KASAM – En översikt

20
1506
KASAM - Känsla av sammanhang hälsans mysterium
KASAM - Känsla av sammanhang

Första gången jag hörde talas om KASAM var på jobbet. Som ledare hade jag tillgång till en coach som var legitimerad psykolog och han introducerade mig till begreppet KASAM. Han  satt det i ett arbetslivsperspektiv vilket var intressant. Han berättade att KASAM påverkar vårt motståndskraft mot psykisk ohälsa när vi är utsatta för stressfaktorer och om hur viktigt det är att vi som personer har en hög känsla av sammanhang och mening. Det är viktigt i sig, av skäl som vi ska återkomma till nedan, men det är också viktigt att förstå och detektera när vår KASAM sjunker.

KASAM har länge används i undervisningen av vårdpersonal men har på senare tid blivit allt mer populär inom andra områden och kan nu hittas inom coachutbildningar och arbetslivet. Inte minst skolan tycka ha fångat upp begreppet under senare år.

 

 

Första delen i det här inlägget handlar om begreppet och teorierna som ligger bakom KASAM, i den allmänna bemärkelse som det används exempelvis inom vården. Avslutningsvis återknyter jag till mitt första möte med begreppet genom att sätta KASAM i ett arbetslivsperspektiv.

KASAM på jobbet. KASAM - Känsla av sammanhang hälsans mysterium
KASAM på jobbet?

 

Vad är KASAM?

Många människor blir sjuka av stress, hemska upplevelser och livskriser. Men många blir det inte! Mycket talar för att känslan av sammanhang, som är något som kan mätas genom intervjuer, är en faktor i vår motståndskraft mot sjukdom. Forskningen kring KASAM har det fackmän kallar för ett salutogent perspektiv vilket innebär att man intresserar sig för hälsans ursprung inte sjukdomens.

Då Aaron Antonovsky, som tillskrivs upptäckten av KASAM, forskade kring psykiska hälsa på 60-, 70- och 80-talet var det salutogena perspektivet ovanligt vilket man gärna lyfter fram i litteratur om KASAM. Numera får nog det ses som något utdaterat då sjukvården allt mer bejakar salutogena aspekter och hela den psykologiska forskningen har också förändrats. Men poängen är viktig: Kasam är en del i vår hälsa, inte en del i vår sjukdom!

Begreppet KASAM (Sense of Coherence, förkortat SOC på engelska) har sin grund i Israelisk forskning kring psykisk hälsa och ohälsa och kom till lite av en slump. Forskare mätte kvinnors upplevda hälsonivå inom olika sammanhang inom psykologisk forskning. I frågeformulären som användes hade man infört en kontrollfråga där man frågade om kvinnorna suttit i koncentrationsläger. Frågan tillhörde alltså inte de primära frågorna utan var med som en fråga för att ge bredare underlag och bättre förståelse.

När man vände lite på sina analyser och studerade resultaten från undersökningarna, utifrån hur de som suttit i koncentrationsläger mådde, så upptäckte man något märkligt. Otvetydigt mår före detta koncentrationslägerfångar sämre än de som inte suttit i läger, men Aaron Antonovsky – forskaren som ligger bakom begreppet KASAM – noterade att en stor andel – cirka 20% – av alla före detta fångar hade en fullgod psykisk hälsa. De mådde lika bra som de friskaste bland resten av befolkningen.

Vad gjorde vissa människor motståndskraftiga mot krigets vansinne var frågan man då började intressera sig för och under 1970-talet började insikten om motståndskraften mot elände hos vissa människor få fäste i forskningen. Under samma tidsålder skrev Aaron Antonovsky ett antal artiklar som fick stor genomslagskraft och en bok som la grunderna i begreppet KASAM. Sedan dess har forskning styrkt Aaron Antonovskys iaktagelser ytterligare och visat att vi människor har olika motståndskraft mot både psykisk och fysisk ohälsa beroende på vilket sammanhang (externa faktorer) vi faktiskt lever i och i hur vi tolkar sammanhanget (interna faktorer). Man har också konstaterat att en hög känsla av sammanhang påverkar vår förväntade livslängd positivt och gör oss allmänt friskare.

 

 

Tre huvudkomponenter

Teorin runt KASAM byggs upp av tre delar: Graden av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

KASAM är relevant för dig som människa och hur du uppfattar ditt liv – alltså ganska allmänt, brett och stort – men tankegångarna och teorin kan appliceras på delar i livet så som relationer, familjeliv, karriär, jobb och hobbies. Det bästa för dig som person är om du känner att livet är begripligt, hanterbart och meningsfullt. Då har du hög KASAM.

Det tre delarna är viktiga var för sig, men de har också ett inbördes beroende som påverkar vår känsla av sammanhang olika över tid.

Om vi bortser från hanterbarheten och endast studerar om våra liv är begripliga och meningsfulla så spelar det mindre roll om vi uppfattar situationer som hanterbara. Forskningen visar nämligen att vi över tid sannolikheten uppfattar att hanterbarheten faller på plats och vi kommer på så vis öka vår känsla av KASAM. När begriplighet och meningsfullhet båda finns så har vi normalt sett en stabil eller ökande känsla av sammanhang.

Omvänt så gäller att begriplighet och meningsfullhet båda måste uppfattas som höga för att en hög känsla av KASAM ska kunna finnas och upprätthållas. Om exempelvis meningsfullheten saknas så försvinner ofta begripligheten i en situation också och man har alltså inte en stabil utgångspunkt i livet. Sannolikt kommer känslan av sammanhang minska över tid.

Människor med hög känsla av KASAM tolkar ofta världen väldigt annorlunda och gynnsamt än de med låg. Exempelvis blir svåra motgångar, som arbetslöshet, en möjlighet att göra något nytt. Mindre motgångar, som en missad karriärmöjlighet, blir isolerade händelser. Handlingskraften ökar, energin ökar och möjligheten att fånga möjligheter ökar.

Hög eller låg KASAM är alltså avgörande för uppfattningen av en situation och i slutänden avgörande för hur du uppfattar ditt liv. KASAM påverkas av exempelvis social status (externa sammanhang), personlighet, val och hur omgivningen agerar.

Nivån av KASAM – man säger så eftersom den kan mätas genom frågor i en enkät – kan sjunka snabbt på en rörig arbetsplats och det var så jag kom i kontakt med begreppet. Ständiga omorganisationer och en oklar företagskultur leder oftast till lägre KASAM på jobbet. Det gäller samtliga som jobbar där. Omvänt kan en krissituation, som nedläggning, faktiskt öka KASAM.

Att öka sin och andras känsla av sammanhang

Motsatsen (det kan vara ett starkt ord, men i brist på bättre …) till hög KASAM är alienation. Alienation är fjärmande. Avståndstagande. Befästandet av obegripligheten. Ett bra sätt att uppnå en hög grad av alienation i sitt liv är exempelvis att helt uppfyllas av verklighetsbeskrivningen som finns av vårt nutida samhälle på sociala medier, skumma agitatoriska webb-platser eller för den del också i etablerade tidningar. Att sitta och förfasas och dela Uppsalapolisens Facebookinlägg om cykelstölder tillför inte våra liv något. Istället sänker det vår känsla av sammanhang vilket vi själva i slutändan får betala priset för i form av sämre hälsa och lägre livskvalité.

Detsamma gäller fikasoffan på jobbet eller alla delar av din arbetsmiljö. Om det bara är negativa tankar och fjärmande från ledning och företaget som helhet som mötena handlar om så påverkar det din känsla av sammanhang negativt.

känsla av sammanhang arbetslivet
Att arbeta med äldres känsla av sammanhang är en vanlig tillämpning.

Att vi kan påverka vår känsla av mening innebär också att vi kan påverka andra människors KASAM.

Att påverka någon annans känsla av sammanhang

Vården har läge intresserat sig för hur de kan påverka människors känsla av sammanhang. Om man ser till teorierna bakom KASAM så är det ganska uppenbart att människor som genomgått trauman, sjukdom eller som är i livets slutskede lätt kan påverkas negativt med sjunkande känsla av sammanhang som följd. Exempel inom vården är intressanta då de kommer i så olika form och sammanhang. Exempel på åtgärder för att öka patienters känsla av sammanhang handlar om:

  • Praktiska lösningar för att patienter ska kunna hantera exempelvis toalettbesök och sin personliga hygien.
  • Förändringar av det sociala sammanhanget i samband med måltider. Det kan handla om att servera mat som passar målgruppen, tillåta alkohol och inreda så att exempelvis matsalar blir trevligare att sitta kvar i.

Naturligtvis går det här att applicera på andra områden som skola och arbetsliv. En ung människa som upplever skolvärlden som meningslös kommer ha låg KASAM på samma sätt som en anställd som anser att det som händer inte är begripligt gör det.

Som vi var inne på tidigare så samverkar olika faktorer så att små förändringar på sikt kan göra stor skillnad. Att öka känslan av meningsfullhet innebär exempelvis hög sannolikhet för en elev ska känna en högre grad av begriplighet och hanterbarhet.

Personligen är jag – efter åratals studier av psykologi och ledarskap på universitetsnivå – något tveksam till den popularitet som KASAM nått inom skola och arbetsliv. Anledningen till det är att många exempel och sammanhang där teorierna används framgångsrikt handlar om att utveckla copingstrategier för att hantera mindre gynnsamma situationer. Insikten om vilka faktorer som påverkar människor positivt och negativt behöver inte användas så, därför är känslan av sammanhang relevant i många sammanhang, men det finns modernare forskning som mer handlar om hur människor blommar ut, når sin fulla potential och kan coachas till att nå mycket långt, som är betydligt mer intressanta i ett sammanhang där vi pratar utbildning och jobb. I det sammanhanget vill jag tipsa dig om ett inlägg jag skrivit om empowerment som jag anser är ett mer intressant begrepp ur ett arbetsplatsperspektiv.

Att påverka sin egen känsla av sammanhang

För oss som inte drabbats av livet på ett sådant sätt att vi är nere för räkning så kan vi använda teorierna bakom känslan av sammanhang på ett sätt som gör att vi hittar beteendemönster som gynnar vår KASAM. Vi kan påverka mycket själva. Hanteringen av information och tolkningarna av vår omvärld sker hos oss, och exempelvis vår förmåga att känna empati, en förmåga som kan tränas, påverkar vår känsla av sammanhang. Att se en flykting som förälder eller chefen som en stressad person i vardagen gör att vi ökar vår KASAM.

I synnerhet begripligheten och meningsfullheten är en känsla hos oss själva och gör att vi står inför ett val! Gör livet obegripligt; distansera dig; peka på skillnader och orättvisor och befäst det obegripliga så gör du allt du kan för att minska din KASAM.

Eller så kan du göra tvärtom!

Det gäller alla motgångar i livet: dödsfall, arbetslöshet, skilsmässa och sjukdom. Upplevelsen av händelsen är din.

Människor som är engagerade – som personlighetsdrag – har som regel högre KASAM än de som inte är det. Så det är en läggningsfråga hur vi hanterar svåra händelser. Sammanhanget spelar också stor roll. Men det är viktigt att förstå att vi har makt över våra tankar och våra beteenden.

 

 

Några kända trick för att öka sin KASAM

Religiösa människor har generellt sett högre KASAM än andra. Religionen ger sammanhang och är ett exempel på hur extern struktur kan påverka känslan. Det finns en sanning som man ibland ser i amerikanska bloggar som är tänkvärd:

De tre största egoistiska handlingar du kan göra är att 1) dagligen känna tacksamhet, 2) vara religiös och 3) göra goda gärningar för andra.

Som av en händelse så driver och ökar alla dom aktiviteterna känslan av KASAM.

Fundera på det nästa gång negativa tankarna om orättvisor dyker upp. Fokusera energin på rätt sak.

Men var försiktig med dina val. För de som ägnar sig åt fundamental tro, religiös eller politisk, klarar inte av att upprätthålla en hög nivå av KASAM över tid.

KASAM på jobbet

Då många kommer hit då dom söker på orden KASAM på jobbet så har jag valt att lägga till ett stycke. Min erfarenhet av begreppet KASAM och att jobba med de ingående delarna kommer från just arbetslivet som jag nämnde i inledningen och vi har också relaterat till arbetslivet löpande i texten.

Jag fick tipset att läsa in mig på begreppen i det här inlägget av en psykolog jag hade som ledarskapscoach och jag tycker det har gett mig ökad förståelse för olika situationer och mina egna relationer. Jag blev hjälpt i tanken av att kunna resonera i termer som begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet och det var nyttigt att själv kunna tänka igenom min situation utifrån de begreppen. Med lite bättre struktur på tanken kan extern hjälp också göra större skillnad. Känner du att du troligtvis skulle säga att din känsla av sammanhang är låg så ska du göra något åt det. Gå och prata med någon på företagshälsovården, personalavdelningen eller kanske chefen. Det går att jobba med frågan!

Var inte rädd för samtalet med någon extern. Inom vården är begreppet KASAM vanligt förekommande och vårdpersonal är oftast väl förtrogna med såväl teori som praktik. Även personalavdelningarna på större företag har kompetens inom området. Så vill du öka din KASAM något så kan företagshälsovården eller psykolog vara en god startpunkt.

Vill du läsa mer?

Är det här något som intresserar dig så tycker jag definitivt att du ska ta dig tid att läsa Hälsans mysterium av Aaron Antonovsky (affiliatelänk). Den är bitvis lite krävade men knappast långrandig eller svårgenomtränglig utan högst läsvärd. Följ gärna länken ovan och ta del av de recensioner som finns för mer information. 

Läs gärna bloggens absolut populäraste inlägg om du är intresserad av KASAM ur ett arbetslivsperspektiv. Där beskriver en gästbloggare hur hon tappade sin känsla av sammanhang och hur hon återskapade den.

Att säga upp sig utan att ha ett annat jobb!

20 KOMMENTARER

  1. KASAM tack för att du sätter ord på det, själv läst delar av boken i mina studier och haft till uppgift att berätta vad det är. Men du fick till det ☺️ Blir också nyfiken på historien. Min arbetsplats är också upp och ner.

    • Hej Therese,

      Tack.

      Det kanske får bli en privatföreställning för de som kommenterar på bloggen? Det är en mycket spännande men samtidigt fin historia. 🙂

  2. Vi arbetar mycket med detta inom sjukvården. Kasam är en av stöttepelarna i vår utbildning. Känslan av tillhörighet, respekt och att få känna sig som en viktig del i samhället är viktigare än man tror.

    • Hej Kristina,

      Ja, jag har förstått det. Boken jag läste användes ju exempelvis vid utbildning av vårdpersonal. Men den som står är lika relevant för arbetslivet och det var så jag kom i kontakt med den.

  3. Nu har jag läst inlägget. Mycket intressant. Positivt förvånad över att detta är något som ingår i sjukvårdsutbildningar. Hade jag aldrig trott efter mina erfarenheter av vården under en sjukskrivning för 12 år sedan. Då kom jag in i en värld av människor (Försäkringskassa och sjukvård) med negativ och misstänksam livsinställning och låga förväntningar på andra människor. En chock för mig som inte hade mer erfarenhet än att jag undrade om man bara kunde gå till en läkare och vänta utanför dörren på min tur eller om man skulle boka tid. Det totala ickespeglandet (eller speglande av deras projektioner) av en som människa bidrog till att jag bara besökte vården för sjukskrivningspapper, inget mer för det var sjukdomsalstrande, “fjärmande” som du nämnde. Anledningen till sjukskrivningen var helt klart ett då sedan ett par års avvecklande av ett normalt ganska högt KASAM, det visste jag redan från början. Tror att det faktum att jag själv fattade detta var räddningen från den roll som offer som erbjöds, ja i stort sett påtvingades en som sjukskriven. Jag visste ju hur jag normalt borde leva men hade blivit ovanligt ensam. De som totalt saknar erfarenhet av ett gott liv och livgivande relationer, hur går det för dem i vården? Oj vad jag grubblat tidigare på detta. Det var för mig en skrämmande värld. Ja tydligen har de utbildning i KASAM numera. Hoppas det blir till nytta i bemötandet av människor.

    Ska läsa boken. 🙂

    • Eva, vården är svår att förhålla sig till och diskutera tycker jag. Många har väldigt dåliga erfarenheter medan många får väldigt bra hjälp. Kanske är det inte bara vårdens fel utan lite av samhällets fel där vi saknar andra kontaktytor som krävs för att vi ska kunna hantera och diskutera svåra livssituationer. För att vi ska kunna skapa en hög KASAM.

      Läs gärna boken, det finns mer populärvetenskapliga böcker också men den jag länkat till är “referensen”.

    • Hej George,

      Du får lite vaga tips i texten. Det handlar mycket om att engagera sig och närma sig omgivningen för att hitta, skapa och bygga sammanhang. Distans och avståndstagande minskar KASAM.

  4. Antonovsky liksom flera andra kända judiska psykologer, har sitt ursprung ur erfarenheter från förintelsen där man studerat vad som håller folk friska mitt i det värsta elände. Jag läste också sådan litteratur i min ungdom, både inom studietiden och privat. Även Erich Fromm är läsvärd. En viktig faktor tror jag är inställningen av tacksamhet, inte för mörkret, utan för livet trots mörkret till skillnad från det ytliga positiva tänkandet som varit på modet länge men som också har ifrågasatts på senare tid.

    • Hej Heléne,

      Tacksamhet är otroligt viktig. Forskning visar att det finns goda effekter i att bara träna sig på tacksamhet som en separat disciplin.

      Själv tycker jag alienation är en dödssynd. I det ligger distans och avståndstagande.

    • Ja, Erich Fromms böcker “Flykten från friheten”, “Att ha eller att vara?” och “Kärlekens konst” är verkligen läsvärda! Den sistnämnda borde läsas och samtalas kring under sista året på gymnasiet.

      • De tre böckerna var mina favoriter för 30 år sedan. Mycket i Onkel Toms blogg handlar om just detta, att känna sammanhang i arbetet för att trivas. Där ser det ju olika ut. Själv känner jag sammanhang och meningsfullhet i mitt jobb, men så är det ju inte för alla. Då kan det finnas olika alternativ som man kan fundera över. För en del kanske det kan vara att ha ett mindre meningsfullt jobb för sin försörjning på deltid, och en annan sysselsättning på fritiden som kan upplevas som meningsfullhet. Ser i tråden att detta borde finnas inom sjukvårdsutbildningar, men KASAM tillhör sjukvårdsutbildningar sedan minst 30 år tillbaka, även på gymnasienivå.

Vi värdesätter diskussion - Kommentera gärna