Är du specialist?

2
896

I gårdagens videoinlägg så reflekterade jag över att Svts expert de letat upp för att kritisera tankarna kring tidig pension hade en väldigt endimensionell syn på humankapital. Humankapital framställs som något som ska användas för att tjäna pengar och det verkar vara dess ända syfte.

 

 

Humankapital är människors utbildning, färdigheter, talanger samt kompetenser, även hälsa räknas in ibland.

– Källa Wikipedia

Visst, ur ett rent nationalekonomiskt perspektiv så kanske man kan vara så snäv, men för oss som faktiskt har ett liv att leva så ser ni att humankapitalet är en viktig del i vårt liv. Att vårda och förädla vårt humankapital är en väsentlig del av vårt liv. Det görs inte självklart via specialisering. Inte heller är det säkert att vi ska gå via loopen jobb (med pendling, fina kläder, meningslösa möten), inkomstskatt (som kan vara väldigt hög), konsumtion (där människor ska ha vinst och samhället skatt) för att förädla vårt humankapital, eller dra nytta av det.

Nationalekonomin vill nog ha ett så specialiserat humankapital som möjligt för att driva sin tillväxt i ekonomin, vi som individer vill nog ha ett relativt brett och allmänt humankapital. Det minskar våra risker att ha fler ben att stå på, det ökar våra möjligheter att njuta av livet och det gör samhället i sig mer robust.

Om vi dessutom aktivt strävar efter flera alternativa inkomstkällor så ökar vi både vår individuella och samhällets robusthet samtidigt. Det är tveksamt om det finns något negativt i det, ens ur ett snävt nationalekonomiskt perspektiv.

Tyvärr saknar jag källa på bilden. Har ni något tips?

I boken Positive Psychology at Work så lyfter författaren fram något hon kallar ”abundance culture” vilket vi kan översätta till ”överflödskultur”. I överflödets kultur så strävar man inte efter maximal ekonomisk effektivitet och hög grad av specialisering. Anledningen är att det är organisationer som anses ekonomiskt effektiva ofta dras med en mängd problem, så som: hög risk, låg innovation och en låg grad av robusthet. Man strävar istället efter robusta, effektiva, innovativa överflödeskulturer.

Exempel på överflödeskulturer som brukar lyftas fram är Toyota och Southwest Airline – Warrent Buffets favoritflygbolag.

Naturligtvis kan vi som människor skapa en överflödskultur i vår egna lilla bubbla. Typiska grundstenar där är god privatekonomi, god hälsa, flera inkomstkällor, brett socialt nätverk och en bred kompetensbas. Se gärna bilden högst upp för en rätt intressant lista över det vi bör klara av att göra.

Frågor på det?

2 KOMMENTARER

  1. Det handlar om hur man ser på risk, jag har inte läst boken men jag tycker att det du beskriver snarare är kultur av överflöd i risk, eller något sådant.

    • Hej Erik,

      Jag är inte säker på att jag förstår vad du menar?

      De bolag jag lyfter fram strävar inte efter att vara så anorektiskt ekonomiskt effektiva som möjligt. De strävar efter andra värden som faktiskt resulterar i ”best-in-class” affärsprestanda.

Vi värdesätter diskussion - Kommentera gärna