • dagen,
    • veckan,
    • halvåret och
    • livet!
  • Vår poäng beror på både spelfigurens status och statusen på våra tillgångar.
  • Begreppet ”levla” att gå upp en nivå betyder att det finns en rörelse om man förvaltar och utvecklar spelfiguren och tillgångarna.
  • Exemplet blir väldigt fritt från ”känslor” vilket gör att vi – kanske – inte behöver ha en strategi för våra tankar, som lurar oss att spela spelet dåligt.  Det är distansen som skapar detta och det tar bort otroligt mycket komplexitet. Men i livet kan vi inte bortse från våra tankar och vår förmåga att styra våra känslor.

Om vi jämför med ett liv i ekorrhjulet så uppstår många och tydliga skillnader i förhållningssätt. I ekorrhjulet så:

  • fattar vi sällan stora och underbyggda beslut, eftersom
    • vi inte mäter något, eller
    • vill/kan fatta beslut som innebär några större förändringar. Vi triggar det kortsiktiga belöningssystemet om och om igen bara.
  • Finns sällan någon rörelse. Aktivitetsnivån är hög, men det blir sällan något bestående värde.

 

 

Jag vet inte om det här inlägget har någon speciell poäng som knyter samman allt på slutet. Det handlar mer om att prata om livet och strategier för livet. Genom att göra det så kan vi kanske bli lite klokare.

För oss fick livet fart och riktning när vi blev duktiga på att mäta och tydliggöra vår ekonomi och arbeta med beslut och prioriteringar. Vi kan säga att vi började spela livsspelet i stället för att bara irra runt. Allt hänger samman på något vis. Det går inte att fatta stora beslut utan data och det går inte att samla data om man inte riktigt vet vilket beslut som ska fattas. Så det handlar om att börja någonstans. Att ta sig ur ekorrhjulet handlar om att börja med något.

I vårt fall, och troligtvis för de flesta, är privatekonomin en väldigt bra startpunkt då den har egenskaper som gör att vi lättare ser livet som i ett spel.

 

 

Du får tillgång till manifestet genom att prenumerera på nyhetsbrevet nedan.



*Kanske har du spelat spelet The Sims vilket är bra nära det spel vi pratar om här. Ett spel som fått kritik för att sättet att mäta figurernas lycka är för onyanserat. Mer specifikt så blir tydligen figurerna i det amerikanska spelet inte glada av att betala skatt.

Onkel Toms stugas manifest – Strategier för livet eller helt enkelt ett sätt att prata om var du är om 20 år

Jag har skrivit ett manifest!

Ladda hem e-boken och läsa Onkel Toms stugas manifest!

Exakt!

Min sambo tror jag sällat mig till Breivik och andra historiska knäppgökar som skrivit manifest. Men det är inget som är märkligare än vanligt här. Manifest är ett namn på en skrift som bär de grundläggande idéerna i en rörelse eller lära.

Tanken är att försöka skapa lite längre, sammanhållande och övergripande material än det som finns på bloggen eller podden. Det är en liten e-bok, eller om vi ska säga häfte där jag beskriver en strategi för att hantera våra tre viktigaste tillgångar: tid, energi och pengar.

Följande stycke är saxat ur manifestet.

Det här manifestet beskriver ett levnadsmönster bort från
ekorrhjulet. Det handlar om hur du kan återta kontrollen
över ditt liv och sakta ner. Samtidigt som du får ut mer! Det
är en sorts mall, en alternativ mall till de som redan finns i
samhället, som du kan ta och göra till din egen. Helt eller i
delar.

Så texten är ett manifest! Ett manifest som tar runt en kvart att läsa igenom.

Jag har lärt mig massor när jag skrivit materialet, som jag tänkte skriva kring och pratar runt kommande veckor. Här är några saker som faller naturligt att fundera på när man läst manifestet:

  • Strategi för livet
    • Manifestet handlar om tid, energi och pengar. Men hur gör vi med vår egen tanke? Finns det livsstrategier som mer riktar sig till oss och vår hjärna?
    • Om vi kan tänka och agera strategiskt kring tid, energi och pengar – och kanske kring våra egna tankar som jag var inne på innan – vad finns det då för andra strategier vi kan titta på och ta till oss som är av intresse. Det leder sedan till:
    • Går det att designa våra liv? Att skapa bättre och mer givande liv genom att skapa konstruktioner och mönster som vi kan ha stor nytta av? Hur i så fall?
  • Praktiska tips
    • Hur gör vi för att förvalta oss själva smart.
    • Vad ger dig energi?
    • Varför anser vissa att förvaltning av kapital är så svårt och chansartad?
    • Vilka positiva spiraler har du hittat i ditt liv?

Vi har skäl att återkomma i alla delar tror jag! Men först får du börja med att läsa Manifestet!

 

 

Tack till de som gett input till materialet!

Gustav, Miljonär innan 30, Stenkryparen, Storugglan och Ylva har gett input till materialet i form av synpunkter och korrekturläsning. Jag tar gärna emot dina åsikter, rättningar och tankar också! Jag har avsiktligt gett manifestet tillägget 1.0 för att markera att det är något som bör uppdateras och vidareutvecklas.

Så här får du tillgång till manifestet

Anmäl dig till nyhetsbrevet nedan. Efter du bekräftat din emailadress och lovat att du inte är en robot – jag gör alltid det i sådana här sammanhang samtidigt som jag säger något med en mekanisk röst – så får du ett mail som hälsar dig välkommen till nyhetsbrevet. Där finns en länk till manifestet och senaste månadsbrevet om du vill läsa mer.

Om du redan prenumererar på nyhetsbrevet så ska du kolla din mail då prenumeranterna fick tillgång till materialet under gårdagen.



Jag ser fram emot dina synpunkter!

Samlingspost – Ekonomiskt fri, 4%-regeln, fritt eller bundet kapital och mycket mer

Igår kom det några frågor på Twitter kring 4%-regeln och jag tipsade om lite läsbart här vilket ledde till många besökare. Det är lätt att bli hemmablind och tro att alla vet allt. Men så är det ju inte. Det kommer till frihetsivrare till vår gemenskap hela tiden. 

Jag har skrivit och poddat rätt mycket relaterat till ekonomisk frihet ekonomin då, men det är utspritt. Här kommer därför en sammanställning och läs- och lyssnarguide för den som är intresserad. 

 

 

Hur vet vi att pengarna räcker – Fyraprocentsregeln mm

Inläggen jag har länkat till under den här rubriken handlar om hur teori och praktik ser ut när du funderar på om du kan sluta jobba. Det finns ett visst överlapp mellan inläggen men de innehåller också en hel del ny information i sig. 

Är du här för första gången så kan jag rekommendera att du börjar med poddavsnittet innan du läser inläggen. 

Ekonomiskt fri – ekonomiska grunder

Fyraprocents-regeln: Tillräckligt med marginal för att pengarna ska räcka en livstid? Simuleringar gjorda på svenska data!

Podcast: Avsnitt 6 – Ekonomisk frihet

Det värsta som kan hända för någon som vill bli ekonomiskt fri är att jobba för länge

Vi kan packa och dra om ett år, men vi kommer inte dö rika!

Leva på sin förmögenhet

Under den här rubriken hittar du inlägg som handlar om att leva som fri. Vilka val vi kan göra som fria och hur de påverkar ekonomin. 

När du går i pension – Hur spenderar du dina pengar?

Leva på utdelningar – ekonomiskt fri

Pensionssystemet för oss som tar tidig pension

Leva på eget kapital – riskgenomgång

Podcast: Avsnitt 7 – Ekonomisk frihet mer i detalj