Idag var det dimmigt och disigt på morgonen – det märkte jag genom att titta ut!

17
3

Vet ni vad? Jag är född 1969. I slutet på det glada 60-talet! På sjuttiotalet var Sverige på väg utför! Vi jobbade för lite och tappade mot alla andra länder i världen. Vi kunde inte konkurrera eller hävda oss internationellt! Och skatterna! De jävla skatterna!

Skolan och undervisningen där var i fritt fall. Vi fick lära oss hur man inte skulle sniffa genom upplysningsfilm och fick träffa knarkare som sa hur vi inte skulle göra med droger.

Jag kan inte minnas att 70-talet var så illa, men jävlar vad det klagades. Visst blev man sugen på trassel och thinner efter alla filmer och all upplysning men jag cyklade hellre. Sverige kändes rätt ok. Det baserade jag på mina egna observationer när jag cyklade runt.

1982 diagnostiserades första personen med AIDS i Sverige, och allt blev bögarnas fel.

Jag lärde mig begreppet bastuklubb innan jag blev 14 år, men förstod att hettan där inte främst kom från vedpinnar först några år senare. Världen var på väg utför, men Sverige åkte på en egen och mycket brantare bana!

1986 sköts Palme. Sveriges oskuld försvann! Men chef var tacksam för att någon äntligen gjorde något åt eländet, andra var mer nyanserade. Många helt i chock!

 

 

Sverige var en av få, jag har för mig att det är vi och USA som kan ståta med mord på den högsta folkvalda politikern i modern tid, som drabbats av den typen av politiskt våld.

Polisen var totala jubelidioter. Inkompetent och utan styrning. Allt hade blivit så dåligt och statsministermordet visade det mer än något!

Det var endast för ryska ubåtar Sverige var attraktivt på 80-talet.

Det föll någon mur har jag för mig, men vem bryr sig väl om sånt!

Jag hade rätt trevligt på 1980-talet. Jag gjorde lumpen 1989. Alla hade sagt att försvaret var ett skämt och lumpen likaså. Själv tror jag tror ryssen hade blivit snopen när de mött den typen av förband som jag var på och som vi tränade med.

Det jag såg och kunde greppa över visade att vi hade rätt bra ordning på besticken under 1980-talet. Det var långtifrån ett skämt.

På 90-talet halkade vi i Sverige efter igen i den internationella konkurrens, valutan skvalpade och jorden svalt. Internet kom också på allvar och med den porren! Och pedofilerna! Samhället skulle aldrig bli sig likt igen!

Innovationstakten i Sverige var för låg! Vi halkade efter! Men vad gjorde det när Carl Bildt monterade ner Sverige! Allt blev sämre! Vi som byggde Sverige – hur i helvete någon enskild generation eller ens grupp människor en kan ta åt sig äran för det är obegripligt – terroriserade julhandeln 1996.

Jag minns VM i fotboll 1994 och hela 1990-talet i ganska ljusa termer. Jag studerade på Y-linjen på Linköpings Tekniska Högskola. En jäkligt teoretisk men också högt aktad utbildning även med internationella mått mätt. Den var helt gratis!

Jag minns också att jag fick leta efter porren på Internet! Jag minns tjejen som jag jobbade med från Singapore som insåg att Ericsson var svenskt! Baserat på vad jag själv såg så verkade inte Sverige vara i sönderfall.

2000-talet kom. Lågkonjunktur och utflyttning av Svensk produktion till Asien. Sverige tappade! Skolsystemet blev ännu sämre. Vården var i kollapsläge och allt var invandrarnas fel.

Helt plötsligt gjorde också Internet att helt nya sanningar började sprida sig. Helt plötsligt var inte fett farligt!? Man skulle inte vaccinerar sig och jävlar vad potatis blev giftigt. Den elaka, och ibland snabba, kolhydraten lurade överallt och vi började äta fullkornspasta hemma i ren desperation.

Det kan faktiskt ha varit absoluta lågvattenmärket i mitt liv!

Men jag har aldrig träffat någon som blivit ihjälslagen av en snabb kolhydrat. Inte av en invandrare heller för den delen. Många säger att det gör mig naiv, fast de inte heller träffat någon som blivit ihjälslagen av vare sig potatis eller invandrare.

Men en sak är säker! Var det dåligt och uselt från 1970 fram till cirka 2008 så har det blivit så otroligt mycket värre nu! Det vet alla! Ja, nu 2017 är vi så fuckade att vi Svenskar, ja alla världsmedborgare, är helt utan chans! Det är kört!

För det säger Facebook! Ja hela nätet! Där går det också att se vilket väder det är här och nu. Ibland tittar jag på väderappen i mobilen, men oftast litar jag på det jag ser om jag ser mig runt.

 

 

Läs gärna

World Economic Forum – Why Sweden beats other countries at just about everything som lite annan referens. Läs sedan det här mycket läsvärda inlägget om hur Facebook får samhället att verka värre än det någonsin gjort:

View story at Medium.com

Ta kontrollen över din egen verklighet. Titta ut genom dörren!

Det här inlägget kommer som en spin-off till ett inlägg jag arbetar på om Minimalism. Det kommer publiceras på min Patreon-sida som du hittar här.

17 KOMMENTARER

  1. Har för mig att Sverige, i jämförelse med andra västeuropeiska länder, rent ekonomiskt och jämställdhetsmässigt låg på topp i oktober 1978 och att det därefter sakta började försämras.

    • Hej Eva,

      Går det verkligen att säga så? Samhället har utvecklats rejält sedan dess, så det kan knappast vara så att vi i reella termer tappat något sedan 78

      • Jo men året 1978, i jämförelse med andra länder, var Sverige ekonomiskt på topp (tredje plats i världen?) . Tror det är själva jämförelsen som det handlar om. Löneskillnanderna var dessutom också som minst då. Sedan antar jag att andra länder knappade in. Det behöver ju inte betyda att Sverige inte fortsatte att utvecklas bra men inte bättre i jämörelse med andra länder. Fram till 1978 expanderade offentlig sektor i Sverige (hämningslöst?) och sedan gick det sakta tillbaka. Allt detta, om det stämmer, kan ju vara en del av en socialdemokratisk historieskrivning. Vad som är välfärd och rikedom i ett samhälle beror ju på vad man har för värderingar och ideal. Som jag ser det är välfärden numera mest rumsren för de som behöver den minst, dvs ständiga medel- eller höginkomsttagare som vill ha tillbaka så mycket som möjligt av sina skatteinbetalningar via olika avdrag på lyxkonsumtion. Fördelning för det allmänna bästa finns väl knappt på kartan längre. Var och en får se om sitt eget hus verkar vara den vanligaste attityden.

        • Hej Eva,

          Jo, jag är medveten om den statistik du hänvisar till. Men med tanke på hur otroligt vanskött allt är och hur mycket vi tappat i konkurrenskraft genom åren samtidigt som vi är usla och lata hela högen – för att inte tala om invandringens påverkan – så blir det ju lätt löjligt när vi ligger i topp i ett antal mätningar. Det finns ingen annan slutsats än att den som gnäller pratar skit, helt frikopplad från verkligheten. Det är bara att titta ut!

          Jag har även skrivit om internationella lyckoindex tidigare, även där ligger vi i högt.

          Därmed inte sagt att vi inte kan – eller bör – förbättra eller utveckla.

          Jag är otroligt gynnad i det nuvarande systemet. Det största stödet får jag kopplat till våra barn. Men det stannar inte där. Två av våra mor och farföräldrar genomgår avancerade cancerbehandlingar och de lever väl. Jag är höginkomsttagare och känner inte igen att jag gjort avdrag för lyxkonsumtion. I min verklighet verkar systemet hänga samman helt ok. För barn och sjuka måste väl rimligen tillhöra de som samhället har under sina vingars beskydd?

          • I din verklighet hänger systemet samman helt ok. Vi lever i olika verkligheter. I media kommer medelklassens världsbild fram. Har helt andra erfarenheter. Systemet gynna invandrare med upphållstillstånd, barnfamiljer, skötsamma missbrukare och inkomsttagare som gör avdrag. Svenssons sjukdomar, sä länge svensson inte stör någon, inte kan tala för sig, sköter sig själv och lätt kan glömmas bort, glömmer man gärna och svensson har då inte rätt till varken sjukpenning eller arbetslöshetsersättning (då jobb inte är aktuellt utan hjälp som inte ges) o dylika saker. Utförsäkrngarna 2009/10 drabbade människor hårt. Nu skriver media ibland om ökade sjukskrivningar. Dessa nysjuka borde vara glada som har rätt till sjukskrivning! De kan också få sjukersättning om de blir kroniskt sjuka. Det finns människor som ofrivilligt står utanför allt, kanske får socialbidrag ibland och då blir illa bahandlade av socialsekreterare. Annars äter de från kyrkornas matserveringar, ansöker via frivilliga om bidrag ur stiftelser. De har tappat självkänsla och personlig värdighet pga av andras nedlåtande behandling.

          • Hej Eva,

            Det är så mycket du skriver som jag opponerar mig mot.

            1) Det första handlar om begreppet verklighet. Vad är det? Är det vår tolkning av omgivningen eller är det den faktiska verkligheten? Jag lever i en av de rikaste länderna på jorden, med de lyckligaste människorna. I en tid som ger oss större möjligheter än någonsin. Det finns de som hamnat snett i vårt samhälle men det ändrar inte fundamenta. Barnadödligheten är superlåg, pensionärerna som grupp har aldrig varit rikare och vi lever längre än vi någonsin gjort.

            Trenderna är så fundamentala att även om du själv är och är omgiven av de som är sämst lottade i Sverige så är detta sant.

            2) Medierna ger en felaktig bild och invandrare är gynnade handlar om misstro. Varför? Att systemet avsiktligt skulle gynna invandrare är barockt.

            3) Nu skriver media … Nysjuka, … Det finns människor som ofrivilligt står utanför …. Varför ska vi prata om diffusa grupper av människor? Hur många människor i Sverige som inte är psykiskt sjuka eller missbrukare äter på kyrkornas matserveringar?

            Jag är inte dum. Om du går ut på Facebook och skriver inlägg som du gjort här kommer du få massor av människor som dunkar dig i ryggen. Det kommer kännas jättebra. Någon kommer säga att det är ”vi med hjärtat på rätt ställe” som tänker så här. Du kommer få din bild bekräftad, du kommer bli bekräftad.

            Jag kommer inte ge dig den bekräftelsen. Dels för att verkligheten inte är på Facdbook. Dels för att ditt sätt att resonera inte gynnar någon. Du alienerar dig själv från det som är gott för att falla i den allmänna klagosången samtidigt som du inte hjälper de du verkar tänka på.

            Vill du förändra värden, dig själv och göra livet bättre för de som har det svårt så finns ett väldigt bra recept. Lita på människor och systemet. Tro människor om gott och se de underverk vi faktiskt presterar. Gör själv gott.

  2. Något säger mig förresten att du skulle ha visst utbyte av att ta del av det Per Johansson delar med sig av, inte minst på Infontology. (En av många intressanta länkar på hemsidan). Tänket du ger uttryck för här känner jag igen efter att ha lyssnat mycket på Per. En av hans intressen är just att ifrågasätta digitaliseringen. Han ser den som vår tids pyramidbygge, kanske minst lika gåtfullt för kommande generationer, som pyramiderna i Egypten är för oss.

    https://diakrino-perjohansson.blogspot.se/

  3. Jag är inte helt säker på vad du vill få fram med det här inlägget och kan tänka mig att det landar olika hos olika människor. För mig påminner det om hur skönt det är att redan ha varit några varv runt kvarteret och gjort en del egna upptäckter av hur världen fungerar istället för att vara helt i händerna på det media pumpar ut. Till exempel vet jag numera att domedagsprofetiorna sällan slår in, något jag ännu inte visste den gången whiskeyn gick på grund i Blekinge. Jag vet också att så kallad information sällan är bara information utan i allmänhet är ett led i någons agenda och därför färgad av denna. Det har skapats en buffert mellan mig och det som kallas verkligheten, och det gör att jag kan ägna mig mer åt den verkliga verkligheten och mindre åt att oroa mig för den påstådda verkligheten. Livet är gott!

    • Haha, det blev tydligen väldigt dubbeltydigt. Jag ville ifrågasätta tesen om att allt är skit och allt går utför och att man måste göra sin egen reality check. Sedan spann jag lite på det faktum att allt blir så mycket sämre fortare numera än förr vilket beror på sociala mediers design.

      Så på så vis är din tolkning lite annorlunda, men jag skrev inlägget när jag jobbade med material som ligger helt i linje med din slutkläm. Så …

  4. Tack för ditt uppriktiga svar onkel Tom! Jag har aldrig varit på Facebook och träffar sällan personer som skulle hålla med mig i min bild av verkligheten. Söker inte bekräftelse för bilden då det inte behövs. Jag är själv en av de personer som skulle hamnat i misären som jag talar om, om det inte vore för mina besparingar som jag startade som 6-åring. Då insåg jag att överlevnad och oberoende stavas pengar. Jag är faktiskt förvånad över hur upprörd du verkar vara över att läsa det jag skrev. Det är ju bara självklart att olika livserfarenheter leder till olika syn på verkligheten och att verkligheten inte är något som en enda människa helt kan ha koll på. Den person du skriver till när du skrev till mig känner jag inte alls igen mig i. Tror inte ett dugg på att ”den sanna verkligheten” står att finna på nätet bland gapiga människor. Den är ju hemma hos en och utanför fönstret. Beroende av vilka cirklar man rör sig i och allt man tar in av övriga världen och hur det tolkas och filtreras ,skapas vår verklighet men knappast Verkligheten som ju är hela bilden, den bild ingen har.

    • Tack Eva,

      Jag är inte så upprörd men vi berör något som ligger mig varmt om hjärtat. Jag använder Facebook som referens i inlägget och i vår diskussion men för mig är det ungefär det samma om du går hem till mina föräldrar i verkliga livet. Min farsa har gnällt om hur djävligt det samhället är sedan jag föddes. Från vänster. Från höger gnällde grannpojkarna om vilken jävla soppa Sverige är. Politik är för mig inget annat än gnäll.

      Jag tror, och det finns väldigt mycket forsknings om visar på att vi kan välja vår verklighet så att den gynnar oss samtidigt som vi bidrar med positiva inslag i samhället. Det är också entydigt så att våra liv blir bättre, även om inte vår upplevelse hänger med. Vi lever också i en av de bästa regionerna i världen när vi ser till totalen. Det är självklart så att jag inte har koll på allt. Inte heller är det så att system som i grund och botten fungerar väl alltid fungerar för varje individ eller fall som det ska hantera.

      För mig finns det två vyer att ta ställning till idag. De allmänna och generella dragen: Vi lever längre, är friskare, minskar terrorn i världen, har tryggare liv och omvärld osv, från specifika individer och gruppers vardag. Där finns specifika problem. Det är min verklighet men den är väldigt väl förankrad, dels genom oberoende statistik och egna mätningar.

      Det gör att min verklighet är ljus. Svårigheter är inte allmänna eller något jag tillskriver någon grupp som gynnar min argumentation. Det är specifika och finns för verkliga människor.

Vi värdesätter diskussion - Kommentera gärna