Deklarera – Skattemässiga konsekvenser av de val vi gjort

7
51

Då har jag och sambon deklarerat för 2017. En ganska svettig historia då jag dels skulle deklarera firman, som innehåller de intäkter jag har på bloggen och vår jordbruksfastighet, samtidigt som vi ska deklarera lägenhetsförsäljningen vi gjorde 2017. Inte så att något är direkt svårt, men det är en del som ska göras och en del kvitton som ska fram. Och då det inte är något som vi direkt gör dagligen så är allt omständligt, minst sagt. Men nu är det klart, och vi kan summera vad våra val inneburit rent skattemässigt och vilka lärdomar och tankar som dykt upp i processen.

Vi jobbade vår sista dag dagen före midsommar 2017. Det var inte skattemässiga överväganden som gjorde att det blev så utan det var praktiska frågor kring skola och vår flytt som ledde till det. Men vi har alltid vetat att det är mer gynnsamt att sluta jobba ungefär halvvägs in i året än det är att sluta jobba första januari. Och nu kan vi se resultatet: vi får tillsammans tillbaka knappa 55 000 kronor i skatt vilket är ett extremt tillskott till vår numera mycket begränsade ekonomi. Skälet till att det blir så här är naturligtvis att våra arbetsgivare dragit 50% marginalskatt på våra goda löner 2017. Vissa ränteavdrag från tiden i lägenhet bidrog också, om än till en mindre del.

Vi har vetat att vi skulle få tillbaka en viss del i skatt, men inte hur mycket, och har därför inte valt att ta med det här beloppet i våra kalkyler. Så det här är ren bonus, kan vi säga.

För att förstärka den skattemässiga effekten av att vi bara jobbade halva året förra året så tog vi naturligtvis inte ut någon föräldrapeng att tala om. De kvarvarande dagarna som vi trots allt hade innestående har vi valt att ta ut i år i stället. Det här hade gått att optimera lite mer om vi varit kloka och planerat med mer framförhållning. Vi skulle haft fler föräldradagar med oss in i 2018 då vi inte har några andra beskattningsbara inkomster att tala om 2018.

Den andra viktiga och stora posten penningamässigt i deklarationen handlade om uppskovet på vår vinst från tidigare och senaste fastighetsaffären. Vi har skjutit en vinst framför oss sedan vi sålde huset 2013 och vi gjorde ytterligare en liten vinst på försäljningen av lägenheten. Vinsterna är ju nu realiserade och finns i form av aktier på våra aktiekonton så vi kan välja att betala hela skattedelen vilket är cirka 180 000 kronor. Men vi har också rätt att begära uppskov ett år och får då möjlighet att hantera frågan igen vid 2018 års deklaration. Frågan är naturligtvis hur vi skulle göra.

Räntesatsen på den uppskjutna vinsten är idag 1,67% och vinsten är 22% av totalbeloppet. I praktiken innebär det att den som skjuter 1 000 000 framför sig i vinst får betala 3 674 kronor i skatt vilket kan låta tilltalande, men faktiska skulden är ju endast 220 000 så siffrorna ljuger. Räntan är inte heller avdragsgill.

Vi har inga inkomster så vi kan inte beakta några skatteeffekter vid ränteavdragen, det gör att 1,67% är den reella räntan för oss. Det är bra villkor med tanke på de möjligheter vi har idag där vi inte har några jobb. Det är också under den avkastning vi räknar med att vi kan skapa via investeringar. Så vi nappar på erbjudandet och begär ett års uppskov. Vi beaktar också att vi är helt skuldfria och att det här lånet ger oss en hävstång under 10 % i relation till vår aktieportfölj, vilket vi anser vara mycket konservativt. Vi anser nog att upp mot 30% är relevant om rätt lånevillkor går att finna.

För att kunna lyfta in uppskovet i en ny bostad nästa år så behöver vi tillträtt vårt nya boende i maj 2019. Det har jag svårt att se att det händer, så uppskovet kommer endast att bli ett år. Men även om det skulle vara så att vi skulle tillträda ett nytt boende 1 maj 2019 så kommer vi nog betala av vår skuld till staten trots det. För om vi har inkomst och en fastighet att låna mot som säkerhet så ska räntesatsen viktas om för skatteeffekten – säg 30% – vilket ger 1,67/0,7= 2,39 % ränta. Nästan dubbelt upp kostnadsmässigt mot vad de billigaste bolånen är idag.

Risken vi tar är naturligtvis att räntesatsen på uppskovsbeloppet är högre nästa år än i år, men med de senaste nyheterna kring räntebanan så tror jag den risken är liten. Det är ju inte heller säkert att vi kan förvalta beloppet så att vi får någon överavkastning.

Det har varit känt ganska länge att det är fördelaktigare att betala den framskjutna vinsten till staten via bostadslån och att man med goda räntenivåer på sina lån kan komma ned i halva kostnaden. En sanning som blir än mer sann om man har hög marginalskatt. I samband med det så ska jag passa på att tipsa om en låneförmedlingstjänst på nätet för just bostadslån som jag tycker är mycket intressant nu när flera aktörer aktivt börjar priskonkurrera om bolånekunderna: Förmedlingen heter Consector och hanterar just bolån. Det kostar inget att fråga! (Annonslänk)

För konsumtionslån finns en rad lånefinansieringstjänster på nätet. Consector verkar även där. Jag vet dock att flera av bloggens läsare använt Sambla, som jag skrivit om tidigare, med mycket bra resultat. Det är en tjänst som inte bara vänder sig till banker och låneinstitut utan även inkluderar peer-to-peer utlånaren Lendify i sin jämförelse. Sambla hittar du här (annonslänk) 

 

7 KOMMENTARER

  1. Hello Tom. Tack föe att du påminner mig om deklarationen. VERKLIGEN! 🙈

    Jag får inte riktigt ihop dina siffror dock? 1,67% är väl schablonintäkten som läggs på din vinst och som sen beskattas med 30 %? Det ger en avgift på 0,5 % av beloppet. Dvs 5.000 kr på en miljon? Hur har du räknat för att få fram de 3.674 kr som du nämner?

  2. Här har det också deklarerats. Inte min favoritgren ens i Sverige fast jag var anställd och allt var ifyllt i förväg kunde språket. Gissa om det var svårt som fakturerande företagare och bloggare på portugisiska med en massa olika koder? Om det går vägen är det en av mitt livs större prestationer.

Vi värdesätter diskussion - Kommentera gärna