Är du ditt livs största belastning? – Kväver du din eller din familjs liv genom högt ställda krav?

10
83

Historiskt sett så har höga krav på komfort och gott liv varit överklassens signum, och alla känner väl till Prinsessan på ärten. Men idag är det många bland oss som har höga krav i mycket. I videon diskuterar vi några exempel kring krav, så som om kraven kring vad som är en bra bil, och hur de krav du har påverkar dit liv i övrigt. Kommer du få samma förutsättningar i livet om du nöjer dig med en bil för 8 000 kronor som om du behöver en för 80 000 kronor? Vad händer om en bil för dig måste kosta 800 000 kronor?

 

 

Videon om SVTs husdrömmar

Vill du läsa mer?

Hur vi sparar på kostnaderna för mat och hushållsbudget

Är du bortskämd och är du stolt över det?

10 KOMMENTARER

  1. Min ”tumme upp” får bli att jag bekräftar dina inlägg genom mina kommentarer. Hoppas det också fungerar.

    Ja, du har säkert så rätt i dina tankar kring referensramar och att dessa kan bli till belastning. Har många exempel från mitt egna liv när det blivit tokigt av att jag gått in i den fällan genom att ha haft för stora krav på mig själv. Visst uppnår man och det är bra men till vilken kostnad?

    Har vidare funderat på dig och dina beslut du gjort Tom. Häng med här:

    Du är inte ensam om att skriva om ”ekonomisk frihet” med allt vad det innebär. Många gör det och då fler och fler tycks lyckas (med ungefär samma förfarande men med olika syften) så har fenomenet nått massmedialt. Tycker man läser var och varannan dag om människor som ”gått i pension vid 10 års ålder”

    Jag försöker se det som händer ur ett vidare perspektiv.

    Ser man på vad du säger och många andra som genomgått och genomgår samma process som du själv så förenas ni i tanken att det går att leva på mindre. Och genom att ta sig till detta mindre så får ni mer av något annat nämligen tid ni själva kan disponera utan krav från andra.

    Denna tanke tar oerhörd tid att acceptera då den är så pass motsägelsefull från normens norm som strävar åt motsatt håll – ju mer du har desto bättre.

    Men att leva på mindre, förlika sig med mindre, acceptera mindre och faktiskt omprogrammera sig själv att faktiskt uppskatta mindre till förmån för mer… Är ju någonstans att göra en tidsresa bakåt i tiden där man samtidigt tar med sig det moderna samhällets alla fördelar vilka är många.

    Det jag menar är att du nu någonstans lever på ungefär samma villkor som människan levt mellan 1800 talet till 1950 talet. Alltså, din livsstil idag påminner mer om 1920 talets än den moderna människan i 2000 talet. Tar vi bort bloggen, Go-Pro och dina moderna kläder så borde det stämma.

    Kan det vara som så att denna livsstil du har valt, som människor tidigare valde bort till förmån för det moderna, har sin glädje och utgångspunkt primärt i det fria valet?

    Jag kan dra det till sin spets.

    Låt säg att jag tar dina aktier som ger dig utdelning och samtidigt garanterar dig identisk livsstil du har idag (+5% standardhöjning) tills den dagen du dör, hade du då tagit erbjudandet? Rent logiskt är det faktiskt bättre då du får en standardhöjning med 5% och utöver det garanterar jag dig denna livsstil till den dagen du trillar av pinn.

    Om inte skulle det vara intressant att förstå varför.

    Hoppas du förstår och ser var tanken kommer från.

    • Jag är inte där Onkel Tom är, men siktar på att nå dit eller något liknande.
      Mitt svar är iaf ”JA”

      Det är något sjukt i det här med pryl och hushetsen, är själv inte immun mot den men kämpar för något mer vettigt alternativ.

      Svarar även ja på att jag är min mitt livs största belastning.

      • Om du kommit till sjukdomsinsikt Andreas så går det att göra rätt mycket åt situationen. Bland annat kan man försöka uppvärdera de saker, människor och företeelser man redan har i någon mening.

    • Att föra diskussionen vidare är naturligtvis den bästa belöning man som skapare kan få, så du får en stor tumme upp Niclas.

      ”Denna tanke tar oerhörd tid att acceptera då den är så pass motsägelsefull från normens norm som strävar åt motsatt håll – ju mer du har desto bättre.”

      Vet du vad, det var inte förrän några veckor sedan som jag insåg att det är så.

      ”Det jag menar är att du nu någonstans lever på ungefär samma villkor som människan levt mellan 1800 talet till 1950 talet. ”

      I någon mening har du rätt, i någon mening är din referens lite skev. Jag skulle säga att jag materiellt lever kring 1990-tal fast med dator, Internet och luftvärmepump. Låt vara att huset har moderniteter som kanske var vanligare 1950, men det haltar lite med vår luftvärmepump osv.

      ”Kan det vara som så att denna livsstil du har valt, som människor tidigare valde bort till förmån för det moderna, har sin glädje och utgångspunkt primärt i det fria valet?”


      Kanske, men jag skulle också lyfta fram oberoendet. Självhushållande bönder vill ofta vara oberoende och det fanns en stor grupp sådana människor även kring 1950. Sedan försvann det i välfärdssamhällets varma famn på något vis och alla blev lovade högre materiell välfärd om de gav upp sitt oberoende. Tyvärr har det erbjudandet spårat ur eftersom det inte verkar finnas någon gräns för vad samhället kan kräva och vad vi önskar.

      Jag är inte riktigt redo ännu att säga att jag är villig att ge upp en återgång till det ”normala”. Varför? Jo, livet ter sig väldigt annorlunda här ute. Jag har lärt mig massor, samlat kraft och energi och har en livsglädje som jag inte haft på många år. Det gör att nya äventyr och utmaningar lockar på ett annat sätt en tidigare.

  2. ” Jag skulle säga att jag materiellt lever kring 1990-tal fast med dator, Internet och luftvärmepump.”.

    Du hämtar ägg från gården och vill öka kullen kaniner. Ni har ju inte ens rinnande vatten vad jag förstår. Det för mig är inte 90-tal 😉

  3. ”Tyvärr har det erbjudandet spårat ur eftersom det inte verkar finnas någon gräns för vad samhället kan kräva och vad vi önskar.”

    Jag tror du träffar väldigt rätt där. Det blev bättre på alla sätt. Hela den teorin som även utövades praktiskt kallades och kallas ff för komperativa fördelar. Hade du haft samma livsstil som du hade tidigare skulle du tryckt på några knappar så hade du fått dina rör lösta nu med hjälp av kompetens utifrån och lite rot-avdrag av en ”rot-kille” som är specialiserad på rör. Nu står du där och uppfinner hjulet på nytt från scratch. Är det värt det? Ja, skulle jag vilja säga med tanke på din ansats till ditt nya liv.

    Men du är händig och har uppenbarligen kunskap kring djurhållning och jordbruk. Jag har ingen kunskap eller erfarenhet kring detta alls och det känns ju nästan som en förutsätting. Självklart kan jag praoa gratis i utbyte mot erfarenhet och kunskap men hade du förvärvat kunskapen på något annat smartare sätt än det jag nyss föreslog?

    Rikast är den vars nöjen kostar minst – det är en melodi som man aldrig tidigare har hört. Varifrån har du snappat upp den?

    • Det är märkligt att jag inte anlitar något för att kröka mina rör enligt konventionell visdom, som du är inne på. Jag har mer än 300 högskolepoäng och har ett förhållandevis bra jobb. Jag har valt att specialisera mig teoretiskt i stället för praktiskt och borde rimligen hyra in en annan praktisk specialist för att lösa mitt dilemma. Problemet är att det sker i tjänstekonomin. Jag måste utföra mina specialiserade tjänster i en speciell miljö; tjäna pengar; betala massor av skatt och sedan hitta rätt specialist.

      Nu har jag tiden, men inga pengar. Då måste jag falla tillbaka i småjordbrukarens/självförsörjarens logik. Där finns i princip ingen specialisering utan bara generalister. Det du ser är beteenden i två skilda ekonomiska system.

      Vi har nästan ingen erfarenhet av djur och jordbruk. Jag är kanske lite grann av en ”handy-man” men väldigt ringrostig sådan. Jag har inte jobbat med händerna ordentligt på snart 30 år.

      Rikast är den … brukar tillskrivas Thoreau som bland annat skrivit Skogsliv vid Walden. En väldigt känd bok, finns recenserad här.

Vi värdesätter diskussion - Kommentera gärna