Onkel Toms stuga

Rikast är den vars nöjen kostar minst

Meny Stäng

Kategori: Gården (sida 1 av 4)

Äggkläckningsspecial – Med helgens otur i sällskap

Det är dags att kläcka fram egna kycklingar och det är temat för dagen. Vi samlar ägg, diskuterar grus och packar upp grejorna vi behöver för att komma igång med egen kycklingproduktion.

Men inget går som planerat! Den här helgen är det nästan enligt planerna!

Värmetak på som visas i filmen finns på Lantbutiken.se (affiliatelänk)

Att fånga dagen

Idag har jag inte fått mycket gjort. Några saker jag tänkte fixat har av olika anledningar inte alls fallit på plats. Det är vädret som varit mig emot, prylar som saknats, tid som pratades bort och en allmän låt gå attityd som vi haft sedan vi flyttade in. Frustrerande, samtidigt som vi inte är här för att jobba ihjäl oss. Men ännu har vi inte riktigt hittat rätt balans, kan jag tycka, en dag som denna.

Vår första tuppslakt

Då har vi tagit ett nytt steg i vårt självhushåll med vår första slakt. Vi har dragit lite på det, det har inte känts så där helt lätt, av en rad olika skäl. Men så tog vi oss mod och gick till handling.

Vi pratar potatis – Lärdomar från gångna året och planer för kommande

Vi satte cirka 9 kg tidig potatis förra året som hade överlapp med den något senare Folvan jag pratar om nedan. Eftersom vi började skörda den tidigt och eftersom avkastningen på Timo var dålig uppskattar jag att vi fick 45 kg potatis tidig potatis.

 

 

Övrig potatis kan vi räkna med en faktor 8 i avkastning på, kanske något mer. Så efter den tidiga potatisen så kom Folvan med 5 kg (den kom bort lite i videoinlägget) och så cirka 5-6 kg Asterix.

Vi har tänkt beställa sättpotatisen på Klostra. Det är deras prissättning vi räknat med i videon.

I sommar sätter vi 9 kg sommarpotatis medan vi sätter 20 kg vinterpotatis på cirka 50-75 kvm.

Glöm inte att det är dags att köpa fröer också! (affiliatlänk)

Våra planer kring våra djur 2018

Jag var ju inte klar igår utan får följa upp min längtan om våren-postning med lite mer information.

Äggkläckningsmaskinen vi köpte hittar du här (affiliate-länk). Det är rejäl rea på Lantbutiken.se som vi drog nytta av samtidigt som vi köpt lite vattenskålar och ett värmetak (affilate-länk) – något som ersätter värmelampan på ett väldigt energismart sätt att värma små fåglar – för kycklingarna.

Våren – Snart är den här!

Nu är den snart här, våren! Det ska bli fantastiskt att få uppleva våren här, inte bara för att det är fantastiskt att ljuset och livet återvänder, utan för att vi också ska få bo och vara här en hel säsong det här året.

Sadla om – Att göra något annat

Sadla om?! Många av oss har en önskan om att få göra något annat här i livet i stället för att fortsätta i samma lunk på det jobb vi går till varje dag. Skälen kan vara många, vi kanske har en hobby eller passion vi skulle vilja bejaka mer eller kanske vill vi flytta till en annan plats.

Det här är ett inlägg från sommaren 2014 som jag löpande uppdaterat och kommenterat – längst ned på sidan – som ganska väl fångar det vi strävade efter 2014 och som vi faktiskt lever idag 2018. Men det har tillkommit lite insikter på vägen som ni alltså hittar längst ned. 

Frågan är ju bara hur det ska gå till? Hur sadlar du och jag om? Till vad?

Sadla om

Dödsryttare kanske skulle kunna vara något?

 

Ser jag till mig själv så har jag alltid varit intresserad av att meka med bilar och motorcyklar och mitt första jobb var på en bilfirma. Så på så vis startade mitt arbetsliv bra sett till själva bejakandet. Men jag fick också lära mig baksidan med skitjobb och blev som ung kille väldigt förvånad över hur dåligt många på den lilla bilfirman faktiskt mådde. Hur slitna dom var i kroppen och hur många som tyckte att man inte skulle jobba med sin hobby. Då var det ingen hobby längre utan ett jobb. Passionen försvann!

 

 

Jag har sedan dess pluggat och pluggat och är idag en typisk skrivbordstyp med bra lön och intressant jobb. Baksidan med mitt jobb ligger dolda i vaga begrepp som miljö och kultur. Men också i stress och motstridiga förväntningar. Kanske gör det att jag vill göra något annat i livet.

Många i vår bekantskapskrets är inne på samma linje, att göra någon form av karriärbyte, men till skillnad mot mig så är flera av dom ganska positivt sinnade till att ställa om till rena skitjobb, så som hästskötare, bara dom får jobba med sin hobby och gärna vara sin egen arbetsgivare.

Men jag är tveksam till att bli lågavlönad grovarbetare, inte bara baserat på min erfarenhet som ung mångsysslare på ett bilföretag.

Jag jobbade förr tillsammans med en kille i 45-års åldern som gått på högskola och som jobbade som ingenjör. Hans syster hade gjort ett helt annat livsval än han. När min arbetskamrat gick på högskola så skolade hon sig till tapetserare och har hela sitt liv levt som egenföretagare och försörjt sig som tapetserare. Hon hade alltså följt sin passion och dessutom styrt sitt eget liv vilket är vad många av oss önskar. Men precis som mina arbetskamrater på bilfirman avrådde mig från att söka jobb inom sin hobby, så sa hon vid ett tillfälle till sin bror:

– Om jag skulle ändra något i mitt liv så är det just valet att bli egenföretagare, i den form jag varit. Det är för svårt!

Jag har alltså en önskan om att göra något annat men inte till vilket pris som helst. Jag vill inte göra mitt liv så mycket svårare vad gäller ekonom eller arbetsmiljö vid en förändring. Jag ryser när tjejen med hästgård säger att hon skulle vilja göra westernridsadlar på heltid ute på sin gård. En gård som hon har svårt att hålla ekonomiskt under armarna med välavlönat heltidsjobb.

Så att sadla om är ingen uppenbart alternativ för mig.

Sadla om? Nej, sadla av!

Av en slump vintern 13/14 så hittade jag några bloggare i USA med Early Retirement Extreme och Mr. Money Mustach som främsta inspiratörer. Dom hade tankar kring livet som bättre passade mitt sätt att vara och tänka.

Dom försöker skapa ett liv där dom är ekonomiskt oberoende och utifrån det skapa sig ett liv utanför den ibland ganska jobbiga storbolagsvärlden. Upplägget är teoretiskt enkelt:

  • Använd befintligt arbete som inkomstkälla.
  • Sänk omkostnaderna radikalt så att du kan spara mer och behöver mindre pengar. Du bör spara mer än 50% av din inkomst så att du för varje arbetat år kan vara ledig ett år.
  • Lär dig förvalta pengar, det är ditt nya livslånga, ganska enkla jobb.
  • Börja träna upp dig för ett liv som oberoende samtidigt som du sparar.

Idén är att bygga en egen ekonomisk plattform samtidigt som behovet av pengar hålls litet.

Det här tilltalar mig mycket mer än att försöka leva på att renovera gamla bilar eller torka eterneller. Jag vill inte ”bara” göra något annat; jag vill äga min tid mer själv även om jag inte behöver sluta jobba helt. Samtidigt vill jag göra mitt liv enklare och fokusera mitt liv på det som jag tycker är intressant och viktig. Jag vill alltså inte sadla om, jag vill skaffa ett annat liv!

Här på bloggen tänkte jag att du skulle få följa med och se om jag lyckas ställa om mitt liv, inte bara vad gäller spara och förvalta pengar utan till att leva på det vis jag tycker verkar intressant; som ekonomiskt oberoende.

 

 

Oktober 2016. Vi håller fast ganska väl vid grundidén i det här inlägget. Jag blir mer och mer övertygad om att friheten sitter i friheten från behovet av att lönearbeta. Förmågan att leva ett rikt liv på lite blir då helt centralt.

Januari 2018: Vi lever ett annat liv idag än när jag skrev artikeln första gången 2014. Samtidigt har vi mycket mer distans till arbetslivet och jag har läst en universitetskurs som gett mig nya infallsvinklar och perspektiv på tillvaron. Bland annat är jag mycket mer övertygad idag om att mycket av den frustration och den drivkraft jag har i förändringen inte kommer utifrån att jag gjort fel karriärsval. Jag förstår allt mer att oberoende är en viktig del i mitt liv. Kanske handlar hela vår förändring främst om att göra oss oberoende.

Läs fler inlägg i kategorin enklare liv

 

Julkalendern – Mina tankar kring vloggandet samt tips om andra kanaler

Min inställning till att producera inlägg i text-, ljud- eller videoform har ändrats lite under året. Innan midsommar, då vi slutade jobba, så var bloggen och podden mitt projekt. Det var det som gav någon sorts mening i tillvaron samtidigt som behovet av att prata om mitt liv, för andra men också för min egen skull, var stort. Bloggandet gav mig också en plats där jag kunde jobba med mitt egna. Där jag kunde sätta mål och pröva olika teorier, där jag kunde jobba hårt och se en konsekvens av det.

I det nya livet ter sig tingen lite annorlunda. Jag sitter inte längre på ett jobb, understimulerad och periodvis utan sysselsättning, utan är i min egen tillvaro där jag har fullt upp. Här saknas inte områden som gynnas av hårt arbete. Inte heller utsätts jag för utmanande situationer – om inte vattenpumpen drar luft i stället för vatten – som väcker tankar och känslor som jag känner att jag vill skriva om. Livet är enklare här i en mening. Inte heller har jag någon mobil eller är ständigt uppkopplad som jag var förr, det gör att jag tappar den enkla kontakten med andra via exempelvis Twitter och möjligheten till enkla inlägg i sociala medier är i princip borta. Det gör att mycket av det hantverk som är nödvändigt för att höras som bloggare, och som förut låg väldigt nära tillhands i mitt tidigare uppkopplade liv,  inte längre är så naturligt.

Så förutsättningarna för att finnas här, eller i sociala medier har ändrats. Samtidigt så tror jag att mitt liv nu, åtminstone under vissa perioder, är roligare och mer intressant att följa. Därför gjorde jag slag i saken och bestämde mig för att videoblogga (vlogga) i form av en julkalender i december. Lite flörtade jag med mina gamla följare genom att prata lite teoretiskt om hur vi blev fria, eller om hur tacksamhet borde vara en del i vår vardag, men mest beskrev jag vardagen här ute på gården. Jag pratade också lite om flytten och planerna för kommande år.

Det är betydligt mer utmanande, utifrån ett mänskligt perspektiv, att göra poddar och vloggar än att skriva. Visst skriver jag mer eller mindre bra blogginlägg, och visst kan jag mäta mig mot andra och se hur många följare och gillande andra bloggar har, trots det blir popularitet ändå aldrig riktigt personligt. Men när jag poddar och vloggar exponerar jag min person och det är personliga tillkortakommanden som gör att materialet inte blir bättre än det blir. Jag är helt enkelt inte roligare eller mer intressant och begåvad, än vad videoinslagen visar eller poddarna ger. Det är surt och det tar lite på egot.

Jag är utmanad då jag skriver blogginlägg. Jag har nästan alltid ont om tid. Jag vill ofta producera något som har ett större värde än att det beskriver tillvaron här och nu. Det jag gör gör jag vid köksbordet eller i sängen och jag är nästan alltid störd. När jag poddar och vloggar tas det här till nya nivåer. Jag använder väldigt enkel utrustning och jag har ingen plats jag kan vara på som är dämpad för poddinspelningar, eller upplyst för vloggar. Min kamera ger mig inga möjligheter att se vad jag spelar in när jag filmar mig själv, inte heller har jag någon ljudmikrofon som klarar det minsta av blåst, vilket gör att den bästa platsen att spela in videos på – som är utomhus – erbjuder en rad utmaningar.

Ja, jag har faktiskt knappt bandbredd så att jag kan ladda upp de videon jag gör, vilket gör att jag får komprimera materialet jag gör rätt hårt.

På de ganska taskiga ingångsparametrarna exponerar jag mig då själv, en tråkig medelålders tjockis på ett torp i Småland, till en följarskara som måste vara bland det mest svårflörtade som finns. Det verkar vara betydligt enklare att vlogga, och få spridning på det man gör, om man seglar i Karibien med bikinitjejer och vänder sig till en publik mellan 15-30 års ålder. Kan jag tycka i alla fall. Men jag är inte säker! För Mandelmanns, Ernst och även Bonderöven gillar många att följa, och det finns många exempel på amerikanska vloggare som lyckas bra med att bygga en aktiv följarskara, utifrån liknande förutsättningar som jag har.

 

 

Varför alls bry sig?

Jag gillar att jobba hårt. Jag älskar att jobba med mitt eget. Jag uppskattar att skapa. Jag uppskattar er som läser här. Ni som kommenterar. Och jag älskar att ha små projekt. Men jag brottas med mig själv här. Om jag bloggar har jag kanske ett anslag, en röst, men om jag går över i andra format, och beskriver min vardag så är jag tämligen värdelös. Jag har ingen stor förmåga att skapa vare sig innehåll eller följarskara, ja, jag får inte ens min morsa att göra tummen upp för det jag gör på Facebook!

Det jag skriver är sant, men det beskriver bara mina hinder och mina tvivel. Det beaktar inte alls det jag faktiskt gör. Det är nämligen sant att jag gör något från nästan ingenting. Och det blir något bestående av det, samtidigt som jag utvecklar mig själv.

Se här exempelvis: siffrorna från Youtube de senaste 28 dagarna:

 

Statistik över de senaste 28 dagarna på Youtube.

5 830 visningar är inte fantastiskt, men det är faktiskt inte så lite och det fångar inte alls visningarna på Facebook. Jag har också jobbat med att släppa den skriptade uppstyrda genomtänkta dialogen och lita mer på det jag får ur mig där och då. Jag har lärt mig lita på att bilden slätar över lite av de tillkortakommanden jag har som talare. Tillkortakommanden som blir hårt exponerade i podden, men som är lättare att köpa när bilden stöttar.

Jag har också fått bättre förståelse för och bättre stabilitet i det program som jag använder för att klippa video, och även om det fortfarande tar rätt mycket tid att klippa så går det numera ganska smärtfritt.

Det är helt enkelt roligt och utvecklande att ha små projekt. Det är bra att utmana sitt ego och sina begränsningar. Sedan är det inte roligt att vara en medelmåtta, men det finns ingen som inte börjar där oavsett vad vi ska göra.

För mig har det ett värde att leva med mina begränsningar, men göra trots det.

Jag tar gärna er feedback kring kalendern i kommentarsfälten nedan!

 

Lite praktiskt kring Julkalendern

Jag postade samtliga videon – utom en om man ska vara noga – på såväl Youtube, bloggen och på Facebook. Jag använde också Twitter för att göra reklam för Youtubeinläggen. Det har sina utmaningar att göra så här. Kommentarerna och frågorna blir utspridda över halva Internet. Samtidig gäller exempelvis rättigheterna för mycket musik oftast endast för Youtube. Dessutom medför den här typen av upplägg att följarbasen sprids ut på olika medier. Det är helt enkelt bättre i vissa avseende att ha 800 unika följare på Youtube än 500 på Facebook och 500 på Youtube med okänt överlapp. Att dessutom posta inläggen på bloggen som jag gjorde innebär att många ser videon utan att interagera med Youtube alls. Det ger mer tittare, men gör att vissa tjänster hos Youtube fungerar mindre bra. Främst handlar det om att Youtube inte kan marknadsföra mina inlägg till andra potentiellt intresserade då de som tittar inte gör tummen upp, eller kanske inte ens är inloggade, vilket gör det svårt att se vad de som ser min kanal ser på mer.

Glöm inte att följa kanalen på Youtube!

Jag har samlat samtliga inlägg i en spellista som följer nedan för den som inte följt årets kalender.

Titta mer

Föreslå gärna svenska vloggare som ni anser sevärda i kommentarsfältet. Jag har dålig koll utanför de kända ”storvloggarna” men de känns inte som de har samma målgrupp som jag. Själv kan jag rekommendera följande Youtubekanaler för den som gillar att följa vardagen på hemmanet:

Justin Rhodes.

Art och Bri.

Swedish Homestead.

Statusuppdatering – Ryktet om min död …

Hej vänner!

Ni ser och hör inte så mycket från mig just nu och det har sina randiga skäl och rutiga orsaker. Här på vår lilla gård, i våra liv, har nämligen en ganska behaglig vardag infunnit sig. En vardag med rätt mycket att göra. Jag tänkte berätta lite om vad som händer här och besvara några frågor, från Dacke, som kommit i kommentarsfältet på ett tidigare inlägg. Vi börjar med frågorna:

Hur har det gått med försäljningen av lägenheten i Linköping? Och hur går det med träningen för din del? Hur mycket har er kost påverkats av flytten och har ni märkt någon hälsoskilnad ännu?

Lägenheten är såld och kontraktet är skrivet. Vi fick ungefär i mitten av intervallet vi tänkt oss, så det blev ingen magisk affär och öppning till ett helt annat liv i ekonomiskt överflöd, men det blev inte heller någon buklandning. Tillträdet sker nu i oktober och då räknar jag med att komma tillbaka kring hur vi kommer jobba med pengarna som frigörs och hur vi kommer förvalta kapitalet.

Jag tränar lite. För lite. Men jag är samtidigt inte speciellt stressad över det. I det här livet jagar jag inte något på samma sätt som tidigare. Det liv vi lever och det vi gör är rätt belönande så det finns inga stora hål att fylla längre. Men jag vill komma igång mer, främst med cyklingen, nu.

Först hade vi sommar och då hade vi annat fokus. Sedan har vi haft skolstart för fem av sex här i familjen. Själv pluggar jag 75% just nu, plus att jag läser en kurs på ett amerikanskt universitet som handlar om lycka, så jag vill inte klämma in för mycket, och som sagt är behovet ganska litet. Men, vi ska göra vissa förändringar i vår vardag. Bland annat för att jag ska ge mer tid till träningen men också för att vi vill ha lite större skillnad mellan vardag och helg än vi har nu. Något av de kommande poddavsnitten – i närtid – kommer handla om vad jag lärt mig kring att styra sin egen tid som fri. Då kommer jag utveckla mina tankar mer.

Vi äter ju mycket egen mat och i någon form äter vi bättre nu än tidigare. Jag säger ”i någon form” för vi har ju inte avsiktligt ändrat meny helt och hållet, men inslaget av grönsaker är mycket större än tidigare och inslaget av egenodlad mat likaså. Vi har två upplevelser, både min sambo och jag, som relaterar till hälsa. Den första är att barnen är gladare. Eller så träffar vi dem när de är gladare och mindre trötta, i sammanhang som ger färre konflikter. Den andra förändringen är att energinivåerna är mycket högre. Nu kan jag vara trött, men ha energi, om ni förstår vad jag menar. Alltså sömnig utan att vara slut. Tidigare var ju livet ofta så att vi var utslitna långt innan vi var sömniga.

Den största förändringen i mitt liv är trots allt i huvudet. Livet här är ganska enkelt, även om vi har en hel del att stå i. Det gör också att skrivandet har blivit annorlunda för mig. Jag har historiskt skrivit här för att jag behöver det för min egen skull. Det har varit ett sätt att reflektera över livet, mig själv och mina tankar. Det har hjälpt mig att förstå mig själv bättre. Efter hand har jag flyttat fokus i mitt skrivande, bloggande, poddande och vloggande, till att se det som en sysselsättning. Något jag gör som skapar värde i mitt liv, men som inte är någon form av terapi.

 

 

Just nu trivs jag väldigt bra som student, vilket förvånar mig lite. Tidigare ville jag inte ha så mycket input, jag ville få ut saker jag hade inom mig. Nu är jag mycket mer nyfiken och njuter av att få läsa och studera. Det här påverkar naturligtvis frekvensen jag postar inlägg med. Jag läser hellre än skriver just nu, helt enkelt, och det jag lär mig är fascinerande.

Senaste veckorna har jag varit mycket på resande fot. Först på Mittuniversitetet i Östersund för två dar med mycket intressanta föreläsningar. Förra helgen var jag först på besök hos brorsan och sedan firade jag min mors födelsedag. Nu, kommande helg, drar jag till Italien med mina två äldsta barn, mina döttrar. Vi ska till Bergamo och njuta av sensommaren och miljön. Lära oss lite om katolska kyrkan och försöka gå på någon gudstjänst. Och så ska vi ägna åt oss ätande och pratande naturligtvis. Vi är hemma i början på nästa vecka. Det är en helt annan upplevelse att resa när man inte är stressad och sliten. När tiden och orken finns. Samtidigt har, inte minst Östersundsresan, varit väldigt belönande och tillfört massor av energi och tankar.

I går kväll hade vi läxstund här hemma och jag var tidigare under dagen borta en sväng med Leo hos en kompis i granngården. Som jag var inne på tidigare så har relationen till barnen verkligen förändras i och med vår ledighet.

Idag postar jag ett inlägg om lycka på podden. Missa inte det! I Italien kommer jag jobba med uppföljaren till det avsnittet som kommer handla om stoicism. Eventuellt blir det ytterligare något avsnitt kring min egen känsla av lycka här i friheten. I pipen finns även avsnitt om hur jag ser på min tid, och hur jag valt att styra den som fri.

Läs och lyssna på Patreon!

Har ni frågor, synpunkter eller allmänt vill heja på, så gör ni det i kommentarsfältet!

Ge upp ekorrhjulet och bli självförsörjande bonde – Råd till Kalle

I Kalles sex liv fick vi igår se hur Kalle undersökte möjligheten att överge stressen och ekorrhjulet han nu sitter i för att i stället bli självhushållare.

Han fick också några tips om hur han skulle ändra sitt liv för att kunna leva friare.

Då vi gjort det Kalle önskar och inte var så imponerade av de råd han fick, så ska jag ge Kalle några bättre tips för hur han kan jobba för att bli fri.