4 kommentarer kring 4%-regeln

4
350

Igår var det ett väldigt kvittrande kring fyraprocentsregeln, den tumregel vi använder för att uppskatta hur mycket kapital vi behöver för att kunna leva på avkastningen livet ut. I det sammanhanget var nästan alla tänkbara missförstånd eller märkliga påståenden, som existerar i sammanhanget, uppe i luften vid något tillfälle.

Jag tänkte fånga några här och försöka mota bort dem så att de kan få krypa tillbaka in i den skrubb där de hör hemma.

Är fyraprocentsregeln ett relativt nytt begrepp för dig och du vill lära dig mer så rekommenderar jag att du läser inlägget där jag förklarar principerna och räknar på den svenska börsens utveckling över tid. 

Tidshorisonten

De flesta verkar helt glömma tidshorisonten när vi pratar om att leva på sitt kapital.

Information och fakta läggs fram i ljus av nuet. Det här är kanske inte ett missförstånd, det handlar kanske mer om att beakta några av de centrala faktorer som vi måste förhålla oss till om vi vill leva på vårt kapital. Ett av dem är tidshorisonten. Den är lång! 

Ett exempel på det är att vissa hävdar att enskilda aktier, som Coca – Cola, skulle vara en lämplig aktie för den som lever på kapitalet.

Ja, de hävdar att den skulle vara lämpligare en en bred indexfond faktiskt!

Men indexfonder ger en förvaltningsform över tid, en lång tid och det har historiskt fungerat väldigt bra.

Fonder, även passivt förvaltade sådana som följer ett index, lever, förändras och utvecklas över tid. De hanterar trender kring hälsa och friskvård – som kan förändra förutsättningarna för Coca Cola – eller framväxten av helt nya områden att investera i, så som Fintech.

Det går därför inte att jämföra ett enskilt innehav med ett sätt att välja, äga och sälja aktier.

Att välja aktie idag är inte samma sak som att välja strategi för resten av livet. 

Negativismen – Det går inte att leva på sitt kapital utan nästa börskrasch tar allt

Det här är ett mantra som vissa älskar att sprida. Aktier är farligt, pengarna kan, eller kanske till och med kommer, försvinna förr eller senare.

Det är en väldigt dyster syn på världen, men den har naturligtvis viss relevans.

Tyvärr är det inte den enda risken som någon som ska leva på sina tillgångar står inför.

Mer generellt så är börskraschen faktiskt en del av huvudrisken att aktieportföljen inte ger den inflationsskyddade tillväxt man antagit.

Den risken innefattar åtminstone dessa underrisker:

  1. Krasch, värst tidigt i uttagsfasen. 
  2. Börsen står still eller går nedåt under lång tid, värst är detta i en tidig fas.
  3. Tillgångsslagen vi valt i portföljen klarar inte att hantera inflationstakten. En typisk smygare som varit högst relevant under många årtionden.
  4. Vi som investeraren använder ogynnsamma förvaltningsmetoder och väljer fel aktier.

Här är det lätt att gå vilse.

Att bara fokusera på värdejusteringarna för aktier på börsen, genom att oroa sig för börskrasch, gör sannolikt att den övergripande risken om för låg avkastning faktiskt inträffar genom att vi använder en för passiv förvaltning eller att delrisk 4 realiseras.

Problemet att värderingen på bolag varierar över tid är känd. Nästan alla misslyckas att nyttja den till sin fördel.

Forskning visar att den som för aktivt försöker hitta tidpunkter att gå i eller ur marknaden kommer misslyckas. Börsinvestering handlar mycket om att ge sina pengar exponeringstid mot rätt tillgångsslag under lång tid. 

Fyraprocentsregeln beaktar krascher, om ingen krasch inträffar under första årtiondet i uttagsfasen så kan man sannolikt ha en större uttagskvot än fyra procent.  

 

 

Utdelningsinvestering ger andra förutsättningar

Nej, nej, nej! Aktier är i grunden ett tillgångsslag som har vissa egenskaper. Det går inom ramen för tillgångsslaget att skapa lite olika riskprofil, men oftast inte utan att det sker på bekostnad av något annat.

Det är korrekt att utdelningar historiskt sett varierat något långsammare än värderingen på bolagen, givet vissa specifika antaganden. Däremot går det inte visa att totalavkastningen gynnas av att man enbart väljer solida utdelningsbolag. Inte heller försvinner bolagsrisken.

Utdelningsinvesterar missar lätt risken i sina aktieval i jakt på avkastning, underskattar risken att inte möta totalavkastningskravet som finns samt fångar inte heller tidsaspekten.

I stället lyfts psykologiska fenomen som “det är inget läskigt att ta emot utdelning, men sälja när börsen gått ned …” fram.

Med den högt värderade börs som är nu anser jag att det är kontraproduktivt att hitta bolag som avkastar fyra procent, utan att en lägre siffra för relevant direktavkastning är snarare 1,5 – 2 procent. Annars hamnar man hos oattraktiva bolag. 

Det betyder att utdelningsinvestering kräver mer kapital om man enbart ska leva på utdelning och alltså är mer ogynnsam sparform än den form som ser till totalavkastningen.

Du kan läsa mer om hur jag ser på utdelningsinvestering som strategi för den som vill leva som ekonomiskt oberoende här. 

Det var 4 procent – nu är det 2 procent

En annan vanlig synpunkt är att börsen är högt värderad nu. Återigen handlar det om en sanning i nuet, utan tidshorisont.

En stor grupp anser att man numera ska anse att två procent är det nya svarta, givet tillväxten i västvärlden och börsens höga värdering.

Om det vet vi inte ett skit naturligtvis.

Det finns många serier i olika studier av historien som visar att fyraprocentsantagandet är väldigt pessimistiskt. Det är för att hantera de sämsta scenarion som varit i historien.

I de flesta fall så blir det inte systemhaveri utan vi kan faktiskt ta ut en större andel av vår förmögenhet och trots det se vår förmögenhet öka.

Att då vara pessimistisk om den pessimistiska siffran blir lätt larvigt.

Vissa är till och med så negativa att de anser att det allmänna pensionssystemet ska försvinna som grädde på moset.

Om man ska vara så pessimistisk så kan man ju tro att man ska dö i morgon lika gärna och skita i allt.

Vad är egentligen risken i att köpa tid för pengarna nu?

4 KOMMENTARER

  1. Jätteintressant. Själv tror jag på 4% regeln men tänker att den är vattentät, d.v.s. en 5-6% regel kanske kan fungera med 4% är tryggt. Det vore intressant att höra vad din åsikt är? Vilken %-regel använder du?

    Kristoffer

    • Hej Kristoffer,

      4% regeln är inte vattentät, men den har historiskt gjort att man hamnat ganska rätt även i relativt trista scenarion. Vi har räknat på 4% i alla kalkyler vi gjort.

  2. Bra genomgång! Jag skulle rekommendera alla som vill ha åsikter i denna fråga att först läsa det Wade Pfau och Michael Kitces skrivit.

    Vad syftar du på med “passiv förvaltning” i detta stycke:

    “Att bara foka på värdejusteringarna för aktier på börsen gör sannolikt att den övergripande risken om för låg avkastning faktiskt inträffar på grund av för passiv förvaltning”

    ?

    • Tack Storugglan,

      Stycket du markerat är märkligt skrivet, håller med. Vad jag menar är att fokusera på enbart börskrasch – alltså nedgång i aktiernas värde – är en allt för ensidig riskfokusering. Personer som över tid försökt minska sin förlust på aktier lyckas sällan något vidare värst.

Vi värdesätter diskussion - Kommentera gärna