Att få pengarna att räcka fram till pension – Ett annat sätt att räkna på frihet

0
2556
Det här är nog det värsta som kan hända, eller?

Idag ska jag visa på ett sätt att räkna på hur länge vi behöver jobba för att ha tillräckligt med pengar fram till pension, i mitt fall vid 55 års ålder (lite mer principiellt så behöver det ju inte vara pensionen som är det som ska bidra till vår försörjning, det kan vara ett arv eller gåva; försäljning av ett företag eller gård eller inkomster från någon affärskonstruktion – åldern kan naturligtvis också variera). På en blogg som denna så finns det två pensionsbegrepp: 1) det samhället normalt använder som innebär att vi jobbar fram till cirka 65 års ålder för att sedan omfattas av det allmänna pensionssystemet, eller 2) att vi sparar samman en tillräckligt stor summa pengar som kan försörja oss under mycket lång tidshorisont (mer än 50 år) genom att vi lever på avkastningarna. Det är en metod som bygger på att man uppnår ekonomiskt oberoende. Den modell vi ska titta på här vilar på att det finns ett pensionssystem som kommer stå för försörjningen vid någon tidpunkt och att vi fram till den tidpunkten kan tänka oss att ta av vårt kapital, som vi har idag eller som vi tänker spara samman. Att kombinera aggressivt sparande med möjligheten att nyttja det allmänna pensionssystemet är den metod som ger oss möjlighet att sluta jobba så tidigt som möjligt.

I det här inlägget ska ni få se hur jag gjorde en kalkyl 2015 då jag funderade på att sluta jobba och flytta till Portugal så snart som möjligt. Tanken var sedan att ta ut tjänstepensionen skattefritt i Portugal under fem år. Sedan har vi gjort lite andra val och tankarna att vara utomlands ligger i dvala, men sättet att räkna är fortfarande lika aktuellt.

 

 

2015 var jag 46 år gammal och kunde konstatera att min tjänstepension var tillgänglig från 55 års ålder. Jag ville då veta hur länge jag behövde jobba för att sedan kunna sluta och leva på sparade pengar fram till pension vid 55 års ålder. Jag sökte alltså tiden X i bilden nedan.


Jag visste också att tiden fram till tjänstepension var 9 år och att jag alltså ska leva på mina besparingar i 9-X år.

Först började jag med att räkna fram hur mycket pengar jag hade efter X år (som ni ser ökar beloppet för varje år jag arbetar, så det kan nog vara rätt räknat):

förmögenhet_nu + sparande_mån*12*X

På samma sätt räknade jag ut hur mycket pengar vi skulle göra av med på 9-X år (som ni ser behövs allt mindre pengar för varje år jag arbetar, så det kan nog vara rätt tänkt):

(9-X)*12*utgifter_mån 

När vi har lika mycket sparat som vi kommer spendera så är vi framme, så vi sätter därför att båda uttrycken ska vara lika och löser ut X. Då har vi ett uttryck som beror på tre parametrar: vilken förmögenhet vi har nu, hur mycket vi sparar per månad i faktiska kronor samt vad vi har för budgeterat belopp på våra kostnader när vi slutat arbeta. Efter lite meckande med enheter och justerande av X till att betyda månader snarare än år – det blev lite väl grovt att använda år som begrepp – så fick jag till följande kalkylark där kolumnen “Månader kvar” visar hur länge till vi behöver jobba givet hur mycket vi sparar (kolumn 2) och vad vi har för kostnader i Portugal (kolumn 3).

Det är två beräkningsomgångar. I den övre delen så antar vi att vi hyr bostad och därför kan spendera alla pengar vi har. I undre så sätter vi en miljon åt sidan för husköp. De pengarna går då inte att leva på, men jag har räknat med något lägre månadskostnad i stället.

 

 

Det finns mycket kul att lära från tabellen. För det första pratar vi om månader, inte år, med det här upplägget! Dessutom äter man kakan i båda ändar kan vi säga. Vi kan åka efter 12 månader om vi sparar 34 ksek/mån, se övre delen av kalkylarket, medan vi måste jobba i 29 månader på samma belopp i nedre delen, allt annat lika. Det kan kanske tolkas som att vi sparar ihop en miljon på 17 månader, men så är det inte. Viss del kommer från sparande och viss del från att vi lever på förmögenheten en kortare tid, ju längre vi jobbar.

Det kan tyckas att det inte spelar så stor roll om vi sparar 34 eller 40 ksek/månad om vi tittar i första kolumnen, men tre månaders extra sparande är i storleksordningen 100 000 kr som vi då kan få i extra buffert om vi åker vid det senare datumet, så varje krona räknas.

Kalkylen bygger på att pengarna ligger riskfritt förvaltade till 0% ränta. Om man i stället väljer att förvalta pengarna något mer riskfyllt så ger 4% avkastning ett bidrag enligt kolumnen längst till höger, den dag vi slutar jobba och frigjort allt kapital. Det täcker inte hela månadskostnaden men kommer att bidra till att pengarna faktiskt räcker längre, vi pratar om ett tillskott på ungefär 25% av det totala behovet.

Det går att göra lite mer med uttrycken ovan. Tidigare satt vi dom lika och löste ut X. Om vi i stället drar det andra uttrycket som bygger upp kostnaderna under (9-X) år från det första så får vi en funktion av X som anger hur mycket pengar vi har kvar vid 55 års ålder. Om vi antar startvärde 2 000 000 kr i förmögenhet, och lite olika sparande och spenderande, så kan vi plotta följande graf.

Under, respektive överskott vid 55-års ålder. Bilden är klickbar vilket ger större bild.

Då linjen skär 0 på y-axeln går vi jämt ut – X anger då hur många månader vi måste jobba till för att pengarna precis ska räcka – sedan börjar  vi få ett överskott. Sparandet är antaget att vara 34 000 kr/ månad medan utgifterna varierar från 20 000 till 28 000 kr.

Den försiktige är nog tveksam till att räkna som jag gjort eftersom pengarna inte räcker hela livstiden, men det finns en hel del annat att ta hänsyn till. För att vara mer säker på att vi klara oss under väldigt långa tidsperioder så behöver vi hålla på fem till nio år till med sparande som nu, lite beroende på vilka antaganden vi gör. Då är äldsta barnen vuxna och vi kan snart ta ut pension och då känns det kanske lite sent att ändra något. Så vi får nog ta och fundera på vad det värsta som kan hända faktiskt är. Vi blir för gamla eller barnen vuxna.

Läs gärna fliken om sabbatsår som finns i bloggens huvud (klickbar länk).

Vi värdesätter diskussion - Kommentera gärna