Onkel Toms stuga

Rikast är den vars nöjen kostar minst

Meny Stäng

Investeringar och logik – Lika svår kombination som moral och mediabranschen

Det här inlägget har sin grund i att jag försökte besvara tre till synes ganska enkla frågor jag ställt mig själv:

  • Varför har vi pengar på börsen?

Just den frågan var ganska enkel att besvara faktiskt.

Vi investerar på börsen i avsikt att tjäna pengar!

Ok, styrkt av denna enkla övning gick jag vidare och frågade mig:

  • Hur har jag tänkt att vi ska tjäna pengar på börsen?
  • Hur mycket pengar ska vi försöka tjäna och i så fall till vilken risk?

Svaret på de senare två frågorna får ni vänta på, det är ett separat inlägg, det jag tänkte göra här är att lyfta fram de mallar för hur vi ska investera som jag stött på, och ibland påverkas av.  Ta en liten kopp kaffe och följ med i min allmänna reflektion kring allas vår syn på investeringar!

Den ideologiske ickeinvesteraren

Det här är inte en investerare, utan en ickeinvesterare. Det här är personen som av ideologiska skäl anser att aktieägande är fel, då det suger ut den stackars arbetaren. Här finns två komponenter värda att notera: 1) personen har insett att aktieinvesteringar i grunden bärs av andras arbete, inte spekulation, och väljer helt logiskt – relativt sin ideologi – att avstå från ägandet. 2) Av någon helt obegriplig anledning så är ofta dessa människor positiva till ett skattetryck på 55%, offentligt ägande till förmån för privat och även så bidrag. Vi har har att göra med en logik som pekar på att bankens ränta på 2% för bolånet passerar all gräns för sans och moral, medan skattesatsen 55% är i minsta laget!

Allt är spekulation – ytterligare en ickeinvesterare

Många är dom som vet hur farligt aktieinvestering är. Hur mycket börsen kan rasa – ofta har den ju återhämtat sig ganska snabbt efter sina krascher men det glöms bort – hur bolag kommer och går samt hur allt egentligen är riggat av robotar.

Att börsen inte är riskablare än bostadsmarknaden – där många dessutom jobbar med belåning – är ingen som säger. De flesta åker dessutom bil där riskerna för att faktiskt förlora livet finns. Få stupade hittas vid Avanzas inloggningssidor.

Den här ickeinvesteraren ger oss möjlighet att lyfta fram två komponenter som jag anser vara centrala i all aktieinvestering. 1) Totalt sett utgör aktiemarknaden en möjlighet att tjäna pengar på samhällets hela vilja att växa och tjäna pengar. 2) Tron om att det är vinnaren i en höstack vi letar efter är utbredd och lurar oss.

Optimisten

Det här är ”allt är spekulation personligheten” som gått vidare från ickeinvesterare till investerare.  Personen har gjort en liten investering i Tesla samtidigt som hen överväger att köpa Fingerprint och Bitcoin.

Det här är en vanlig investerare och bor nog till viss del i alla oss. Över 7 000 personer äger exempelvis Teslaaktien hos Avanza. För det får dom ett icke lönsamt bolag i en mogen – och delvis prispressad – bransch, som om man lyckas nå sina mycket högt ställda mål ändå kommer vara mycket högt värderad.

Men det är tydligen ett mjukvarubolag enligt vissa!

Låt oss titta historiskt på Tesla som investering genom att klippa lite siffror från Avanza, och jämföra med en enkel fond.

Teslas utveckling. En riktig rövare som över tre år gett mycket måttlig avkastning.

Om vi i stället tänker att vi investerar brett, i 30 bolag, varav en hel del världsledande industribolag, så kan vi titta på den såväl supertråkiga som superbilliga Avanza Zero som en referens.

Gratis och tråkig, men mycket sund: Avanza Zero.

Över tre år har historiskt Avanza Zero varit en rejält mycket bättre investering än Tesla både i absoluta tal och i form av riskspridning.

Synden här är ...
Det finns en story i Tesla som gör bolaget intressant. Men som investerare så är vi ute efter vinst. Det vi då bör fråga oss är om ett bolag, med mycket hög risk som trots det inte slagit en Svensk indexfond, är värda våra pengar, eller om vi har andra enklare alternativ vi kan investera i som kanske till och med har lägre risk och högre förväntad avkastning.

Själv tillhör jag inte direkt optimistinvesteraren, jag syndar oftare i nästa kategori.

Den påläste idioten

Det är inte så ovanligt att jag får mail i stil med ”Hej. Jag är 27 år. Vad tycker du om min aktieportfölj? Jag har Astra Z, Mekonomen, HM, Swedbank och Ratos”. Eller så ståtar man med liknande innehav på Twitter.  Naturligtvis vet dessa människor allt om AZs pipeline och testresultat för nya mediciner. De vet att det vänder för Mekonomen: om två år (det är alltid svaret) och att HM snart är ikapp (vem det är är obegripligt?) vad gäller e-handel. Och så vet vi ju att Swedbanks direktavkastning är fantastisk och Ratos ett investmentbolag där man kan köpa bajs med substansrabatt.

Men vad ger all denna visdom?

Jag tänkte jämföra Mekonomens historik med en enkel fonds:

Mekonomen, analyserad av många och ägde av ännu fler. Ingen tillväxt på kapitalet, ingen utdelningstillväxt. Knappt inget alls!

Det är 3 869 ägare hos Avanza av den mycket populära Mekonomen vilket ska jämföras med 3 983 ägare i den dyra aktivt förvaltade fonden Delphi Nordic med följande historik:

Svindyr förvaltningsavgift, allt investerat i aktier – cirka 50 – från nordiska marknaden.

Det är alltså nästa prick lika många som finner Mekonomen intressant som investering som det är som väljer fonden Delphi Nordic.

Framtid och historia är naturligtvis inte samma sak, men att Mekonomen kraftigt skulle överprestera mot fondens portfölj under kommande tre år håller jag för helt otroligt, bolagsrisken i Delphi Nordic är dessutom låg. Så jag dristar mig till att säga att det var lätt att hitta en bättre investering med lägre risk utan att nöta ut sin webbläsare och grotta ner sig i allt.

Synden här är ...
Lika lite som att aktieinvesteringar handlar om att hitta rätt bland förhoppningsbolag handlar det om att hitta rätt bland turn around case. Det här är därför i princip samma synd som vi hade tidigare. Det finns en alternativkostnad till vår investering och vi bör fråga oss om vi har andra enklare alternativ med lägre risk och högre förväntad avkastning.

Att navigera rätt här handlar inte om att hitta rätt bolag, det handlar om investeringsteori skulle jag säga. 

Jag syndar kraftigt här och tillbringar allt för mycket tid och energi på någon obegriplig aktie någonstans som givet att vinden vänder och kyrktuppen skriker för full hals kommer prestera osannolikt bra. Samtidigt underskattar jag kraften i välfungerande lönsamma bolag med en fungerande intjäningsförmåga. Sammantaget gör det att min aktierabatt innehåller för få blomstrande rosor till förmån för utspridd ogräsodling.

Det är det tyngsta skälet till att jag idag föredrar fonder som investering före enskilda aktier.

 

Metodikmuppen

”Jag investerar i utdelningsaktier”! Om jag klämt en kvinnlig arbetskamrat i rumpan varje gång jag läst eller hört det, så hade jag jobbat inom teater- eller mediabranschen nu! Fan vet om jag inte varit på Dramaten!

Något mindre ofta ser man värdeinvestering nämnas, kanske är det lika vanligt som indexinvestering, jag har dock inte gjort någon statistisk analys.

Sedan finns den mer ovanliga Net-nets metoden vilket några svenska bloggare gillar.

Märkligt nog är det väldig få som verkar tillhöra Dividend Growth Investing – ungefär utdelningstillväxtinvestering – som är väldigt poppis i USA och som kanske är den metod som ger flest rosor i rabatten.

Vanligt eller ovanligt; alla är exempel på metoder som används för investering. Frågan är bara hur?

Låt oss titta på den, för många utdelningsinvesterare (och utdelningstillväxtinvesterare) så populära Coca-Cola aktien – 2 089 ägare på Avanza – med följande historik de senaste åren:

Skitfräsiga läskeblasktillverkaren Coca-Cola imponerar knappast.

Ett alternativ hade varit att följa de som gillar ”Divident Growth Investing” och deras intresse för amerikanska bankaktier. Det kunde vi gjort genom att vi investerat i VHF, en bred billig (0,08% i förvaltningsavgift) indexfond – en ETF – som hanterar amerikanska finansaktier:

Enkel, bred och billig!

Utdelningen sker kvartalsvis och direktavkastningen är på knappa 2% vilket inte ingår i siffrorna ovan.

Hur ser det investeringscase ut – och hur troligt är det – där Coca-Cola kommer ut som vinnare, de kommande två åren, över en bred ETF med amerikanska finansaktier? Coca-Cola har visat på avtagande utdelningstillväxt medan finans har ökat utdelningarna.

Synden här är ...
Coca-Cola är inte direkt oaptitlig som aktie men den fallande utdelningstillväxten har satt sina spår i aktiekursen. Om man använder ”The Cowder Rule” för att vikta samman utdelningstillväxt och utdelning så är det inte mycket som gör Coca-Cola intressant enligt mig.

Coca-Cola har historiskt varit en bra aktie att investera i för den som följer utdelningshöjningsmetodiken eller går på hög direktavkastning. Min tro är dock att metodiken måste sättas i sitt sammanhang och prövas på en rad bra investeringar för att man ska få ett resultat som beaktar alternativkostnaden.  Om en passiv fond är en förväntat bättre investering med lägre risk finns det ju inget som helst skäl till att äga en enskild aktie, bara för att man kan titulera sig utdelningsinvesterare, eller?

 

Slutsats

Min svaghet som investerare är att jag har ersatt mina finansiella mål med andra mål. Exempel på sådan mål är att jag använt en viss metodik, utan att värdera om jag gör det bra på ett relevant sätt, eller att jag har förälskat mig i storyn som ligger bakom turn-around case.

Jag har blivit allt mer övertygad om att min uppgift inte är att läsa på om enskilda aktier utan att förstå vilken potential marknaden har och sätta relevanta mål för min kapitalförvaltning utifrån det. Målet måste sedan vara att få den önskade avkastningen till lägsta möjliga kostnad och risk.

Jag har avslutat med att klippa in en lista på Didner och Gerges Globalfonds utveckling de senaste åren. Det fungerar lite som en referens för mig i mitt tänkande. Kan jag inte få bättre avkastning än jag tror den här fonden kan få så finns det ingen idé att göra något själv. Om jag tror att jag kan generera högre avkastning bör jag nog ha ett mål för vad det är och välj investeringarna därefter.

Avkastningen på Didner och Gerges Globalfond