Förslaget på ny pensionsålder – Vi ska arbeta längre men …

10
1585

Då har pensionsmyndigheten presenterat sitt förslag på nya riktåldrar – riktålder = den ålder som används som grund för att beräkna pensionsåldern i pensionssystemet – enligt tabellen nedan (saxad från Placera):

 

 

Riktåldern anger vilket årtal pensionsåldern bör vara för att personer ska kunna få 80% av sin nuvarande lön i pension. Tidigast uttag av pension, men då naturligtvis till ett lägre belopp än 80% av lönen, är anses idag vara fyra år innan riktåldern.

För mig som är född 69 så läser jag tabellen som att min tidigaste uttagsålder nu flyttas från 61 år till 64 år och att tidpunkten för ordinarie pension ska flytta från 65 till 68.

Tabellen är ett förslag, i praktiken så vill man införa ett system där vi cirka 4 år innan tidigaste uttagsdatum, 8 år innan det som betraktas som ordinarie pensionsålder, får besked om vad den faktiska riktåldern är för vårt födelseår.

Pensionssystemet ska hantera mycket svaga till mycket rika

Det finns inte en sanning kring pensioner och pensionsåldrar. Jag ska strax rada upp mina invändningar mot de föreslagna ändringarna och som ni kommer se då handlar de mer om mekanismer runt vår ålderdom – och ett tillhörande arbetsliv – än belopp och åldrar. För i grunden så tycker jag det är rimligt att ett längre liv också innebär ett längre arbetsliv om vi väljer att spendera våra pengar i samma takt som de kommer in. Men vi måste förstå att ålderdomen är skoningslös i många avseenden. Här möts 50 år av olika ekonomiska förutsättningar och utgiftsmönster. Här möts 50 år av livsstilar som kan vara mer eller mindre belönande såväl fysiskt, psykiskt som mentalt. Och så har vi ett helt liv med allt vad det innebär som kan påverka ålderdomen på många vis.

Som grupp har pensionärerna aldrig varit rikare än nu. Inte heller friskare. I det så tror jag att de ekonomiska klyftorna kan ha ökat något, främst till nackdel för de som har det sämst i bred bemärkelse. Den föreslagna reformen kring pensioner hanterar inte detta alls. På andra änden av skalan finns det faktum att många välutbildade med tjänstepension idag kommer betala statlig inkomstskatt på sin pension, under många år i pension, vilket känns rätt avigt och ineffektivt om ni frågar mig.

Invändningar mot reformen

För mig som räknat med att ta ut statlig pension så snart det bara går är naturligtvis det här en mindre välkommen nyhet, men som jag sa så anser jag att det är rimligt att vi i grunden försörjer oss själva och då följer att en ökad medelålder innebär ökad medelpensionsålder givet allt annat lika. Problemet ligger på ett annat plan:

  1. Vi har ett samhälle där arbetsliv och sjukvård är starkt åldersdiskriminerande.
  2. De individuella avvikelserna vad gäller fysisk och mental förmåga vid 70 års ålder är enorma. En del ting rår vi över själva, andra inte.
  3. Det förs ingen debatt i relation till pensionsåldern som är kopplad till livskvalité. Pension har helt blivit en fråga om ekonomi.
  4. Hur kan det vara så att vi trots alla effektiviseringar, frihandel och samhällsutveckling måste arbeta allt längre?
  5. Jag ser inga andra folkhälsoinitiativ som ökar sannolikheten för att människor kan jobba längre, snarare bidrar samhället till att vi ska förbruka oss själva under vår livstid.

I min värld så har ekonomer studerat om vårt pensionssystem är hållbart och funnit att så inte är fallet. De har då föreslagit en reform som ska göra systemet uthålligt, vilket är rimligt sett till pensionssystemet isolerat. Men pensionssystemet hänger samman med samhället i stort och i sin helhet är det en politisk fråga, inte ekonomisk. En höjd pensionsålder ska sättas i ett sammanhang. Ett sammanhang som inte verkar finnas om ni frågar mig. Ett sammanhang som rimligen bör påverka den ekonomiska kalkylen bakom de föreslagna pensionsåldrarna. Det bör också vara ett sammanhang som ger större flexibilitet för äldre att anpassa livet efter de förutsättningar som ges. I det här sammanhanget inte minst ekonomiskt.

Vi kan inte bara ha en samhällsdebatt som handlar om regnbågsmänniskors sexuella frihet, vita medelålders svenska kvinnors extrema utsatthet, eller invandrings- och migrationsfrågor. Det är dags att börja lägga pusslet som beskriver hur vi som människor formar vårt samhälle så att vi lever väl här. Som vårt samhälle är uppbyggt så innebär det att en rad frågor måste hanteras. Det handlar om synen på de över 45. Det handlar om personligt sparande och individuellt förmögenhetsbyggande över hela livscykeln. Det handlar om vidareutbildning och reformering av universitetssystemet och studiefinansiering. Det handlar om sjukvård och sjukförsäkringssystem som säkrar att människor kan arbeta utifrån de motgångar livet bjuder. Det handlar om ett sjukvårdssystem som gör det som de kan för att säkra människors välbefinnande. Det handlar om personligt ansvar och möjligheten till egna val. Det handlar om en arbetsmarknad som ger oss lust att jobba, inte gå hem.

10 KOMMENTARER

  1. Svaret på din fråga 4 är nog ganska lätt tycker jag. Egentligen arbetar vi inte mer än förr. Vi kanske arbetar tills vi blir äldre, men vi börjar arbeta mycket senare än för säg 30-40år sedan. Sverige har idag den högsta etableringsåldern i OECD, dvs åldern när man börjar arbeta. Att man studerar och reser mycket i sin ungdom är ju egentligen något positivt, men det kostar mycket pengar i uteblivna inkomster och pensionsavsättningar tidigt i livet. Klart att detta måste kompenseras i slutet av arbetslivet om man inte vill sänka sin levnadsstandard markant.

    Sen har vi ju också haft en hög reallöneutveckling de senaste decennierna. Vi har alltså tagit ut mycket av effektiviseringar i högre materiell standard. Vill man leva med 50-tals standard behöver man inte jobba särskilt mycket. Ni är ju ett bra exempel på det.

    Det jag kan sakna i pensionssystemet är att det skulle kunna vara lite mer flexibelt. Vill man ta ut pension från 55 så ska man få göra det, men den kommer ju då att vara rätt låg.

  2. Hej Kalle,

    Du har helt klart en poäng men vi bör väl rimligen beakta att kvinnorna börjat heltidsarbeta på ett sätt som kanske inte var norm på 1970-talet. Värnplikten har också försvunnit … Så som helhet …

    Jag är helt med på att vi fått det bättre materiellt ställt. Där ligger väl också lite av frågeställningen här. Måste vi då ha ett pensionssystem som levererar lika hög procentuell nivå, jmf inkomsten, som tidigare? Eller kan vi göra en justering så att vi stimuleras att avsätta – läs spara – i högre utsträckning till pension? Det är ju frågor som rimligen borde ställas om du frågar mig.

    Ett stort problem är ju att många inte jobbar till 65-års ålder. Ett annat problem är att många trots ett helt arbetsliv får något som de uppfattar som låg pension. Det här tillsammans med flexibilitetskravet du nämner, och det jag berört i blogginlägget, gör att problemen jag tycker att man närmar sig frågeställningen för snävt.

  3. ”En bärande idé i ett allmänt statligt pensionssystem är att den enskilde inte själv behöver ta huvudansvaret för sin pension. Det här är samhällsekonomiskt effektivt eftersom nivån på pensionssparandet då kan bygga på medellivslängd.

    Om den enskilde däremot själv ska ta ansvar för att pensionen blir tillräcklig, kan man behöva ta höjd för att man lever till 100. Väldigt stora resurser skulle då behöva flyttas från konsumtion till sparande.”

    https://www.svd.se/pensionspiskan-viner-hart–nu-ar-det-allvar

    Vi måste, som du skriver, bli bättre på att byta yrken. Från de som försvinner till de som tillkommer. Från de tunga, när vi inte orkar, till de som inte kräver lika mycket av kroppen. Ställer krav på individer och på det gemensamma. Men att inte jobba längre om man inte själv vill spara, det finns inte på min karta.

    • Tack för bra länk. I kommentarsfältet där undras det hur ITP2 och avtalspensioner kommer påverkas. Det har jag inte sett något om faktiskt.

      Ditt citat får mig att fundera. Artikeln får sparsamhet och robusta systemlösningar att framstå som mindre önskvärda. Ur ett Socialdemokratiskt folkhemsperspektiv kanske där både samhället vill och kan ta stort ansvar för den enskilde. Men rent principiellt så ser jag inte att egenfinansierad pension skulle vara någon stor nackdel.

      Jag förstår din slutmening och som du förstår av inläggets inledning så är jag inte direkt på kollisionskurs med dig. Men jag tycker det finns en hel massa nyanser och saker att diskutera. En av dem är väl om det viktigaste är att hålla fast vid pensionsåldern men låta pensionen falla, eller att göra det omvända? Den andra handlar om det finns ett arbetsliv för de äldre eller kommer det i stället bli så att de som kan och vill jobba gör det, medan resten ändå inte jobbar trots höjd pensionsålder? De personerna kommer i så fall finnas i andra system finansierade av staten.

  4. Först har vi dem som har kommer sent ut i arbetslivet, efter krisen på nittiotalet och p g a det utökade högskolesystemet som har resulterat i att många har hittepå jobb med lite innehåll, där det inte utför något vettigt. Många av dessa har som uppgift att byråkratiserar tillvaron för dem inom vård, skola och omsorg, det har skadat dessa verksamheter och har gjort att kompetens och status har gått förlorad. En stor grupp( byråkraterna) som inte gör något vettigt men kostar samhället mycket. i alla ändar.
    Många kommer också till Sverige och får pension fast de inte har betalt in en krona i skatt, det säger ju sig självt att det måste kosta..
    Sen har vi ju åldersdiskrimineringen som är så påtaglig i detta land, tror knappast att det är värre någon annanstans. Efter fyrtio sägs det att åldern spelar in allt mer i en ansökan och att man börjar bli för gammal. . . .

    • Hej Elsa,

      Japp, det finns mycket att beakta men i grunden så tycker jag att vi har ett eget ansvar som är stort vad gäller vår pension. Men i det så finns det massor att diskutera och systemförändringar att göra. Precis som du säger så är exempelvis åldersdiskrimineringen tydlig men inte alls på agendan.

  5. Jag räknar inte med att jag kommer att få någon pension alls, utan siktar på att ha mycket låga kostnader och hoppas på bra hälsa så länge det går.
    Jag bodde i Ryssland ett tag på nittiotalet och såg att pensioner kan försvinna helt. Vissa söp ihjäl sig, andra samarbetade och hittade på nya sätt att få vardagen att gå ihop. (Offentliga pensioner är en favoritkassa som IMF/World Bank/ECB gärna plockar ur, se t.ex. Grekland och Spanien.)
    Ju mindre förväntningar, desto mindre besvikelse.

    Om jag mot all förmodan ändå får pension blir det kalas!

    • Hej Goran,

      Jag tror det ska mycket till innan våra pensioner i Sverige utraderas. Av flera skäl; vårt folkhemssystem är ett. Jag ser inte heller att IMF kommer påverka vår nations ekonomiska förehavanden på länge. Vi är nämligen ett land med rik stat och fattiga invånare. Med det sagt så måste jag säga att jag ser en rask förändringstakt och en ganska aggressiv politisk agenda kring pensionerna. Det skulle inte förvåna mig om man ändrat pensionsåldern med fem år när jag går i pension och att jag i så fall ska jobba till 70. Hur det faktiskt ska ske ser jag inte riktigt idag. Det är redan svårt för mig att komma på anställningsintervjuer – jag närmar mig 50 – och takten inom mer okvalificerade fysiska yrken är rask. Det är inte säkert att jag skulle palla mina sista 20 år där.

  6. Men OM vi Tjäänaar Så Inihelvete på Invandringen ink Azylköret så borde vi få SÄNKT
    Pensionsålder eller kanske t o m MedborgarLööön.

    Konstigt att företagen skall få tjääänaa o profitera på oss men Vi Skall INTE Få Tjäna
    på Invandringen!!!

    OBS PENSIONERNA ÄR INTE DÅLIGA

    Det är bostadskostnaderna som spårat ur – o inga normala pensioner o indexökningar kan
    kompensera detta:

    Prisindex 1991 100

    Prisindex 2018 150

    Hyror 2018 300 o det bygger på måttliga hyreshöjningar o inte renovering
    renovering de senaster åren blir Etter Värre

    Nyproduktion borde vara minst liknande – bygga hus minst liknande

    INGET PENSIONSSYSTEM SOM BYGGER PÅ SAMMA KONSUMENPRISINDEXSYSTEM
    SOM ANKDAMMENS KLARAR DETTA

    Zuuug på ovanstående när marknadshyror diskuteras.

    Märkligt nog ifrågasätts inte boendekostnaderna/hyrorna samtidigt som det blir ett jävla
    liiiiv om mjölken går upp med 1 kr/l

    • Hej Z-mannen,

      Det här med att invandringen skulle vara lönsam har man väl backat på rejält. Det får väl anses som en sanning i historien. Naturligtvis påverkar statskassans utflöde på invandring, immigration, integration, EU, sjukvård, osv. möjligheten att betala ut pensioner. Men jag tror trots det att det finns en rimlighet i att det faktum att vi börjar jobba senare och lever längre också bör speglas i pensionssystemet. Frågan är bara hur det ska gå till. Det går ju inte att ha ett sjukvårdssystem som ser en 40-åring med krämpor som ”förbrukad” efter att hen köat ett par år, eller ett arbetsliv där det inte går att få jobb efter 50.

      Jag tycker du helt klart har en poäng, pensionerna är egentligen inte så dåliga, men för den som ska ha egen bostad i storstäderna så har systemet gått sönder. Här ner får du ett hus för 400 000 kr. Bilden förstärks av att rörligheten i Sverige är låg. Det rimliga vore för ensamstående pensionärer i Stockholm att flytta till Flen eller Sparreholm men det sker inte.

Vi värdesätter diskussion - Kommentera gärna