Jag börjar förbereda mig för att söka jobb

15
10

Japp, du läste rätt i rubriken. Med cirka 20 dagar kvar att jobba så börjar jag planera för nästa jobb. 

Inte så att jag skickar in ansökningar men jag börjar skriva ner en del saker som är bra att ha om två år. Saker som är naturliga idag men som jag troligtvis glömt om två år.

 

 

Bland annat så: 

  • Fixar jag till CVn. 
  • Skriver jag ner namnet på referenser jag kan använda mig av. 
  • Skriver jag ner namn på kontaktpersoner i nuvarande organisation som kan vara intressanta att kontakta framöver. 
  • Listar jag namn på leverantörer och konsultbolag som jag är i kontakt med. 

Sedan noterar jag också affärsidéer som kan vara av värde för min nuvarande arbetsgivare. Det handlar om utbildningar, verktyg och inspirationsföreläsningar. Jag har också idéer om att skriva en bok om projektledning där jag naturligtvis har en perfekt miljö att samla idéer i just nu.  

Jag försöker fånga det jag kan ha nytta av i framtiden i mitt nuvarande sammanhang. 

Men sedan skriver jag också ner lite av de tankar kring mig själv, mitt jobb och framtiden som jag har nu. Jag tycker det är viktigt för om och när jag börjar jobba igen så vill jag hitta ett jobb som passar mig. Jag vill inte bara hitta ”ett jobb” utan jag vill hitta en bra match.

Jag vet ju inget idag om hur arbetsmarknaden kommer vara om cirka två år. Inte heller vet jag något om hur vårt privatliv kommer se ut. Det finns tre spår för min framtida karriär som jag ser det:

  1. Jag hittar ett sätt att jobba som är intressant och rimligt avlönat som är oberoende av var jag bor.
  2. Jag blir fast i området dit vi flyttar och jobbar med något där.
  3. Vi flyttar familjen och återgår till storstadslivet.

I alternativ 3 så finns det inga gränser för var jag kan tänka mig att jobba.  

 

 

Jag är dålig på att leva i nuet och många tänker nog precis så kring det här inlägget, men jag lägger inte så mycket tid på det här. Jag ser till att ha ordning på mina grejor för att underlätta i framtiden. Och det är inte säkert framtiden är så långt bort. Om jag ska läsa något på universitet eller högskola som har bäring på min karriär framöver så måste jag börja identifiera det ganska snart. 

Har du parkerat en karriär någon gång? Hur gjorde du i så fall då?

15 KOMMENTARER

  1. Jag har parkerat en karriär, nu drygt ett år sedan jag klev åt sidan. Var less på att vara ifrån familj och hem så många dagar varje år så jag slutade förra våren, tidpunkt var valt med tanke på att jag ville få vår och sommar ”ledigt” så man kunde njuta av de varma månaderna utomhus med fysiskt arbete.
    Nu är jag egen företagare inom samma bransch och tar småhugg här och där. Oviss inkomst men det går runt. Kan tänka tillbaka och sakna jobbet någon gång, men när man tänker en gång till på det så är det egentligen två saker jag saknar, några utav kollegorna och den fasta höga lönen. Det är mer och mer sällan, så jag är nöjd med mitt val.

    Jag menar inte att gå tillbaka till det gamla utan kör vidare på det jag startat.
    Så då har jag väl inte parkerat min karriär, utan bara skrotat det gamla och bygger upp nåt nytt.

    • Hej David,

      Tjänsteresor är skit. Men när man väl inser att man kan klara sig på lite så ökar möjligheterna.

  2. Jag har som ovan också parkerat och skrotat en karriär för ca: 5-6 år sedan. Jag var trött och slutkörd och sa upp mig lagom till sommaren utan några planer på vad jag skulle göra. Jag var ledig ungefär ett år sen startade jag eget inom någpt helt nytt. Jag tjänar mindre pengar då jag bara jobbar 4 timmar 3 dagar i veckan och har runt 10 veckor semester men är lyckligare och har ett riktigt skönt liv.

    Jag tror eget företag kan vara ett alternativ att köra på för dig, för min egen del finns det inte att jag skulle ta en anställning igen.

    Mvh / Frihetsmaskinen

  3. Hej! Jag har Parkerat mitt liv, är inne på mitt andra år. Just för att jag helt enkelt tröttna på att vara ifrån barnen så mycket när dom är lediga från skolan. . När barnen går i skola upplever jag att dom ständigt är lediga är det inte påsklov så är det klämdag och så studiedag och långa vinter och sommarlov. Jag tycker det har varit superskönt. MEN det som jag tycker är jobbigt är alla frågor om ” vad jobbar du med då” ja vad svarar man? Folk tittar lite konstigt eller är lite nervärderande mm när jag drar till med att jag är hemmafru och lever på aktieutdelning. Jag blir ju då den kvinna som hela samhället är emot, att vi är jämställda och kvinnan ska minsann ha ett heltidsjobb. Jag vet inte, är det lättare att vara man då och leva på aktier?

    • Hej Kristina,

      Att välja annorlunda innebär alltid att man blir ifrågasatt. Jag tror inte det är lättare som man att vara annorlunda. Argumenten och skälen varierar nog med kön, men grundinställningen att jobbet är det viktigaste i livet är nog lika för oss alla.

    • Kanske lättare att säga att du har gjort ett stort aktieklipp och tar ledigt några år? Folk tenderar att förstå lotterivinster och klipp bättre än långsiktigt sparande och utdelningar

  4. Har parkerat ”karriären” två gånger, 2 respektive 1 år. Båda gångerna var nog avsikten att det var permanent. Efter Head hunting var jag åter inne i ekorrhjulet (men med nya spännande arbetsuppgifter). Denna gång om några dagar parkeras det för gott.

    Heltidsarbete är helt enkelt alldeles för mycket arbete och för lite egen tid.

  5. Såg en ny Amerikansk undersökning som visade på att i genomsnitt minskade utgifterna med 2.5% om året, för dom som slutat jobba! Har tidigare sett en uppgift om 3%. Det stämmer bättre med min egen erfarenhet!

    Det gör mycket sett över några årtionden! 24% på 10 år och 45% på 20 år.

    Man hittar ständigt nya vägar att effektivisera sitt ekonomiska liv!

    Tid är pengar!

    • Hej Kalle,

      Ja, jag har sett några undersökningar som visar på utgifterna för de som går i pension vid 65. Två år orkar man höja konsumtionen sedan backar den ganska stadigt.

Vi värdesätter diskussion - Kommentera gärna