Det renläriga sättet att beräkna sin sparkvot!

18
993
beräkna sparkvot
Hur räknar man ut sparkvoten? Finns det en definition av sparkvot?

Ett helt inlägg och och en video ska vi tillägna sättet att beräkna sparkvot idag. Vi ska diskutera definitionen av sparkvot, hur extrainkomster – som utdelning och barnbidrag – och vissa speciella former av utgifter – som amortering – ska hanteras när vi beräknar sparkvoten. Vi kommer också beröra vad som är en bra sparkvot och i den processen slå fast vad som är den renläriga metoden att beräkna sin sparkvot.

Not: det här inlägget postades i en mycket enklare form 2015 och har omarbetats helt i januari 2018 för att möta en del vanliga frågor som inte hanterades i första inlägget. Dessutom har det tillkommit massa relaterat material som jag valt att länka till i inlägget.

Definition Sparkvot

sparkvot=(sparat kapital under perioden)/(inkomst efter skatt under samma period)

Det här är en ganska rättfram formel. Om du tjänar 20 000 kronor/månad efter skatt och sparar 10 000 kronor/månad så har du en sparkvot på o,5 vilket vi brukar räkna om i procent och får då alltså en sparkvot på 50%.

Sparkvot inom nationalekonomin
Inom nationalekonomiska sammanhang är man intresserad av sparkvot för att få ett “översiktligt mått på hur sparandet utvecklas” på nationell nivå. Även där får man olika sparkvot med olika innehåll, helt i analogi med det som vi pratar om här.

Läs gärna den mycket intressanta artikeln om Svenskarnas sparkvot över tid i Ekonomifaktas inlägg om sparkvot. Där ser ni också hur sparkvoterna definieras väldigt snarlikt som vi gör här.

Svårigheten i att räkna ut sin sparkvot ligger inte i matematiken, utan utmaningen ligger i att förstå vad som ska inkluderas i begreppet spara och inkomst. Det i sin tur har att göra med vad vi ska använda vår sparkvot till. Vi återkommer alldeles strax till detta.

För en person utan tillgångar och åtaganden (som lån och underhållskostnader) så ger sparkvoten en bild över hur inkomsterna relaterar till utgifterna. Pengar in relateras till kostnaderna och sparkvoten är en av de absolut viktigaste mätetalen vi kan ha i vår privatekonomi. En sparkvot som är större än – det är knappaste en vetenskap här så det är ungefärliga siffror – 20%, över en längre tidsperiod, pekar på att vi faktiskt lever bra på ett belopp som är lägre än vår inkomst, inte bara att vi kan spara en slant när det kniper en enskild månad.

Men för många människor är privatekonomin något mer komplicerad. Vi har hus, lån, bilar, studielån, barnbidrag och tjänstepensioner och för att kunna hantera konsekvensen av alla dessa ting i vår privatekonomi är det dags att börja fundera på vad den beräknade sparkvoten ska användas till.

Sparkvot som hälsoindikator i privatekonomin

Det vanliga är att vi väljer bort inkomst av kapital – det är ett specialfall av värdökning på kapital – och bortser från värdeökningar, alternativt värdesänkningar, på våra tillgångar så som aktier och hus. Vi bryr oss inte heller om pensionsavsättningar gjorda av arbetsgivaren. I begreppet inkomst ligger då lön (som arbetsgivaren redovisar lön i lönekuvertet, efter skatt), skatteåterbäring, underhåll och bidrag. Utgifter är alla räkningar och kostnader vi har under månaden.

Amorteringar kan bokföras som såväl sparande som utgift beroende på vad det är vi amorterar på.

Teori och praktik - Amorteringar
Tänk dig följande enkla exempel: Du lånar 100 kronor och lägger sedeln i ett kassaskrin. Då du fått 100 kronor men samtidigt har en skuld på samma belopp vilket rimligen innebär att totaleffekten på din ekonomi borde vara noll. Efter en månad amorterar du 3 kronor på lånet. Då har du en skuld på 97 kronor medan hundringen ligger orörd i kassaskrinet. Det är samma effekt på ekonomin som om du avstått amorteringen och i stället lagt 3 kronor i kassaskrinet. Med det gör vi det troligt att amortering är en form av sparande.

Om jag istället köper godis för pengarna direkt när jag tagit lånet så konsumerar jag pengarna och jag bokför pengarna som en utgift. Då är min amortering i själva verket en avbetalning på en redan genomförd konsumtion, vilket gör att amorteringen inte ska ingå i sparkvoten.

I videon här nedanför så pratar jag mer om just amorteringar och hur de bör hanteras när du beräknar din sparkvot. 

De flesta för amortering på hus som sparande. Amortering på konsumtionslån så som bil och kortkrediter går som kostnader. För studielån finns båda varianterna (se videon för mer detaljer). Jag har valt att föra amortering på studielån som kostnader medan exempelvis Fantastiska Farbror Fri för det som amortering.

Hur du bör hantera sparande du gör löpande, för exempelvis semestern, berör jag i videon nedan.

Den här sparkvoten ger oss en mycket god bild av hushållets ekonomi ut ett kassaflödesperspektiv – alltså pengar in/pengar ut – om vi gör det på månadsbasis. Den sätter också utgifterna – de är ju de pengar vi inte sparar – i relation till vår inkomst vilket kanske är en av de viktigaste mätetalen vi har i privatekonomin. För att bedöma konsekvensen av exempelvis arbetslöshet och sjukdom så är den relativa synen på ekonomi minst lika relevant som den absoluta.  Att spara 10 000 kronor i månaden är bra, men om de inte räcker till att täcka mer än 20% av månadsutgifterna så är det kanske inget som skapar en revolution i privatekonomin.

beräkna sparkvot
Sparkvot är intressant då den relaterar sparandet till utgifter.

Sparkvot – Tidig pension

Ett vanligt sätt att använda sparkvoten är att använda den för att uppskatta hur långt vi har kvar till att kunna leva på avkastningen från dina besparingar. Det är nämligen så att vi inte behöver räkna på faktiska inkomster, respektive utgifter, för att kunna räkna på hur många år det är kvar till vi kan ge chefen fingret, och boka en enkel biljett till varmare länder. Det går utmärkt att räkna på relationen mellan sparande och utgifter. Med en sparkvot på 50% så är du finansiellt fri på 17 år, exempelvis. Se exempelvis Mr. Money Mustache klassiska inlägg här.

Det vi pratade om tidigare kring sparkvot är fortfarande relevant. Vi ska exempelvis inte lägga till inkomst av kapital bland våra inkomster när vi räknar på tiden till ekonomisk frihet. Den är inbakad i beräkningarna när vi räknar på kapitaltillväxten och ska inte bokföras två gånger.

Vad som kan vara intressant att beakta dock är om man har stora avsättningar till pension via sin arbetsgivare eller om man fonderar pengar i ett företag man äger. Men då måste man inse att man blandar skattade och oskattade pengar och hantera det på något sätt.

Låt oss titta på ett exempel:

Anna tjänar 25 000 kronor efter skatt. Hon har utgifter på 12 500 och arbetsgivaren sätter av 6 000 kronor i månaden till hennes pensionsförsäkring. Anna räknar med att ta tidig pension så hon kommer inte betala mer än 30% marginalskatt på sina pensionspengar. Om vi räknar på det tidigare – mer rättframma varianten ovan – så får Anna en sparkvot på 50%.

Om vi i stället vill lägga till pensionsavsättningarna så skulle vi kunna göra så här:

Inkomst = 25 000 + 6 000*0.7 = 29 200.

Sparande = 12 500 + 6 000 *0.7 = 16 700.

Ny sparkvot = 57%.

Den här pensionen kan nås efter 55-års ålder och kräver normalt att man verkligen slutar arbeta varför det är rimligt att utelämna den när vi tittar på vårt privata kassaflöde men räknar med den när vi tittar på pensionspengar.

Det värsta som kan hända för någon som vill bli ekonomiskt fri är att jobba för länge

 

 

Vad är en bra sparkvot?

Det beror naturligtvis på syfte och mål med sparandet, men det finns faktiskt en teori som hjälper oss i att förstå ungefär vad som är rimligt. Den heter Paretoprincipen och beskriver i generella drag vad vi kan förvänta oss för resultat av sparandet beroende på vilken sparkvot vi har. Du kan läsa mer i inlägget nedan.

Paretoprincipen – spara pengar och hitta en vinnande livsstil

Vi beräknar vår sparkvot varje månad i samband med att vi gör en sammanställning av vår månadsekonomi. Du hittar de inläggen här.

Andra sätt att analysera och räkna på sin privatekonomi

I podden nedan beskriver jag hur vi jobbat med vår privatekonomi för att kunna sluta arbeta och i det här sammanhanget, när vi pratar sparkvot, är kanske just nettoförmögenheten den viktigaste delen att lägga till i analysen. Att ha en hög sparkvot och hålla god kontroll på sin nettoförmögenhet är de två viktigaste komponenterna i det som gör det möjligt att köpa tid för pengarna.

Hur beräknar ni sparkvot och varför gör ni det?

18 KOMMENTARER

  1. Intresserad över hur du resonerar när du tänker bokföra CSN som sparande? Ja, det ökar nettoförmörmögenheten, men det gör vilken skuldamortering som helst…

    • Sorry, jag är inte säker på att jag förstår frågan.

      Farbror Fri för CSN-amorteringen som vilken amortering som helst, dvs som en del i sparkvoten. Det gör inte jag. När jag räknar nettoförmögenhet så räknar jag CSN lånet som vilket lån som helst, men jag har ett annat synsätt kring sparkvot.

      Skälet är enkelt. Jag ser min utbildnings värde som något som sjuker i samma takt som jag betalar, det jag nu betalar på är en avgift jag haft för utbildningen jag gått. Den avgifter finns där alldeles oavsett vad som händer.

      Jag skulle göra samma sak om jag hade billån. Jag skulle inte säga att en amortering på billånet innebar ett sparande.

      Teknikaliteter, men sparande för mig är något där pengarna ändå finns tillgängliga efter man sparat dom.

      • Ok, texten är lite missledande eller så missförstår jag totalt vad som skrivs :).

        “(jag har ändrat mig lite sedan detta inlägg skrevs, jag räknar med att föra CSN-amorteringar som sparande i 2016)”

        • Ok, nu är jag med.

          Jag har dock inte gjort som jag skrev. Jag för CSN-amorteringen som ren utgift.

          Skälen till att jag vacklar är precis dom jag redogjorde för tidigare. Jag tycker inte CSN-amorteringen ska ses som sparande men det är samtidigt ologiskt att göra som jag gör, för när man summerar totalförmögenheten, ett inlägg som kommer vilken dag som helst, så måste man vikta CSN-skulden mot tillgångar för att det ska hänga samman. Därför är alltså CSN-amorteringen ett sparande.

          Farbror Fri resonerar så här: Om du har 100 000 kronor i CSN-lån och 100 000 kronor i besparingar på banken så har du = 0 kronor i totalförmögenhet. Om du då betalar av 1000 kr så har du 100 000 kronor i tillgångar och 99 000 kronor i lån. Alltså har du sparat 1 000 kronor.

          Så CSN-amortering ska rimligen ingå som sparande i sparkvoten även om jag inte gör så.

  2. Ett tillägg för den som vill använda sin “sparkvot” till annat än att skryta med bör endast medräkna det sparande som går till att få de sparade pengarna att växa och inget annat.
    Om man lägger undan hälften av sin lön varje månad i ett års tid för en resa och påstår att man har 50% i sparkvot så låter det ju bra men utslaget över ett helt år blir det 0% i sparkvot eftersom att hela beloppet används. Så det är helt missvisande.
    Pengar som läggs undan med den enda anledningen att de ska få jobba och växa på obestämd tid är vad jag skulle kalla ett sparande.

    • Hej Kattenklas,

      Japp, där finns det två skolor. Vissa “fonderar” medel för konsumtion och räknar inte det som sparande. Vi kör en mer rakt på. Vi räknar en resa som tar från sparandet som negativ insättning. Alltså kan vi få negativ sparkvot vissa månader.

  3. Måste fråga dig hur du tänker kring internöverföringar. Säg att jag en normal månad kan spara undan 15.000 kronor och vår inkomst är 50.000. Det ger en sparkvot på 30%.

    Men om jag sedan en månad tar från ett sparkonto (som tidigare fyllts på varje månad). Dvs, jag tar 10.000 kr från ett (tex) resekonto för att betala en resa den aktuella månaden. Blir sparandet då 15.000-10.000=5.000 och sparkvoten 10%? Tolkar din kommentar tidigare att du gör på detta sätt, stämmer det?

    På samma sätt om jag varje månad lägger undan 5.000 kronor till nästa bil (för att täcka in värdeminskning mm), ska det då räknas in som sparkvot och sedan blir det ett ordentligt negativt sparande när jag sedan tar ut dessa pengar och köper en ny bil? Alltså under de år jag sparar så hjälper sparandet till för att höja min sparkvot och när jag sedan köper bilen så blir sparkvoten för den månaden -300%?

    Tacksam för svar så jag kan börja sova på nätterna istället för att klura på detta 🙂

    • Lunkobelix, du kan sova lugnt. Du har gjort som jag gör. Om du vill kan du ha en löpande medelvärdesbildning över säg 12 månader för att skapa en bild över sparkvoten.

      • Haha, tack! Skönt att veta att man tänker rätt.
        Sista frågan, redovisar du alla utgifter som påverkar sparkvoten? Säg att du bygger ut din stuga, köper solpaneler för 400k osv? Eller låter du bara utgifter som inte är långsiktigt sparande påverka din sparkvot, dvs sparande till en resa, sparande till en enklare renovering?

        • Hej Lunkobelix,

          Det beror på lite vad du använder din sparkvot till. Om du ska använda din sparkvot för att bestämma när du går i pension och sedan går och köper solpaneler för de pengarna – och de inte ger någon avkastning – så ska du ju ta hänsyn till beloppet. Om du däremot köper panelerna som en investering där du räknar med avkastning så skull du kunna se på dem som om/när du köper aktier.

          Du har liknande problem när du bokför i företag. Om solpaneler skulle betraktas som en kostnad så skulle du räkna det direkt mot resultatet på året. Som en investering så blir det andra regler. Men kring företag sätter skattemyndigheten ramarna, här gör du det själv.

  4. Förstod det som att du räknar in bostadsamorteringar i sparkvoten. Eftersom sparkvoten används just för att beräkna antalet år kvar till (förtids)pensionering, borde då verkligen amorteringar på bostadslån räknas in? Man är ju inte garanterad att få 4-5 % inflationsjusterad avkastning på kapitalet man bundit upp i sin bostad. MMM hade väl det som ett grundantagande för tabellen i sin artikel?

    Min spontana åsikt är att man maximalt kan räkna med att amorteringarnas värde följer inflationen. Säg 2 %. Allt annat känns som en bonus (även om de senaste åren varit fantastiska för ägare på den svenska bostadsmarknaden)…. Om man ändå tror att man kan få den avkastningen så måste man väl eventuellt vara beredd på att sälja för att frigöra kapital i svåra tider? Eller såklart hitta ett jobb.

    Vill gärna veta hur du resonerar kring detta.

    Undrar också om MMM:s tabell blir korrekt om man räknar med att skattetrycket på ISK-konton kommer öka i takt med statslåneräntan framöver. Kan man verkligen räkna med 4 %-regeln som svensk? Måste man inte i så fall t.ex. räkna in den årliga skatten bland sina utgifter?

    ISK-skatten i år är 0,375 %, vilket i så fall ger SWR (safe withdrawal rate) 3,625 % (4-0,375), vilket gör att kapitalet nu istället bör ligga på cirka 6,6 miljoner för att man ska kunna ha utgifter på 240.000 kr.. När statslåneräntan stiger (vilket alla är överens om att den måste) så kommer kvoten dessutom tvingas sjunka.. eller missar jag någonting fundamentalt?

    Ursäkta den långa och röriga formuleringen.

    • Japp Jonathan,
      Amortering ska med i sparkvoten för att logiken ska hänga samman om du inte räknar lånet kopplat till något som du för som konsumtion. Annars hänger inte logiken samman. Det finns en podd som handlar om sparkvot och leva på pengarna, där pratar jag mycket om bundna tillgångar. Det är klart du måste beakta om pengarna är låsta eller bundna men du måste bestämma dig för om du anser pengarna i boendet borta, i så fall räknar du det som konsumtion annars är det sparande.

      Om du vill anse att ditt boende är en dålig investering och ger låg avkastning så stor det dig fritt. Det är rimligt om du bor här i Småland, men knappast i storstad.

      Det finns inget svar på dina frågor. Ska du leva på kapital måste det vara tillgängligt. Om du låser 10 millar i ett hus och inte har en krona så är du fri om du säljer men inte om du bor kvar.

      Skatt ska naturligtvis ingå i dina kostnader när du räknar. Om du reducerar det inkomstgenererande beloppet eller om du höjer din utgift är upp till dig. Om stadslåneräntan ökar bör den förväntade avkastningen på aktier öka, eller hur?

      4% SWR är en bra skattning. Det är ingen garanti. Inte heller är den speciellt optimistisk. I de flesta fall ger aktier mer i avkastning under långa perioder.

  5. Räknar precis som du gör tror jag och det känns som det bästa sättet. Började mitt sparande på allvar andra halvåret 2017 och lyckades precis få upp kvoten i över 50%.

    I år har jag som mål att nå upp i 70%, så får vi se hur det går.

    Tack för en bra blogg!

    Frilosofen

    • Tack Frilosofen,

      Grattis till din förändring!

      70% är riktigt bra sparkvot och håller du det några år så kommer du tacka dig själv resten av livet.

  6. Hej,
    Angående CSN och om det ska ingå i sparandet eller inte: En utbildning kan anses vara en investering som kan ge avkastning i form av ökad inkomst. Men frågan är om avbetalningen till CSN kan ses som sparande då tillgången inte kan säljas för att friställa kapital.
    Jag hanterar det inte som sparande. Jag har inte heller fört upp mitt körkort bland tillgångar.

    Tack för du delar dina tankar med oss.

    • Hej Jonas O,

      Jag resonerar precis som du kring CSN-avbetalningen. Jag har ju konsumerat upp pengarna vid ett tidigare tillfälle i mitt liv och det är det jag betalar på nu => kostnad.

  7. Tack för ett nyttigt inlägg! Har själv funderat mycket på det här sedan min sparkvot sjönk då jag började amortera mer och det kändes ju inte helt rättvist mot mig själv.

    Å andra sidan är konflikten att jag inte kan frigöra mig från bostaden genom att klicka på “sälj” och ha pengar sekunden efter.

    • Hej Andreas,

      Det är precis som du säger. Naturligtvis är bostadsamortering att likställa med sparande, men pengarna är inte där med ett klick! 🙂

Vi värdesätter diskussion - Kommentera gärna