Att välja bostadsort för frihet – kommentar till Fantastiska Farbrorns lista

5
1675

I fredags så skrev Fantastiska Farbror Fri en lista som ger den som vill, eller ska vi säga den som har möjlighet att leva som fri, stöd i valet av bostadsort. Han gick igenom elva punkter där han förde fram viktiga aspekter på boendet. Han tangerar saker som ortens storlek, skolor, handel och kultur.

Jag kommenterade inlägget med ett allmänt gillande men med synpunkten att personliga ting, som fas i livet och läggning måste får mer plats. Jag följde sedan diskussionen på bloggen och på sociala medier och började fundera lite.

 

 

Den första reflektionen jag har handlar om frihet och dess värde. Många amerikanska bloggare i samma genre som Fantastiska Farbrorn och jag – de kallas allmänt för Finacial Independence Retire Early (FIRE) bloggare – formulerar sig oftast i termer av att man ska bosätta sig där man blir ekonomiskt oberoende så snart som möjligt. Ekonomin är alltså den helt dominerande aspekten i valet av boende för de lite mer hardcore bloggarna i Amerikat.

Det kan verka krasst och svårsmält för många, men vilar delvis på insikter från min andra reflektion. Få saker vi konsumerar är mer känslomässigt laddade och omgivna av mytiska egenskaper än vår bostad och bostadsort. Med det menar jag att vi konsumerar boende främst för att vi vid konsumtionstillfället känner att bostaden ger oss något vi saknar. Kanske är det en känsla av ljus, rymd, tradition, sportighet, trygghet, modernitet, klass, lyx eller tillhörighet vi köper. Att köpa sig till något fungerar dock sällan och bostaden utgör inget undantag. Tvärtom så är boendet en av de saker som först får stå tillbaka när nästa idé och önskan träffar oss. Jag har aldrig hört någon säga att de avstår fjällenresan för att de nu ska sitta hemma och smeka sina nya köksluckor, exempelvis.

Sanningen är den att relativt få av oss köper bostaden utifrån ett mekaniskt analytiskt utvärderande synsätt. Inte heller väljer vi bostadsort så. De flesta av de som läser svenska FIRE-bloggar vill inte heller bli fria. De vill bli rika. De köper egentligen inte principen att lita på sig själv och göra det bästa av det som bjuds. De vill kunna konsumera sig lyckligare. I det gör elva punkter från Fantastiska Farbrorn inte stor skillnad. Inte heller mitt råd att sätta ekonomin före allt.

 

 

Att bli fri har ett värde. Värdet är att man får möjlighet att jobba för sig själv. Den möjligheten gör det möjligt att göra det bästa av det som bjuds och kraven på omgivning och företeelser ändras helt. Det är en sanning och sammanhang som är helt tvärtom den konventionella sanningen i vårt samhälle som bygger på att vi säljer vår tid till någon annan, så att vi kan konsumera det som ska ge oss mening i livet. Naturligtvis påverkar tron om att det är vår egna förmåga att göra det bästa av det som bjuds valet av vårt boende, på samma sätt som det påverkar all annan konsumtion. I grunden bygger hela principen på att lycka är en känsla, inte resultatet av en extern stimuli. I det sammanhanget väljer många FIRE-bloggare att sätta ekonomin som prio ett i sitt val av boende. Allt annat är underordnat!

Ja, lycka är inte en plats, det är en känsla. Skönheten i naturen finns överallt bara vi kan se den. Ju friare vi är i tanken, ju friare är vi att välja bostad. Ju enklare blir det att bli fri. På så vis blir Fantastiska Farbrorns lista inte en sanning för mig. Det blir en referens i frihetsdrömmarna. Om du har färre än elva punkter i din lista kring boende så är du friare än Farbrorn. Fler, ja då är du mindre fri i tanken.

Kan vi dra någon slutsats kring detta? Tja, jag vet inte. Jag tycker inte du ska läsa inlägget som att ett liv som fri inte ska innehålla några drömmar och att det handlar om att kunna acceptera ett liv som uteliggare. Tvärtom så handlar det om att du ska lyssna på dina drömmar och realisera dem. Men för att du ska kunna lyckas med det så måste du kunna skilja mellan det som är du och vad som är alla de inlärda konventionella sanningarna. Vi måste kunna skilja på vad som är vi och vad som stör. Och det är inte lätt. Men det finns ett trick att starta processen: bli fri först, till varje pris! Precis som jänkarna säger! Ganska snart efter det börjar sammanhangen nämligen bli tydligare.

Den här Tweeten fick jag som respons. Den ska vara med här!

 

Se gärna videon där jag reflekterar över SVTs husdrömmar som gick helt banans under förra vintern.

Fantastiska Farbrorns inlägg hittar ni här.

5 KOMMENTARER

  1. Kloka tankar!

    Vilket är det optimala kvadratmeterantalet för en genomsnittlig barnfamilj att bo på anser du? Många av mina vänner har skaffat hus så fort de fått barn, mår ett barn verkligen bättre i ett hus än i en lägenhet egentligen?

    Saknar dina videobloggar, tack för ett trevlig blogginlägg.

    • Hur stort man lämpligen bor beror på flera faktorer, så som antal barn, hur mycket tid man spenderar hemma och behovet av eget utrymme. Vi har bott sex personer på cirka 120 kvadratmeter – ungefär fyra rum och kök – under rätt många år nu. Det är svårt att ha nytta av så mycket mer.

      Vill man bo i storstad kommer ju ett boende på 80 kvm i en trea med rätt många fler frihetsgrader än behovet av 180 kvm.

      Livet kan bli lite lättare i villa än i lägenhet (lättare att komma ut, enklare att komma till kompisar …) vad gäller just barnens varande. Men det är inte säkert att livet totalt sett blir så mycket bättre för familjen som helhet om det blir för svårt.

      Det kanske blir någon video framöver, jag har några idéer faktiskt.

    • Det är såklart mer komplicerat än “hus är bättre än lägenhet”. Beror ju mycket på läget, oavsett hus eller lägenhet. Men något att ta fasta på är att barn som bor högt upp i lägenhetshus leker mindre utomhus än barn som bor i markplan, oavsett om det är lägenhet eller eget hus.

      Men inte behöver man ett slott bara för att man har barn, men t.ex. är det ju bra med lite utrymme så att läxor etc. kan läsas ostört om man har flera barn.

Vi värdesätter diskussion - Kommentera gärna