Onkel Toms stuga

Rikast är den vars nöjen kostar minst

Meny Stäng

Podcast: Avsnitt 7 – Ekonomisk frihet mer i detalj

Vi kan säga att det här avsnittet är en ren uppföljare till förra veckans avsnitt om ekonomisk frihet. 

 

 

Exemplen

Exempel 1: Lina. 25 år gammal.Sjuksköterska som bor hemma hos mamma och pappa.

Lina får ut 25 000 kronor i månaden efter skatt. Hon spenderar 3 000 kronor i månaden och sparar alltså 22 000 kronor. Lina sparar 264 000 kronor  efter skatt varje år.

Sparkvoten är enastående 88%.

Lina vill åka ut i världen och leva ett äventyr. Hon har på olika forum fastnat för platser där man lever för 1000 dollar i månaden, knappa 9 000 kronor,  i Asien och Sydamerika. Men hon kan tänka sig att leva på mindre. Hon kommer jobba för att minska kostnaderna ytterligare.

Tumregeln om 25 ggr årskostnaden i besparing ger att Lina behöver 2,7 MSEK.

12*9 000 = 108 000 om året.

Lina tänker spara samman 1 000 000.

Lina tar ingen risk utan kör alla pengar på bankkontot.

Hur hanterar Lina det vi pratade om inledningsvis?

  • Utgifterna och omkostnaderna.
    • Hon har en klar strategi för hur hon ska hantera pengarna och hur länge hon ska vara ute på luffen. Inga fasta kostnader.
  • Pengarna, tillgångarna och förvaltningen.
    • Lina har ett enkelt upplägg. Allt kapital är disponibelt. Hon behöver inga uttagsprinciper eller balanseringsstrategier.   
  • Du själv och din omgivning.
    • Lina inser att 1 MSEK räcker långt när hon har utgifter på 108 000 kr om året.

Kommentar:

  • Sparkvot är meningslös. Hon kommer ha högre kostnader när hon åker ut i världen.
  • Hon skulle kunna få 40 000 i avkastning – givet 4%-regeln, dvs halva årskostnaden om hon hade pengarna i aktiefonder. Men risken ökar.
    • Skulle beloppet kunna bli noll?
    • Vad finns det för risk?
    • Nyttan skulle vara att hon har pengar kvar senare. Hon kan tänka mer som en investerare än en konsument.
  • Lina har en hög grad av flexibilitet.

————————————————————–

Exempel 2: Familjen Onkel Tom. En familj bestående av två vuxna och fyra barn.

Familjen får ut 80 000 kronor i månaden efter skatt. Då inkluderar det barnbidrag och extrajobb. Familjen sparar 40 000 kronor i månaden, dvs 480 000 kronor per år. Sparkvot är humana 50%.

Familjen kommer flytta till en liten gård för att få mer tid till varandra. Gården ligger där marken är billig och familjen har som mål att leva enkelt.

Familjen är på det klara med hur mycket pengar som går åt idag och räknar på en budget om 15 000 kronor i månaden efter bidrag. Tumregeln (4%-regeln) ger att familjen behöver 4,5 MSEK i fritt (?) kapital för att kunna leva på kapitalet livet ut.

 

Inom sju år så kan pappan i familjen börja ta ut tjänstepension. Han räknar med att kunna få ut 17 000 kronor i månaden efter skatt mellan 55 – 65 års ålder om han bor kvar i Sverige. Men undersöker möjligheten att bosätta sig i Portugal vid 55 års ålder.

 

Familjen väljer att förvalta hela förmögenheten i breda aktiefonder.

 

Simuleringsdata kommer!

 

  • Utgifterna och omkostnaderna.
    • En tydlig budget finns som matchar historiska data som familjen uppnått. Men det finns en rad osäkerheter i budgeten. Hur blir kostnadsbilden när barnen blir äldre. Vad blir den faktiska driftskostnaden på gården. Lånet på gården ger en ränterisk.
    • En uttalad strategi finns kring att flytta till självhushållande gård i områden med låg kostnadsnivå.  
  • Pengarna, tillgångarna och förvaltningen.
    • Ett litet lån på gården gör att nästan hela tillgången är likvid.
    • Förvaltningsstrategi finns i form av 100% aktier. Detta har sina poänger men ger hög risk.
    • Uttagsmodell: Kommer ha cirka 100 000 kronor i likvider och jobba mot det med kvartalsvisa uttag.  
    • Familjen har god kontroll över sitt nettovärde och framtida pensionstillskott.   
  • Du själv och din omgivning.
    • Familjen har tuggat och tuggat detta tusen gånger. Läs bloggen Onkel Toms stuga.  

Kommentar:

  • Sparkvot är meningslös. Familjen kommer ha avsevärt mycket lägre kostnader när de slutar jobba än tidigare.  
  • Uppsidan uppväger den riskerna? Varför inte en del räntebärande papper?
    • Principbeslut!
  • Familjen har barn och diverse åtaganden. Även om utgifterna är låga så är graden av flexibilitet relativt låg.

——————————————————————

Exempel 3: 58-åringen och hans 53-åriga fru. Lever tillsammans i ett stort hus med två vuxna barn med egna familjer på stan.

Paret får ut 65 000 kronor i månaden efter skatt. De sparar över tid ingenting. Vissa månader blir det pengar över men de går åt på huset, resor, sommarstugan, bilarna, båten, barnen osv. sett över några månader.

 

Paret har därför inget sparat kapital men huset är välvårdat och obelånat. Uppskattningsvis är det värt 4,5 MSEK. Mannen har tjänstepension som är möjlig att ta ut.

 

Extraavsättningarna han gjort innebär att han kommer få 55% marginalskatt på pensionen om han jobbar 2 år till.

 

Sommarstugan är belånat till cirka 60%, men värderingen är oklar. De har ett lån på 600 000 kronor så stället skulle kunna vara värt cirka 1 MSEK. Paret skulle vilja renovera sommarstugan rejält innan de slutar jobba.

 

Paret har en känsla av att de borde kunna gå i pension men då vill de köpa en fin husbil och åka runt i Europa med. Tyvärr kostar den nästan 1 MSEK och de kommer inte få låna till det beloppet om både han och hon slutar jobba och hon inte har någon inkomst. Hon kan tidigast gå i pension vid 61 års ålder. Dit är åtta år!

 

Dessutom är det oklart hur renoveringen av sommarstugan ska finansieras.

 

De känner också att de har ett ansvar mot sina barn och barnbarn. De kan behöva ekonomiskt stöd.

 

  • Utgifterna och omkostnaderna.
    • Även om paret har skött sin privatekonomi klokt och har ett avbetalat hus så saknas en budget och en strategi för livet som pensionär.
  • Pengarna, tillgångarna och förvaltningen.
    • Kapitalet de har är bundet men åtminstone mannen kan börja ta ut pension.
    • En så kallad hypotekspension skulle kunna vara möjlig, eller ett vanligt bolån. Kanske genom barnen.
  • Du själv och din omgivning.
    • Den dåliga privatekonomiska kontrollen gör det omöjligt för familjen att skapa en plan. Det finns egentligen inget att ta ställning till.
      • En realistisk budget och en överblick över tillgångarna och hur de kan göras fria måste fram.

 

Kommentar:

  • De här personerna vill inte eller kan inte ta till sig att de börjar bli äldre.
  • Stora kostnader, i en inställning att all pengar måste gå åt är svårt att hantera.
  • Liten förändringsvilja.
  • Hur många människor ska jobba för att familjemedlemmarna ska kunna konsumera?