Vad är Ikigai – Tolkning och kritik

0
814
Vad är Ikigai?
Vad är Ikigai och hur ska vi tolka det?

I det här inlägget tänkte jag resonera kring begreppet Ikigai – i någon mening så blir det att besvara frågan vad är Ikigai – men jag tänkte också sätta begreppet i relation till det vi brukar prata om här på bloggen och hur tankarna inom Ikigai kopplar till historisk filosofi och modern forskning. Ambitiöst värre kanske det låter som, men det finns faktiskt rätt mycket att prata om i relation till frågan vad är Ikigai.

 

Vad är Ikigai?

Ikigai är ett japanskt ord som måste översättas till ett uttryck i svenskan, de vanligaste översättningarna är:

  • anledningen till att vara,
  • anledningen till att gå upp på morgonen,
  • orsaken att existera, eller
  • meningen med livet.

I det här sammanhanget är nog det mer korrekta svaret på frågan vad är Ikigai snarare att det är en filosofi, som ger oss stöd i hur vi kan tänka för att komma närmare vår mening med livet, och böcker i ämnet innefattar även konkreta tips om hur vi ska öka vår känsla av välmående.

I inledningen på det här inlägget hittar ni den bild som gjort Ikigai så populär (i min översättning som lämnar mer att önska). Den visar vilka synergier vi kan få om vi lyckas fläta samman det vi älskar med det världen behöver; det vi kan få betalt för och det vi är bra på. Den gemensamma mängden där alla delar möts är vårt Ikigai. Om tankarna är rätta och riktiga så ska vi alltså försöka kombinera livets olika delar så att det vi gör bygger på våra främsta förmågor, samtidigt som det tillfredsställer några av våra viktigaste behov vi har som människor.

Kritiken, som ibland framförs av Ikigai-anhängare själva, mot tankarna är att de är allt för filosofiska och att det är tveksamt om någon kan nå sitt Ikigai. Vi återkommer till kritik av tankesättet senare, nu nöjer vi oss med att se de filosofiska aspekterna.

Om jag skulle skriva en bok kring Ikigai – det är redan gjort, se lästipsen i slutet av inlägget – så skulle en väg framåt varit att börja med respektive bubbla i bilden ovan och diskutera den. Vi kunde frågat oss hur vi hittar det vi älskar i livet – det är inte så lätt – eller diskuterat hur vi vet att vi är bra på något. Vi kunde kanske diskuterat hur man vet om man nått sitt Ikigai, i ett kapitel. Vi skulle också kunna relatera frågan vad är Ikigai till japansk klassisk filosofi, i ett annat. Men allt det är redan gjort i olika böcker och blogginlägg på nätet, jag ska i stället lyfta fram vad det finns i Ikigai som vi redan använder oss av här på bloggen, och hur Ikigai kopplar till andra läror om livet.

Sträva efter att göra sammansatta aktiviteter – Gör inte mer, se till att få ut mer av det du gör!

Ikigai sätter samman fyra viktiga komponenter i våra liv och säger att vi ska försöka kombinera dem till en helhet. Då är lönearbete kombinerat med att vi gör något vi är bra på, som vi älskar och som människor faktiskt behöver. Idén av att kombinera flera delar i vår liv är något vi generellt ska bejaka, men vårt moderna samhälle har en osannolik förmåga att lura oss till motsatsen. Här handlar nämligen livet om specialisering. Det gör att många av oss exempelvis åker bil till arbetet, för att sedan träna på gym. Samtidigt önskar vi mer tid utomhus och ett naturligare sätt att vara i naturen. Cykelpendling till och från jobbet, eller kollektivtrafik till jobbet och promenad, alternativt löpning, hem, är alternativ som förmodligen kombinerar alla delar på ett tidseffektivt och smart vis.

När vi börjat fundera i de här banorna öppnas nya infallsvinklar. Någonstans finns här exempelvis kopplingar till Mindfullness, som handlar just om att leva här och nu, på ett sätt som gör att det du gör ger mer.

Om vi återkopplar till bilden i inledningen så är ju det vanligaste synsättet för oss löneslavar att vi helt ska separera det vi kan tjäna pengar på från det mesta i livet. Skiljer vi sedan transport från motion, nöje från personlig utveckling och agerar så att våra måltider inte längre ger oss gemenskap och välmående, så finns det ingen möjlighet att få ihop livet. Tiden räcker helt enkelt inte till!

Ikigai pratar om din mening med livet – Släpp inte makten!

Allt i Ikigai utgår från dig. Det är inget klassperspektiv som ska beaktas, eller politiska gärningar som ska utföras för att du ska kunna dra nytta av tankarna. Inte heller är referensen grannens välavlönade jobb eller affischernas vackra kroppar. Konsumtionsbubblan saknas faktiskt helt. Det hela handlar om dig! Kloka människor säger att vi ska jämföra oss med oss själv i går, inte med grannen idag. Ikigai fångar det mycket vackert.

Sedan är det kanske lite oklart vad vi ska göra inom de olika bubblorna, rent praktiskt, för att komma närmare vårt Ikigai. Jag tycker dock inte budskapet egentligen påverkas av det. Lycka och välbefinnande är en upplevelse i oss själva. Om vi inte kan landa i det utan måste söka lyckan extern, exempelvis genom att byta bil eller åka till Thailand över jul, så är problemet kring vår lycka egentligen olöst.

Men om man inte beaktar klassperspektiven, de katastrofalt missgynnade svenska kvinnorna, eller miljön i allt man gör, är man då inte en egoist? Är inte Ikigai just ett exempel på den här navelluddspillande livsinställningen som innebär att vi bara ska bry oss om oss själva? Det vita privilegiet? Jag tycker inte det! Lika lite som ett starkt patos för alla andra i samhället fråntar dig ansvaret över ditt liv. Ikigai, och det jag skriver om här, innebär aldrig att vi utan respekt för människor och miljö ändrar våra liv. Tvärtom så brukar förändringarna medföra att andra värden i samhället beaktas mer, inte mindre. Den som får ut mer av mindre har större förutsättningar att leva i harmoni med sin omgivning, inte inte tvärtom som vissa ibland vill göra gällande.

 

 

Finns det kopplingar till västerländsk klassisk filosofi, i så fall hur?

Stoiker och hedonister brukar lyftas fram som två filosofiska huvudinriktningar som påverkat oss och vårt samhälles syn på välmående och mening mest. Stoiker står för ett mer komplext förhållningssätt till livet än hedonister, i den klassiska filosofin. I det så söker stoikerna en djupare mening med livet, och bilden av Ikigia skulle säkert kunna tilltala en stoiker. Det jag reagerar över är dock att stoiker gärna lyfter fram värdet av utmaning i våra liv, på ett annat – kanske tydligare är rätt ord – vis än Ikigai gör. Stoiker ser utmaningar som en viktig del i livet. En stoiker skulle nog dessutom betona värdet i att jobba med det man har mer än Ikigai gör. Konkret innebär det exempelvis att Ikigai kan få oss att söka det vi älskar i livet, medan stoikerna mer förespråkar att vi ska lära oss att älska det vi gör.

Hedonismen handlar mer om att aktivt söka välmående och undvika obehag. I det så är kanske bilden av Ikigai, med sin ganska vida helhet väl komplex, men Ikigais tankar om att aktivt jobba för att nå en högre nivå av resonans och nöjdhet inom respektive bubbla, skulle mycket väl falla en hedonist i smaken, som jag ser det.

Modern forskning inom positiv psykologi säger …

Min tolkning är att Ikigia kan sägas innefatta mycket av det modern forskning kommit fram till – vilket även stoikernas filosofi gör – kring våra behov och vårt välmående. Men att filosofin är lite för grandios och allt för filosofisk. Att leva ett bra liv är inte så svårt som modellen gör gällande. Forskningen visar exempelvis att personer som upplever flow under vissa perioder på dagen, på sin arbetsplats exempelvis, ofta är väldigt nöjda med sitt arbetsliv. Flow – känslan av att kunna göra något utan att det egentligen kräver någon mental kraft att fokusera – tillhör bubblan ”det du är bra på” i en vidare mening, och nämns i litteraturen kring Ikigiakonceptet. På så vis hänger det samman, men Ikigia lyfter också fram ”det världen behöver” och ”det du älskar” som lika stora bubblor – vilket ska tolkas att de är lika viktiga att jobba med. Jag anser inte att forskningen stödjer det.

Ett annat exempel är att forskningen visar att vi mår bra av att vara bra på något, och att få det bekräftat. Detsamma gäller organisationer vi jobbar i. Vi vill veta att vi som grupp är duktiga, vi vill förstå vad vi är duktiga på och var vi som individer och organisation skapar värde. Den här kunskapen ryms återigen inom Ikigia – gör det du är bra på eller kanske inom ”det du kan få betalt för”. Men jag har inte sett den nämnas i någon litteratur kring Ikigia.

Flow och känslan av att vara bra på något räcker långt för ökat välmående, men Ikigia ger inga prioriteringar eller sätter inte saker och ting i rätt proportion.

Inom positiv psykologi pratar man gärna om PERMA för att beskriva de områden i livet som är viktiga för oss:

  • Positive emotions,
  • Engagement,
  • Relationships,
  • Meaning,
  • Accomplishments.

De är den moderna forskningens bubblor, men man brukar inte åskådliggöra dem som så. Jag vet inte riktigt skälet, men psykologer jobbar mer med att knyta kopplingarna inom ett område, exempelvis området positiva känslor, än att de relaterar de olika delarna till varandra.

Vad är Ikigai – En livsfilosofi

Jag har letat fram den bok som fått bäst betyg i boktipset nedan (jag har inte själv läst den). Där nämns Ikigai och skogsbad båda i bokens titel. Det ena är en filosofi och det andra en konkret aktivitet för förbättra vår hälsa och vårt välmående. En vanlig kritik mot de böcker som finns inom området Ikigia handlar just om att separationen mellan filosofi och praktik är för dålig, samtidigt som kopplingen mellan filosofi och praktik är otydlig. Några böcker är inte alls filosofiska i sin natur utan beskriver mer hur delar av japans befolkning lever. Då främst de som blir mycket gamla.

Min åsikt är att det räcker att ta till sig den övergripande filosofin inom Ikigai och sedan hämta faktisk inspiration till sina förändringar i andra sammanhang, exempelvis i böcker som bygger på forskning kring positiv psykologi, eller varför inte i en bra bok kring stoicismen.

Boktips

Japonism : ikigai, skogsbad, wabi-sabi och mycket mer (annonslänk)

Positive Psychology at Work (annonslänk) 

Läs mer

KASAM – Känsla av sammanhang

Vi värdesätter diskussion - Kommentera gärna