Lite konsumtion bara så blir du glad som en lax!

30
39
En vanlig sanning är att det är upplevelser som gör oss gladare och livet rikare.

Igår skrev jag ett inlägg som jag döpte till “Jag är så jävla tråkig!“. Då flera kommentarer förespråkade någon form av konsumtion som medicin gick jag från tråkig till förvånad, förbannad och upprörd! Ska det vara så här? Har dom rätt? En timme i en höghöjdsbana kan det verkligen ändra allt? 

Om jag hade tillbringat delar av sportlovet på Autobahn – för att ta mig ned till Instagrambildsinbjudande Alper – hade jag då varit mindre tråkig än jag blev av att skriva blogginlägg, podda och leka med barnen under samma period? Vad tror ni?

 

 

Vi tar och närmar oss begreppet tråkig med de tråkigt analytiska glasögonen! Vad menar vi när vi säger att vi eller någon annan är tråkig?

  1. Att jag inte gör några roliga och/eller spännande saker i mitt liv kan formuleras som att “jag är tråkig”. Här skulle jag kunna köpa mig mer spännande och rolig.
  2. Om jag är på dåligt humör och inte orkar med andra människor och livet i stort så skulle nog många säga att “jag är tråkig”. 
  3. När jag kan inte hitta mitt kreativa jag eller kan glädja andra så är jag nog att betrakta som tråkig. Det innebär förmodligen att jag tillbringar för lite tid i livet i en sinnesstämning som kan jämföras med lek eller att jag interagerar ytligt med andra.
  4. Att agera och få utföra något på gränsen av sin förmåga är en grundläggande komponent i upplevelsen av glädje. När vi gör det så “blommar vi ut”. När vi inte gör det så vissnar vi lite. Vissnade människor är tråkiga!

Om vi börjar med punkt 1. ovan så tycker inte jag att jag direkt är tråkig i sammanhanget att jag inte gör intressanta saker. Jag har 52 arbetsdagar kvar innan jag slutar jobba. Efter det är vi ute på ett ganska stort äventyr med hela familjen. Som jag skrev i det tidigare inlägget så är jag dessutom lite skeptisk till konsumtion som vägen till njutning. Punktinsatser i form av någon eventkonsumtion blir lätt som enskilda fyllor. Ingen bestående glädje utan en “dutt” där och då.

I själva verket är behovet av att köpa sig intressant en indikator på att man är tråkig. I grunden tråkig. Förr köpte jag mina cyklar för att visa hur intressant jag var. För att de skulle symbolisera den jag ville vara. Men inte blev jag häftigare eller mindre tråkig för det!

Jag är sällan på dåligt humör så punkt 2 låter jag passera.

Det jag tänkte på när jag skrev inlägget vi pratar om är tråkigheten enligt punkt 3. Att titta på ett vitt papper och inte kunna göra något med det gör mig tråkigt. Att titta på vår gård och inte ha så många idéer för vad vi ska göra gör att jag känner mig tråkig. Att inte komma på någon annan mat än korv stroganoff är sjukt tråkigt. Att bara träffa sina medmänniskor som om jag vore en kassörska i ett sorts “Hej, tack och nästa” ger ingen stimuli. Det dödar själen och gör mig supertråkig!

Punkt 4. handlar om stimuli. Om utmaning. Om glädjen att göra något på gränsen av sin förmåga, eller göra en insats som man verkligen kan vara nöjd med. Jag har alltid hittat god symbios med mina arbetsgivare kring den punkten fram till för ett par år sedan. Därefter har jag inte vårdat och utvecklat mig själv alls. Det ska det bli ändring på tänkte jag, men det var inte det ursprungsinlägget handlade om.  

Jag vet inte om det blivit tydligare vad jag menar i och med inlägget så långt. För min egen del så tänker jag att det är två delar i min känsla av att jag är tråkig. Det är förmågan att kunna göra något och det är känslan av att vara något. Det är förmågan att kunna vara rolig, innovativ, kreativ, begåvad och överaskande. Det är känslan av att vara detsamma.

Jag känner mig mest tom. Och tråkig!

 

 

Men det måste inte vara så. Jag vet att jag har andra modi operandi. Men det kräver tid, arbete och stimuli. Att köpa sig till förmågan och känslan är svårt. Det är som att försöka köpa sig bättre kondition. Vi får bättre kondition utifrån det vi gör och det liv vi lever inget annat funkar i längden. Visst kan nya skor höja träningsmoralen några dagar men inte mer.

Förresten har jag redan köpt och konsumerat allt jag behöver för att jag ska kunna bli den jag vill vara.

En vanlig sanning är att det är upplevelser som gör oss gladare och livet rikare. Men är det så? Är det den enda sanningen?

Uttrycket konsumism används för att beteckna en tro om att vi kan köpa oss lyckliga. Med det följer också att vi söker produkter, förpackade lösningar och tjänster som ska lösa våra problem för stunden. Som den fete amerikanen som köper ett löpband att ställa i sitt hem i tron om att det löser något.

Det jag söker är en förmåga och en känsla. Min erfarenhet visar att konsumism är ett uselt verktyg för att skapa förmåga och bestående känslor. I själva verket hänger uttrycket “You can put lipstick on a pig, but it’s still a pig” som en liten mobil över hela inlägget.

Jag tror vägen till njutning i det här sammanhanget – att vara mindre tråkig – handlar om tid och det liv jag lever. Jag måste ge mig själv och omgivningen mer tid och jag måste leva ett annat liv. Jag måste ge mig själv mer tid att vara kreativ. Hitta passionen inom några områden. Eller varför inte ge mer tid till de som kan leka och spela spel, nämligen mina barn. Jag måste också vidga mina vyer. Exempelvis genom att lära mig laga annan mat, eller varför inte bara återta förmågan att göra de rätter jag hade innan korv stroganoffen tog över.

 

30 KOMMENTARER

  1. Kul att du gjorde ett uppföljningsinlägg! 🙂

    Det jag reagerar på att du verkar ta någon sorts försvarsställning, att göra upplevelser är återigen en ren konsumtion enligt dig? Varför måste man åka till alperna, räcker inte en långhelg eller vecka i sälen? Det är inte alltid svart eller vitt. Du har ett sikte inställt och det verkar inte finnas andra alternativ?

    Att cykla och ha det som livsstil innebär inte att man måste köpa en dyr cykel vartannat år, köp en cykel och cykla. Samma med att åka skidor, du har din utrustning, plocka billiga erbjudanden och lev för det du brinner för. Skidåkning är en del av mig, det kostar inte mer än annat i livet, är jag då en ren konsument av instagramvänlig fjällkonsumtion? På samma sätt så älskar jag att surfa, det är en del av mitt liv, men det betyder inte att det kostar mer än något annat i livet. Vill man se det på det sättet att upplevelser är ren konsumtion, ja då kanske det kan se ut så. Men, det är skitsnack, hur långt är ett snöre?

    Kanske låter jag hård (Sorry) men jag blir lite irriterad på när folk alltid tar alternativ i svart eller vitt. Inte konstigt att folk inte vågar prova saker eller göra sånt dom tycker är kul.

    För att ta ett alternativ då. ( Jag vet inte om du pratar om att vara tråkig eller att ha tråkigt, i min värld är det samma sak då jag inte bryr mig om vad andra tycker). Jag tror inte du hade haft tråkigare om du spenderat sportlovet (eller varför inte en billig mellanvecka) i svenska fjällen med barnen än om du suttit framför skärmen och skrivit bloggposter och redigerat poddar och lite lek där i mellan.

    Med vänlig hälsning / Frihetsmaskinen

    • Hej Frihetsmaskinen,

      Jag för resonemanget för mig själv så jag skulle inte säga att jag går i försvarsställning. Jag utmanar konventionen, ja! Jag tror det är det som retar dig.

      Sett till totalen av den information som sprids i samhället tycker du då att det finns ett informationsunderskott som missgynnar fjällenresor, cykeläventyr eller surfkulturen? Är nyttan och glädjen i de aktiviteterna svagt företrädd och okända? Om det inte är så, vad retar dig? Åsikt att vinterresor är trevligt finns ju de som lever på att kommunicera och är väl allmänt känd om då frågar mig? Det går liksom inte att vara orättvis mot semesterresor!

      Jag tror inte jag mått dåligt i fjällen. Men det hade kostat tid och pengar.

      • Jag var tvungen att googla konventionen, men nu vet jag vad det betyder. Nej det är inte det som retar mig, det som retar mig är att du framställer det som ren och onödig konsumtion. Du låter lite bitter när du skriver så där, så bara för att det inte finns ett “informationsunderskott” som missgynnar fjällresor och surfkulturen så betyder det automatiskt att man ska undvika det?

        Du ser bara att det hade kostat tid och pengar? Inte att du fått mer tid med barnen, färre timmar vid datorn, frisk luft i dina lungor och en upplevelse och minnen för livet? Jag förstår att om man inte tycker att det är kul så ska man inte göra det, men många fastnar i sin spariver så hårt att de lite som du verkar vill gå emot “det som sprids i samhället” bara för att. Det finns så otroligt mycket platser man omöjligt kan säga något om innan man besökt dom. Jag personligen tycker det är synd att ha inställningen att man inte vill göra saker innan man testat det, men är det så man vill leva och blir lycklig av det så är det ju helt rätt! 🙂

        Med vänlig hälsning / Frihetsmaskinen

        • Hej Frihetsmaskinen,

          Du är inte ensam i din inställning eller dina tankegångar. Följ din tro och dina tankar så blir du som de flesta andra. Jag har studerat de flesta andra och bestämt mig för att prova något annat.

          • Hur kan du säga att jag blir som de flesta andra? Jag kommer att sluta jobba en bit innan 40 och då enbart göra saker som betyder något eller som är roliga. Har i dagsläget kommit mer än halvvägs trots låg lön och upplevelser. Idag lägger jag betydligt mycket mer tid på vänner, familj och fritidsintressen än jobb och att samla pappersbitar, plåtbitar och siffror på kontot.

            Gör jag fel för att jag inte dissar saker jag tycker är roligt? Jag kommer nå mina mål ändå, man behöver inte välja. Jag har låg inkomst då jag bara jobbar 30-50%, men kan göra saker ändå.

            Med vänlig hälsning / frihetsmaskinen

  2. Nu när jag närmar mig femtio, och tittar tillbaka på vad som fått mig att känna mig lycklig, tillfredsställd och livfull, och när jag känt mig uttråkad och olycklig, inser jag att det avgörande har varit min självupptagenhet. De perioder jag känt att jag kommit nära min partner, utforskat nyfiket vad som finns i den människan, följt mina barns utveckling dag för dag och stöttat, väglett och skojat med dem, bidragit till sånt som känts viktigt på jobbet oavsett egen vinning, inte varit dömande mot andra, då har jag känt mig lyckligare och mer harmonisk. Men perioder när jag tyckt att jag är förfördelad, osedd och inte får allt jag tror jag behöver, när jag ägnar mig åt att tänka på mig mig själv hela tiden, då blir jag uttråkad, lättretlig och försöker konsumera mig i ännu mer självupptagenhet. Negativ spiral med offerkoftan på det osedda inre barnet…

    • Hej Halvvägs genom livet,

      En fantastisk insikt som jag helt delar. Jag känner att jag kommit en bra bit mot ett bättre jag som du beskriver. Kanske gör det att jag reflekterar över min egna förmåga eller inställning på ett annat sätt eller så är det skrivandet som fått mig att tänka mer på hur jag tänker och är.

  3. Kul med svar!
    Du vinner, du är svintråkig. Eller är du det? När jag läser ditt inlägg ( och det igår) får jag snarare intrycket av att du har en tråkig syn på ditt liv. Mina förslag igår handlar inte om att du ska dra till med ett galet konsumtionsbeteende utan att bryta ditt tråkiga tankesätt som verkar ha tagit över ditt sätt att se på saker totalt.
    Om du inte är ironisk så känns det iallafall som att du är på rätt spår när du nämner att du måste vidga dina vyer och ge mer till din omgivning för att få mer tillbaka. Önskar dig ett stort lycka till i jakten på att bli mindre tråkig, om det ens är något du vill.

    • Tack Framtiden!

      Jag kommer utforska alternativen till konsumtion några år till, men det utesluter inte att vi träffs i skidbacken!

  4. Tror precis som din slutsats att mer tid för kreativitet är nyckeln.

    Kreativitet förutsätter inte särskilt mycket konsumtion, endast på ett grundläggande plan. Laga mat och baka – basvarorna kostar ungefär detsamma men variationerna att vara kreativ är stora. Odla mat och växter i er trädgård – det förutsätter en investeringskostnad men blir därefter en ren intäkt. Det är roligt och tillfredställande att se säsongens växlingar och skörda frukterna bokstavligt talat även om det är en del arbete och frustrerande lärdomar längs vägen. Syssla med konstnärlig kreativitet – skriv berättelser/texter, måla, syssla med musik. Jag tror det viktigaste här är att släppa prestationskravet och omfamna skaparglädjen. Det viktiga är att du tycker det är roligt – om din fru och dina barn gläds åt det är det desto trevligare. Om du når någon sorts verkshöjd är skit samma – hela skärgården är full av medelålders kvinnor som gör keramik och målar akvareller. Så länge de tycker det är roligt och känner sig lite förverkligade så fort någon tittar på deras alster räcker det långt. Ge er tid till kreativitet och ha inga förväntningar så kommer det i längden inte bli tråkigt!

    Om vinsterresor tror jag att det är just kontrasten mot vardagen som förstärker dem. Det är säkert det du upplever nu – när ni är friare blir det en vardag i en mer fritidsliknande tillvaro. Jag upplever detsamma när jag är hemma i Sverige. Bara att ströva runt och äta på mina favorithak känns som exotisk semester trots att det en gång i tiden var tråkig vardag.

    På samma sätt är kreativitet inte linjärt. Jag kan vara som mest kreativ när jag har som mest att göra men inte alls på skapande humör när jag väl har tid. Man får ta det för vad det är.

    Gillar verkligen reflektioner på temat konsumtionskritik, tid och kreativitet så ville bara bidra med några egna reflektioner som ditt inlägg satte igång!

    • Tack Utlandsutdelaren!

      Jag är helt på samma våglängd som du är här. Fast jag kan vara lite krävande i min kreativitet. Det dödar nästan alltid glädjen (och då blir jag tråkig), men kan ge en annan typ av tillfredsställelse.

  5. 52 dagar kvar att jobba! Det är omvälvande att byta liv och antagligen alltid smärtsamt i någon mening. Kanske har du bara “resfeber”. Att vila i sig själv är svårt för alla verkar det som, för mig numera nästan omöjligt. Med barn, jobb och volatila börskurser får man aldrig öva på att vegetera och jag tror man behöver öva för att finna lugn.

    Efter 50 ska man nog inte önska att något slumpartat spännande ska hända, helt enkelt för att detta slumpartade är nog då en hjärnblödning eller ett lårbensbrott.

    Konsumism är en beroendesjukdom. Att ifrågasätta är som att fråga en bekant på en fest att “dricker inte du lite mycket?”, folk blir bara förbannade. Låt dom konsumera i fred, jag äger nämligen aktier i företagen som tillverkar både löpband och ekorrhjul. Hållbart i längden? Naturligtvis inte, men kanske kan jag casha ut innan dom 3600 dagar jag har kvar att jobba innan pension.

    • Hej sjodan,

      Fan vad du var munter 🙂

      Du vet inte hur nära mina tankar du är när du säger att konsumism är en beroendesjukdom.

  6. Hej!

    Jag vill bara säga att jag tror att jag förstår exakt vad du menar. Jag jobbar på kontor och är en rätt glad typ själv, men många i min omgivning är väldigt tomma. Även när jag själv tappar glöden och börjar få lite energi blir allt som i vanliga fall roligt, tråkigt. Även jag själv blir klart tråkigare mot min omgivning och mig själv. Lycka som sinnestillstånd är i stor grad fysiskt. Alltså beroende på hur din fysiska status är. När man som de flesta jobbar och sliter i vardagslivet och går på knäna är det helt enkelt svårt att vara kul och lycklig. Jag tror alltså att du är på rätt spår, mer tid och framför allt energi kommer göra att glädjen kommer tillbaka. Nu finns det naturligtvis många andra aspekter som gör en människa lycklig, kärlek, vänner och att hjälpa andra i sin om givning. Men om kroppen och hjärnan är utvilad i och i bra form så kan man gå runt med ett leende utan någon direkt anledning. Lycka är till stor del ett resultat av fysisk status.

  7. Det var bättre förr, ja faktiskt! Folk är så förbannat tråkig nuförtiden överlag. Du är inte ensam. Jag minns en tid då folk skrattade, skojade och överhuvudtaget var gladare och inte var så själviakttagande. Träffar man några fyndig och roliga personer nuförtiden, så är de oftast äldre.
    När du klagar på att du är tråkig och har tråkigt, så får du förslag om skidsemestrar och andra upplevelser, det är inte saligt allenagörande för alla människor som många tycks tro, det är tidens anda, som många inte ifrågasätter och därför inte har förmåga att ser några alternativ.
    Jag är uppväxt med mycket gemenskap som inte hade fokus på pengar, vi skapade våra egna upplevelser, hittade på, minns inte att det var tråkigt utan tillfredställande.
    Idag jagar man upplevelser som kostar pengar och som någon annan har fixat och ordnat. Konsumerar, inget skapande i sin egen tillvaro, utan ekorrhjulet bara snurrar på och i emellanåt åker man på dyra upplevelsesemestrar. Människor har inte tid att umgås i all enkelhet i vardagen. Lite mera skratt och fnitter rekommenderas. Tanken kommer att idag finns det väl dyra kurser i, hur man ska lära sig skratta och vara glad.

  8. Det låter i bägge inläggen lite som att du tycker att dragkampen ligger mellan konsumtion och tristess, ju mer konsumtion desto roligare. Det är i och för sig många som verkar tycka så, men jag får inte ihop det med tidigare resonemang från dig.

    • Hej Micke,

      Nej så menar jag nog inte. Tvärt om är nog min tråkighet väldigt lite kopplad till konsumtion utan handlar mer om att vårda det kreativa och glada i mig. Anledningen att vi kom att diskutera konsumtion var snarast kopplad till kommentarerna inledningsvis.

  9. Verkar som tråkigt är en negativ värdering som du själv känner. Bra att ta sig tid och fundera på vad som helst som känner om en själv, vare sig det är en värdering som är positiv eller negativ. Det går att lägga märke till tomhet och tråkighet utan att för den sakens skull se det som negativt.

    Analysen är bra men jag tycker du förenklar och värderar för mycket (som vanligt), du visserligen har rätt att det blir intressantare text, men risken är att du gräver på fel ställe. Jag är inte speciellt oroad för din tråkighet.

    • Hej Erik,

      Ja, som jag använder begreppet tråkig så är det i negativ bemärkelse. Inte så att jag anser att det påverkar hela mitt liv negativt men jag har inte vårdat min kreativa förmåga.

      Stycke två får du gärna utveckla. Jag kan inte ta till mig feedbacken och är intresserad av var jag skulle grävt.

  10. Kunde inte ens läsa klart inlägget för jag kände mig så träffade efter bara några meningar men tror mig förstå din poäng. Jag är så sjukt tråkig och min fru också men vi håller på att bli bättre. Du har så rätt i din observation – det är ju själva f’n att det är så. Det stämmer ju verkligen och jag skäms över mig själv. Minns när jag köpte en kniv (haha) för jag ville känna mig lite äventyrlig (1300 kr). (hahaha). Jag har mer eller mindre haft ångest sedan köpet pga den kniven. Men vad mitt undermedvetna sa till mig var att jag skulle ut på äventyr men istället för att faktiskt skapa ett äventyr så köpte jag äventyret. Tiden jag kände mig äventyrlig varade i någon minut när jag drömde mig bort men sen tog det slut.

    Många i Sverige och i västvärlden har ett sådant bekvämt liv att vi suddat ut livets obehag och i samma veva också suddat ut “the essence” av livet. Vi gör det vi kan för att sudda ut och försäkra oss från olyckor och plågor vilket iofs är rätt men det har gått alldeles för långt.

    När jag var liten bodde vi i Västindien. Det var fattigt. Men jag minns människorna där som lyckliga. Människorna där hade nära till fattigdom och död och nära till hunger och mättnad. I väst har vi bara nära till det goda och genom detta så har vi lyckats ta bort kontrasten vilket gör att vi inte längre upplever livets goda som faktiskt mättnad och livet är.

    Finns ett stycke i bibeln som nämner detta fenomen.

    “Kvinnan tog av frukten och åt och gav även åt mannen, som var med henne, och han åt också. När Gud sedan kom till trädgården sprang Adam och Eva och gömde sig för att de var nakna. Gud förstod då att de hade fått den insikten genom att ha ätit av frukt från Kunskapens träd. Mannen skyllde på kvinnan och kvinnan skyllde på Ormen.”

    Innan Adam och Eva tog risken och åt av äpplet så existerade inte motsatsförhållanden. Det är medvetandet och närvaron av alla tings motsatser som representerar livet och utan motsatserna finns där heller inget liv. Du kan aldrig bli rik om du inte genom påminnelser och erfarenhet vet vad fattig är. Du kan heller aldrig älska eller bli älskad om du inte vet vad motsatserna är. Du kan heller inte vara genuint tacksam för brödet du bryter om du inte ofta påminns om hur det är att inte få äta.

    Livet är fantastiskt!

    • Mycket intressant kommentar Niclas. Din kniv är spot on och resten av texten mycket intressant.

      Filosoferna i antika grekland förstod det här med kontraster, de hade som en del i sin filosofilära att man skulle beakta kontrasterna. Fundera över vad som hände om något försvann, som någon man älskade, eller hur det skulle vara att vara riktigt hungrig. För att hela tiden göra “reset” på sin tankevärd och se och känna tacksamhet över det man har.

  11. Jag vill skapa ett äventyr. Jag vill att mina kommande 10 år ska vara äventyrliga. Vad exakt äventyret ska bestå av har jag 0 aning om ännu och egentligen är det inte så viktigt. Huvudsaken är att bryta sig loss från det kända och in i det okända. Om det är på cykel med familjen genom kontinent efter kontinent vet jag inte. Eller om det är på en gård i Haparanda vet jag inte heller. Eller bara ett nytt yrke som som ger mer energi än pengar och svarta skärmar. Vi får se men äventyrliga tider väntar. Jag sår en massa frön nu så får vi se vilka frön det är som faller i den goda jorden och vilka frön det är som landar under tistlarna – men något blir det. Spännande!

  12. Jag har sedan år 1999 haft en dröm. Denna dröm har jag kvävt. Den börjar skrika i mitt huvud nu. Ska nu efter detta inlägg ta fram drömmen igen och damma av den. Ska presentera den för min familj. Det kittlar i magen.

  13. Av att läsa övriga kommentarer till inlägget får mig att förstå att det inte var så många som såg den egentliga poängen. Att tala om att det var bättre förr eller att försöka pigga upp Onkel Tom med att han inte är så tråkig är att närma sig denna guldgruva till inlägg från helt fel håll.

    Mark 4:11-12

Vi värdesätter diskussion - Kommentera gärna