Är ekorrhjulet ett exempel på ett wicked problem?

0
754

Har du hört talas om begreppet wicked problems? Om inte så ska du få en kort introduktion i det här inlägget och vi ska diskutera vad teorin innebär för dem som intresserar sig för leva ett annat och mer berikande liv. Teorierna kring wicked problems har också relevans för den som vill öka sitt oberoende eller förstå samhälleliga problem och politiska företeelser. Häng med!

 

 

Ett wicked problem – ska nog översättas till ett otäckt eller illa strukturerat problem – har fyra grunddrag. Man brukar prata om att problembeskrivningen är ofullständig och/eller motsägelsefull. Det är också vanligtvis en stor mängd människor och åsikter inblandade. Inte ofta är de ekonomiska konsekvenserna kopplade till en eventuell lösning ohanterliga och så är vanligtvis beroendet mellan problemställningen och andra faktorer och problem stort.

Många samhällsproblem är wicked problems. Fattigdom, tillgången till rent vatten och miljöförstöring är några exempel.

Horst Rittel var den första som försökte formalisera begreppet och har angivit 10 stycken karakteristiska drag för ett wicked problem:

  1. En entydig problemformulering saknas. En fattig i Sverige är inte fattig på samma sätt som någon i Afrika.
  2. Det är svårt, eller omöjligt, att effektivt visa eller hävda att ett problem är helt löst.
  3. Det finns ingen rätt lösning, kanske inte heller fel. Lösningar måste bedömas utifrån begrepp som bra eller dåliga.
  4. Lösningsmallar saknas och det är svårt att relatera metoder använda inom andra områden till wicked problems. Allt måste hanteras efterhand.
  5. Det finns alltid mer än en förklaring, grundorsak, till ett wicked problem.
  6. Oftast är problemen symptom på andra problem. Ibland är kopplingarna uppenbara, ibland inte.
  7. Vetenskaplig grund för att motivera lösningsförslag kan vara svår att hitta. Det beror på att wicked problems är skapade av människor i ett socialt sammanhang.
  8. Lösningar som föreslås på problemen, exempelvis stora samhällsomdaningar för att minska sociala klyftor, påverkar systemet så mycket att problemet helt ändrar form efter att lösningen är “applicerad”. Det gör det inte möjligt att pröva sig fram för att hitta lämpliga lösningar.
  9. Varje wicked problem är unikt.
  10. De som försöker lösa wicked problems måste ha det fulla ansvaret för sina handlingar.

Hur hanterar vi då bäst wicked problems? Som vi pekat på i punkt 4. ovan så är det kännetecknande för den här typen av problem att det inte finns ett kokboksrecept som löser den här typen av problem. Men det finns intressanta observationer som gjorts. Där man tar fasta på att wicked problems inte har en lösning, utan mer gynnas av att angripas från perspektivet att man vill söka förbättringar i ett givet läge, kan man ofta komma framåt. Ofta innebär det också att man minskar problemställningens omfattning, man försöker helt enkelt inte lösa allt. Man har också sett att det är centralt att ge – ofta återskapa snarast – människors makt över sin egen situation för att angripa problemet. Med ett finare ord kallas det för öka personers egenmakt.

De av er som hängt här på bloggen ett tag bör känna igen sig lite i tankegångarna ovan. Här vill vi inte ge bort frågeställningen kring våra liv till någon annan. Vi vill inte att vår strävan efter frihet ska realiseras via politiska förändringar eller beslut. Vi tänker mindre på andras flygresor och mer på hur vi själva kan leva bättre samtidigt som vi konsumerar mindre. Vi söker inte lösa alla våra problem eller samhällets som genom ett svep med ett magiskt spö. Vi gör något själva!

Det här rimmar också ganska väl med min politiska grundsyn som påverkats mycket genom de erfarenheter vi gjort i vår förändring. Jag blir exempelvis allt mer skeptisk till politik och politisk retorik inom allt fler områden. Vi har helt enkelt inget att vinna i att lyfta problem till en annan nivå och göra dem mer komplexa. Men det betyder inte att gemensamt samhällsbyggande inte har en plats. Tvärtom finns det funktioner i det offentliga rummet som borde utvecklas och utökas.

Ska vi avsluta med att återkoppla till rubriken: Är ekorrhjulet ett exempel på ett wicked problem? Svaret på frågan beror på. Om vi anser att vårt ekorrhjul är en konsekvens av det moderna samhället så är svaret nog “ja”. Om vi inte släpper ifrån oss frågeställningen utan bara ser till oss själva så är frågan “nej”. Hur väl vi lyckas med att påverka vår egna situation beror mycket på just egenmakten vi diskuterat i inlägget. Kanske är det just vår bristande egenmakt som gör att vi vill göra vårt liv till samhällets problem.

Lyssna gärna på en av de gamla poddarna

 

Vi värdesätter diskussion - Kommentera gärna