Onkel Toms stuga

Rikast är den vars nöjen kostar minst

Meny Stäng

Förvaltningsupplägg när vi lever på kapitalet

Då har vi äntligen landat även ekonomiskt här i Småland. Lägenheten är såld, mäklararvodet betalt och snart har vi också betalat sista elräkningen från lägenheten i Linköping. Det går att summera och samtidigt på allvar börja jobba med kostnadsläget här på gården. Men inte idag, idag tänkte jag skriva om hur jag tänkt förvalta kapitalet vi har. Det blir principer snarare än rena belopp, men för att ni ska få en känsla för totalen så ska ni få våra budgetsiffror för 2018:

Löpande utgifter:

  • Månadsutgifter: 20 000 kronor.
  • Inkomster och bidrag per månad: 10 000 kronor efter skatt.
  • Totalt behov av uttag från eget kapital under 2018 = 120 000 kronor.

Engångsinvesteringar på bostaden:

  • Trekammarbrunn 70 000 kronor.
  • Fiberanslutning 23 000 kronor.
  • Kamin 15 000 kronor.
  • Totalt cirka 110 000 kronor 2018.

Inga utgifter är ”fasta och heliga” utan kan modereras beroende på det ekonomiska sammanhanget (jag tippar att vår lägsta möjliga månadskostnad landar kring 12 000 kronor och det enda vi beställt i investeringsväg är fiberanslutningen).

Jag har tidigare gjort en hel del simuleringar och resonerat om vi faktiskt är ekonomiskt fria – läs gärna det inlägget innan ni fortsätter – och den simuleringen pekar på att vi nog är det, men utan stora marginaler. Vi är dock ganska överens om att vi kommer arbeta i någon form under (åtminstone) vissa perioder framöver så behovet av kapitalet är inte absolut. Vårt kapital är en bas för vårt oberoende.

Samtidigt som vi alltså vill förvalta portföljen, så att vi kan leva på avkastningarna, vill vi hålla dörren öppen för ett hopp tillbaka in i ekorrhjulet sommaren 2019. Konkret innebär det att vi vill investera våra pengarna på ett sådant sätt att vi kan lägga en rejäl kontantinsats till en lägenhet eller villa.

Riskhantering

Den negativa psykologin är stark när vi pratar privatekonomi. Det innebär att alla som framstår som negativa och problemorienterade också antas vara mer seriösa och trovärdiga en de som är positiva. Men jag har inte privilegiet att sitta här och allmänt filosofera om höga bolagsvärderingar, Brexit, allmän samhällskollaps, riskerna i fastighetssektorn eller kronans rörelser mot dollarn. Nej, jag kan inte allmänt diskutera alla risker i investeringar, jag måste förvalta våra pengarna klokt, här och nu!

Utifrån en relativt positiv grundsyn på samhället och den ekonomiska utvecklingen, och hur vi ser på framtida arbete, har vi valt en investeringsansats som bygger på att vi investerar vårt kapital i aktier. Räntepapper eller sparkonton, åtminstone inte lågavkastande stabila sådana, ger inte den avkastning vi söker inte heller ger de den kortsiktiga trygghet (tänk räntehöjning) som vi önskar. Trots den relativt höga värderingen på många av världens börser anser vi att en relativt stabil portfölj, med låg förväntad avkastning, på sikt har högre risk en än som har högre förväntad avkastning även om värderingen kan svänga mer. Det är givet våra livsbetingelser och livsval. För att hantera osäkerheterna som råder på såväl kort som medellång sikt väljer vi att avsätta en viss del av vårt kapital i en buffert, på ett sparkonto.

Ansatsen möter våra krav om önskad avkastning samtidigt som vi har – genom vår buffert – en viss distans till börsens upp och nedgångar.

Jag har jobbat med att lära mig förvalta vårt egna kapital och förstå mig själv som investerare, under ungefär fyra år. Från det kan vi dra slutsatsen att jag inte är någon vidare aktieplacerare. Min största svaghet är förmågan att värdera och investera i tillväxtbolag. I snitt förvaltar jag fondportföljer mycket bättre än jag förvaltar aktieportföljer då jag har lättare att förhålla mig positiv till allmänna trender än jag har till enskilda bolag. Vi kommer främst beakta den lärdomen när vi investerar tillgängligt kapital – vi gör inga förändringar i befintlig portfölj – och därför kommer huvuddelen av det fria kapitalet som vi fått från lägenhetsförsäljningen investeras i aktiefonder. Vi investerar i fonder med relativt hög risk även om vi kommer ha en andel i konservativa och billiga globalfonder.

Befintligt aktieinnehav ger viss direktavkastning – läs mera här – som är dryga 40 000 kronor (cirka 1/3 av vårt årliga kapitalbehov) per år. Resterande 2/3 av vårt kapitalbehov ska komma från värdetillväxt i bolag eller fonder. Vi bedömer att direktavkastningen varierar något långsammare än bolagsvärderingarna, så detta utgör den mer konservativt inriktade delen av portföljen.

Bolagsrisken i portföljen är näst intill obefintlig. Något bolag är 5% av portföljvärdet men då vi blandat en rad olika fonder på olika marknader så är nog normalinnehavet av en enskild aktie under 0,1% av portföljvärdet.

Vi är dock överviktade på vissa geografiska marknader (USA och tillväxt Asien); vi är dollarberoende och beror på två sektorer i form av energi- och finansmarknaderna.  Det är inget vi förändrar utan accepterar. Det vi kan göra för att hantera risk är främst att bevaka om det sker en förändring i förutsättningarna för finansiella bolag i Sverige, EU eller USA.

Vi gör idag inget speciellt för att säkra kontantinsatsen på framtida bostad utan räknar med att den risk vi har i våra investeringar säkrar tillräckligt med kapital 2019.

 

 

Hur gör vi?

Det kapital vi fick ut från lägenhetsförsäljningen kommer vi rulla in i aktier under cirka 4-6 månader. Vi har redan börjat och huvuddelen går, som jag beskrivit ovan, in i aktiefonder. Viss del går till specifika aktier. Räntefonder används (väldigt sparsamt) i ett försök att ge viss avkastning till det kapital som ska investeras i aktier. Om 6 månader finns ingen stor post räntepapper i vår portfölj.

Vi kommer behålla en buffert på 200 000 kronor på ett sparkonto i Avanza som ger 0,5% avkastning. Det är vårt kapital som vi tar pengar från och flyttar över till våra lönekonton – om det behövs – för att kunna betala våra räkningar. Kvartalsvis kommer vi revidera behovet av vår buffert och lämplig storlek. Storleken avgörs av vårt kapitalbehov och värderingen av aktieportföljen. Vi har idag inte diskuterat hur vi ska ta ut pengar ur våra aktier och fonder utan det får göras utifrån förutsättningarna som råder då.

I princip betyder detta att vi nu investerar allt kapital – undantaget 1,5 års kapitalbuffert för löpande kostnader – in i aktier. När vi mognar i det här och får en bättre bild av vårt kapitalbehov så jobbar vi med att sänka den bufferten. Rimligt är att sträva efter en buffert om cirka 3 – 6 månaders kapital för löpande kostnader, för oss så skulle det innebära en buffert kring 30 000 – 60 000 kronor.

Synpunkter, tankar, eller frågor på det?