Tre mentala hinder som stoppar dig från att bli ekonomiskt oberoende

7
2970
inte ekonomiskt oberoende
Tre skäl till varför du inte blir ekonomiskt oberoende!

Att bli ekonomiskt oberoende är något vi nog alla önskar, oavsett vad vi tänker oss göra med pengarna. Men de flesta av oss blir trots det inte ekonomiskt oberoende i någon vidare mening någon gång under vår livstid. Ursäkterna för det är många. Här ska vi titta på tre skäl till varför bara ett fåtal lyckas, trots att kokboksrecept och tips på hur du ska gå tillväga i jakten på oberoende inte saknas.

Det du behöver göra är tvärtemot allt du lärt dig och tror på

Den mycket trevliga Facebookgruppen om ekonomiskt oberoende ChoseFI (den är på svenska trots namnet) har fått stor tillströmning av medlemmar på senare tid. Den har fått uppmärksamhet i media och många är intresserade av att gå med. Men så är den där! Oron som jag har hört så många gånger: “Jag vill vara med i den här gruppen anonymt. Jag vill inte skylta med mitt intresse. Jag vill inte vara annorlunda”.

Att spara är förknippat med extremt normbrytande för många. Man vill inte att det ska synas någonstans att man är med i en grupp med tusen medlemmar. Där man pratar sparande.

Inte nog med normerna kring sparande, när du sparat samman en liten summa pengar så ska du inte använda pengarna. Istället ska du spara mer. Vad är det för logik att spara sig rik utan att kunna visa det för någon?

Det ekonomiska oberoendet måste ju trots allt manifesteras på något sätt. Det vanliga är att sluta jobba. Som den arbetslöse eller ovälkomne på arbetsmarknaden.

Lyssnar du på en sådan som mig så ska du dessutom försöka sluta jobba så tidigt som möjligt, då du inte ekonomiskt oberoende i den där extravaganta meningen som ger dig ett liv i Marbella.

Många anser att begreppet ekonomiskt oberoende för oss dödliga handlar om att begränsa sig och spara så att vi kan leva fattigt längre fram. Avstå nu så du kan vara förlorare sedan.

Ekonomisk framgång handlar om att lyckas. Ekonomiskt oberoende är höjden av framgång. Det recept du ser, här och hos andra liknande bloggar och böcker, låter mer som ett recept för förloraren.

Du vill inte göra det som krävs för att bli ekonomiskt oberoende

Av olika anledningar, som kan vara kopplade till punkten ovan, så vill du inte göra de förändringar som krävs för att få en bättre privatekonomi.

Du vill inte minska din konsumtion nu eller i framtiden. Det betyder att det är svårt att skaffa det kapital som behövs för att kunna investera nu. Det lilla du lyckas få ihop räcker inte heller långt i friheten.

Du hittar ursäkter. Jag tjänar så dåligt. Barnen ska inte behöva … Min partner är inte med på det jag vill.

Istället vill du hitta investeringarna som gör dig rik. Trots att du knappt har något kapital att investera. Sedan säger du: “Man kan inte bara titta på utgifterna, utan inkomsterna är ju också en viktig del”.

Strax har du bränt allt ditt förtroendekapital bland släkt och vänner i dina försök att övertyga dem att sälja städkemikalier på fritiden.

Du vet inte vad du ska göra som ekonomiskt oberoende

Du har inget behov av att vara ekonomiskt oberoende och du vet inte vad som är ditt egentliga mål. Ekonomiskt oberoende är något som lockar, men du letar efter egentligen efter någon annans dröm att ta till dig för att riktigt förstå syftet. Tyvärr kommer du nog aldrig kunna leva någon annans liv med speciellt stor behållning!

Om du inte har en mållinje och en vision för vad som händer då du når dit kommer du aldrig bli klar med din jakt på ekonomisk frihet. Du kommer aldrig kunna vända ditt beteende från sparande till att ta av kapitalet. Och du kommer aldrig kunna göra en avvägning mellan olika alternativ.

Det är helt enkelt inte så tilltalande att vara ekonomiskt fri så därför gäller det att det är något extra du strävar mot. Extravagant och extra säkert. Din frihet ska manifesteras i en smäll och vara evig och episk.

Ditt ekonomiska oberoende ska fixa allt, när den väl sker i framtiden!

Du blir inte ekonomiskt oberoende om du inte …

Att spara för framtiden handlar om det som kallas uppskjuten belöning, vi använder inte pengarna vi får i lön den här veckan eller månaden. Vi samlar dem på hög för framtiden. Varje krona är en biljett till frihet, inte en växlingsvaluta som ska lösas in mot en ny pryl.

Vissa människor fungerar bättre än andra när det gäller uppskjuten belöning. Har du gått fyra år på universitet eller högskola så har du sannolikt ett försprång. Om du lyckats med idrott på toppnivå likaså. I synnerhet om det är en individuell idrott som kräver många år av träning.

Det är inte lika självklart att det är nödvändigt att tjäna mycket pengar för att bli ekonomiskt oberoende. De som tjänar bra är inte immuna vad gäller tankefällorna ovan. Ibland befinner de sig i miljöer där de istället påverkas negativt.

Var leder ett inlägg som det här?

Det här inlägget har ingen fyndig slutkläm som säger “gör så här istället”. Men det är viktigt inlägg trots det. Många framställer sparande som en ren kunskapslucka som går att utbilda bort. Du kan cykla till jobbet istället för att åka bil säger de. Du kan handla billigare mat och du kan bo enkelt. Jag tror den typen av råd är värda att ge, men de förklarar inte varför vår privatekonomi ser ut som den gör. Vår privatekonomiska status går direkt att relatera till våra tankar och värderingar. Det är vår syn på livet som ger den privatekonomi vi har.

Något som är väldigt märkligt är att en förändrad inställning till konsumtion och sparande kan leda till en helt annan privatekonomisk situation, samtidigt som de praktiska förändringarna i livet inte behöver vara så stora. Men det är en annan diskussion!

Lär mer

I videon nedan så kan du se mer om hur din förmåga att utmana konventioner och sanningar påverkar din förmåga att bli ekonomiskt fri och hur de kan samverka på ett sätt som inte självklart är uppenbart.

Läs mer om hur vi räknat och simulerat när vi kommit fram till att vi är ekonomiskt fria, i inlägget nedan. Det tog oss fyra år!

7 KOMMENTARER

  1. Ja, så onormalt som du framställer sparande i detta inlägg, så vill väl ingen ingen ägna sig åt sådant 🙂
    Men visst, för superspararen som ska maxa sparkvoten på bekostnad av allt annat, så gäller det säkert.

    Beträffande anonymiteten så kan det ju finnas andra skäl i Sverige. Men visst, det finns ju de som skyltar med grejer och livsstil på Faceboken, en direkt inbjudan till brottslighet. Har man en vettig livsstil och inte vill ha pengar till att skylta med inför andra, då ser jag inte varför anonymitet skulle vara en nackdel. Snarare en fördel.

    Jag håller med dig ovan till viss del. Det kräver att man tänker igenom sitt liv och sina värderingar, om man ska komman någon vart på det ekonomiska området. Är drivkraften inte tillräckligt stark så kommer man inte nå målet. Oavsett vad det gäller i livet. Det krävs uthållighet, och många saknar det har jag märkt. Människan tycks naturligen söka de enklaste utvägar.

    Mvh https://investera-pengar.blogspot.com/

    • Hej Investeraren,

      Det är inget konstigt med att spara. Frågan är väl bara om man ska peka på möjligheterna eller se vilka hinder som finns.

      Anonymitet är inget konstigt i sig. Vad som är märkligt är att man uppfattar sparande som laddat. Motiven som lyfts fram handlar inte om att skydda sin privata sfär utan att man är rädd för att vara annorlunda.

      Det passerar förbi en faslig massa människor framför mina ögon, på bloggen, Twitter, Facebook, mail osv. Det här är väl i någon mening en generalisering av vad jag tycker att jag “ofta” ser.

    • Tror det är svårt att konstatera att människor generellt har låg drivkraft, och uthållighet.
      Tror istället många kan ha rätt hög drivkraft och uthållighet, om de bara kunde se målet, förstå målet och känna stark längtan dit. Så jag tror mer att det saknas en vision och förståelse kring vart man är på väg och varför.
      Visst söker vi enkla utvägar, helt klart. Men när så mycket i samhället är uppbyggt för att man inte ska hitta sin egen vilja, tro, värderingar och mål som är autentiska med den man innerst inne är, då är det också rätt svårt att inte bara simma medströms.

  2. “Du har inget behov av att vara ekonomiskt oberoende och du vet inte vad som är ditt egentliga mål. ”

    Detta är min stötesten. Tror det är det för många andra också.
    När man kanske inte riktigt vet vad man vill, hur friheten ska te sig, och när det praktiskt inte går få till det man vill. Låter ju jäkligt fantasifattigt och tråkigt, vilket det säkert är. Och visst ska man inte sikta mot någons annans dröm, men samtidigt hämtar man ju inspiration och vidgar vyer genom andras sätt, vägar och och mål.

    • Hej Daniel,

      Det är inget fel att hitta inspiration hos andra. Men jag tror att man måste kunna göra det man ser till “sitt”.

      I någon mening har ekonomisk frihet blivit ett nytt “måste”. Det är synd om det blir så. Och det blir lätt väldigt extremt. Jag tror det finns nyanser som är viktiga som vi tillsammans måste hitta.

      Du skriver: ” … det praktiskt inte går få till det man vill”. Kan du utveckla?

      • Håller helt med, men att “göra till sitt” är inte alltid det lättaste!

        Nyanser ja, det håller jag också med om. Mitt grundmål är typ Karibien/Indonesien, jag fixar inte snö, kyla, mörker bra alls. Men nu är siktet ändå mer inställt på ett i många ögons “mer realistiskt” alternativ, att jobba mot i Sverige. Men den målbilden är inte helt klar heller. Tyvärr!

        Det praktiska, som är anledningen till ändrad/sänkt målbild. Barn under 10år, skild så låst till en stad. Ja, “låst” är liksom nyckelordet, man blir väldigt begränsad i vad som går att göra, om jag inte lämnar barnen, och den tanken har funnits också.

        • Mmmm,

          Jag har ju svårt att se vad som skulle finnas i Indonesien som slår relationen till barnen.

          Låst är ju det man är, samtidigt som det kanske går att göra mer än man tror kring det faktiskt. Det går att både få tjänstledigt och ta barnen med sig några veckor under terminerna. Det finns rutiner för det hos såväl arbetsgivare som skola.

          Att jobba med det man har är alltid mycket mer belönande än att titta på det man inte kan få. Det är också lättare sagt än gjort 🙂

Vi värdesätter diskussion - Kommentera gärna