KASAM – Känsla av sammanhang

20
251
KASAM - Känsla av sammanhang hälsans mysterium
KASAM - Känsla av sammanhang

Kommer du hit för att du sökt på KASAM på jobbet? Du undrar över din känsla av sammanhang på jobbet? Jag vet inte om jag kan hjälpa dig, men jag kom i kontakt med begreppet KASAM just genom jobbet och en coach jag har där som är psykolog. Han fick mig att söka mer information som jag delvis skrivit av mig i detta inlägg.

 

 

Första delen handlar om begreppet KASAM. Lite längre ner kommer mer information som mer handlar om KASAM på jobbet.

KASAM på jobbet. KASAM - Känsla av sammanhang hälsans mysterium
KASAM på jobbet?

 

Vad är KASAM?

Många människor blir sjuka av stress, hemska upplevelser och livskriser. Men många blir det inte! Forskare gillar att undersöka vad som gör oss sjuka, tyvärr får inte alltid den motsatta sidan samma uppmärksamhet. Men KASAM är ett undantag då begreppet kommer från forskning som handlar om varför vi håller oss friska.

Begreppet har sin grunden i Israelisk forskning kring psykisk hälsa och ohälsa. Forskare mätte kvinnors upplevda hälsonivå. I frågeformulären man använde hade man infört en kontrollfråga som frågade om kvinnorna suttit i koncentrationsläger. Denna till synes ovidkommande fråga för nulägesbeskrivningen gav sedan en intressant ingång i analysen av data som gjordes.

Otvetydigt mår före detta koncentrationslägerfångar sämre än de som inte suttit i läger, men Aaron Antonovsky – forskaren som ligger bakom begreppet KASAM – började intressera sig för varför en så stor andel – cirka 20% – av alla före detta fångar hade en fullgod psykisk hälsa. De mådde lika bra som de friskaste bland resten av befolkningen.

Runt 1970-talet började insikten om motståndskraften mot elände hos vissa människor få fäste mer allmänt i forskningen, så det är inga nyskapande grejor det här. Då skrev Aaron A. några kända artiklar och en bok som la grunderna i begreppet KASAM. Sedan dess har forskning visat att vi människor har olika motståndskraft mot både psykisk och fysisk ohälsa beroende på vilket sammanhang vi faktiskt lever i och i hur vi tolkar sammanhanget. Det finns alltså både externa och interna faktorer som påverkar känslan av sammanhang.

KASAM byggs upp av tre delar: graden av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

KASAM är relevant för dig som människa och hur du uppfattar ditt liv – alltså ganska allmänt och stort – men tankegångarna och teorin kan appliceras på delar i livet så som relationer, familjeliv, karriär, jobb och hobbies. Det bästa för dig som person är om du känner att livet är begripligt, hanterbart och meningsfullt. Då har du hög KASAM.

Det tre delarna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet har ett inbördes beroende och påverkar KASAM olika över tid.

Om livet är begripligt och meningsfullt – endast två parametrar är uppfyllda – så spelar det mindre roll om du uppfattar situationer som hanterbara. Över tid så är sannolikheten stor att hanterbarheten faller på plats. Du kommer över tid troligtvis öka känslan av KASAM. Begriplighet och meningsfullhet bidrar alltså till en stabil eller ökande känsla av sammanhang.

Omvänt så gäller att begriplighet och meningsfullhet båda måste uppfattas som höga för att en hög känsla av KASAM ska kunna finnas och upprätthållas. Om exempelvis meningsfullheten saknas så försvinner ofta begripligheten i en situation också. Den nivå av KASAM du har är då inte stabil utan minskande.

Människor med hög känsla av KASAM tolkar ofta världen väldigt annorlunda och gynnsamt än de med låg. Exempelvis svåra motgångar som arbetslöshet blir en möjlighet att göra något nytt. Mindre motgångar, som en missad karriärmöjlighet, blir isolerade händelser. Handlingskraften ökar, energin ökar och möjligheten att fånga möjligheter ökar.

Hög eller låg KASAM är alltså avgörande för uppfattningen av en situation och i slutänden avgörande för hur du uppfattar ditt liv. KASAM påverkas av exempelvis social status (externa sammanhang), personlighet, val och hur omgivningen agerar.

Nivån av KASAM – man säger så eftersom den kan mätas genom frågor – kan sjunka snabbt på en rörig arbetsplats och det var så jag kom i kontakt med begreppet. Ständiga omorganisationer och en oklar företagskultur leder oftast till lägre KASAM på jobbet. Det gäller samtliga som jobbar där. Omvänt kan en krissituation, som nedläggning, faktiskt öka KASAM.

Nu när vi fått en kort introduktion så kan det vara värt att notera en sak. KASAM är något som du och jag själva kan jobba med. Så om din KASAM på jobbet eller i en relation är låg så det är inte alltid ”bara” någon annans fel.

Motsatsen till hög KASAM – vilket är bra ur alla perspektiv, du lever längre, hanterar motgångar bättre och är allmänt friskare – är alienation. Alienation är fjärmande. Avståndstagande. Befästandet av obegripligheten. Ett bra sätt att uppnå en hög grad av alienation i sitt liv är att sitta på sitt feta arsle och leva livet i tron att Avpixlats och Aftonbladets världsbeskrivning är korrekt. När du insuper den skit dom producerar kan du fråga dig om det är värt det. Du betalar ett högt pris i form av lägre KASAM vilket ger ett sämre liv.

Det samma gäller fikasoffan på jobbet. Om det bara är negativa tankar och fjärmande från ledning och företaget som helhet som sker där så påverkar det din KASAM på jobbet.

Forskningen visar att skillnaden i nivån av KASAM i slutänden ligger hos dig och mig. Hanteringen av information och tolkningarna sker hos oss och när vi ser flyktingen som förälder, chefen som en stressad person så gör vi val som ökar vår KASAM.

I synnerhet begripligheten och meningsfullheten är en känsla hos oss själva. Vi kan faktiskt till viss del välja! Gör livet obegripligt; distansera dig; peka på skillnader och orättvisor, ja så gör du allt du kan för att minska din KASAM. Eller så kan du göra tvärt om!

Det gäller alla motgångar i livet: dödsfall, arbetslöshet, skilsmässa och sjukdom. Upplevelsen av händelsen är din.

Människor som är engagerade (som personlighetsdrag) har som regel högre KASAM än de som inte är det. Så naturligtvis är det en läggningsfråga hur vi hanterar svåra händelser. Men vi har fortfarande makt över våra tankar.

 

 

Religiösa människor har generellt sett högre KASAM än andra. Religionen ger sammanhang och är ett exempel på hur extern struktur kan påverka känslan. Det finns en sanning som man ibland ser i amerikanska bloggar: De tre största egoistiska handlingar du kan göra är att 1) dagligen känna tacksamhet, 2) vara religiös och 3) göra goda gärningar för andra. Som av en händelse så driver och ökar alla dom aktiviteterna känslan av KASAM.

Fundera på det nästa gång negativa tankarna om orättvisor dyker upp.  Du kanske undrar varför inte du men grannen kunde åka med familjen till fjällen på sportlovet. Fokusera energin på rätt sak.

Men var försiktig med dina val. För fundamental tro, religiös eller politisk, klarar inte av att upprätthålla en hög nivå av KASAM över tid.

KASAM och tipset att läsa boken Hälsans Mysterium av Aaron Antonovsky, där KASAM beskrivs ingående och tyvärr ganska vetenskapligt, fick jag från en psykolog jag har som en coach i min ledarutveckling.

Det är ett privilegium att få ha egen ledarcoach och om man dessutom får någon som är legitimerad psykolog så är det ännu bättre.

KASAM på jobbet

Då många kommer hit då dom söker på orden KASAM på jobbet så har jag valt att lägga till ett stycke. Min erfarenhet av begreppet KASAM och att jobba med de ingående delarna kommer från just arbetslivet.

Jag blev hjälpt i tanken av att kunna resonera i termer som begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Att själv tänka igenom min situation utifrån de begreppen hjälpte. Med lite bättre struktur på tanken kan extern hjälp också göra större skillnad. Gå och prata med någon på företagshällsovården, personalavdelningen eller kanske chefen.

Inom vården är begreppet KASAM vanligt förekommande och vårdpersonal är oftast väl förtrogna med delarna. Så är KASAM något som verkar tilltalade för dig så kan företagshälsovården eller psykolog vara en god startpunkt.

Vill du läsa mer?

Läs gärna

20 KOMMENTARER

  1. KASAM tack för att du sätter ord på det, själv läst delar av boken i mina studier och haft till uppgift att berätta vad det är. Men du fick till det ☺️ Blir också nyfiken på historien. Min arbetsplats är också upp och ner.

    • Hej Therese,

      Tack.

      Det kanske får bli en privatföreställning för de som kommenterar på bloggen? Det är en mycket spännande men samtidigt fin historia. 🙂

  2. Vi arbetar mycket med detta inom sjukvården. Kasam är en av stöttepelarna i vår utbildning. Känslan av tillhörighet, respekt och att få känna sig som en viktig del i samhället är viktigare än man tror.

    • Hej Kristina,

      Ja, jag har förstått det. Boken jag läste användes ju exempelvis vid utbildning av vårdpersonal. Men den som står är lika relevant för arbetslivet och det var så jag kom i kontakt med den.

  3. Nu har jag läst inlägget. Mycket intressant. Positivt förvånad över att detta är något som ingår i sjukvårdsutbildningar. Hade jag aldrig trott efter mina erfarenheter av vården under en sjukskrivning för 12 år sedan. Då kom jag in i en värld av människor (Försäkringskassa och sjukvård) med negativ och misstänksam livsinställning och låga förväntningar på andra människor. En chock för mig som inte hade mer erfarenhet än att jag undrade om man bara kunde gå till en läkare och vänta utanför dörren på min tur eller om man skulle boka tid. Det totala ickespeglandet (eller speglande av deras projektioner) av en som människa bidrog till att jag bara besökte vården för sjukskrivningspapper, inget mer för det var sjukdomsalstrande, ”fjärmande” som du nämnde. Anledningen till sjukskrivningen var helt klart ett då sedan ett par års avvecklande av ett normalt ganska högt KASAM, det visste jag redan från början. Tror att det faktum att jag själv fattade detta var räddningen från den roll som offer som erbjöds, ja i stort sett påtvingades en som sjukskriven. Jag visste ju hur jag normalt borde leva men hade blivit ovanligt ensam. De som totalt saknar erfarenhet av ett gott liv och livgivande relationer, hur går det för dem i vården? Oj vad jag grubblat tidigare på detta. Det var för mig en skrämmande värld. Ja tydligen har de utbildning i KASAM numera. Hoppas det blir till nytta i bemötandet av människor.

    Ska läsa boken. 🙂

    • Eva, vården är svår att förhålla sig till och diskutera tycker jag. Många har väldigt dåliga erfarenheter medan många får väldigt bra hjälp. Kanske är det inte bara vårdens fel utan lite av samhällets fel där vi saknar andra kontaktytor som krävs för att vi ska kunna hantera och diskutera svåra livssituationer. För att vi ska kunna skapa en hög KASAM.

      Läs gärna boken, det finns mer populärvetenskapliga böcker också men den jag länkat till är ”referensen”.

    • Hej George,

      Du får lite vaga tips i texten. Det handlar mycket om att engagera sig och närma sig omgivningen för att hitta, skapa och bygga sammanhang. Distans och avståndstagande minskar KASAM.

  4. Antonovsky liksom flera andra kända judiska psykologer, har sitt ursprung ur erfarenheter från förintelsen där man studerat vad som håller folk friska mitt i det värsta elände. Jag läste också sådan litteratur i min ungdom, både inom studietiden och privat. Även Erich Fromm är läsvärd. En viktig faktor tror jag är inställningen av tacksamhet, inte för mörkret, utan för livet trots mörkret till skillnad från det ytliga positiva tänkandet som varit på modet länge men som också har ifrågasatts på senare tid.

    • Hej Heléne,

      Tacksamhet är otroligt viktig. Forskning visar att det finns goda effekter i att bara träna sig på tacksamhet som en separat disciplin.

      Själv tycker jag alienation är en dödssynd. I det ligger distans och avståndstagande.

    • Ja, Erich Fromms böcker ”Flykten från friheten”, ”Att ha eller att vara?” och ”Kärlekens konst” är verkligen läsvärda! Den sistnämnda borde läsas och samtalas kring under sista året på gymnasiet.

      • De tre böckerna var mina favoriter för 30 år sedan. Mycket i Onkel Toms blogg handlar om just detta, att känna sammanhang i arbetet för att trivas. Där ser det ju olika ut. Själv känner jag sammanhang och meningsfullhet i mitt jobb, men så är det ju inte för alla. Då kan det finnas olika alternativ som man kan fundera över. För en del kanske det kan vara att ha ett mindre meningsfullt jobb för sin försörjning på deltid, och en annan sysselsättning på fritiden som kan upplevas som meningsfullhet. Ser i tråden att detta borde finnas inom sjukvårdsutbildningar, men KASAM tillhör sjukvårdsutbildningar sedan minst 30 år tillbaka, även på gymnasienivå.

Vi värdesätter diskussion - Kommentera gärna