Onkel Toms stuga

Rikast är den vars nöjen kostar minst

Meny Stäng

Podcast: Avsnitt 17 – Hushållsbudget, kassabok och nettoförmögenhet

Hushållsbudget, kassabok och nettoförmögenhet är titeln på dagens podd. Jag kunde lika gärna valt titeln ”greppa din privatekonomi by the balls”. För det är det jag beskriver hur du kan göra och vilken potential som finns i vår privatekonomi om vi jobbar metodiskt med vår hushållsbudget och en kassabok.

Avsnittet presenteras i samarbete med Apotek365.se där du kan handla dina receptfria läkemedel. Om du anger koden onkel så får du 5% rabatt på alla dina inköp och om du använder länken tidigare i stycket så stödjer du bloggen samtidigt som du handlar där.

Nytt för denna gång är att jag gjort en sammanställning av länkar nedanför poddspelaren och att hela poddeninlägget finns i skrift för den som föredrar att läsa i stället för att lyssna på podden.

Länkar

http://onkeltomsstuga.se/2016/10/da-har-vi-sparat-25-ar-hur-rika-har-vi-blivit/

Prisreferenser på mat – något som nästan aldrig nämns men som är superviktigt!

Intervju: Hanna från Portionen Under Tian har matkostnader på 600 kronor i december!

Detaljerad nedbrytning av matkostnader – mars

Bloggens budgetsida.

Smartbudget hittar du här. (affiliatelänk)

You need a budget.

Kassabok

Om du inte redan för kassabok är det dags att börja nu!

Budget, kassabok och nettoförmögenhet!

Välkomna till dagens ämne som handlar om privatekonomi. Om grunden i privatekonomi kan vi säga. Det ska nämligen handla om att styra sin privatekonomi och om att kunna bedöma sin ekonomiska status. Kanske för att kunna fatta jävligt häftiga beslut.

Som vi levde tidigare – jag tror många faktiskt hanterar sin privatekonomi på samma sätt så vi var nog inte unika – så tänkte vi att en utgift var ok om den rymdes inom månadsinkomsten.

Så länge det fanns ett utrymme kvar efter alla utgifter dragits från lönen så gick det att handla. Lite tillspetsat kanske men jag tror ni förstår!

I slutändan så innebar det att lönen var slut när månaden var slut, eller i värsta fall något tidigare. Det innebar också att vi egentligen inte byggde upp någon förmögenhet – utöver möjligtvis det vi amorterade i huset eller det huset ökade i värde med – och att vi alltid stod på ruta ett när vi närmade oss den 25:e i månaden.

Då fanns inte mycket att göra mer än att köra en månad i ekorrhjulet igen!

I dagens podd ska vi prata om två sätt att jobba med sin privatekonomi. Den första delen handlar om att hålla i pengarna och samla de små slantarna på hög.

I praktiken så betyder det att vi skaffar oss kontroll på vad som går in och ut i form av pengar genom att göra budget och föra kassabok.

Den andra delen ska handlar om att jobba med sina totala tillgångar och skulder. Vi ska se att privatekonomin är mer än lön och månadsutgifter.

Den som kommit i kontakt med bokslut för föreningar och företag har säkert stött på begreppen resultat- och balansräkning vilket i praktiken är det vi ska titta på här. Men på ett sätt som passar privatekonomin.

Jag ska börja med att berätta hur vi jobbat med vår kassabok och vår budget samt vad totalsammanställningen av vår ekonomi gett oss.

Dagens avsnitt görs i samarbete med Apotek365.se. Det är en nätbutik som erbjuder ett brett sortiment med fokus på produkter inom hälsa, skönhetsprodukter och receptfria läkemedel. Det är ett apotek på nätet helt enkelt.

Om du uppger koden “onkel” när du handlar där så får du 5% på alla inköp du gör på apotek365.se. Om du dessutom går till butiken via en länk på hemsidan, exempelvis den länk som finns i vänster marginal på bloggen så stödjer du samtidigt bloggen när du handlar.

Naturligtvis har inte Apotek 365 påverkat innehållet i dagens podd om budget alls.

Nu är det dags för avsnitt 17 av Onkel Toms stugas podcast!

Vi har fört kassabok sedan juni 2014 och trots alla ändringar vi gjort – och sparinitativ vi tagit – så satt det hårt inne att börja föra kassabok jämfört med mycket annat.

Den känns jobbig att göra, och kanske kände vi ändå lite att siffrorna som skulle komma fram skulle vara skräckinjagande ärliga och tydliga. Om jag minns rätt så var skälet till att vi faktiskt började föra bok kopplat till jag ville göra en budget, alltså sätta ramar för kommande månaders kostnader, men att jag då fick problem när jag insåg att jag inte hade några historiska siffror att titta på.

Även om jag inte riktigt minns skälet till att vi började föra kassabok så minns jag första tillfället jag skulle göra sammanställningen.

Det var ren ångest! Vi hade gjort av med 44 000 kronor på en månad! Då ingick inte amorteringen på lägenheten. Det är ytterligare 13 000 kronor i månaden som lämnar vårt bankkonto. Så det vi behövde en vanlig månad för att kunna betala våra räkningar var i storleksordningen 57 000 kronor.

Då hade vi trots det sålt bilen, sparat och strävat efter ett enklare liv i nästan 9 månader!

Här är några exempel på utgiftsposter som förvånade:
Mat och hushåll 7 200 kronor (trots att vi jobbat hårt med att sänka kostnaden).
Alkohol nästan 2 600 kronor.
Försäkringar, snudd på 3 000 kronor.
Nöjen 5 500 kronor.

Nu satte vi hårt mot hårt och försökte spara mer. De kommande månadernas utgifter blev:

42 200 ut i juli utan amorteringen medräknad. I princip lika illa som tidigare!

Augusti blev lite bättre med 36 600 exklusive amortering.

Men i september var vi uppe på 44 000 kronor igen! Då ingick i och för sig årets restskatt i den summan, men det fanns alltid motiv till alla kostnader tidigare också så det är inte mycket till ursäkt.

Vad vi såg när vi hållit på några månader var att vi hade en stor andel kostnader som vi inte kunde göra något åt, åtminstone inte så lätt. Det vi hade var:

Hyra, studielån, barnomsorg och el. Det var ungefär 17 300 kronor.
På det kom våra kostnader för mat, hygien, städ och lite enklare läkemedel. I princip det du köper på ICA under månaden på cirka 7 000 kronor. Det beloppet var nog snarare 10 000 kronor några månader innan. Så vi hade sänkt oss rejält tyckte vi.
Totalt var våra kostnader för våra grundläggande behov ungefär 24 000 kronor per månad.

Resterande 15 000 – 20 000 kronor i utgifter varje månad var utgifter som vi kunde jobba med. Men det var också utgifter som vi oftast inte såg resultatet av i vardagen. Jag tror aldrig att vi sagt att vi “unnar oss” saker för 20 000 kronor i månaden. 5 000 vissa månader kanske. Men 20 000. Nej!

För oss blev det ett första steg i att ta kontrollen när vi gjorde vår analys.

För att ge er en känsla av vad vi åstadkommit så ska ni få lite siffror för våra kostnader ett år senare:

Juni 2015: 29 564 kronor. I princip 15 000 kronor lägre jämfört med 2014 års siffror. .
September 2015 hade vi utgifter på 24 149 kronor. En sänkning med i storleksordningen 20 000 kronor mot 12 månader tidigare.

Till utgifterna kommer amortering på samma sätt som tidigare.

I de här siffrorna finns ingen stor förändring inbakad. Vi har i inte ändrat något i vår grundläggande kostnadsmassa – dvs vi hade samma lägenhet, samma barnomsorg, CSN-kostnader osv.

Jag ska backa tillbaka till 2014 igen och till vad vi såg när vi började föra kassabok.

På något sätt var vi minst sagt förvånade! Här är lite utdrag ur det första inlägget jag skrev om våra utgifter och vår kassabok på bloggen:

Min sambo är normalt den som har mest koll på våra löpande utgifter så att göra en sådan här skriftlig sammanställning och dessutom redovisa den öppet känns avigt för mig. Trots att vi lagt månader på att minska våra utgifter så trillar nästan 45 000 kr ut från vår lilla familj. Jag vill gärna försvara och förklara det men innan jag börjar så tydliggör ändå siffrorna behovet av den förändring vi vill åstadkomma.
Det är ju inte så att vi lever över våra tillgångar, men tänk dig om någon av oss blir arbetslös eller ett av våra barn blir långtidssjukt. Vi klarar inte många månader på en lön innan det skulle bli panik och rent principiellt så har jag svårt att köpa att vi inte ens utan bil – notera att transportkostnaderna är 0 kr i tabellen ovan – skulle klara oss på två sjuksköterskelöner. Så trots att vi gjort massor måste vi göra mer.

… Lite längre ner ….

Posten Övrigt är stor och det beror till viss del att vi haft sådan omsättning på kontot att jag inte orkar reda ut alla detaljer. Här finns prenumerationskostnad för en dagstidning, apoteksinköp, tv-avgift och en skyhög mobiltelefonikostnad som innehåller en hel del kostnader för Blocketannonser (sälja bil är dyrt). Dessutom har vi reparerat en mobiltelefon under månaden.
——————————
Det kändes som om vi behövde förklara för oss själva varför min sambo gick till frisören för ett par tusen kronor. Varför alkoholen kostade 2 600 – låt vara att det var Midsommarmånaden – varför barnen gick på sommarkollo osv.

Och vi var tvungna att ta ställning till om vi kunde tänka oss att välja bort de här posterna.

Det är naturligtvis ur den här processen mina förståelse för våra interna krav och föreställningar – som jag pratat om tidigare här i podden – har sin grund.

För oss är det all skillnad i världen att göra av med 30 000 kronor i månaden eller 45 000. 15 000 kronor är nästan en halv miljon kronor på tre år! Det är en sportbil modell häftigare på sex år!

Eller så kan vi använda 15 000 kronor att leva en månad på när vi flyttat ut till stugan efter midsommar.

Att minska kostnaderna med 15 000 kronor i månaden är magiskt! Det ändrar förutsättningar i livet. Snabbt!

Men det finns mer att göra! Nästa steg i är nämligen att göra en sammanställning av de totala tillgångarna och skulder hushållet har.

Våra totala tillgångar och skulder
Att jobba med en kassabok är nog de flesta helt på det klara med vad det innebär. Vad jag aldrig hade gjort däremot var att göra en sammanställning över våra totala tillgångar och skulder.

Det är ganska enkelt även om det kanske tar ett tag att få tag på allt data första gången.

Vi kan säga att listan vi gör består av fyra huvuddelar.

Fysiska tillgångar. Hus, bil, båt och allt annat som har väsentligt och relativt bestående värde.

Besparingar: Pengar, aktier, fonder.

Skulder inklusive studielån.

Pensionstillgångar – PPM, pensionsavsättningar gjorda av arbetsgivaren, eget pensionssparande och andra tillgångar som eventuellt är bundna i någon form. Den här sista delen bortser många från vilket jag tycker är tveksamt. Är du 25 år gör den ingen skillnad men om du är 50 år och höginkomsttagare kan ditt pensionskapital vara så stort att det direkt påverkar dina val i livet.

Vi ska ju sträva efter att ta tillvara på de möjligheter livet ger.

Vi summerar sedan posterna för person som för hushållet.

Om det var en negativ chock för oss att inse vad vi bränner pengar på varje månad i samband med att vi skrev kassabok så var sammanställningen över våra tillgångar betydligt roligare läsning.

Det visade sig nämligen att vi hade betydligt mer pengar som vi på något sätt kunde kontroller än vi trodde och att förändringenstakten var ganska snabb. Våra amorteringar på studie- och bostadslånet är ju snudd på 15 000 kronor i månaden exempelvis.

Genom att föra kassabok och titta på vår totalsammanställning så hade öppnade sig helt nya möjligheter. Vi hade gått från en omättlig peningslukande – som vi kände – pank familj till en familj som kunde leva väldigt bra på små medel och som dessutom hade en hel del tillgångar! Det ändrade allt!

Att det går att göra så här är en insikt du får du gratis av mig! Förutsättningarna varierar men nästan alla som har en inkomst kan göra den här resan i någon form i dagens samhälle.

Hur jobbar du med din kassabok på bästa sätt?

Jag hoppas potentialen i vårt sätt att jobba är framgått så här långt. Nu tänkte jag prata mer om hur du kommer igång och jobbar med ditt sparande och din kassabok.

Som ni kommer märka så är jag inte superanhängare av att börja med att göra budgetar. Budgeten är framåtriktad. Den tittar på vad vi vill ha för utgifter men säger inget om hur vi kommer dit, eller varför vi, eventuellt, är så långt ifrån vårt önskade läge vad gäller utgifter som vi är.

I själva verket så är kassaboken, och en ganska nördig regelbunden analys av utgifterna, ett sätt att förstärka en feedbackloop, det är ett sätt att skapa återmatning, så att vi agerar och ser ett resultat. Sedan utvärderar vi resultatet och förbättrar oss lite baserat på det. Och så gör vi om det, månad för månad.

Så mitt rekommenderade första steg för dig som vill ta din privatekonomi “by the balls” är att börja med att föra kassabok några månader. När du gör sammanställningen försöker du hitta en lämplig gruppering på dina utgifter. På bloggen finns förslag på vilka poster vi använt och mallar du kan använda för din egen budget.Se: http://onkeltomsstuga.se/manadsbudget/ Där hittar du också våra månadssiffror och andra referenser som hjälper dig att hitta rätt i ditt sparande.

Jag tycker inte att du ska börja med att använda för mycket verktyg eller appar. Det här ska ta lite tid de första månaderna.

Efter några månader kan det vara läge och automatisera mer med program och appar som Smartbudget eller YNAB. Se inlägget som jag skriver i samband med podden för länkar.

Efter att du fört kassabok några månader och försökt förstå var pengarna tagit vägen så finns det lite olika sätt att fortsätta sin resa mot bättre kontroll på.

Alternativ 1) är att göra en budget baserat på de siffror du har. Då sätter du dig ned och krasst räknar på vad du måste göra och köpa. Samt kanske avsätter en viss summa pengar till nöjen osv. På så sätt styr du din ekonomi hemma, när du är ostörd och rationellt och kan fördela ut pengarna för att nå det du tycker är rimlig eller riktig kostnadsnivå.

Det här är bra övning att göra, men det kan vara svårt att hålla budgeten eller hitta rätt nivå. Säg att du lägger 1 000 kronor i månaden på att äta ute och vill justera den till 200 kronor när du gör din budget. Förändringen som krävs i ditt livs- och tankemönster för att faktiskt orka och kunna göra ändringen har du inte hanterat när du gjort budgeten.

Det vi valde var en metod 2) kan vi säga, som innebar att målet var att minska siffrorna till ett minimum och samtidig förstå varför de blivit så stora. Vi satta alltså inga direkta mål – eller, vi hade en idé om var vi ville men fokuserade inte slaviskt på budgeten – utan började mer fila på metoderna för att sänka kostnaderna. Och vi använde kassaboken som ett redskap i det arbete.

I ett sådant här upplägg är det naturligt att ställa frågor som:
Är det billigare att handla på Lidl?
Vilka maträtter är dyra och vad kan vi äta i stället.

Med maten satte vi en sorts budget per dag; vi sa att vi rimligen borde kunna leva på 200 kronor om dagen – eller ännu mindre vilket skulle ge en månadskostnad på cirka 6 000 kronor i månadenf för en familj på sex personer – och började sedan fundera på vilka dagar vi gjorde av med mer.

I själva verket så är kassaboken, och en ganska nördig regelbunden analys av utgifterna, ett sätt att förstärka en feedbackloop, det är ett sätt att skapa återmatning, så att vi agerar och ser ett resultat. Sedan utvärderar vi resultatet och förbättrar oss lite baserat på det. Och så gör vi om det, månad för månad.

Att skapa en återkopplingsloop som är så kort som en dag som vi gjorde med maten är oerhört effektivt. För alkohol så kan jag exempelvis tänka mig att veckovis avstämning är bra.

Så steg nummer två som vi rekommenderar innebär att du väljer att angripa några poster – inte alla – och börjar jobba ner dom. Månad för månad. Börja med de poster som har störst andel rörliga kostnader.

Jag tror det var helt rätt beslut för oss att istället för att göra en sportig budget försökte skapa en loop med ständig förbättring och även om jag inte visste det när vi gjorde valet så visar forskning i samma riktning.

Varje månad ska bli lite billigare än föregående är målet. Det är lätt att vilja göra allt på en gång, men om du kan sänka kostnaderna 1 000 kronor i månaden under ett år så är du snart vid den förändring vi hade på 15 000 kronor i månaden.

På det gör du en sammanställning och översyn över hushållets totalekonomi på halvårsbasis så lever du snart ett annat liv!

Det finns massor att läsa på bloggen för den som vill ha inspiration för att jobba med sin kassabok och sin budget. Samtidigt som det finns massor av spartips kring exempelvis mat och försäkringar. I samband med att jag skriver inlägget som är kopplat till dagens pod ska jag gör en sammanställning med några av de inlägg som är mest populära. Gå därför gärna in på bloggen och titta på detta inlägg för mer läsning om du lyssnat på podden via exempelvis Itunes eller Acast.

Det var allt i dagens podd. Du får gärna berätta vad du tycker och tänker om det jag sagt på bloggen eller i sociala medier.

Ska du dela med dig av det du hört så är det sällan ett bättre tillfälle än just nu då det som vi pratat om här kan användas av de flesta samtidigt som resultaten är både snabba och påtagliga.

Så tipsa kompisen och dela på sociala medier så hjälper du andra att komma i kontakt med poddens budskap.

Och om du inte för kassabok och försöker minska kostnaderna med minst 1 000 kronor i månaden redan så är det dags att börja idag!

Om du vill ha mer coaching igenom din sparresa så går det bra att kontakta mig via mail. Du hittar adressen i bloggens vänstermarginal.

Glöm inte att du kan handla på Apotek365.se med rabattkoden “onkel” för att få 5% rabatt. Själv kommer jag göra en storbeställning på allergimedicin i veckan då jag har något gräs som gör mig härligt snorig och svullen till midsommar.

Besök gärna butiken via bloggens länk, vilket finns i vänster mariginal på onkeltomsstuga.se så stödjer du bloggen och podden samtidigt som du handlar med rabatt.

Tack och hej!