Onkel Toms stuga

Rikast är den vars nöjen kostar minst

Meny Stäng

Nej Oskar a.k.a Fantastiska Farbror Fri – det här håller inte!

Igår la jag ner kring 80 minuter av mitt liv på att lyssna på Fantastiska Farbror Fri i podden Andra sätt (ni hittar avsnittet här). 

Jag är inte odelat positiv till inlägget i podden! Oskar är en präst som predikar men saknar himmel och helvete! Som inte det vore nog så verkar intervjuaren tycka att Oskar saknar klassperspektiv.

Oskar har bett om feedback – inte minst kring att nå ut – och det ska ha få!

 

 

Arbetslös i Leksand

Oskar vill sprida budskapet om att vi alla kan bli lite friare – som jag uppfattar det – och att det går att bli ekonomiskt fri på ändlig tid. I hans fall manifesterar sig friheten i ett liv som arbetslös i Leksand. Tidigare hade han ett välavlönat jobb som gav stora möjligheter, bland annat i form av sparande, till den Fantastiske Farbror Fri. 

Vad är det som är himmel och helvete här?  Vad är det Oskar erbjuder? 

Indirekt undrar Patrik som intervjuar det också. Han försöker hitta ett problem som Oskar löst. Hur tänker Oskar kring miljön? Går det verkligen att investera i aktier och prata om ”de growth”. Jag har aldrig hört uttrycket men jag tror jag förstår vad det betyder. 

Kanske är Fantastiska Farbror Fris budskap i konflikt med klasskampen? Helt plötsligt flimrar en ensamstående tvåbarnsmor i förorten förbi i samtalet. Är det där vi har konflikten kanske? 

Trots det väldigt goda hantverket från både intervjuaren och Farbror Fri saknar jag ”varför” och jag saknar guldet vid regnbågens slut. Och jag saknar en uppmaning till handling!

Den klassiska marknadsföringens grundrecept
Ungefär så här ser grundreceptet för kommunikation ut för den som enkelt vill nå ut med ett budskap!

  1. Varför är nuvarande läge inte bra!
  2. Var vill vi uppnå i stället!
  3. Ditt bidrag blir …

I praktiken blir det ungefär så här: 

  1. Det är för djävligt vilket liv hönsen har!
  2. Vi har lösningar för att förbättra hönsens liv!
  3. Du ska köpa ekoägg!

(Gud vad jag älskar det här exemplet. Det är snudd på värt ett eget inlägg. Mina barn lär sig det här i skolan. De lär sig inte ställa frågan – vem ligger bakom budskapet (samma organisation som varit delaktiga i att skapa den produktionsmiljö de vänder sig mot ) eller om hönsens liv blivit bättre i de nya stallarna? Inte heller ifrågasätter de prioritet eller helhet utan sväljer uppmaningen till handling.) 

 

Frihet blir aldrig en massrörelse – eller?

Jag och Fantastiska Farbror Fri är nog dömda till att alltid vara spelare i marginalen. Ska vi kunna nå några fler så tror jag att vi måste definiera vår himmel och vårt helvete. Vi måste bli tydligare med vad vi är mot och vad vi är för.

För mig handlar frihet om individ. Om interna konflikter! Klasskamp och miljö handlar om externa konflikter! Det är externa konflikter vi från barnsben lär oss att gå igång på. I ett årtusende snart har präster, kungar, politiker, press och marknadsförare levt på att ta vårt fokus och styra det mot den externa konflikt dom anser passa dom för tillfället. 

Frihet handlar om att sätta stopp för det och lyssna till sig själv och sina egna behov. Om att ta kontrollen över sitt liv och om att använda den kontrollen för att ta tillvara på de möjligheter som bjuds. 

Jag tror vårt helvete är ekorrhjulet. Det utspädda, mellanmjölksliknande malande vardagsliv många av oss har. Med relationer som ofta är skeva till vår nackdel. Alla vill nyttja oss, som arbetskraft, skattebetalare, röstsedel, finansiär, chaufför, prylvårdare eller konsument. 

Jag tror vår himmel är ett liv där vi har kontroll över våra liv och utvecklas. Där vi bygger relationer som är ömsesidiga och jämlika. Vi lever ett liv där vi får och ger energi. Ett liv med beroenden men ändå som fri. 

Jag inser att min retorik lämnar mycket att önska. Men jag står på mig. Jag tror inte vi kommer så mycket längre med bloggar som den här eller FFF med budskap av karaktären ”man kan” eller ”om vi lever på en 80-talsnivå så …”. 

Mina noteringar

Cirka 30 minuter in i podden diskuteras familjen och barnens situation i en familj som snålar. Det här är något som dyker upp gång på gång i olika sammanhang. Hur möter man sin tonåring som inte får en Iphone 6 när alla andra har det? Själv tycker jag svaret på den frågan är: 

– Som en vuxen!

Ja, för som vuxen vet jag att alla barn inte har Iphone 6. Det är ett barns argumentation och att vi som vuxna skulle ta till oss det är orimligt och en devalvering av begreppet ”vuxen”. Dessutom är det en vuxens ansvar att prioritera och fatta beslut. Det kan inte ett barn göra! Så jag tycker inte frågan kring barns konsumtionsbehov behöver problematiseras. Problemet är att vuxna inte verkar anse att de är ansvariga för eller kan kontrollera sitt och sina barns liv. 

Strax efter har man en diskussion kring vad som skulle hända om nu inte alla konsumerar vilket underförstått FFF utnyttjar i sitt upplägg. Här är Oskar helt klart på hemmaplan! 

Ungefär kring timmen så biter sig begreppet ”fegvariant” fast. Familjen Fri har valt en fegvariant i frihetsresan säger Oskar. Jag förstår hur han tänker. Det kopplar också till kritiken inledningsvis. Nästan alla vi som vill göra något annorlunda måste förhålla oss till ekonomin. Det vi som pratar om ekonomisk frihet gör är att vi gör ekonomin till huvudpoängen. Det är bakvänt på något vis för den som vill komma ifrån en pissig vardag eller som vill följa grundläggande och viktiga principer. 

Det Patrik missar är att ekonomisk frihet och frivillig enkelhet är ett ”life hack”. Det är nyckeln. Det är inte principen eller lösningen på den pissiga vardagen.  

Vad tycker du Farbror Fri faktiskt ger dig i sitt poddinlägg? Skulle du velat ha med några fler synpunkter i feedbacken till Oskar? 

 

 

PS! Lugna ner dig lite!

Tycker du att jag är en skithög som kritiserar Oskar – och kanske indirekt podden Andra Sätt – så här? Ta då och lugna ner dig lite. Mitt synsätt på livet skiljer sig väldigt lite från Fantastiska Farbror Fri. Min önskan om att försöka kommunicera att vi kan göra saker och ting på ett smartare och bättre vis skiljer sig nog inte från Patrik Anderssons önskan på Andra Sätt. Jag tillför inget om Oskar och Patrik jobbar på med sitt. Tvärt om så gör Oskar och Patrik sina grejer bättre än vad jag gör mina.  

Jag har valt att framföra det jag ville säga i form av kritik som ett retoriskt grepp. För att få dig att läsa! För att få dig att komma hit och för att få dig att fortsätta läsa efter det första stycket i inlägget. Och inlägget handlar just om att nå ut.