Att bidra till samhället är att betala skatt – Vi som köper tid för våra pengar bidrar därför inte till samhället!

38
20

Det är lika bra att göra upp med den här frågan en gång för alla! Ska man få ställa sig utanför samhället som jag och min sambo gjort? Att använda sina pengar till att köpa tid som in sin tur får till följd att vi inte betalar skatt?

Ska det vara möjligt att avstå från att bidra till samhället så här godtyckligt?

Det här är en fråga som resulterar i en diskussion som lätt går att förirra sig i genom att prata kring faktiska exempel och hypotetiska diskussioner. Det är att börja i fel ände!

Vi tangerar nämligen grundläggande demokratiska värderingar i den här frågeställningen så vi måste börja med principdiskussioner.  Det gör mig ont att så många i vårt samhälle verkar vara så okunniga om de principiella skälen till varför vi ska få konsumera tid för våra pengar.

Min rätt till fria val – exempelvis kring arbetstid och utbildning – är inte underställd statens och samhällets behov!

Håller du inte med om detta så har vi problem. Stora problem! För det här handlar om principer. Det här handlar om vår rätt att välja utbildning och arbete. Arbetsomfattning och plats att bo. Om vår rätt att välja om vi ska ha barn och hur många. Det är samma fundamentala principer som gör att vi inte tvångssteriliserar människor vi inte vill se fortplanta sig eller aborterar foster där vi kan misstänka att de inte blir fullt arbetsföra. Humanism, människovärde och demokrati möts här. Vi mäter inte människor relativt dess värde att betala skatt – deras industriella produktionskapacitet! Vi tvingar dem inte i samhällets tjänst!

Nej, kom inte med något skitsnack om att jag kan bli sjuk och då ”säkert tycker samhället är värt att ha”. Jag har sparat pengar för att leva utan att jobba. Det är precis samma sak den gör som jobbar halvtid eller är föräldraledig gör. Det är bara att spar och uttagsformerna ser lite annorlunda ut! Och jag bidrar på så många sätt till samhället som du verkar bortse från om kör sjukvårdskortet redan nu. (Vi återkommer till hur lite senare).

Att säga att jag ska beakta mitt framtida vårdbehov eller statens behov av att finansiera järnvägsuppbyggnad i mina val är i princip detsamma som att säga att vi ska ha en vårdapparat som väger inbetald skatt mot vårdbehovet!

Självklart ska vi inte ha det så i Sverige! Det är så långt ifrån det svenska samhällets mest grundläggande värderingar vi kan komma! Men människor ställer ändå frågan som det vore den naturligaste sak i världen!?

De, utan att reflektera, kliver in i den klassiska uppgiften att styra folket för allas bästa! Det finns många kända namn i den skaran, men få vi vill ha på vår skärgårdsfest.

Känner ni till begreppet Gnurglor?

Gnurglan var bara ett av de många fantasidjur som Al Capp hittade på för sin serie ”Knallhatten”. Oftast var syftet att i satirisk form spegla någon del av samhället. För gnurglornas del handlar det om att dessa djur förökar sig asexuellt och snabbt, alltid är glada att stå till tjänst för människor, som underhållning och till och med som mat, och att de smakar jättegott när de är tillredda. De har inget skelett så inga delar av djuret går till spillo, ögonen blir perfekta som hängselknappar och morrhåren passar utmärkt som tandpetare. Med gnurglor i hela samhället, skulle ingen behöva arbeta mer. På det viset skulle gnurglorna, i satirisk form, bli slutet för underhållningsbranschen och livsmedelsmarknaden och därmed för kapitalismen och samhällsutvecklingen som helhet.

(https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php/Gnurglorna)

Allt som liknar och fungerar som gnurglor – i vårt samhälle är det fräst utdelningsmaskiner/eget kapital samt  självhushåll/småjordbruk som ligger nära – avskys av de som anser att vi är födda för att tjäna. Att vara en kugge i maskineriet. I ett samhälle där vi är födda för staten, kungen, kapitalets eller övermaktens skull så råder arbetsplikt; utbildning sker inom de områden som krävs för maktens skull och individer måste ju naturligtvis bosätta sig där det passar de som styr.

Det här är bland annat ett av skälen till att kommunistiska regimer i alla tider haft som sin högsta prioritet att avskaffa småjordbruk! Om så miljoner människor ska svälta ihjäl i processen ska alla göras till trälar!

Fan, hålla på med sitt eget och vara allmänt svårstyrd när man ska tjäna staten!

Att de här grundläggande principerna och mekanismerna inte står uppenbara för fler är skrämmande!

Grundläggande värderingar ger som konsekvens att vi har ett fritt val vad gäller deltagandet i samhället!

Tyvärr stannar vi oftast inte här i diskussionen. De vi möter duckar för principerna vilket skrämmer ännu mer. Med rimliga krav på slutledning och logik hamnar vi nämligen snabbt tillbaka till principerna ovan.

Ta det här exemplet:

  • Jobba heltid är ok.
  • Jobba halvtid är ok.
  • Inte jobba alls är fel.

Det hänger inte samman. Den som vill diskutera frågan om hur mycket vi ska jobba för samhället måste göra det utifrån någon logik, där halvtidsarbete, studieledighet och föräldraledighet måste vägas in. Det går inte godtyckligt välja det man gillar eller ogillar.

Exemplet ger att 1) det är bra att jobba heltid, hälften så bra att jobba halvtid och uselt att inte jobba alls.

Eller så 2) varje person som själv står för sin försörjning står fritt att välja arbetstid efter eget huvud.

Utan godtycke, utan att i stället använda sund logik så återförs frågan direkt till grundprinciperna ovan

Både svar 1) och 2) är möjliga men det är 2) som är del i vår värdegrund i Sverige.

Det här är alltså ingen svår fråga om de vi pratar med anser att samhället ska följa principer och logik.

Men oftast är det inte så där jag ser att frågan diskuteras. Det är konsekvensen av att vi inte för en diskussion. Jag har svårt att tro att det bottnar i något annat än att många redan bestämt sig för att man ska betala skatt och om man inte gör det är man smitare!

Egentligen tycker jag principdiskussionen ovan svarar på alla frågor för den som ger den lite tid.

Men jag ska trots det beröra två frågor som kommer upp. Först ut är frågan som handlar om att alla inte kan göra som vi. Den andra handlar om att jag egentligen inte köper tid för mina pengar, utan lever på avkastning på kapital, det vill säga någon annans arbete.

Men om alla gör som ni – Vi måste trots allt ha skatteintäkter

Alla kan inte sluta arbeta, det fungerar inte. Det är vi överens om. Historiskt har det här aldrig varit ett problem. För jobbar man inte så svälter man ihjäl. Och de flesta av oss undviker gärna det.

Det gör att det inte finns något grundläggande problem för samhället att fixa här! Vi hamnar naturligt i en situation där vi försöker överleva, samverka och skapa strukturer som underlättar våra liv.

Det behövs ingen stat för att upprätthålla individens överlevnadsinstinkt!

Så att säga att vi har ett ansvar gentemot andra är egentligen ett argument för att vi har ett ansvar att upprätthålla just den nu rådande samhällsstrukturen. Det är ett argument för att vi har ett ansvar för att bidra till att vi kan fortsätta mala ned berg och pumpa olja. Det är ett argument för att vi ska ge bort allt mer av våra barns uppfostran till samhället och ställa oss själva i lokaler utan fönster, för att producera.

Men jag ställer ju inte upp på det samhället. Så mitt avståndstagande är ju inte ett misstag eller ett sätt att smita. Jag har agerat på de stimuli och belöningssystem som finns. Jag jobbar gärna igen. Den som anser att det är viktigt bör rimligen verka för att jag återgår till arbetslivet genom ett erbjudande. Inte genom tvång.

Men det är ingen brådska med det. Min mening är att jag bidrar till samhället om en bredare måttstock används. Här är exempel på mina bidrag:

  • Mitt skrivande.
  • Fyra barn.
  • Självhushåll i ett område där jag bevarar kulturhistoriska värden.
  • Den konsumtion jag trots allt gör.
  • Vår familjs deltagande i lokalsamhället.
  • Mitt sätt att tillhandahålla kapital på kapitalmarknaderna.

Det är ju mitt liv som innehåller inslag av hållbarhet. Det är ju snarare hos mig man bör söka nya mallar än att tvinga mig in i ett system som framstår som allt mer absurt.

Mitt val att avstå att jobba bort allt tid i livet och försaka exempelvis barnen och att säga nej till kontorslandskap utan fönster som borde vara modellen. Inte paniken för att nedmalningen av berg inte kan fortsätta.

Hur kan det ha blivit så att det är mer moraliskt rätt att byta bil och flyga till Thailand än det är att vara hemma med barnen och laga sin egen mat? (Nu menar många säkert att jag tog i. Att solidaritet och gemensamt ansvar knappast handlar om det. Det är rätt. Logiskt så bör vi naturligtvis även debattera andra konsumtionsbegränsningar om vi pratar om att begränsa rätten till att köpa tid. Det innebär att antalet arbetstillfällen minskar och att alla då inte kan bidra till samhället. För mig understryker det här hur skruvat samhällssystem vi har idag).

 

 

Så ja, vi måste ha skatteintäkter. Vi måste ha barn och säkra nästa generation. Vi måste ha ett liv. Vi måste ha människor som skriver och debatterar. De som håller vårt landskap öppet och någon som producerar de ekologiska äggen du gärna köper. Om all min skatt jag redan betalt och alla mina bidrag till samhället inom andra områden inte är något värda så är vi tillbaka till inledningens principdiskussion. Då ser du inte mig som en människa utan ett produktionsredskap. En kugge med ringa värde vars uppdrag är att ställa in sig i ledet och arbeta.

Jag bidrar till samhället lika mycket som alla andra! Det ni vill tvinga på mig i form av jobb och skatt handlar om att ni vi säkra nuvarande samhällsordning. Inget mer, inget mindre.

Att ifrågasätta det måste vara min demokratiska rättighet!

Men du lever ju på avkastning på ditt kapital – Du är ju i själva verket parasit!

Nu kommer vi till den sista argumentet som ibland förekommer. Det är kopplat till själva upplägget som möjliggör att jag inte jobba. Det faktum att jag inte bara lever av mitt sparade kapital utan faktiskt förvaltar det också. Om vi köper hela argumentationen ovan så kan vi alltså fortfarande ha invändningen mot just mig och mitt upplägg baserat på det faktum att jag nyttjar möjligheten att investera kapital och leva på avkastningen. Det gör att jag dels 1) sällar mig till kapitalisternas skara samtidigt som jag 2) nyttjar det samhällssystem som jag nyss tog avstånd från.

Vi börjar med den första delen. Jag sparar och förvaltar kapital. Ja! Det är precis det vi gör när vi betalar skatt för att sedan vara föräldralediga; när vi betalar skatt och senare i livet tar ut det i form av pension eller när vi betalar skatt och sedan tar ut den i form av bidrag från vår sjukförsäkring.

Inte minst vissa högljudda individer på vänsterkanten försöker trolla bort korten genom att få samhällssystemet att framstå som något som fungerar fundamentalt annorlunda än livet i övrigt. Som något gott och vackert till skillnad från kapitalets smutsighet!

Men det finns ingen principiell skillnad i mitt sparande och mitt upplägg jämfört med det som gäller för pensionärer och föräldralediga. Den enda skillnaden är att jag baserar mitt liv på privat sparande medan mycket av det vi ser i det svenska samhället baseras på kollektiva lösningar.

Aktien vet inte om den ägs av en AP-fond. Bron vet inte om pengarna som finansierade den är lånade av staten eller av mig.

Jag har av det här skälet svårt att bemöta argumentationen, för jag tror frågan främst handlar om min privata äganderätt och då kopplar den till den principiella diskussionen i inledningen. Jag ser det helt naturligt att jag ska få äga och vårda tillgångar i privat regi.

Del 2, den som handlar om att jag dels ifrågasätter samhället samtidigt som jag nyttjar det, är mer principiellt intressant. Som jag var inne på så ser jag inte att samhället skulle krascha om alla växlade ner, men det skulle ändra förutsättningarna kring min kapitalförvaltning.

Är det ett problem?

För mig är det här en logisk konsekvens!

Om du gör dig friare så blir du mindre beroende av mig och mitt kapital. Allt hänger samman. Frihet handlar om att inte tjäna andra herrar mer än nödvändigt. Om du gör som jag så minskar det behovet. Vi får andra jämviktspunkter och andra lösningar.

 

 

Att styrkeförhållandet mellan dig och din omgivning förskjuts till din fördel är inget jag tänker förhindra. Jag vill understödja det! Men lösningen sitter hos dig! Det är du som tar din frihet, inte jag som ger den!

Den som anser att vi ska styra all konsumtion, även vår rätt till Thailand och nya bilar som vi var inne på inledningsvis, har problemet att vi får en ny jämviktspunkt om vi inte kör på som nu. Vi berörde det ovan. Så vi delar det problemet.

Du får avgöra vem som har mest principiella problem. Jag som söker nya jämviktspunkter i samhället eller de som anser att vi måste köra på som nu för att säkra samhället som vi känner, men samtidigt begränsa konsumtion.

Jag har tidigare varit inne på var frihetsrörelsen hör hemma ideologiskt

Det är dags att runda av! I ett vidare begrepp så pratar vi politik här. Jag var inledningsvis naiv nog att tro att mina tankar och mitt synsätt på livet skulle ligga nära den gröna vänsterns och blev förvånad när jag insåg att många vänsterdebattörer såg den rörelse, där jag är en del, som stora satan.

Nu förstår jag bättre varför. Mina tankar, och hela rörelsen där vi utifrån egna initiativ skapar egna lösningar, ligger mycket närmare anarkismen än socialismen. Den klassiska hippierörelsen var, trots att vi kanske tror det idag, inte alls populär i mer ideologiska vänsterkretsar, av samma skäl.

Min ideologi säger att vi ska ha en modernt samhälle där vårt kollektiva ansvar är stort. Jag är inte för en nattväktarstat. Men det ska ske i ett sammanhang där vi har starka och välmående individer. I ett hållbart samhälle. Där jag kan välja enkelhet.

Arbetstvång känns liksom lite överspelat!

Betala, annars bidrar inte det här inlägget till samhället!

Gillar du att läsa här? Tyvärr bidrar inte jag till samhället, enligt många, om du inte betalar för det här! Då blir det en jävla skillnad!

Du kan stödja mig genom att donera ett engångsbelopp via Swish på 0761-040603 eller genom att bli en regelbunden stödjare av bloggen och podden genom blogglösningen Patreon.

Där skänker du valfritt belopp – dock minst en dollar per podd om du vill lyssna på den – för att se och höra mig mer.

Bli stödjare på Patreon!

Om det fullständigt knäcker dina principer att betala 8 kronor får något samtidigt som du tycker att det är min uppgift att betala skatt så är du förlorad och jag hoppas att skosnöret går av på finskorna nästa gång du använder dem! Borgarjävel!

Tack för idag!

38 KOMMENTARER

  1. Håller med dig i det mesta du skriver ovan flera bra poäng där. Personligen så har jag svårt för att folk eller stat ska ha en åsikt om hur man väljer att leva sitt liv då jag anser att den korta tiden vi har här så ska vi leva våra egna liv och inga andras.

    Tappar också mer och mer respekten för det sätt vi betalar skatt.Där det i mina ögon betalas allt för hög skatt på arbete och för lite på konsumtion. Sen är ju skatten de större bolagen betalar eller inte betala rena skämtet (samtidigt vill man ha bra utdelning från dem som aktieägare) Så där sitter man kanske på två hästar.

    Ha en fin dag! Dacke

    • Tack. Vi verkar ha liknande inställning.

      Jag tycker skattefrågan är svår. Problemet är väl att vi tryckt upp baskostnaden i samhället skyhögt vilket gör att vi får behålla lite för egen del.

  2. !! Helt nockad av kvalitén på detta inlägg! SÅ bra! Älskar slutklämmen även 😉
    Nu är det jag som tar mig i kragen och börjar prenumerera och stödja!

    En bifråga bara: jag som jobbar och betalar skatt men som får betalt av med skattemedel? Är jag både en värdig medborgare OCH parasit då? Har alltid tyckt det är så konstigt att alla offentligt anställda slår sig för bröstet med hur mkt de bidrar när det hela bara verkar vara en enda loop. Tankar på det?

    • Tack! ?

      Jag vill inte värdera jobb och tjänster för mycket. Det är för komplext. Det är intressantare att studera varför vissa saker sker och andra inte. Då faller ju en del allmänt under skyddadverkstasskategorin medan annat, som sjukvård snarast är något undervärderade.

  3. Uppskattar dessa inlägg. Har själv mötts av kommentaren att alla inte kan göra så.
    Om ändå vi skulle få ett mer tillåtande diskussionsklimat inom detta område. Så många som har fastnat i bilden att du inte är värd något om du inte betalar skatt, om du ändå är arbetsför.
    Tack för välskrivet inlägg.
    Ett önskemål till nästa gång: kanske jag som är känslig men är lite slarlvfel i form av stavning och ordföljd här och där. Gör läsningen lite hackig. Om du känner att du vill prioritera det så korrekturläs gärna inför kommande inlägg.
    Ha en fin söndag!
    Carolina

    • Tack Carolina,

      Materialet kan säkers slipas och jag ska läsa igenom det i em igen. Men som bloggare måste man vara med i morgonrusningen när människor läser. That’s life.

  4. Det centrala i vänstern ideologi är att ingen kan äga något men att alla äger allt, individen maximerar sin samhällsinsats och det kollektiva resultatet fördelas jämnt mellan samhällsmedlemmarna. Alla åsikter uttryckta av vänstern utgår från denna grundprincip, som följd av detta så kan man i evighet kräva skattehöjningar tills man nått sitt mål på 100%. Efter maximalt skatteuttag nåtts så får samhällsmedlemmarna betalt i natura, vilket här inte innebär samlag med Mikael Wihe eller Gudrun Schyman, utan att man med sin jutesäck varje fredag får stå i kilometerlånga köer för att byta kuponger mot ett par kilo potatis, morötter och vitkål samt fem liter statlig vodka och 200g skuren tobak.

    Genom historien har man nu provar detta ett antal gånger och tycker fortfarande det är en bra ide.
    Skit i dom.

    Vänligen.

    • Hej sjodan,

      Jag säger inte emot, men den här frågan är mer komplex. Det är lika vanligt att högerfolk säger saker som ”hur ska det gå om ingen jobbar”. Alla som vill behålla systemet och fruktar något annat fruktar förändring, och de finns i alla färger och på alla kanter.

  5. Jag tycker att det är konstigt att du får kritik för att ha valt att sluta (göra ett uppehåll i) din anställning. Det är enl. mig politikernas uppgift att utforma skattesystemet. Att de sedan har valt att lägga skyhög skatt på arbete medan de i stort sett avskaffat fastighetsskatten är enl. mig helt idiotiskt.

    Om du inte bryter mot några lagar och betala den skatt som skattesystemet bestämt så kan du se dig som en ”bra” medborgare. Du betalar t.ex. moms och skatt på inkomst av kapital.

    • Kokos: Bra kommentar. Jag håller med dig 100%.

      Onkel Tom: Ett mycket bra inlägg. Sådana här diskussioner kan bli ganska knepiga. Om du inte bryter eller ens tänjer på några regler finns det inget att diskutera (i linje med Kokos kommentar ovan). Men för att spinna vidare: Hur mycket mindre kommer du att belasta samhället genom att (förhoppningsvis) leva ett liv i mer harmoni (jag tänker t ex mindre sjukvård allt annat lika osv.)?

      Mvh

      Egon

      • Hej Egon,

        Det är omöjligt att kvantifiera om och hur mitt liv är annorlunda. Men ta barnomsorgen, den belastar jag inte alls med mina barn nu. Det är mätbart i pengar.

        • Tja, bara där är du ”samhällsparasitiskt” tillbaka på balans. Du skattar fortfarande på ditt kapital (ovasett ISK eller ej) och du betalar din moms, energi och bränsleskatt och fastighets”avgift”/skatt.

          Kommunalskatten skulle inte väga upp kostnaden för dagis, som för snittkommunen ligger mellan 7-10 000 per barn och månad. Har man 4 barn i dagisålder är det en kostnad för kommunen mellan 28 – 40 000 /månad, dvs långt över vad den absoluta majoriteten betalar i kommunalskatt.

          Kör på!

          • Hej Napoleon,

            Visst. Men eftersom jag inte bidrar till samhället när jag är hemma med barnen så kan ju inte kommunal barnpassning göra det heller? Eller? 🙂

      • @Jenny. Tycker du 12 000 kr är mycket eller lite? Min lön beskattas med mer än 12 000 kr per månad… En korrekt utformad fastighetsskatt är mycket svår att undvika och tas ut från dem med högst fastighetsvärde. Dessutom får de med lån på fastigheten skattefinansierad subvention genom ränteavdragen (nu är inte ränteavdragen så lätta att avskaffa i en internationell kontext, så en rejäl fastighetsskatt skulle vara bra).

        • Kokos: I vissa lågskattestater i USA tar man ju huvuddelen av skatten via fastighetesskatt. På så vis får man också en automatisk ”bidra efter förmåga” effekt. Man låser den till och med så att skattebasen är ganska känd.

          Jenny: 12 000 i skatt motsvarar skattetrycket för en person som tjänar 24 000 kronor under ett år. I de flesta familjer uppgår inte fastighetsskatten till mer än 5% av det totala skattetrycket.

          • Skatt på 12 000 motsvarar en månadslön på 8000 efter grund och jobbskatteavdrag, så äger man en fastighet med 12′ i avgift så bidrar man bara där ganska mycket till samhället. Moms och andra punktskatter tillkommer också, utöver detta.

            Vänligen

    • Kokos,

      Du har en riktigt bra poäng. Samhället har gjort sina prioriteringar, de beskattar arbete mer än tillgångar. Hade man gjort annorlunda hade vi haft andar förutsättningar.

        • Varför ska man betala skatt på något man köpt och äger?
          Den dagen, om man väljer att sälja fastigheten, får man ju betala vinstskatt. Borde inte det räcka?

          • Hej JH,

            Du måste sätta det här i sitt sammanhang. Vi diskuterar, det som vissa tycker är orimligt, nämligen att vårt val att inte jobba inte ger staten några skatteintäkter. Staten har ju rätt att skatta oss och också välja sätt. I Sverige har man valt att skatta arbete. I USA många gånger tillgångar. Det finns inget rätt eller fel, det handlar om metod.

            Vi antar att staten väljer det sätt som man anser är i linje med den politik man väljer att föra. Fastighetsskatt medför att människor måste flytta och anpassa sig efter rådande förutsättningar, inte minst gäller det pensionärer eller lågavlönade som gjort bostadskarriär. Den gruppen/grupperna vill inte svenska politiker utmana, vilket gjort att vi fått en struktur där vårt skattetryck som vilar på inkomstskatt och moms.

          • Hej Onkel Tom,

            Tack för mycket bra inlägg!

            Ja, min kommentar kanske skulle lagts på Kokos första kommentar istället. Var mer ute efter ett bra argument till ”…medan de i stort sett avskaffat fastighetsskatten är enl. mig helt idiotiskt”.
            Jag kan inte riktigt se hur man kan motivera för fastighetsavgiften och vill gärna bredda min syn på detta. Att beskattas för inkomst och konsumtion är inget konstigt, men på det man köpt och äger, där håller jag inte med. Det är ju inte så att man beskattas för något annat man äger (om man inte räknar schablonskatten på ISK/KF, men där betalas o andra sidan ingen vinstskatt vid eventuell försäljning).
            I mitt tycke lika dumt som gåvo- och arvsskatten, men som tur är har man ju redan tagit bort dessa.

            ”Vi diskuterar, det som vissa tycker är orimligt, nämligen att vårt val att inte jobba inte ger staten några skatteintäkter”
            Precis som många skrivit stämmer det ju inte alls.
            För att nämna några skatteintäkter ni bidrar med:
            Fastighetsavgift
            Skatt på ISK/KF/VP
            Moms
            Fordonsskatt
            Energiskatt
            Koldioxidskatt
            Alkoholskatt
            Kanske även tobaksskatt och spelskatt, vad vet jag.

          • Tack JH. Allt sker väl i ett sammanhang. Det senaste årtiondets lågräntepolitik har gynnat de som ägt. I det sammanhanget var det väl inte helt lyckat att avskaffa fastighetsskatten då det eldar på bostadsmarknaden.

          • Kanske, men faktum kvarstår. Fastighetsskatt är en möjlig skatteform som har flera fördelar. Den skulle i det här sammanhanget ge lite andra incitament och vi skulle få söka lite andra lösningar.

          • JH: Man skulle också kunna säga att fastighetsskatten är en bra skatt för alla andra är sämre.

            Generellt:
            – En skatt på fastigheter har få negativa bieffekter på ekonomin
            – Byggnader flyttar man inte så lätt

            I Sverige just nu dessutom:
            – Det skulle kunna ha en avkylande effekt på boprisrallyt
            – Skulle ge en välbehövlig knuff till flyttkedjan
            – Omfördelande effekt

            Saxat från:

            https://kit.se/2017/04/04/82866/darfor-ar-fastighetsskatten-nationalekonomernas-favoritskatt/

          • Japp! Vi har tangerat flera punkter redan tidigare så jag är helt inne på samma spår. Inget är rätt eller fel, men boendet och rörligheten är lite av fredade zoner politiskt. Forskning visar att faktorer som är rätt ointressanta om vi ser till livskvalité sätt över lite längre tid.

  6. Man kan ju även vända på resonemanget och konstatera att medan du och din familj klarar er själva utan en massa bidrag från staten så ”frigör” ni även två arbeten som några andra som inte klarar sig utan a-kassa/bidrag kan få så att de i sin tur inte belastar systemet. Det måste väl bidra mer till statskassan än om ni skulle jobba och de andra två gå på bidrag….?
    I princip ingen klarar att leva så som ni gör från start, nästan alla kommer att jobba mer eller mindre i någon period av sitt liv. Rättvis fördelning av de arbetstillfällen som finns ?
    Älskar att ni vågar leva som ni gör! Ni är en inspiration, sedan får alla ta inspirationen och göra sin egen variant som passar bäst för var och en.

    • Hej prepp på mitt sätt,

      Du har rätt. Jag säger att vi köper tid för våra pengar. Pengar som vi tjänat in. Så det är en miljövänlig och mänskligt orienterad konsumtion.

  7. Noterar att vi som endast lever på kapitalinkomster inte ens betalar begravningsavgift i deklarationen. Så inte nog med att vi lever på andras arbete, enligt de som svär sig till den marxistiska arbetsvärdeläran. Vi låter andra till och med betala vår begravning. Inte konstigt att folk är upprörda.

Vi värdesätter diskussion - Kommentera gärna