Onkel Toms stuga

Rikast är den vars nöjen kostar minst

Meny Stäng

Min tarmflora har flytt

Jag ber om ursäkt för min frånvaro, men jag har laga skäl faktiskt. Mellan torsdagen och fredagen för snart 1,5 vecka sedan så nådde familjens magsjuka mig och min sambo. En ganska aggressiv och elak typ som gjorde oss som blev sjuka, rätt rejält sjuka, men som tur var så var den inte speciellt långsint. Tråkigt nog så uppstod någon form av missförstånd mellan min Herr Tarm och min Fröken Tarmflora i processen, så den fina fröken lämnade oss. Det hände ingen av de andra i familjen. Det tog tarmen hårt och i ett desperat försök att bli bättre och återfå Fröken Flora bestämde sig min tarm för att helt sluta dricka. Allt som påminde om vätska i någon form skulle pumpas igenom i expressfart bara.

Jag kan säga så här mitt i processen att jag aldrig förstod hur viktig Tarmflora var för oss alla. Hon har inte fått den uppskattning hon förtjänat helt enkelt. Dessutom verkar det som om det är betydligt mer svårrekryterat till den vakans min kropp besitter än jag förväntat mig.

I början på förra veckan var det rätt kritiskt ett tag och jag började förbereda mig på att åka ambulans härifrån för att få lite hjälp på sjukan. Jag var så uttorkad att huden blev alldeles fnasig. Huden på mina överarmar började allt mer likna en kvinna i 80-års åldern – helt skrumpna på något vis – och om jag nöp mig i skinnet så blev det en ås kvar efter jag släppt som nog hängde i en halv minut, eller mer.  Samtidigt var all ork helt borta. Jag var fullständigt däckad helt enkelt, på ett sätt som jag inte tror jag varit med om någon gång i mitt vuxna liv. Jag har varit sjukare under längre tid, men aldrig så enastående jävla matt vad jag kan minnas.

 

 

I dag är det dags för avstämning med sjukvården igen. De verkar inte vara superentusiastiska att träffa mig utan tycker att det här kan få ta sin tid. Även om jag, förutom den vätskeskyende tarmen, är frisk idag så kommer jag inte långt med något. Inte geografiskt, då jag vill ha fri sikt till toan, inte heller fysiskt då orken snabbt tryter.

Som tur är har jag haft lite tentapluggande och studiearbete som jag kunnat gjort när andan fallit på, så jag har fått lite gjort. I morgon ska jag tenta en psykologikurs och fixa lite i min skrivkurs, men sedan vore det roligt att kunna sätta full fart här igen, i stället för att matt tillbringa dagarna i sängen.

I hopp om snabb bättring!

Er Anders