Ekonomiskt oberoende – Hur vi räknar och simulerar

12
4125

I det här inlägget tänkte jag visa hur vi faktiskt gör för att bedöma hur vår ekonomi ser ut åtta år framåt nu när vi i stort lever på våra besparingar som ekonomiskt oberoende. Det ni ska få se är ett skolboksexempel på hur man gör sin kalkyl för sitt ekonomiska oberoende, men även i det enkla fallet finns det ofta saker att ta hänsyn till som vi kommer diskutera, och ni kommer få se ett mer realistiskt räkneexempel som bygger på hur det faktiskt ser ut för oss som ekonomiskt fria. I inlägget kommer jag visa en video över ett kalkylark jag gjort, givetvis kommer du kunna ladda ned den filen och räkna själv, och jag kommer utveckla resonemanget kring de olika komponenterna – så som vår pension och fyraprocentsregeln – som bygger upp vår kalkyl.

Ni kommer få se att med kloka val och en vilja att bli fri så är den summa som krävs för ekonomiskt oberoende mindre än många tror!

 

 

Vad betyder begreppet ekonomiskt oberoende?

Finns det en definition för ekonomiskt oberoende kan man undra? Svaret är nej många lägger en rad personliga värderingar i begreppet så därför finns det i princip lika många definitioner som det finns människor, men i den här bloggen om ekonomiskt oberoende så tolkar vi begreppet i ett sammanhang – som är dagens Sverige – på ett sätt så att vi, genom att nyttja våra ekonomiska tillgångar, snarast möjligt gör det möjligt för oss att vara fria att göra egna val och att den möjligheten gäller för lång tid, kanske livslångt. Konkret betyder det att vi tar hänsyn till bidrag och pensioner. Vi beaktar också att kostnaderna för vår familj kommer förändras när barnen blir vuxna och vi tillåter oss att gradvis ta av vårt fria kapital om helheten hänger samman (i videon framgår mer i detalj vad vi menar med det) . Ja, vi är till och med öppna för att jobba lite under vissa perioder, men det är en annan diskussion. Skälet till att vi pragmatiskt söker ett annat sätt att leva i stället för att vi sätter högt ställda krav är att vi vill kunna gå i pension vid 45 och nyttja vår förmåga då samt leva med barnen när de är små. Det går bra att ställa högre krav på begreppet ekonomisk frihet än vi gjort i vår definition men då blir det naturligtvis så att kalkylerna visar på att man kan gå i pension vid 55, eller kanske 65 års, ålder.

Vad är det då för krav ”många andra” ställer? Det kanske vanligaste är att man vill säkerställa att man inte behöver ta av sitt kapital utan att avkastningen helt täcker de behov man har. Kanske vill man dessutom ha en viss säkerhet i det – ni kommer se att vi räknat med 4 % i avkastning – och därför räknar konservativt med en avkastning som är lägre än 4%. Kopplat till just avkastningen så är det dessutom många som vill att avkastningen ska ske på visst vis, exempelvis genom aktieutdelningar. Vi tillskriver inte aktieutdelningar någon magisk kraft här på bloggen, utan ser till vår aktieportföljs totala avkastning, vilket vi också kommer återkomma till.

Ytterligare några läser in ett ekonomiskt välstånd i begreppet ekonomiskt oberoende. Att man ska kunna ha en viss – ofta hög – standard och att den standarden ska vara helt oberoende av exempelvis pension från samhället. Jag skulle säga att de människorna sätter likhetstecken mellan ekonomiskt oberoende och rik. Det är inte dumt att vara rik, men det får inte kosta något som vi brukar säga!

Fritt kapital och kassaflöde är centrala för att uppnå ekonomisk frihet

För att vara ekonomiskt oberoende så räcker det inte med att ha en massa tillgångar, i synnerhet inte om de kostar pengar att underhålla varje månad. Vi vill i stället använda våra pengar så att de är tillgängliga för oss, och att de genererar avkastning som vi kan leva av. Det är inget märkligt i det utan är precis så vårt pensionskapital förvaltas av staten eller privata aktörer.

I vårt fall så äger vi vår gård (utan lån), men har i övrigt väldigt få tillgångar utanför vår aktieportfölj. För att lyckas med konststycket att både äga vårt boende och få kapital över så har vi bosatt oss billigt på Småländska höglandet, och genom det växlat ut pengar som var bundna i storstadens lägenhet till kapital som vi kan investera. Med ekonomiskt fikonspråk kallar man det här lite skämtsamt för ”geografiskt arbitrage” vilket ska tolkas som att vi som är fria att bosätta oss var vi vill kan nyttja det faktum att bostadspriserna och levnadskostnaderna varierat kraftigt i Sverige och världen.

Ekonomiskt oberoende summa
Allt för många ekonomiska åtaganden kan stjälpa de bästa kalkyler för den som vill leva som ekonomiskt oberoende.

Vår kalkyl – Ekonomiskt oberoende

Låt oss titta på vår kalkyl och så går vi igenom de olika komponenterna efteråt.

Som ni ser är inte gränsen för ekonomiskt oberoende så hög som många vill göra gällande. Inte heller finns det ett belopp för ekonomiskt oberoende som många söker. Det är en funktion av hur du kan bruka dina tillgångar och vilka kostnader du har.

Fritt kapital

Det här är pengarna vi lever på. De är skattade – jag har justerat beloppet för att ta hänsyn till vår framskjutna reavinstbeskattning kopplat till bostadsförsäljningen – och kan göras tillgängliga inom några arbetsdagar. Det här kapitalet skulle vi vilja skydda i så hög utsträckning det bara går.

Pensionskapital

Min privata tjänstepensionsförsäkring från min arbetsgivare. Oskattade pengar som är tillgängliga – under vissa bivillkor (som att jag faktiskt slutat arbeta) – från 55-års ålder. Min sambo har en motsvarande försäkring men den är mycket mindre och inte så flexibel som min därför har vi inte räknat med den här. Det här beloppet vill vi ta ut så skattemässigt fördelaktigt som möjligt – vilket troligtvis är under lång tid – och det här är kapital som vi tänker oss att spendera.

För den period där pensionskapitalet blir tillgängligt så är det bättre att arbeta med pensionsmyndighetens verktyg för sin kalkyl. Jag har gjort det för oss i inlägget nedan.

Pensionssystemet för oss som tar tidig pension

Krävd avkastning

För att våra tillgångar inte ska krympa varefter åren går så måste avkastningen – efter eventuell inflation – vara så här stor. Standard är att räkna med att 4 % går att uppnå i ”oändlig” tid. 6,59% är högt men ingen omöjlighet, åtminstone inte under kortare perioder som vi tittar på här.

Du kan läsa mer om 4%-regeln och hur marknadens upp och nedgångar påverkar portföljen i inlägget nedan.

Fyraprocents-regeln: Tillräckligt med marginal för att pengarna ska räcka en livstid? Simuleringar gjorda på svenska data!

Våra utgifter

Som ni ser så spelar utgifterna en avgörande roll för hur kalkylen kring ekonomiskt oberoende ska se ut. Vi lever enkelt och har som riktmärke att leva på 20 000 kronor i månaden, vilket vi i stort gör. När maj är över så ska jag göra en summering av majs månads utgifter så får vi se hur vi ligger till.

Det är naturligtvis så att den som vill göra sig fri gynnas av att kunna hålla hårt i slantarna och många kommentarer, exempelvis på Facebook utgår ifrån att det krävs 40 000 kronor per månad för att hålla igång en familj på sex personer. Så är inte fallet! Det är att gå lite utanför ämnet att prata sparande här, men jag tipsar dig om en video jag gjort i ämnet.

Kapitalförvaltning som ekonomiskt oberoende

För att få fyra procents avkastning på vårt kapital så krävs det alltså att vi investerar våra pengar i någon form. Det här måste man göra klokt vilket kanske känns svårt, men det rätta är det lätta i det här anser jag. Vi har valt att ha en kapitalbuffert, idag strax över 100 000 kronor som ligger på ett sparkonto med låg ränta. De pengarna håller oss i stort sätt flytande fram till nästa sommar om något skulle hända på börsen exempelvis. Jag tar ställning till vår ekonomiska situation och det allmänna börsklimatet och varierar kapitalbuffertens storlek på kvartalsbasis.

 

 

I övrigt så har vi alla pengar investerade i börsen. Över tid har jag minskat andelen aktier till förmån för fonder. Jag är helt enkelt inte tillräckligt bra på kapitalförvaltning, inte heller vill jag ta allt för stor risk. Då passar fonder bättre. De aktier vi har är ungefär hälften starka utdelningsaktier, så som svenska banker och stora internationella oljebolag, och hälften klassiska utdelningshöjare som varje år ökar sin utdelning med i storleksordningen 10-15 %. I bilden nedan ser du hår vi fördelar våra tillgångar idag.

Ekonomiskt oberoende - fördelning av tillgångar
Vår fördelning mellan olika tillgångsslag för vårt fria kapital i maj 2018.

Risker

Att växla över och leva på sitt kapital gör naturligtvis att riskprofilen i ens liv ändras. Det är inte nödvändigtvis samma sak som att risken ökar. Vi står och faller exempelvis inte med en enskild persons arbetsinkomst inte heller rubbas vår ekonomi om exempelvis ett barn skulle drabbas av något som kräver långa sjukhusvistelser. Men vi är beroende av börsen och dess svängningar och i det avseendet är det värsta som kan hända oss att vi får börja arbeta igen. Men genom att vi har en bred exponering mot ett flertal marknader i världen så står och faller inte vi med ett företags framgång eller fall. Det gör att vi vid en nedgång kan behålla vårt ägande och dra fördel av en återhämtning på marknaden.

Etik och moral som ekonomiskt oberoende

Det finns etiska och moraliska invändningar mot att göra som vi gjort – att på ganska små medel deklarerat oss ekonomiskt fria och i det frigjort kapital för att investera på börsen.

Invändningarna är flera, här är några i kort form.

  • Det är oetiskt att leva på aktier och andras arbete.
  • Det är oetiskt att inte bidra till samhället genom arbete.
  • Det är oetiskt att använda bidrag på det sätt vi gör.
  • Om alla skulle göra så här vem skulle då ….

I nästan samtliga fall så känns argumenten om att det skulle vara oetiskt att avstå konsumtion för att vara med sina barn eller sköta en gård som tagna ur luften. Vi bryter kraftigt mot samhällets normer i våra val och det gör att många sliter en invändning ur tomma inte, i ren panik, för att sedan se ut som de hittat tuvan som stjälper vårt upplägg. Vi känner ingen etisk och moralisk oro i att äga svenska banker som agerar på svenska bolånemarknaden exempelvis. Inte heller förstår vi varför vi ska arbeta om vi har pengar så det räcker livet ut om det inte är så att någon kan ge oss ett intressant erbjudande naturligtvis.

Vi lever inte heller på bidrag då vi inte har överlämnat oss i samhällets händer. Visst har vi bidrag, för exempelvis barnen men att det skulle vara oetiskt att använda dem för att vara med sina barn faller ju på sin egen orimlighet. Inte heller kan jag se något problem med att jag i samband med universitetsstudier har studiebidrag.

Vi missionerar för det här för att ge fler möjligheten. Vi ser inte att fria starka individer är ett hot mot vårt samhälle, så mer frihet till folket.

 

 

Pensionärspolisen: Ni är inte ekonomiskt fria

Invändningarna mot livet vi lever kommer också från en grupp som skämtsamt kallas ”Internet Retirement Police” av den amerikanske bloggaren Mr Money Mustasch. Tro mig den kåren har även en svensk verksamhet! Polisens invändning är alltid att vi – och många andra som lever på sitt kapital – inte är ekonomiskt oberoende. Anledningen är att något krav, uppsatt av polisen själv kring ekonomisk frihet, inte är uppfyllt. Ett vanligt sådant klagomål är att man ”gör något” som ger en intäkt.

Vi delar inte med oss av vårt upplägg för att du ska uppfylla någon annans mall och krav, vi delar med oss för att du ska kunna leva ditt liv som du önskar så snart som möjligt. För oss tog det ungefär fyra år att gå från ovetandes om den här typen av upplägg till att vara fria.

Har du uppskattat det du läst?

Jag kunde valt att samla allt material här och det jag länkat till – samt mycket annat – i en ebook och tagit betalt för den. Nu har jag av en rad skäl avstått och i stället valt att lägga upp materialet fritt. Om det haft ett värde för dig hoppas jag att du kan tänka dig att bidra med en summa pengar. Du hittar Swishnumret i bloggens marginal – högt upp – eller genom att klicka här.

Länken till kalkylbladet hittar du på nedladdningssidan.

Och du! Att vara aktiv i kommentarsfältet är också att bidra!

12 KOMMENTARER

  1. Ett utmärkt inlägg!

    Precis som du säger finns det många definitioner/åsikter om vad den ekonomiska friheten innebär och jag har naturligtvis min egen (t ex räknar jag mer försiktigt med 3% uttag och att bibehålla nuvarande ganska kostsamma livsstil).

    Likt dig har jag ingen nästan sektliknande åsikt att man ska leva på t ex utdelningar, utan investerar i bra bolag oavsett storlek på utdelningen. Jag håller också med om att stor andel ska ligga i fonder om man nu inte råkar vara ett orakel på det här med aktier. Att ha mer än t ex 30 olika aktier – vilket vissa bloggrannar har – blir i mina ögon mycket likt att ha en fond.

    Tack för en utmärkt blogg – kul att se att pausen blev kortare än planerat!

    Mvh

    Egon

    • Tack Egon,

      Har man ett behov av att bli fri så bör man bli det på kortast möjliga tid med aptitlig risk. Har man inget behov kan det ju ta längre tid, men blir allt mer obegripligt som begrepp för mig då.

      Vad skiljer din prognos fram till pension med 3 respektive 4 procents avkastning? Om det blir tre, hur mycket kapital har du kvar när du dör?

      • Jag förstår int riktigt frågan. Jag räknar av olika anledningar inte med någon pension, utan skulle se eventuell sådan som ren bonus.

        Prognos fram till jag dör är lite svårt, bl a för att jag inte vet när det blir och vilken avkastning jag kan förvänta mig varje dag/månad/år samt inflation och mina faktiska kostnader fram till dess. 🙂

        Med 3% uttag och kanske 50% aktieandel (max) räknar jag med att inte få slut på pengar i varje fall.

        Mvh

        Egon

        • Frågan var ungefär så här. Om du antar att du får 4% avkastning men den blir tre, hur påverkar det ditt liv över tid. Tar pengarna slut eller blir det bara lite mindre till barnen. Det avgör ju hur man förhåller sig till risken.

  2. BRa skrivet och förklarande inlägg (inklusive video). Jag ställde en fråga häromdagen om hur ni ser på mer frihet ön de två åren ni sagt initialt. Men med detta inlägg gissar jag att du/ni känner er ganska trygga att fortsätta er frihet om ni nu skulle vilja. Det jag tycker många verkar bortse från, är den pension som finns, lagstadgad eller avtalsenlig, när de resonerar kring ekonomisk frihet. Det tycker jag du har med på ett bra sätt. Utan att veta din ambistionsnivå, och ledsen om jag klampar fel nu, så tycker jag att du gör, ”ungefär rätt, vilket är bättre än exakt fel”.

    Åter igen, bra skrivet.

    /david

    • Hej David,

      Vi är relativt komfortabla med vårt ekonomiska upplägg. Det finns naturligtvis risker, men som du ser så har vi ju barnbidrag exempelvis som gör att vi inte är helt beroende av aktiemarknaden. Vi har dessutom våra anställningar kvar så vi är inte ens arbetslösa.

      Vad framtiden innehåller …. 🙂

  3. Jag tror att när ni kommit så här långt i er mentala process så börjar pengarna spela mindre och mindre roll. Förstår att det är en trygghet att rada upp siffrorna 8år framåt och se att det håller. Men om några år så tror jag att ni lägger mindre vikt på det.

    Vet inte riktigt hur jag ska formulera mig men för egen del när man slutar att handla massa prylar och inser att man kan leva lika bra på mindre än halva lönen. Och man kommer igång med sparandet så börjar man se till andra värden och intressen mer.

    Det jag vill få fram är att jag tror inte ni kommer få så mycket högre kostnader och med ett annat tänk nu än när ni började resan så är sannolikheten stor att det kommer trilla in mer pengar på det ni tar er för som ni tycker är kul framöver.

    Blev kanske lite röligt men jag tror att din kalkyl kommer se bättre ut om 8år än du tror.

    • Jag delar helt din uppfattning – inte om att det blev rörigt 🙂 – men att kalkylen förmodligen ser bättre ut om 8 år än vi tror.

  4. Hej Egon! Jag ligger på samma uttagsprocent men betydligt högre aktieandel, bland annat mot bakgrund av förhållandevis låg förväntad avkastning på relevanta tillgångsslag framöver. Blir därför nyfiken på vilka tillgångsslag (och i vilken form) du fyller de resterande 50 procenten.

    • Bra fråga, jag tycker max 50% aktier och att inte räkna med pension gör att man lätt hamnar i en allt för pessimistisk – men säkrare – tillvaro.

  5. Hej Anders! Är imponerad av din ganska höga tjänstepension. Jag är visserligen tio år yngre än dig men har mycket, mycket mindre. Hur har du burit dig åt för att få ihop så mycket? Har du löneväxlat?

    Tack för en bra blogg!

    • Nej, ingen löneväxling. Ja, den har växt till sig bra. Det är två saker som spelat in. 1) Jag har haft privat lösning under lång tid och haft relativt bra utveckling på kapitalet. Så tid är en parameter. 2) jag har bra lön idag. Min arbetsgivare betalar in nästan 100 ksek per år numera. Så är du akademiker så ska du beakta tjänstepensionen och dess tillväxt när du gör dina beräkningar. Det är dessutom så att inbetalningarna till den ökar efter 55 (har jag för mig) vilket gör att det kan vara bättre att ta sabbatsår i intervallet 45-55 och jobba därefter.

Vi värdesätter diskussion - Kommentera gärna