Förvaltningsupplägg när vi lever på kapitalet

14
22
Helt ovetenskapligt så kan vi säga att en tidig pensionär måste intressera sig för följande områden. Nils bok täcker det röda området vad gäller skatter och bidrag.

Då har vi äntligen landat även ekonomiskt här i Småland. Lägenheten är såld, mäklararvodet betalt och snart har vi också betalat sista elräkningen från lägenheten i Linköping. Det går att summera och samtidigt på allvar börja jobba med kostnadsläget här på gården. Men inte idag, idag tänkte jag skriva om hur jag tänkt förvalta kapitalet vi har. Det blir principer snarare än rena belopp, men för att ni ska få en känsla för totalen så ska ni få våra budgetsiffror för 2018:

Löpande utgifter:

  • Månadsutgifter: 20 000 kronor.
  • Inkomster och bidrag per månad: 10 000 kronor efter skatt.
  • Totalt behov av uttag från eget kapital under 2018 = 120 000 kronor.

Engångsinvesteringar på bostaden:

  • Trekammarbrunn 70 000 kronor.
  • Fiberanslutning 23 000 kronor.
  • Kamin 15 000 kronor.
  • Totalt cirka 110 000 kronor 2018.

Inga utgifter är ”fasta och heliga” utan kan modereras beroende på det ekonomiska sammanhanget (jag tippar att vår lägsta möjliga månadskostnad landar kring 12 000 kronor och det enda vi beställt i investeringsväg är fiberanslutningen).

Jag har tidigare gjort en hel del simuleringar och resonerat om vi faktiskt är ekonomiskt fria – läs gärna det inlägget innan ni fortsätter – och den simuleringen pekar på att vi nog är det, men utan stora marginaler. Vi är dock ganska överens om att vi kommer arbeta i någon form under (åtminstone) vissa perioder framöver så behovet av kapitalet är inte absolut. Vårt kapital är en bas för vårt oberoende.

Samtidigt som vi alltså vill förvalta portföljen, så att vi kan leva på avkastningarna, vill vi hålla dörren öppen för ett hopp tillbaka in i ekorrhjulet sommaren 2019. Konkret innebär det att vi vill investera våra pengarna på ett sådant sätt att vi kan lägga en rejäl kontantinsats till en lägenhet eller villa.

Riskhantering

Den negativa psykologin är stark när vi pratar privatekonomi. Det innebär att alla som framstår som negativa och problemorienterade också antas vara mer seriösa och trovärdiga en de som är positiva. Men jag har inte privilegiet att sitta här och allmänt filosofera om höga bolagsvärderingar, Brexit, allmän samhällskollaps, riskerna i fastighetssektorn eller kronans rörelser mot dollarn. Nej, jag kan inte allmänt diskutera alla risker i investeringar, jag måste förvalta våra pengarna klokt, här och nu!

Utifrån en relativt positiv grundsyn på samhället och den ekonomiska utvecklingen, och hur vi ser på framtida arbete, har vi valt en investeringsansats som bygger på att vi investerar vårt kapital i aktier. Räntepapper eller sparkonton, åtminstone inte lågavkastande stabila sådana, ger inte den avkastning vi söker inte heller ger de den kortsiktiga trygghet (tänk räntehöjning) som vi önskar. Trots den relativt höga värderingen på många av världens börser anser vi att en relativt stabil portfölj, med låg förväntad avkastning, på sikt har högre risk en än som har högre förväntad avkastning även om värderingen kan svänga mer. Det är givet våra livsbetingelser och livsval. För att hantera osäkerheterna som råder på såväl kort som medellång sikt väljer vi att avsätta en viss del av vårt kapital i en buffert, på ett sparkonto.

Ansatsen möter våra krav om önskad avkastning samtidigt som vi har – genom vår buffert – en viss distans till börsens upp och nedgångar.

Jag har jobbat med att lära mig förvalta vårt egna kapital och förstå mig själv som investerare, under ungefär fyra år. Från det kan vi dra slutsatsen att jag inte är någon vidare aktieplacerare. Min största svaghet är förmågan att värdera och investera i tillväxtbolag. I snitt förvaltar jag fondportföljer mycket bättre än jag förvaltar aktieportföljer då jag har lättare att förhålla mig positiv till allmänna trender än jag har till enskilda bolag. Vi kommer främst beakta den lärdomen när vi investerar tillgängligt kapital – vi gör inga förändringar i befintlig portfölj – och därför kommer huvuddelen av det fria kapitalet som vi fått från lägenhetsförsäljningen investeras i aktiefonder. Vi investerar i fonder med relativt hög risk även om vi kommer ha en andel i konservativa och billiga globalfonder.

Befintligt aktieinnehav ger viss direktavkastning – läs mera här – som är dryga 40 000 kronor (cirka 1/3 av vårt årliga kapitalbehov) per år. Resterande 2/3 av vårt kapitalbehov ska komma från värdetillväxt i bolag eller fonder. Vi bedömer att direktavkastningen varierar något långsammare än bolagsvärderingarna, så detta utgör den mer konservativt inriktade delen av portföljen.

Bolagsrisken i portföljen är näst intill obefintlig. Något bolag är 5% av portföljvärdet men då vi blandat en rad olika fonder på olika marknader så är nog normalinnehavet av en enskild aktie under 0,1% av portföljvärdet.

Vi är dock överviktade på vissa geografiska marknader (USA och tillväxt Asien); vi är dollarberoende och beror på två sektorer i form av energi- och finansmarknaderna.  Det är inget vi förändrar utan accepterar. Det vi kan göra för att hantera risk är främst att bevaka om det sker en förändring i förutsättningarna för finansiella bolag i Sverige, EU eller USA.

Vi gör idag inget speciellt för att säkra kontantinsatsen på framtida bostad utan räknar med att den risk vi har i våra investeringar säkrar tillräckligt med kapital 2019.

 

 

Hur gör vi?

Det kapital vi fick ut från lägenhetsförsäljningen kommer vi rulla in i aktier under cirka 4-6 månader. Vi har redan börjat och huvuddelen går, som jag beskrivit ovan, in i aktiefonder. Viss del går till specifika aktier. Räntefonder används (väldigt sparsamt) i ett försök att ge viss avkastning till det kapital som ska investeras i aktier. Om 6 månader finns ingen stor post räntepapper i vår portfölj.

Vi kommer behålla en buffert på 200 000 kronor på ett sparkonto i Avanza som ger 0,5% avkastning. Det är vårt kapital som vi tar pengar från och flyttar över till våra lönekonton – om det behövs – för att kunna betala våra räkningar. Kvartalsvis kommer vi revidera behovet av vår buffert och lämplig storlek. Storleken avgörs av vårt kapitalbehov och värderingen av aktieportföljen. Vi har idag inte diskuterat hur vi ska ta ut pengar ur våra aktier och fonder utan det får göras utifrån förutsättningarna som råder då.

I princip betyder detta att vi nu investerar allt kapital – undantaget 1,5 års kapitalbuffert för löpande kostnader – in i aktier. När vi mognar i det här och får en bättre bild av vårt kapitalbehov så jobbar vi med att sänka den bufferten. Rimligt är att sträva efter en buffert om cirka 3 – 6 månaders kapital för löpande kostnader, för oss så skulle det innebära en buffert kring 30 000 – 60 000 kronor.

Synpunkter, tankar, eller frågor på det?

14 KOMMENTARER

  1. Ni har ju två tillgångar, förmögenheten och ert humankapital som ni verkar öppna för att så småningom sälja till oss kapitalister. När ni börjar realisera humankapitalet har ni behov av ett visst kapital för att lösa boendet. Det jag saknar är en redovisning av det kapitalbehovet i relation till en (helt naturlig) nedgång på börserna med 30-50%. Som jag ser det är detta den enda risken i ert upplägg så som du beskriver det.

    • Hej Storugglan!

      Korrekt. Vi har flera alternativ. Vi kan återgå till våra befintliga jobb härifrån, det blir lång pendling så inte idealiskt så, och då är kapitalbehovet 0 kr.

      Ska vi köpa villa så är kapitalbehovet 15-20% av köpvärdet. För en 5 MSEK villa så blir det cirka 1 MSEK. Funkar! Men frågan är om bostadsmarknaden inte sjunker också vid en så kraftig börsnedgång.

  2. Vad är magkänslan nu stannar ni eller tror du att ni flyttar tillbaka till Linköping? Hur går det med gården och projekten? Blev det som ni trodde bättre eller sämre?

    • Hej Jenny,

      Det är en fråga som räcker till ett eget inlägg tror jag nästan! Lite snabbt så är känslorna väldigt blandade så här långt vad gäller framtiden. Det finns inget självklart svar på något. Vi har det väldigt bra här, otroligt bra, och livet verkar hänga samman bättre än det gjort på många år. Samtidigt frågar väl vi oss, kanske inte minst jag, varför det inte ska gå att leva och må så här och samtidigt jobba.

      Det finns själ att återkomma!

  3. Hej! Intressant att få ta del av både siffror och tankar. 🙂 Jag och min man behöver också ca 20000 spänn i månaden för att fixa vårt boende och leverne. Och det får ju anses som billigt, men ska ändock finansieras. I vårt fall är det lönearbete som gäller ännu så länge, men eftersom inkomsterna är större än utgifterna så sparar vi för framtiden. Vi vågar oss nog inte på att satsa några större summor på aktier/fonder, utan sneglar mer mot möjligheten att framöver kunna investera i fastigheter till överkomliga summor.

    • Hej Ewwa,

      Jag kan inte spå i framtiden men tycker nog att ni ska bilda er lite om hur ni kan investera och förvalta ert kapital. Fastigheter är en metod som har sina utmaningar och fördelar, men i grunden så ser jag inte att det är någon skillnad i att investera på börsen eller i fastigheter. På börsen finns fastighetsbolag, eller de bolag som är hyresgäster i fastigheterna, eller de som anställer hyresgästerna. Via billiga indexfonder kan man dessutom ta bort bolagsrisken i princip helt.

  4. Lycka till – i grund och botten håller jag med dig, tror dock att den tuffaste utmaningen ni har framför Er är börsen, vi har haft en lång tid med stigande börser (i princip utan avbrott sedan 2008), llåt säga att vi får en rejäl sättning som 2008 då börsen backade 42%, eller 2002 då den backade 31% – hur hanterar ni det då?

    • Hej Matsnobben,

      Jag är inte säker på att jag helt förstår frågan? Vad är problemet i att börsen går upp och ned och vad kan vi göra annorlunda?

      • Så som jag förstår det behöver ni ta 10.000 kr/månaden från ert sparade kapital (eller från utdelningarna de generar), så kort – om börsen rasar rejält (då brukar även utdelningarna minska/utebli) så behöver ni ta mer av ert fria kapital som således generera mindre utdelningar i framtiden. Tror man skall vara försiktig när man gör en ‘livs-kalkyl’ i tider då börser står på ATH.

        • Hej Matsobben,

          Vi har ju en buffert om 200 000 kronor just för att inte behöva ta ut allt i en total nedgång. Så just idag behöver vi inte ta av kapitalet på 20 måndader (plus att vi inte hunnit köpa för alla pengar) så vi har ju cash i åratal framåt. Så kommer det vara under cirka 6 månader. Längre fram så strävar vi ju efter att ha allt investerat då det här upplägget kostar avkastning. Då gör vi ju det utifrån tron om att vi på sikt ska få bättre avkastning på börsen än på sparkontot. Historiskt sett har det alltid varit sant över lite tid, oavsett upp och ned på börsen.

          4%-regeln som är en tumregel för hur mycket vi kan ta av kapitalet över tid inbegriper ju inte att börsen enbart ska gå upp.

          Med pengar på banken och obelånad fastighet – med skog – så är ju inte riskerna så mycket större i det här upplägget än de är i att köpa dyr lägenhet i Linköping. Där räcker det med en räntehöjning och en förändring hos en stor arbetsgivare för att man ska bli ganska klämd tror jag.

  5. Hej!

    Först, tack för en trevlig blogg. Du har fått mig att fundera i banor som jag inte riktigt funderat i tidigare och väldigt konkret så har du fått mig att mer än ibland vara inne på Larry vs Harry och sukta efter en Bullitt-hoj. Tyvärr är garaget proppat med cyklar så det blir nog inget med Bullitt i närtid.

    Vad gäller din investeringsfilosofi så hade jag spridit ut inköpen av aktier under en längre period. Jag tillhör de som tycker att börsen står högt och jag har plockat ut ca 25% av mina pengar (buffert ej inräknat). Det är mycket möjligt att jag har fel, men jag är beredd att ta risken att ha fel. Om jag vore dig så skulle jag spridit ut köpen på ett år.

    En fundering som jag har kring indexfonder är att mycket av den forskning som många lutar sig på när de säger att detta är universalmedicinen för allt och alla (jag räknar inte dig till den skaran) glömmer ofta bort att när dessa studier gjordes så var inte aktiehandeln så automatiserad som den är idag, dvs indexfonder kunde verkar utan att i större utsträckning påverka marknaden. Idag när ett bolag som Duni halkar ur ett index blir det direkt straffat. Det är fullt naturligt med tanke på att efterfrågan på aktier minskar, men om man tittar på underliggande värden i bolaget så bör det inte spela någon roll. Jag är medveten om att det är en synpunkt som hänger löst samman med ditt inlägg, men det är en fundering kring ditt val av fonder istället för aktier. Jag har inga fonder förutom i de fall där staten bedömt mig inkapabel att förvalta pengar, alltså pensionspengar.

    Vad gäller tillväxtbolag/förhoppningsbolag så tycker jag inte att du skall döma ut dig själv. Jag är ganska övertygad om att förhoppningsbolag generellt sett är för högt värderade på börsen och att investerare accepterar för hög risk/reward (jag är mycket influerad av Daniel Kahnemans böcker), men ibland uppstår det bra tillfällen som kan vara värda att hoppa som jag ser det. Risken att det inte går vägen är dock stor och jag tycker att man ska se det som att det är ett fåtal av investeringarna som går riktigt bra, några som går OK och en hel del som blir förluster som man med lite disciplin kan begränsa.

    • Hej Charlie!

      Att vänta med inköp innebär också att du har pengarna på ett lågavkastande konto. Det är en garanterad miss i våra beräkningar. 25% av våra pengar utan avkastning innebär att vi med stor sannolikhet måste jobba igen.

      Det är rätt att index mm ger en annan dynamik på aktiemarknaden. Senast jag såg några siffror i från USA dock, typ i förra veckan, så var bara 5% av handeln kopplad till rena indexaffärer.

      Det är en sjuk skillnad på förhoppningsbolag och tillväxtbolag i min bok. Ett tillväxtbolag har en affär och en plan, samt en track record, för historisk tillväxt. HM har varit ett lysande exempel fram till de senaste åren på ett tillväxtbolag. Hit hör också Visa, Mastercard, Coca-cola, GE, Avanza osv. Det är bolag som använder stor del av sitt kapital för att expandera sin affär och därför betalar ut en måttlig andel till aktieägarna.

Vi värdesätter diskussion - Kommentera gärna