Onkel Toms stuga

Rikast är den vars nöjen kostar minst

Meny Stäng

Kategori: Investering (sida 1 av 3)

Samlingspost – Ekonomiskt fri, 4%-regeln, fritt eller bundet kapital och mycket mer

Igår kom det några frågor på Twitter kring 4%-regeln och jag tipsade om lite läsbart här vilket ledde till många besökare. Det är lätt att bli hemmablind och tro att alla vet allt. Men så är det ju inte. Det kommer till frihetsivrare till vår gemenskap hela tiden. 

Jag har skrivit och poddat rätt mycket relaterat till ekonomisk frihet ekonomin då, men det är utspritt. Här kommer därför en sammanställning och läs- och lyssnarguide för den som är intresserad. 

 

 

Hur vet vi att pengarna räcker – Fyraprocentsregeln mm

Inläggen jag har länkat till under den här rubriken handlar om hur teori och praktik ser ut när du funderar på om du kan sluta jobba. Det finns ett visst överlapp mellan inläggen men de innehåller också en hel del ny information i sig. 

Är du här för första gången så kan jag rekommendera att du börjar med poddavsnittet innan du läser inläggen. 

Ekonomiskt fri – ekonomiska grunder

Fyraprocents-regeln: Tillräckligt med marginal för att pengarna ska räcka en livstid? Simuleringar gjorda på svenska data!

Podcast: Avsnitt 6 – Ekonomisk frihet

Det värsta som kan hända för någon som vill bli ekonomiskt fri är att jobba för länge

Vi kan packa och dra om ett år, men vi kommer inte dö rika!

Leva på sin förmögenhet

Under den här rubriken hittar du inlägg som handlar om att leva som fri. Vilka val vi kan göra som fria och hur de påverkar ekonomin. 

När du går i pension – Hur spenderar du dina pengar?

Leva på utdelningar – ekonomiskt fri

Pensionssystemet för oss som tar tidig pension

Leva på eget kapital – riskgenomgång

Podcast: Avsnitt 7 – Ekonomisk frihet mer i detalj

 

Tack ni alla som gjorde gårdagens aktiepub till en fantastisk upplevelse!

Igår så var jag för första gången i mitt liv på aktiepub. Dagen var ett perfekt val för att hänga ute på stan och dricka en öl i gott sällskap, då högsommaren ersatt vårvinter över en natt.

Vi blev åtta till slut. Blandade åldrar och blandade stilar. Men alla med ett genuint intresse för aktier, leva lite annorlunda och entreprenörskap. Vi pratade om allt mellan himmel och jord! Vår flytt; hur det var att jobba på Lehman Brothers när de gick i konkurs; börsens värdering nu; bankaktier; ränteläget; fastigheter och lägenheter som investering och mycket mycket annat.

Det var nördar som träffar nördar helt enkelt!  Sociala nördar som träffade andra sociala nördar!

Vi satsar på att göra om det här i augusti september igen!

Jag ser redan fram emot det!

Finns det något intresse för aktiepub i Linköping?

Bor du i Linköping, Norrköping eller i städerna runt om och vill komma på aktiepub? 

Vi får jobba tillsammans lite för att hitta formerna men det blir snack om aktier och sparande helt utifrån vad vi skapar tillsammans. 

 

 

Vi pratar om att träffas en vardag i andra halvan av maj om vi blir tillräckligt många. Jag tänker att vi börjar vid 18 ungefär. 

Det här är en intressekoll! Anmäl ditt intresse genom att skicka ett mail till mig på onkel.tom.blogg@gmail.com. Har du synpunkter på hur vi gör det här bäst så är det läge att maila mig dem också! 

Jag kan nästan lova att vi får bra väder så häng med och träffa likasinnade!

Att låna som fri a.k.a. ska ni låna pengar när ni inte behöver dom?

Vi var på banken på lunchen. Det gick ”så där” kan vi säga. Bankmannen tyckte inte vi var de mest attraktiva kunder han träffat. Kanske var vi inte heller de smartaste han haft.

 

 

– Ska ni låna pengar när ni inte behöver dom, var hans fråga.

Det var inte riktigt så man skulle jobba tyckte vår bankman!

– Och så har ni inga jobb, eller? Hur ska ni försörja er? Vad ska ni göra?

Anledningen till att vi var på banken var att vi håller på och säljer vår lägenhet – om nu någon vill lägga ett bud på skiten – och vi har alla våra lån med den som säkerhet. Vi har alltså köpt gården genom att belåna lägenheten och när vi säljer den så måste vi hitta en annan finansieringsform för gården. Kanske inte för att vi måste främst, utan för att vi räknar med att ha en del lån på vårt boende kvar efter vi flyttar från stan. Skälen är flera:

  • Vi ser inte att det finns något värde i att vara helt obelånade i dagens ränteläge. Vi tycker att vi kan ha lite hävstång av billig belåning på gården.
  • Vi vill inte låsa vårt kapital för mycket. Dels för att vi kan behöva köpa boende om två år om vi börjar jobba igen då, dels för att vi vill ha en viss kapitalvolym tillgänglig framöver.

Tekniskt sett har vi jobb. Vi är tjänstlediga! Vi kan gå tillbaka och jobba inom en månad från vi bestämmer oss, men det köpte inte riktigt vår bankman.

 

 

Bankmannen såg väl kanske inget jättehinder i vårt föreslagna upplägg – vi vill låna 500 000 kronor – men något löfte om att detta gick att ordna fick vi inte på stående fot. Mer material måste in. Vi måste presentera en värdering av fastigheten samt kontoutdrag över andra tillgångar vi har. Men mest var han förvånad och tveksam. 

Kostnaderna för pantbreven kommer bli 10 000 kronor om vi går för den här lösningen! Kanske är det trots allt inte värt det. 

Just nu får vi nog vänta in försäljningen av lägenheten innan vi säger vare sig bu eller bä här. Eventuellt så surar vi ur och betalar gården. Det kommer ske på bekostnad av att vår pengabuffer krymper något och att vår avkastning på kapital krymper, men å andra sidan så kommer vi då vara helt fria från lån!

Förståelsen för den här typen av upplägg – att leva av sitt kapital – verkar vara liten på banken. 

 

 

Vi håller er naturligtvis informerade om utkomsten. Det var det. Inget mer att se! Cirkulera!

Podcast: Avsnitt 7 – Ekonomisk frihet mer i detalj

Vi kan säga att det här avsnittet är en ren uppföljare till förra veckans avsnitt om ekonomisk frihet. 

 

 

Exemplen

Exempel 1: Lina. 25 år gammal.Sjuksköterska som bor hemma hos mamma och pappa.

Lina får ut 25 000 kronor i månaden efter skatt. Hon spenderar 3 000 kronor i månaden och sparar alltså 22 000 kronor. Lina sparar 264 000 kronor  efter skatt varje år.

Sparkvoten är enastående 88%.

Lina vill åka ut i världen och leva ett äventyr. Hon har på olika forum fastnat för platser där man lever för 1000 dollar i månaden, knappa 9 000 kronor,  i Asien och Sydamerika. Men hon kan tänka sig att leva på mindre. Hon kommer jobba för att minska kostnaderna ytterligare.

Tumregeln om 25 ggr årskostnaden i besparing ger att Lina behöver 2,7 MSEK.

12*9 000 = 108 000 om året.

Lina tänker spara samman 1 000 000.

Lina tar ingen risk utan kör alla pengar på bankkontot.

Hur hanterar Lina det vi pratade om inledningsvis?

  • Utgifterna och omkostnaderna.
    • Hon har en klar strategi för hur hon ska hantera pengarna och hur länge hon ska vara ute på luffen. Inga fasta kostnader.
  • Pengarna, tillgångarna och förvaltningen.
    • Lina har ett enkelt upplägg. Allt kapital är disponibelt. Hon behöver inga uttagsprinciper eller balanseringsstrategier.   
  • Du själv och din omgivning.
    • Lina inser att 1 MSEK räcker långt när hon har utgifter på 108 000 kr om året.

Kommentar:

  • Sparkvot är meningslös. Hon kommer ha högre kostnader när hon åker ut i världen.
  • Hon skulle kunna få 40 000 i avkastning – givet 4%-regeln, dvs halva årskostnaden om hon hade pengarna i aktiefonder. Men risken ökar.
    • Skulle beloppet kunna bli noll?
    • Vad finns det för risk?
    • Nyttan skulle vara att hon har pengar kvar senare. Hon kan tänka mer som en investerare än en konsument.
  • Lina har en hög grad av flexibilitet.

————————————————————–

Exempel 2: Familjen Onkel Tom. En familj bestående av två vuxna och fyra barn.

Familjen får ut 80 000 kronor i månaden efter skatt. Då inkluderar det barnbidrag och extrajobb. Familjen sparar 40 000 kronor i månaden, dvs 480 000 kronor per år. Sparkvot är humana 50%.

Familjen kommer flytta till en liten gård för att få mer tid till varandra. Gården ligger där marken är billig och familjen har som mål att leva enkelt.

Familjen är på det klara med hur mycket pengar som går åt idag och räknar på en budget om 15 000 kronor i månaden efter bidrag. Tumregeln (4%-regeln) ger att familjen behöver 4,5 MSEK i fritt (?) kapital för att kunna leva på kapitalet livet ut.

 

Inom sju år så kan pappan i familjen börja ta ut tjänstepension. Han räknar med att kunna få ut 17 000 kronor i månaden efter skatt mellan 55 – 65 års ålder om han bor kvar i Sverige. Men undersöker möjligheten att bosätta sig i Portugal vid 55 års ålder.

 

Familjen väljer att förvalta hela förmögenheten i breda aktiefonder.

 

Simuleringsdata kommer!

 

  • Utgifterna och omkostnaderna.
    • En tydlig budget finns som matchar historiska data som familjen uppnått. Men det finns en rad osäkerheter i budgeten. Hur blir kostnadsbilden när barnen blir äldre. Vad blir den faktiska driftskostnaden på gården. Lånet på gården ger en ränterisk.
    • En uttalad strategi finns kring att flytta till självhushållande gård i områden med låg kostnadsnivå.  
  • Pengarna, tillgångarna och förvaltningen.
    • Ett litet lån på gården gör att nästan hela tillgången är likvid.
    • Förvaltningsstrategi finns i form av 100% aktier. Detta har sina poänger men ger hög risk.
    • Uttagsmodell: Kommer ha cirka 100 000 kronor i likvider och jobba mot det med kvartalsvisa uttag.  
    • Familjen har god kontroll över sitt nettovärde och framtida pensionstillskott.   
  • Du själv och din omgivning.
    • Familjen har tuggat och tuggat detta tusen gånger. Läs bloggen Onkel Toms stuga.  

Kommentar:

  • Sparkvot är meningslös. Familjen kommer ha avsevärt mycket lägre kostnader när de slutar jobba än tidigare.  
  • Uppsidan uppväger den riskerna? Varför inte en del räntebärande papper?
    • Principbeslut!
  • Familjen har barn och diverse åtaganden. Även om utgifterna är låga så är graden av flexibilitet relativt låg.

——————————————————————

Exempel 3: 58-åringen och hans 53-åriga fru. Lever tillsammans i ett stort hus med två vuxna barn med egna familjer på stan.

Paret får ut 65 000 kronor i månaden efter skatt. De sparar över tid ingenting. Vissa månader blir det pengar över men de går åt på huset, resor, sommarstugan, bilarna, båten, barnen osv. sett över några månader.

 

Paret har därför inget sparat kapital men huset är välvårdat och obelånat. Uppskattningsvis är det värt 4,5 MSEK. Mannen har tjänstepension som är möjlig att ta ut.

 

Extraavsättningarna han gjort innebär att han kommer få 55% marginalskatt på pensionen om han jobbar 2 år till.

 

Sommarstugan är belånat till cirka 60%, men värderingen är oklar. De har ett lån på 600 000 kronor så stället skulle kunna vara värt cirka 1 MSEK. Paret skulle vilja renovera sommarstugan rejält innan de slutar jobba.

 

Paret har en känsla av att de borde kunna gå i pension men då vill de köpa en fin husbil och åka runt i Europa med. Tyvärr kostar den nästan 1 MSEK och de kommer inte få låna till det beloppet om både han och hon slutar jobba och hon inte har någon inkomst. Hon kan tidigast gå i pension vid 61 års ålder. Dit är åtta år!

 

Dessutom är det oklart hur renoveringen av sommarstugan ska finansieras.

 

De känner också att de har ett ansvar mot sina barn och barnbarn. De kan behöva ekonomiskt stöd.

 

  • Utgifterna och omkostnaderna.
    • Även om paret har skött sin privatekonomi klokt och har ett avbetalat hus så saknas en budget och en strategi för livet som pensionär.
  • Pengarna, tillgångarna och förvaltningen.
    • Kapitalet de har är bundet men åtminstone mannen kan börja ta ut pension.
    • En så kallad hypotekspension skulle kunna vara möjlig, eller ett vanligt bolån. Kanske genom barnen.
  • Du själv och din omgivning.
    • Den dåliga privatekonomiska kontrollen gör det omöjligt för familjen att skapa en plan. Det finns egentligen inget att ta ställning till.
      • En realistisk budget och en överblick över tillgångarna och hur de kan göras fria måste fram.

 

Kommentar:

  • De här personerna vill inte eller kan inte ta till sig att de börjar bli äldre.
  • Stora kostnader, i en inställning att all pengar måste gå åt är svårt att hantera.
  • Liten förändringsvilja.
  • Hur många människor ska jobba för att familjemedlemmarna ska kunna konsumera?

 

Mina MQ aktier har en direktavkastning på 5,2% – Bra eller anus?

Igår skrev jag om min tveksamhet kring innehaven i MQ och HM. Många var inne och läst, några svarade och kommenterade i bloggen eller på sociala medier. Ingen förde fram något som övertygade, men en sak dök upp flera gånger. MQs rapport var inte alls dum och aktien ger 5,2% i direktavkastning!

Ändrar direktavkastningen något i min skepticism? I så fall är det till det bättre eller sämre?

 

 

Att ett bolag kan ge utdelning, gärna växande varje år, är ett sundhetstecken. Men bolaget blir inte nödvändigtvis sundare för att direktavkastningen ökar. Tvärtom! Såväl P/E-talet på 12,45 och den höga direktavkastningen pekar på att marknaden just nu ser MQ som ett bolag med mycket små möjligheter att växa och utvecklas.

Har marknaden rätt eller fel? Ja, inte vet jag, men det som kan göra aktien intressant är om marknaden är onödigt negativ kring MQs framtid. Har marknaden rätt så kommer bolaget framöver utvecklas väldigt svagt, eller till och med tappa omsättning. Som aktien är prissatt så skulle jag säga att prissättningen är sådan att förväntad totalavkastning på aktien under kommande år är lägre än direktavkastningen!

Problemet med mitt resonemang är att det bara bygger på luft, kan man tycka! Ska du handla bolag så ska du göra det baserat på en analys av bolaget, dess produkter och marknader. Om vi börjar där istället så kan vi ställa första frågan:

  • Vad anser styrelsen om möjligheterna i branschen och potentiell tillväxt?

Hög direktavkastning indikerar att styrelen ser få möjligheter till expansion! Det finns inget intressant att göra för MQ! Hela MQ-caset ser faktiskt mer ut som en klassisk kassako om du frågar mig snarare än en tillväxtmaskin. Jag gillar kassakor men då ska dom vara inom områden som har ganska höga inträdesbarriärer så som järnväg, elnät, mobilnät eller pipelines. Klädfirmor hör inte dit!

 

 

Med det så är jag klar med MQ och HM innehaven. Vill du köpa bättre begagnade HM och MQ aktier så finns mina ute nu! Jag kommer investera i en aktiefond i stället. Då jag redan har en mycket stor del av mitt kapital i amerikanska aktier så kommer jag undersöka tillväxtmarknaderna först.  

Varför jag funderar på att sälja mina HM och MQ aktier!

Jag hittar köpkandidater bland aktier på två olika sätt! Ett, som det verkar, bra sätt och ett dåligt! 

Metod ett bygger på att jag läser och hittar företag och samband som jag gillar och tycker mig förstå.  Metod två bygger på att jag hittar företag med rätt kvalité som är intressanta, genomlysta och relevanta för min portfölj.

 

 

Det kan verka som att det är hårfin skillnad mellan de två metoderna men vi tar några exempel ur min portfölj så blir det tydligare.

Mitt köp av Discover Financial Systems (DFS) gjorde jag på följande grunder:

  • Amerikanska finansaktier var lågt värderade generellt och DFS var inget undantag. P/B ≈ 0,8.
  • Bolaget är välkänt, mycket lönsamt, växande, genomlyst och har en begriplig affär. De är konkurrent till American Express.
  • Jag trodde på stigande dollar, främst baserat på ökade amerikanska räntor.
  • Stigande amerikanska räntor skulle i sin tur innebära ökad lönsamhet i DFS.

Har det varit en bra investering? Ja, men det tog tid! Idag ligger jag plus cirka 40% plus utdelningar när dollareffekten är inräknad.

Utvecklingen och mina inköp i DFS. Det har inte varit spikrakt upp men jag har förstått vad jag väntat på.

Problemet med den metod jag använde för att hitta köpvärda aktier var att jag mest köpte amerikanska finansaktier. Så i ett försök att sprida riskerna så vill jag bredda min portfölj. Jag köpte MQ för att få svensk och nordisk retailexponering. MQ sa bloggarna och analytikerna att det var fina grejor. Jag läste på och bolaget verkade faktiskt intressant. Men jag hann inte handla så många aktier förrän jag började känna att det blev lite för svårt. Sedan kom köpet av Joy och jag lade aktien åt sidan en stund. I stället köpte jag HM.

Jag valde bolagen utifrån min portfölj och utifrån goda beprövade metoder för att välja aktier. Jag valde bolag som jag tyckte var intressanta och solida. Jag tyckte jag förstod deras affärsmodell. Jag köpte bolag som utstrålade någon form av kvalité. Problemet är bara det att jag inte begriper ett skit om klädhandeln. Inte ett dugg om utmaningarna bolagen ställs inför. Inte så att jag inte läst på, men jag har inte kompetensen att bedöma och analysera det jag läser.  Jag läste inlägg om bolagen för att förankra beslutet att köpa bolagen för att bredda min portfölj var rätt.

Jag tror det var fel!

Nu har HM och MQ inte varit katastrofaffärer men då de går kräftgång på börsen så kan jag inte hitta min bärande idé som låg till grund för inköpet till att börja med.

Var är detta på väg? Vad väntar jag på?

Jag tror att det jag efterstävade när jag köpte MQ och HM kunde nåtts enklare och smartare via en indexfond! Indexfonden erbjuder just möjligheten att exponera sina pengar mot marknaden brett och allmänt utan att du eller jag kan eller behöver beakta möjligheter, trender eller potentiella ”potthål”.

 

 

Se inte det här som råd kring de enskilda aktierna jag nämner här. Det är mer en allmän princip jag är ute efter. Jag måste förstå varför jag ska äga aktien, på väldigt detaljerad nivå, om jag ska göra enskilda aktieinvesteringar överhuvud taget. Håller jag bara på med lite allmänna portföljinvesteringar och tror att råden på nätet är tillräckligt bra så går jag vilse så småningom. Då är fonder modellen! 

Säljsidan

Jag säljer sällan aktier. Till viss del bottnar det i en svaghet i min förvaltningsstrategi. Jag saknar tyvärr tydliga exitkriterier för mina innehav. Men det är betydligt enklare att utvärdera mitt innehav i DFS än det är i MQ exempelvis. DFS köpte jag utifrån ganska tydligt identifierade ”drivers” medan MQ och HM inköpen har mer vaga bevekelsegrunder. Så hur jag ska hitta rätt exitkriterier för de bolagen är helt obegripligt för mig.

Men nu är det som det är. MQ och HM får vackert lämna, eller vad säger ni?

Kanske mitt största misstag …

… var när jag var klar med studierna och började jobba, tänka och leva som alla andra!

Naturligtvis är det ingen katastrof att vara som alla andra. Inte heller ångrar jag valen kring karriär och privatliv i sig. Men jag ångar att jag inte haft större fokus på att bygga mitt imperium. Jag klev glatt in i rollen som löneslav! Jag borde klivit in i rollen som individkapitalist.

 

 

”Varför äter du för 10 000 kronor i månaden”, frågade jag en kille på ett träningsforum.

”För jag vill inte leva Såsseliv” svarade han.

Visst kan vi odla egot genom att äta oxfilé och köra rödvin några gånger i veckan, men då är risken att även den välavlönade blir löneslav hela livet. Frågan är om inte det är grunden i Såsselivet?

Jag skulle  blivit kapitalist direkt efter skolan, inte för pengarna i sig, utan för det pengarna för med sig. Det är den största lärdomen jag gjort. Det är inte handla och spenderar pengarna som är det viktiga, det är använda dem för att skapa en grund för sig själv. Efter det handlar det om att försöka få den grunden att växa. Pengarna, tryggheten och konsumtionen kommer sedan ur den plattformen man skapat. Glädjen får man under tiden hitta någon annanstans. Det är inte så svårt!

Varför berättade ingen det här? Eller gjorde de det men jag inte förstod?

 

Consector – Bolåneförmedling via nätet

Jag har fått möjligheten att intervjua Consectors vd Pontus Holgersson. Naturligtvis diskuterar vi Consectors tjänster, främst bolåneförmedlingen man jobbar med, men jag passade också på att prata marknadstrender, peer-to-peer lending och fråga om han tror att privatlånen kommer vara kvar hos storbankerna i framtiden. Inlägget är framtaget i samarbete med Consector men var från början inte tänkt att ta den här formen riktigt. Jag tänkte att jag skulle titta på och utvärdera just bolåneförmedlingstjänsten, men då starten för den tjänsten åkt något i tid så fick jag möjligheten att ha en dialog med Pontus Holgersson som är bolagets VD. Frågorna och svaren finner ni nedan!

 

 

Om du kort skulle beskriva Consector för de oinvigde vad säger du då?

Consector är det nya sättet att upphandla lån och krediter. Istället för att vända dig till ”gammelbanken” kan du på ett modernt och digitalt sätt få lån till bästa räntan. Vi ställer bankerna mot varandra och genom en digital budgivning får bankerna återkomma med ränteerbjudande och du väljer sedan den aktör som passar dig bäst. Consector arbetar med bolån, privatlån, billån och kreditkort och kan därmed vägleda dig i alla lånefrågor. Vi är tillgängliga online 24/7, via telefon och fysiskt om man önskar det!

Om jag behöver låna pengar varför ska jag i så fall vända mig till er och inte exempelvis Lendo?

Bra fråga, Consector är en fullsortimentbutik för lån tillskillnad från Lendo som bara arbetar med blancolån, dvs lån utan säkerhet. Vi lägger ner tid på varje kund och säkerställer att kunden blir matchad med rätt bank, detta resulterar i bättre villkor för våra kunder vilket vi ser stort värde av.

Hur ser betalningsmodellen ut för era tjänster. Jag antar att jag som kund inte betalar för tjänsten och att ni får betalt från långivarna. Stämmer det?

Vi får ersättning från bankerna när vi förmedlar en kund. Vi sitter på samma incitament som våra kunder. Dvs. kan vi hjälpa en kund till lägre räntevillkor tjänar kunden pengar, banken får en ny kund och Consector får ersättning för förmedlat kunden. Ett så kallat ”win win win” för alla parter.

Kommer ni ge mig transparens så att jag själv kan bestämma vilken aktör som är bäst, eller kommer ni presentera en aktörs erbjudande som det “bästa”?

Consector presenterar alltid alla aktörer som ger ett anbud. Det är viktigt att det är full transparens och att kunden kan välja det erbjudande som kunden tjänar mest på.

Hur ser du på peer-to-peer lending? Vad tycker du talar för den traditionella modellen med lån i en bank som ni företräder?

Då vi har en fungerade bankverksamhet i Sverige samt då ränteläget är lågt erbjuder oftast banken bäst ränteerbjudande. Detta sätter våra kunder ett stort värde på. Om ”peer to peer” aktörer kan konkurrera med traditionella banker och skapa bättre och mer attraktiva ränteerbjudanden är vi positivt inställda till detta.

Elskling.se verkar fått med sig samtliga energibolag i sin lösning medan jag inte sett någon liknande tjänst kring lån i någon form. Finns det ett motstånd hos bankerna att vara med hos en effektiv mäklare som riskerar att sänka priset på lån?

Det tar tid att förändra ett beteende. För inte allt för länge sedan föddes man in i en bank och var ofta banken trogen hela livet. Idag med digitala tjänster är det enklare att jämföra och byta bank. Detta medför att det är nytt för många banker att arbeta med förmedlare. Succesivt förflyttar sig även traditionella banker mot vår typ av tjänst och om bara ett antal år är säkerligen majoriteten av bankerna med i vår kanal precis som att samtliga energibolag arbetar med elskling.se.

Ni är inte själva en bank utan förmedlar andras produkter. Hur ser bankerna på er närvaro i näringskedjan utöver det vi redan diskuterat? Jag antar att det hos långivarna finns aktörer som vill äga kunden direkt och de som inriktar sig på att jobba via förmedlare. Stämmer det? Hur ser storbankerna på Consector? Kommer de erbjuda sina tjänster via er?

Vi arbetar redan idag med några av storbankerna. Kunderna är redan idag i vår kanal och ser stort värde i att kunna jämföra flera bankers erbjudande samt upphandla digitalt. Då vi är mer snabbrörliga än bankerna, kan erbjuda fler lånealternativ och utvecklar kundanpassade lösningar där kunden sätts i fokus kommer vi öppna upp för fler kunder och vår förhoppning är att fler storbanker ser värdet av detta.

Ni satsar på att förmedla bolån. Det gör er väldigt intressanta tycker jag. Finns det någon speciell utmaning kring bolån jämfört med in blanco lån?

Bolån kräver mer administration, mer handläggning och är oftast en betydligt längre process. Detta kräver givetvis att vi har likvärdig eller mer kompetent personal än bankerna. Då alla banker idag inte arbetar med förmedlare är det givetvis en utmaning även att få dessa banker att börja samarbeta med oss.

Finns det etablerade aktörer på bolånemarknaden som gärna jobbar via er förmedling eller kommer vi få se nya aktörer via er vad gäller just bolån?

Det kan definitivt komma upp nya aktörer. Nya bolånedirektivet öppnar upp för internationalisering och jag tror inom kort att vi kommer se att utländska aktörer vill komma åt Sveriges bolånekunder.

När får vi se bolånetjänsten?

Vi kommer släppa upp vår bolånetjänst online under slutet av Q1 eller början av Q2.

Jag har vid några tillfällen jobbat via storbankernas webb-tjänster för att få lånelöfte i samband med att vi tittat på bostäder. Det har varit minst sagt ett lotteri. Swedbank, som jag var kund hos, kunde inte få ur sig ett svar på väldigt “enkla objekt” medan SBAB fungerade utmärkt. Är bolån en “commodity” som går att handla över ett webbgränssnitt?

Vi gör allt för att bolån ska vara en ”commodity” som ska kunna upphandlas digitalt. Vi är inte riktigt där än men kan erbjuda kunden en digital resa vilket är en lång bit på vägen.

Ni är även i startgroparna med en tjänst som gäller kreditkort! Vad är det för något?

Vi har sett en stor efterfrågan från marknaden och våra kunder om en enklare tjänst att hitta rätt kreditkort. Vi har därför under en längre tid utvecklat en kreditkortstjänst. Med en professor i matematik har vi analyserat majoriteten av Sveriges alla kreditkort och ska genom ett antal personliga frågor kunna guida dig till rätt kreditkort. Denna tjänst släpps inom kort.

Ni har under 2016 tagit in kapital via riskkapitalbolag. Vad gör er intressanta att investera i? Vem är den naturliga ägaren av en tjänst som er i framtiden när ni mognat? Är det rimligt att tro att ni kommer ses som försäkringsmäklarna och ägas på samma sätt eller kommer det att bildas en ny nisch med “Fin-tech” bolag där ett bolag som Consector naturligt hör hemma?

Vi har idag en stark ägarkrets som är mycket långsiktiga i Consector. Idag är vi väldigt nöjda och stolta över våra ägare och har svårt att spekulera om framtida ägarstruktur.

Kommer vi att få se Consectorkontor på stan i framtiden? Att den traditionella banken kommer tillbaka men via låneförmedlare? Lite som vi ser i amerikanska städer eller på vissa håll nere i Europa.

Vi kommer i huvudsak fokusera på att utveckla marknadens bästa online plattform för upphandling av olika lån. Men precis som du frågar finns det många kunder som önskar fysiska möten. Det innebär att vi säkerligen kommer etablera oss på geografiskt viktiga städer. Tekniken gör det även möjligt med digitala möten vilket vi kommer lansera inom kort.

Sista frågan! Utlåning till privatpersoner borde vara en marknad som är mogen. Som borde präglas av konsolidering och prispress men så verkar det inte alls vara. Tvärtom så verkar bankerna kunna höja sina räntemariginaler och hela branschen känns rätt vital med nya aktörer och nya tjänster. Kanske beror det på storbankernas oligopol, teknikförändringen eller på den stora tillgången till kapital som finns på grund av riksbankens generösa penningpolitik. Hur tror du att jag som slutkonsument kommer se på banken och traditionella banktjänster i framtiden?

Marknaden kommer ändras, det är en tidsfråga hur snabbt det kommer gå. Makten kommer förflyttas från bankerna till kunden. Kunderna efterfrågar digitala tjänster och då vi fin-tech är mer snabbare och mer lättrörliga är min tro att kunderna väljer oss före banken. Bankerna kommer bli mer av produktleverantörer och vi tjänsteleverantörer som ger kunderna upplevelsen medan bankerna står för produkten.

 

 

Vad tror ni, kommer vi få se en liknande utveckling på bolånesidan som vi fått på elavtalen där vi går in på elskling.se och väljer lämplig leverantör? Själv räknar jag med att testa bolånetjänsten så snart den är i drift, så får vi se vad Consector faktiskt levererar!

Leva på eget kapital – riskgenomgång

Snart står vi där! Pengarna är på kontot och livet som ekonomiskt fri ligger framför oss. Det känns som inget kan gå fel, eller?

Tanken i det här inlägget är att gå igenom och försöka kartlägga vilka risker som kan göra att vårt liv som ekonomiskt fria får ett slut i förtid. Inlägget är gjort i samarbete med en av bloggens läsare, Storugglan, som gett värdefull input samtidigt som han varit lite ”speaking partner” i jobbet. Det är också från Storugglans, och Kalle56s, önskan om att titta lite mer på olika förvaltningsupplägg som inlägget har sin grund. Jag ville nämligen inte diskutera möjliga sätt att förvalta pengarna innan jag visste vilka risker som jag stod inför och som jag ville beakta. 

Redan nu kan jag säga att jag kommer fram till vissa slutsatser i inlägget som är värda att diskutera så tveka inte att kommentera! Efter den inledningen är det dags att komma till skott!

Som jag ser det finns det tre delar vi behöver titta på och analysera.

  1. Humankapitalet! Ett finare ord för dig och mig. Vi som är fria.
  2. Samhället och omvärldsfaktorerna.
  3. Kapitalförvaltningen.

Om vi först börjar med att bara spåna vilka risker som finns – vi är ju så problemorienterade här – så pratar vi vidare sedan!

Humankapitalet

  • Super ner oss – får tolkas bredd som en oförmåga att styra våra liv
  • Tappar förmågan till kostnadskontroll
  • Skilsmässa
  • Någon drabbas av allvarlig sjukdom
  • Tappar kontakten med arbetsmarknaden
  • Tappar kompetens och relevans för arbetsmarknaden

Samhälle och omvärdsfaktorer

  • Hög inflation
  • Bidragsförändringar
  • Skatter
  • Krig
  • Konfiskation
  • Ekonomisk kollaps
  • Svag ekonomisk tillväxt – svag börsutveckling – låga räntor

Kapitalförvaltning

  • Bolagsrisk
  • Börskrasch
  • Bostadskrasch
  • Ränteförändringar
  • Valutaförändringar
  • Likviditet – Hur lätt kan vi omsätta tillgångar i pengar?
Vad gör vi med riskerna?
Att identifiera en risk är bara en del i helheten.

Bra riskarbete hanterar följande aspekter på en risk:

  • Risk – Själva risken i sig 
  • Konsekvens – Konsekvenserna om risken faller ut 
  • Indignationsfaktorn* – Hur illa är det om risken inträffar (1-5)
  • Sannolikhet – beskriv hur stor sannolikheten är att risken inträffar (1-5)
  • Riskvärde – Indignationsfaktorn x Sannolikheten
  • Åtgärder – Vad gör vi för att undvika risken eller minimera konsekvenserna om den faller ut?

* Inom exempelvis projektledning så skulle jag säga att det här värdet är ”skadan” en risk orsakar om den inträffar. Säg att vi jobbar med Melodifestivalen så är sannolikt allt som gör att man inte sänder i tid en katastrof medan ekonomin, och vissa delar av kvalitén i det man skapar är underordnad. För en privatperson som bygger ett hus kan prioriteringarna vara annorlunda. Indignationsfaktorn får här vara värdet jag ger en händelse och den betecknar hur frustrerad jag skulle bli om jag fick gå tillbaka och jobba av den anledningen.   

Flexibilitet och anpassningsförmåga – Indignationsfaktorn

Innan vi jobbar vidare med riskerna så tycker jag att det är värt att reflektera över beroendet mellan olika risker och dess konsekvens. Ju mer vi kan arbeta och ju fler intäktskällor vi har, exempelvis, ju mindre blir sannolikt konsekvensen om en risk kring kapitalförvaltningen faller ut. Detsamma gäller troligtvis om vår ekonomi är flexibel med en låg andel fasta kostnader.  

Det som gör den här typen av arbete lite speciellt är att målet – att leva som fri – inte är väldefinierat och den upplevda kostnaden av en förlorad frihet, det jag kallar indignationsfaktorn, varierar från person till person (kanske ska båda vuxna göra en var för sig) och ibland också varierar för en person över tid.

Det finns trots allt några allmänna sanningar och det är att konsekvensen, och sannolikt indignationsfaktorn, beror av hur flexibel situationen är som fri. Som jag ser finns det två nyckelfaktorer.

  • Total kostnadsnivå samt andelen fasta och rörliga kostnader.
  • Vilja, förmågan och möjligheten att tjäna pengar, som fri, vilket innebär arbete i någon form.

 

 

Mitt försök till riskanalys baserat på våra ingångsvärden

Jag tog riskerna ovan och matade in dem i ett kalkylark, som ni hittar här, och så sorterade jag dem efter riskvärde. De tre högst rankade riskerna blev då:

Mina tre topprisker.

Riskerna hänger samman med varandra och är också kopplade till marginaler och flexibilitet. Men några slutsatser tycker jag vi kan dra baserat på den information vi har:

  • Att förlora pengar snabbt, exempelvis genom att vi måste dela på förmögenheten, eller för att ett företag som utgör en stor andel av vårt kapital går i konkurs, är bland det värsta som kan hända. Dels sker det snabbt, dels är förlusten av kapital permanent.

En mer långsam nedgång i kapital är mycket enklare att hantera för oss. Sannolikt är också en nedgång i börsvärde, i form av en börskrasch, hanterbart om börsen återhämtar sig inom 18 månader och vi i huvudsak varit exponerade mot index.

Jag kan inte dra någon annan slutsats än att vi ur ett förvaltningsperspektiv ska använda breda förvaltningsalternativ för vår förvaltning.  

Nästa grupp av risker har alla samma värde: 

Gruppen av risker som kommer direkt under toppriskerna.

Nästa steg i riskanalysen verkar nu handla om några frågor om oss i familjen: 

  • Kostnadskontroll och förmågan alt. viljan att jobba. 

Vad gäller kapitalförvaltning så är vi framme vid två frågor: 

  • Totalavkastning vs. risker kopplat till volatiliteten på förvaltat kapital. 
  • Valutarisker.
Två helt olika synsätt!
Går vi i pension för evigt och gör en total exit från arbetsmarknaden eller går vi i ”lättpension” och sätter igång och jobbar med det vi vill?

Traditionellt så är råd kring pensionsförvaltning för de som ska leva på pensionen och tänkt sig göra det som klassiska pensionärer. Vi ser nog mer våra pengar som en del i vårt arbetade och vill att de jobbar väl. 

För oss – med vår syn på arbete – innebär det här att jag är positiv till en stor andel aktier i portföljen och väldigt skeptiskt till räntepapper som läget ser ut nu på marknaden. Räntepapprens förväntat lägre avkastning uppvägs inte av det eventuella ”skydd” de kan ge mot börsnedgångar. 

Vi bygger vårt resonemang på att vi hela tiden är villiga att jobba, även om det är i lite andra former än tidigare. 

Valutarisken? Jag ser risken som väldigt liten att ha en stor andel pengar i Sverige men kommer använda globala indexfonder för att förvalta delar av vårt kapital framöver. 

Så, hur tänker ni kring risker och riskhantering?