Podcast: Avsnitt 7 – Ekonomisk frihet mer i detalj

18
4

Vi kan säga att det här avsnittet är en ren uppföljare till förra veckans avsnitt om ekonomisk frihet. 

 

 

Exemplen

Exempel 1: Lina. 25 år gammal.Sjuksköterska som bor hemma hos mamma och pappa.

Lina får ut 25 000 kronor i månaden efter skatt. Hon spenderar 3 000 kronor i månaden och sparar alltså 22 000 kronor. Lina sparar 264 000 kronor  efter skatt varje år.

Sparkvoten är enastående 88%.

Lina vill åka ut i världen och leva ett äventyr. Hon har på olika forum fastnat för platser där man lever för 1000 dollar i månaden, knappa 9 000 kronor,  i Asien och Sydamerika. Men hon kan tänka sig att leva på mindre. Hon kommer jobba för att minska kostnaderna ytterligare.

Tumregeln om 25 ggr årskostnaden i besparing ger att Lina behöver 2,7 MSEK.

12*9 000 = 108 000 om året.

Lina tänker spara samman 1 000 000.

Lina tar ingen risk utan kör alla pengar på bankkontot.

Hur hanterar Lina det vi pratade om inledningsvis?

  • Utgifterna och omkostnaderna.
    • Hon har en klar strategi för hur hon ska hantera pengarna och hur länge hon ska vara ute på luffen. Inga fasta kostnader.
  • Pengarna, tillgångarna och förvaltningen.
    • Lina har ett enkelt upplägg. Allt kapital är disponibelt. Hon behöver inga uttagsprinciper eller balanseringsstrategier.   
  • Du själv och din omgivning.
    • Lina inser att 1 MSEK räcker långt när hon har utgifter på 108 000 kr om året.

Kommentar:

  • Sparkvot är meningslös. Hon kommer ha högre kostnader när hon åker ut i världen.
  • Hon skulle kunna få 40 000 i avkastning – givet 4%-regeln, dvs halva årskostnaden om hon hade pengarna i aktiefonder. Men risken ökar.
    • Skulle beloppet kunna bli noll?
    • Vad finns det för risk?
    • Nyttan skulle vara att hon har pengar kvar senare. Hon kan tänka mer som en investerare än en konsument.
  • Lina har en hög grad av flexibilitet.

————————————————————–

Exempel 2: Familjen Onkel Tom. En familj bestående av två vuxna och fyra barn.

Familjen får ut 80 000 kronor i månaden efter skatt. Då inkluderar det barnbidrag och extrajobb. Familjen sparar 40 000 kronor i månaden, dvs 480 000 kronor per år. Sparkvot är humana 50%.

Familjen kommer flytta till en liten gård för att få mer tid till varandra. Gården ligger där marken är billig och familjen har som mål att leva enkelt.

Familjen är på det klara med hur mycket pengar som går åt idag och räknar på en budget om 15 000 kronor i månaden efter bidrag. Tumregeln (4%-regeln) ger att familjen behöver 4,5 MSEK i fritt (?) kapital för att kunna leva på kapitalet livet ut.

 

Inom sju år så kan pappan i familjen börja ta ut tjänstepension. Han räknar med att kunna få ut 17 000 kronor i månaden efter skatt mellan 55 – 65 års ålder om han bor kvar i Sverige. Men undersöker möjligheten att bosätta sig i Portugal vid 55 års ålder.

 

Familjen väljer att förvalta hela förmögenheten i breda aktiefonder.

 

Simuleringsdata kommer!

 

  • Utgifterna och omkostnaderna.
    • En tydlig budget finns som matchar historiska data som familjen uppnått. Men det finns en rad osäkerheter i budgeten. Hur blir kostnadsbilden när barnen blir äldre. Vad blir den faktiska driftskostnaden på gården. Lånet på gården ger en ränterisk.
    • En uttalad strategi finns kring att flytta till självhushållande gård i områden med låg kostnadsnivå.  
  • Pengarna, tillgångarna och förvaltningen.
    • Ett litet lån på gården gör att nästan hela tillgången är likvid.
    • Förvaltningsstrategi finns i form av 100% aktier. Detta har sina poänger men ger hög risk.
    • Uttagsmodell: Kommer ha cirka 100 000 kronor i likvider och jobba mot det med kvartalsvisa uttag.  
    • Familjen har god kontroll över sitt nettovärde och framtida pensionstillskott.   
  • Du själv och din omgivning.
    • Familjen har tuggat och tuggat detta tusen gånger. Läs bloggen Onkel Toms stuga.  

Kommentar:

  • Sparkvot är meningslös. Familjen kommer ha avsevärt mycket lägre kostnader när de slutar jobba än tidigare.  
  • Uppsidan uppväger den riskerna? Varför inte en del räntebärande papper?
    • Principbeslut!
  • Familjen har barn och diverse åtaganden. Även om utgifterna är låga så är graden av flexibilitet relativt låg.

——————————————————————

Exempel 3: 58-åringen och hans 53-åriga fru. Lever tillsammans i ett stort hus med två vuxna barn med egna familjer på stan.

Paret får ut 65 000 kronor i månaden efter skatt. De sparar över tid ingenting. Vissa månader blir det pengar över men de går åt på huset, resor, sommarstugan, bilarna, båten, barnen osv. sett över några månader.

 

Paret har därför inget sparat kapital men huset är välvårdat och obelånat. Uppskattningsvis är det värt 4,5 MSEK. Mannen har tjänstepension som är möjlig att ta ut.

 

Extraavsättningarna han gjort innebär att han kommer få 55% marginalskatt på pensionen om han jobbar 2 år till.

 

Sommarstugan är belånat till cirka 60%, men värderingen är oklar. De har ett lån på 600 000 kronor så stället skulle kunna vara värt cirka 1 MSEK. Paret skulle vilja renovera sommarstugan rejält innan de slutar jobba.

 

Paret har en känsla av att de borde kunna gå i pension men då vill de köpa en fin husbil och åka runt i Europa med. Tyvärr kostar den nästan 1 MSEK och de kommer inte få låna till det beloppet om både han och hon slutar jobba och hon inte har någon inkomst. Hon kan tidigast gå i pension vid 61 års ålder. Dit är åtta år!

 

Dessutom är det oklart hur renoveringen av sommarstugan ska finansieras.

 

De känner också att de har ett ansvar mot sina barn och barnbarn. De kan behöva ekonomiskt stöd.

 

  • Utgifterna och omkostnaderna.
    • Även om paret har skött sin privatekonomi klokt och har ett avbetalat hus så saknas en budget och en strategi för livet som pensionär.
  • Pengarna, tillgångarna och förvaltningen.
    • Kapitalet de har är bundet men åtminstone mannen kan börja ta ut pension.
    • En så kallad hypotekspension skulle kunna vara möjlig, eller ett vanligt bolån. Kanske genom barnen.
  • Du själv och din omgivning.
    • Den dåliga privatekonomiska kontrollen gör det omöjligt för familjen att skapa en plan. Det finns egentligen inget att ta ställning till.
      • En realistisk budget och en överblick över tillgångarna och hur de kan göras fria måste fram.

 

Kommentar:

  • De här personerna vill inte eller kan inte ta till sig att de börjar bli äldre.
  • Stora kostnader, i en inställning att all pengar måste gå åt är svårt att hantera.
  • Liten förändringsvilja.
  • Hur många människor ska jobba för att familjemedlemmarna ska kunna konsumera?

 

18 KOMMENTARER

  1. Känns som att familjen Onkel Tom har en stabil modell. Var inte medveten om att ni så tydligt räknade med sidoinkomster, vilket jag tror är bra inte bara ur ekonomisk synvinkel.

    Gillar också modellen med kvartalsvis ombalansering av portföljen kombinerat med liten buffert. Med en geografiskt diversifieriad portfölj tror jag man kan nå intressanta och stabiliserande resultat.

    En fråga som jag undrar om ni tänkt på och i så fall hur: Att sluta heltidsarbeta har ju höga alternativkostnader i form av minskat privat sparande och drastiskt minskad pension. I er modell spelar din tjänstepension en rätt stor roll (en tredjedel av ert kapital). Jag antar du har efterlevandeskydd. Men om ni av andra skäl skulle gå skilda vägar, har ni på något sätt försäkrat er om att ni båda har rimligt lika förutsättningar att gå vidare och i så fall hur?

    • Hej Storugglan,

      Jag tänkte lägga mig ner och inte göra ett skit i friheten när vi började den här resan. Numera är jag inte lika säker utan är mer inne på att jag under vissa perioder kan tänka mig jobba (gäller även min sambo).

      Nej, vi har inte gjort något. Min sambo är exponerad för högre risk främst vid skilsmässa då vi har efterlevandeskydd, så dödsfall är inte ett problem.

  2. Har precis avnjutit podavsnittet.

    Du tydliggör i typfall 3 ganska tydligt varför väldigt många som med råge har erforderligt kapitalunderlag ändå aldrig kan sluta med lönearbete, utan inväntar att arbetsgivaren på 65 eller 67 årsdagen motar ut dem från arbetsplatsen.

    Med mina värderingar, sorgligt men sant!

    • Hej Stenkryparen,

      Ja, tyvärr är det så! Tyvärr både för dom själva, men också för oss andra. En större benägenhet att ge dåliga arbetsgivare fingret skulle förbättra arbetsmiljön tror jag.

  3. Det jag ser som den stora bristen i alla tre exemplen, är att ingen lever på den nivå idag, som dom vill leva på sen!

    Tror att det är nästan omöjligt att i förväg veta vad den optimala nivån är för en själv.

    Begrepp som sparkvot, har bara ett värde när man redan lever på sin framtida nivå!

    Känner speciellt för gruppen 50+. På grund av egen ålder.
    Så mycket resurser och så lite kontroll!

    • Det där är ju knepigt. Men det är nog mer hållbart att börja i den änden. Å andra sida kan ju ett arbete med sparkvot leda till nya insikter om vilken ens egen nivå verkligen är.

      • Jag tror att det är en process att hitta rätt utgiftsnivå när förutsättningarna ändras som jag tror du är inne på.

    • Hej Kalle,

      Det ändrar väl inget i sak, eller? I själva verket så borde de flesta kunna sänka sina kostnader när de slutar jobba då det går att byta tid mot pengar.

  4. Hej!

    Först upp, grymt bra podd och jag gillar speciellt avsnitten om att leva på sin sitt kapital vilket jag också har som mål. Ligger idag på ca 10.000 / mån i utdelning men är till skillnad från dig 1/3 ifrån målet för att sikta på att gå i pension vid 40 (är 33 idag).

    Några saker som jag ser som risker i ditt/mitt resonemang som jag gärna tar din feeback på:

    1. Hur ser du på den politiska risken att man helt plötsligt ändrar uttag av tjänstepension till 61 år? (Många partier driver frågan redan)

    2. Hur ser du på att utvecklingen av din tjänstepension påverkas när du börjar att ta ut. Under spartiden är försäkringen en depåförsäkring. Inför utbetalning omvandlas den till en fondförsäkring. I en fondförsäkring är det bara tillåtet att placera och handla i fonder. Detta kan ju öka din förvaltningskostnad och förhindrar t.ex. ren utdelningsinvestering i direktägda aktier.

    3. Hur ser du kring problmet med att ta lån eller få ha barn på dagis om man saknar inkomst? Jag målar själv upp scenariot att taket på huset måste bytas eller annan stor renovering. Saknar man inkomst kan man ju inte framöve öka sitt bolån utan måste nagga av besparingarna trots att huset på sikt troligen blir lägre och lägre belånat.

    Tack på förhand och fortsätt inspirera!!

    • Hej Kb,

      Tack för den positiva feedbacken!

      Lite svar på dina frågor:

      1) Det måste vi bedöma från fall till fall. Det innebär att låst kapital blir tillgängligt senare och måste viktas mot hur det fria kapitalet förändras och vad det är under tidsperioden. I sig ändras inget fundamental i vår analys. Vi kommer ta pengar från olika potter bara och så länge de inte tar slut så är allt ”lugnt”.

      2) Jag har inga problem med fonder alls. Tvärt om! Jag har fonder som förvaltningsupplägg redan idag.

      3) Det går att komma undan dagisproblematiken om man vill. Studier och eget företag är varianter. Men jag tänker vara med mina barn och min sambo kommer också var ledig så … Lån kommer tillbaka till frågan kring andelen bundet kapital. Att leva kvar i en högkostnadsregion med mycket bundet kapital i exempelvis fastigheter är svårt. Att skjuta in mera pengar i fastigheten då är ännu svårare.

      Det enkla svaret är att det bästa att göra är att minska andelen bundet kapital. Det handlar om en balans om bundet/fritt kapital och utgifter.

      När jag skrev det så gick jag tillbaka och tittade på dina siffror. Ska du verkligen spara samman 20 000 kronor i månaden till i avkastning på sju år? Du behöver 6 miljoner till på sju år?

      • Tack för bra och utförligt svar. Egen firma är ett bra tips som slår mig att jag hört tidigare som ett tips i situationen jag beskrev. Angående din fråga så är jag delägare i ett bolag som jag hoppas kunna avyttra när jag slutar jobba för ca 2msek efter skatt (dagens värdering). Idag sparar jag i snitt ca 15.000 i månaden. Jag hoppas iaf kunna sluta vid 40 om jag inte räknar helt galet eller ännu värre ökar mina kostnader allt för mycket. Jag har även nyligen amorterat ner boende till 50% och skaffat Avanzas bolån vilket känns tryggt på nedsidan (bor i villa värderad till ca 6 msek).

          • Jag har inte gjort någon simluering mer än att jag vill komma upp i ca 30.000 / mån i utdelning vilket jag tror mig kunna leva på. Jag tror att det som skiljer mitt tänk från ditt är min tanke av att aldrig ta av det fria kapitalet. Dvs att dö med skattkistan kvar. Jag har ingen filosofisk tanke bakom det mer än att jag skräms/stressas av tanken att behöva kalkylera kring hur länge jag ska leva. Dvs tänk om man när vi blir riktigt gamla lever friska till 125 år.

            Men det är samtidigt en av sakerna jag uppskattar med dig att du tänker annorlunda än jag har gjort, jag är lite sugen på att faca min stress och börja simulera med tanken att ta av mitt fria kapital. Jag antar att du tänker att man kommer snabbare i mål då?

          • Hej Kb,

            Du är en bra bit på väg mot din frihet och det är bara att gratulera. Som jag sa i podden så är det rimligt att räkna med årskostnad*12*25 för att få en bild över kapitalbehovet. I ditt exempel så blir det 9 MSEK i fritt kapital räknat på 4% direktavkastning. Om du vill räkna med 3% direktavkastning för att vara på den säkra sidan vid börsnedgångar och också ha möjligheten att investera i, som jag tycker intressantare bolag, så behöver du 12 MSEK i fritt kapital. Drar jag av 2 MSEK för företaget och räknar med att du har 3 MSEK redan så får jag att du ska spara samman 7MSEK. På sju år så sparar du samman ungefär 1,3 MSEK om du sparar 15 ksek/mån. Saknas gör 5,7 MSEK.

            Jag har inte krävt dig på någon allmän redovisning här men när jag försöker svara dig så försöker jag förstå och tänka kring hur du kan tänka. Om du ställer upp ditt case tydlit och inkluderar de pengar du har i huset så får jag det till att du tänker gå vid 40 med ungefär 15 MSEK, gärna lite mer, i eget kapital. Utöver det har du pension efter 60. Den första frågan är: kommer du få ihop så mycket pengar till 40-års ålder. Om vi antar det, har du funderat på vad det skulle innebära för dina pengar om du exempelvis behöver renoverade taket på huset en gång? Det uttaget är så litet relativt din förmögenhet att du helt kan skita i det.

            Om du ska vara riktigt seriös i din strävan efter att aldrig behöva ta av kapitalet så kan du behöva öka marginalerna något relativt det jag skrivit ovan. Kanske vore det önskvärt att betala av huset också. Då får du jobba 30-35 år till.

            Ska du gå om sju år så skulle ju jag tro att du måste pruta på något i den här ekvationen.

          • Intressant! Nu börjar du trigga mig att kliva ut på plankan vilket jag nog behöver. Det första du synar mig på är min brist på simulering vilket jag nog behöver. Men när du nu tvingar mig att räkna/tänka så inser jag att jag i huvudet tänker ungefär såhär:

            Nuläge: 3msek portfölj uppdelat på 3 delar (ca 45% , 45%, 10%)
            – sverige udelning/tillväxt
            – global utdelning/tillväxt
            – Högrisk/swingtrading

            Portföljerna yieldar idag sammantaget exakt 4.26% vilket dras ned en aning av 10% som ligger i icke utdelande bolag (swingdelen)

            Jag räknar kallt (hybris?) med att min totala avkastning sammantaget uppgår till 8% / år inklusive utdelning boostat av bland annat tillväxtbolagen och swingdelen. Kör jag då en avkastningssimulering i z2036 sparkalkylator med mitt ingångsvärde och 15.000 sparande/mån med 8% avkastning hamnar vi om 7 år på ca 6.5 msek. Lägg därtill försäljning av aktierna i fåmansbolag om 2msek hamnar jag isf på ca 8.5 msek och tänker mig då i defensiv anda att koppla av swingdelen och hitta en portföljallokering som avkastar 4.5% i utdelning vilket då ger ganska exakt 360.000/år = 30.000/mån 🙂

            Är detta jag som lurar mig själv att räkna fram mitt mål eller kan du se någon realism i mitt tänk:)?

          • Hej Kb,

            Dina siffror och antaganden hänger inte samman tyvärr.

            Fråga 1. Var är inflationen? Om du räknar med att du ska ha dina siffror efter inflationsjusteringen så är det väldigt höga siffror vad gäller avkastning vi pratar om.
            Frågan 2. Om vi antar att du kan nå din avkastningsnivå har du verkligen rätt strategi att ligga i högutdlare då? Du ska ha 8% avkastning efter inflation och ligger på 4,26% i direktavkastning? Är det verkligen rätt strategi?
            Frågan 3. Du ville ju vara väldigt säker på att verkligen kunna gå i pension och inte behöva jobba sedan. Varför räknar du då med 4,5% avkastning i stället för 3%?

            Jag tycker inte din matematik är fel, även om den är optimitisk och jag tror du tillskriver utdelningar för stort värde, men den hänger inte samman med det du önskat om att inte ta av kapital, vara säker osv. I själva verket har du räknat med dubbla avkastningen mot jag gör på kapital i ackumuleringfasen och cirka 1,25 procentenheters högre uttag i uttagsfasen än vad en konservativ beräkning brukar vara.

            Valet är ditt, och du kan spå lika väl in i framtiden som jag. Att hitta rätt siffror att använda i sina scenarion är svårt. Men jämfört med referensen som används och beskrivs i podden så använder du en modell med turbo. Gör ett scenario med 3% avkastning i accumulering och uttagsfas där du också ska betala av huset i upplägget – för att möta din önskan om trygghet – så kommer du se att det blir svårt att nå ditt mål innan pension.

            Det är då du måste börja fundera på prioriteringar.

Vi värdesätter diskussion - Kommentera gärna