Gnurglor – Vad lär dom oss?

8
15

Gnurglor uppfanns av en serietecknare i mitten på förra århundradet. De är roliga att prata om och fundera kring för dom utmanar samhället och synen på arbete.

 

Läs mer

Arbetslinjen – En novell där arbetet blivit statsreligion

Att bidra till samhället är att betala skatt – Vi som köper tid för våra pengar bidrar därför inte till samhället!

Synen på arbete och pension – Vårt egna ansvar och samhällets syn

8 KOMMENTARER

  1. Intressant diskussion. Hade inte hört ordet förut men tycker diskussion är spännande och intressant för de som strävar åt det håll ni valt att gå.

  2. ”Arbetslinjen är politisk term i Sverige som vill markera att det är mer önskvärt få in arbetslösa i någon form av avlönat arbete än att bara ge finansiellt stöd.”

    https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Arbetslinjen

    Låter rätt bra i mina öron. Nog tycker väl du det samma, Onkel?

    Arbetslinjen utesluter så vitt jag har förstått inte egen tidig ”pensionering”. Kanske till och med befrämjar det?

    Tänker bara att det kan vara bra att vi förknippar begreppen med samma innehåll. Annars riskerar vi här att prata förbi varandra och övriga därute. Och förefalla hålla med folk vi kanske har diametralt motsatta åsikter.

    • Hej Storugglan,

      Tack för att du kommenterar. En bra dialog tillför väldigt mycket.

      Jag tror det är viktigt att vi gör skillnad på två saker för vi ska förstå varandra väl.

      1) Jag är inte emot lönearbete, eller någon form av ”arbete”.
      2) Jag är för att människor kan försörja sig själva, utanför bidragsberoende, och skapa sig ett eget liv.

      Där har arbetslinjen ett berättigande.

      Det jag vänder mig emot, och som jag inte på något vis är själv i, är den här passagen ”önskvärt få in arbetslösa i någon form av avlönat arbete”. Det som är intressant är vilket ”varför” som ligger bakom och hur stycket tolkas.

      Är det mer önskvärt att få in människor i allt mer arbete, att halvtid går till heltid?

      Är det önskvärt att människor arbetar längre, dvs högre upp i åldrarna eller börjar jobba tidigare?

      Varför är det önskvärt att jobba mer, tidigare sa vi att människor som jobbade var friskare än de som var bidragsberoende, men det börjar ifrågasättas allt mer.

      Tidigare var målet att öka människors frihet i samhällsutvecklingen. Arbetslinjen har en svag ideologisk koppling, om någon, till det målet. Snarare finns det en underliggande attityd att man inte ”ska leva på andra” vilket är en logik som är något märklig i ett modernt samhälle med de problem vi ser, främst i form av individuella problem (hälsa, livskvalité osv) och strukturella så som miljöaspekter. Historiskt sätt så har det varit förbehållet kommunister (”alla efter förmåga och efter behov”) att lyfta fram arbete som ett ansvar mot samhället, medan mer konservativa krafter sett ett individualistiskt samhälle där man ska jobba för sin överlevnad. Det här har luckrats upp vill jag påstå, allt fler pratar om att vi ska arbeta som om det vore del i ett samhällsansvar och meningen med livet.

      Av mina studiekamrater i skrivkursen, en universitetsutbildning, så var det endast en som reagerade på att jag beskrev en diktatur i novelln. De flesta andra tyckte novellen hade många poänger. Det säger en hel del!

      • Jag tror att det är viktigt att låta arbetslinjen betyda vad det betyder: avlönat arbete är bättre än bidrag.

        Arbetslinjen betyder INTE att vi ska jobba så mycket som möjligt, heltid i stället för halvtid, börja jobba tidigare i livet, jobba längre upp i åren osv. Det är fritt fram att göra motsatsen inom ramen för arbetslinjen, så länge man inte förutsätter att någon annan ska betala för det.

        Blandar vi ihop detta så tror jag att det blir förvirrat. Folk vill maxa studietiden och ha högre studiebidrag, som någon annan (deras föräldrar) ska betala via skatten. Folk vill jobba deltid (sex timmars arbetsdag) med bibehållen lön, som någon annan (”de rika”?) ska betala. Folk vill sluta jobba vid samma ålder som tidigare med bibehållen pensionsnivå trots högre livslängd, som någon annan (deras barn) ska betala för.

        När folk får veta att det kan du inte göra eftersom du inte är beredd att själv betala för det (med perdiodiskt ökat arbetsutbud och/eller ökat sparande) så tycker jag att det är viktigt att hålla fast vid arbetslinjen och inte förväxla den med någon form av sjuklig fixering vid lönearbete.

        Alla som vill ha sin arbetsfrihet gratis på andras bekostnad tar nog tacksamt emot en sådan förväxling. För då slipper de diskutera konsekvensen av de önskningar de inte själva vill ta ansvar för.

        Jag tycker du behöver bli rejält mycket mer konkret, detaljerad och verklighetsförankrad om du vill diskutera arbetets roll i vårt samhälle. Nu tycker jag att du är för retorisk, svepande och förenklande. Det tror jag inte gynnar någon. Och det är inte utan att jag saknar den onkel som röt till på bloggen mot alla som målade upp katastrofscenarion.

        • Hej Storugglan,

          Jag tycker du har börjat bakvänt här. Varför är din tolkning av arbetslinjen, och Wikipedias korta och torra beskrivning, någon sorts allmän sanning. Jag tycker mig se att du tycker att jag dribblar bort korten och spelar onda krafter i händerna, men jag kan inte se att jag dragit gjort något fel.

          Din syn på arbete och försörjning är enkelt och begripligt och jag har inget att invända. Men samtidigt är det individualistiskt och elitistiskt enligt många. Redan där har vi på något sätt olika ingångsvärden. Jag förordar inte ett system i de senaste två inläggen. Jag pratar om strömningar, där jag försöker ta in vad som sägs snarare än säga hur det ska vara, som finns i samhället och vad som kan tänkas följa med det.

          Det finns två strömningar som är tydliga i vår tid tycker jag. Dels synen på arbete som något viktigt för individen (inte bara ekonomiskt) och dels är det stödet för den Europeiska välfärdsstaten och den kollektiva syn på ansvar, försörjning och bidrag till samhället som finns där. Jag är inte så positiv till arbete, är tveksam till synen på konsumtion och utmanar (faktiskt rätt oavsiktligt) välfärdsstatens grundläggande tankegångar enligt många med mitt egoistiska val att köpa tid för mina pengar.

          Utifrån det kommunicerar jag på olika sätt. Jag uppfattar inte alls att mitt ifrågasättande av arbetslinjen i det sammanhanget är speciellt udda. Retoriskt kanske, men knappast något jag är själv om.

          Ett syfte, kanske huvudambitionen med inläggen, är ju att belysa de olika aspekterna på arbete och arbetsliv som finns, vilket jag ju delvis lyckats med iom att du klargör din ståndpunkt, samtidigt som jag vill hård dra en synpunkter för att peka på problem med gränsdragningar.

          Sista stycket begriper jag inte riktigt. Om det är novellen du tänker på så ska du inte läsa Orwell.

          • Bra att vi reder ut begreppen så att vi inte pratar förbi varandra. Är dock inte säker på att alla gör det.

            Jag känner inte heller igen så tydligt de strömningar du pekar på. Mitt intryck är att folk generellt kan tänka sig att stå vid sidan av arbetslivet. Bara någon annan betalar för det. Inte heller verkar de bekymra sig för hur välfärden ska betalas. Bara någon annan står för det.

            Har inte hunnit läsa novellen. Så det avslutande stycket var nog en önskan om en tydligare diskussion om hur vi kan öka den individuella friheten för den enskilde i arbetslivet inom ramen för arbetslinjen i dess vedertagna betydelse.

            Individualist och elitist? Javisst!

          • Då upplever vi olika verkligheter Storugglan, utan att vi för den skulle har rätt eller fel. Jag tycker många har svårt att släppa jobbet, även om de skulle få betalt av staten, samtidigt gnäller man och är frustrerad. Men visst ser jag ”flumarna” också.

            Jag tycker det mest oroande och mest störande inslaget handlar om rätten till mitt fria val. Där ser jag att synen på arbete är ett hot mot mig som individ och mot demokratin. Att människor vill ha saker gratis och fritt är det inte i samma utsträckning även om det kan sätta samhället i en märklig situation också.

Vi värdesätter diskussion - Kommentera gärna