Att bli självhushållare – hur tänker vi där?

Varför flyttar vi ut på en gård på landet?

– För vi kan! Är ett svar.

– För att sänka våra kostnader, är ett annat.

Men det mest ärliga och korrekta svaret är nog ändå:

– För vi tror att det kan ge oss den bästa möjliga balansen mellan livskvalité och kostnad!

 

 

Flytten är vår egen resa. Det handlar inte om att visa eller bevisa något, eller att slå fast att vi väljer det rätta och överlägsna sättet att leva. Tvärt om! Livet består av avvägningar och det här steget vi tar i livet har sina baksidor. Men vi kommer få jobba för oss själva. Vi kommer vara hemma och tillsammans. Vi kommer få vara ute.

Vi söker främst glädjen i att vara. Vi odlar exempelvis inte lök för att spara massor av pengar eller för att vi tycker den lök vi köper nödvändigtvis är oetiskt odlad. Vi odlar lök för att vi vill äta vår egenodlade lök. Vi ser fram emot den gula äggulan som blir i ägg från fria höns. Vi ser fram emot att äta omelett gjort på egna grönsaker och egen potatis. Vi ser värdet i sysslan att odla och äta. Vi tänker inte odla och ha djur bara för ägget, löken eller grönsakerna i sig.

Men samtidigt som vi tänker att gården ska ge oss relevant och trevlig sysselsättning så tänker vi inte starta storskaligt lantbruk eller dra på oss kostnader för brukshästar eller hundar. Nej vi kommer leva ganska enkelt. Till en början väldigt enkelt med odling, höns, gäss och kaniner. Med tiden kan vi kanske utvidga verksamheten lite mer. Men inte mycket!

Cash is king, blir vår verklighet. Vi kommer gå från ett liv där pengar är det som begränsar oss minst till ett liv där kontanter är den största bristvaran. Samtidigt är vi inte panka. Vi har faktiskt budgeterat med att göra av med ungefär lika mycket pengar när vi bor på landet som vi gör idag. Men jag kan inte direkt säga att det är vår plan att spendera pengar.

 

 

Jag tror vi har en utmaning i att hitta balansen. Vi har aldrig levt ett liv där vi inte omedelbart kan köpa oss ur ett problem. Eller där vi fått undersöka speciellt alternativa sätt att nå det vi vill. Ta bara som en sådan sak att vi har egen skog. Det betyder att vi har fri tillgång till virke men att det vanligtvis är runt!

80 arbetsdagar kvar!

You may also like...

7 Responses

  1. Aktiepappa skriver:

    Roligt att läsa om era tankar och planer Tom.

    Efter att ha läst Lasse Wilderängs böcker Stjärnklart mfl fick jag också lust att skaffa höns och kor. Men det gick över ;). Säger inget om att något är rätt eller fel utan reflekterar snarare över att det är bra att vi alla är olika! Och jag har under många år av mitt liv faktiskt haft färska egentillverkade ägg. Synd bara att jag inte äter ägg 😂.

  2. J skriver:

    Har ni någon erfarenhet a lant- och skogsbruk eller är det en romantisk bild som driver er i den här riktningen?

    Med vänlig hälsning

    J

    • Onkel Tom skriver:

      Hej J,

      Viss erfarenhet. Även om vi avgudar Mandelmanns och gillar att titta på Danske bonden så är vi inte så romantiserande tror jag. Det var det jag försökte för fram i inlägget. Vi räknar inte med att liva ett fantastiskt liv i total frihet ätandes vår egenodlade mat endast. Jag ser det lika mycket som en billig bas för oss att utgå från. Det är ett hem med låga driftskostnader och lågt inköpspris. Det är ett hem som tillåter oss att ha en relativt stort “uterum” vilket är viktigt för oss.

  3. Henrik skriver:

    Hej,

    Spännande tankar och drömmar! Jag lekte lite med tanken hur mycket pengar man sparar vs investerad tid och kapital. Hittade ett examensarbete som räknat en del på självhushåll för att försörja en familj under ett år: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:378501/FULLTEXT01.pdf

    Det som slog mig var nettolistan över kg rotfrukter och grönsaker som krävdes för en familj ett år, och vad de kostar i tid (där jag tror hon räknar med storskaligt jordbruk) vs vad det kostar att köpa. Här är totallistan: 332 kg potatis 19 kg kålrötter 78 kg morötter 15 kg palsternackor 10 kg rotselleri 10 kg rödbetor 45 kg gul och röd lök 15 kg purjolök 45 kg vitkål 25 kg broccoli 15 kg blomkål 20 kg ärter 15 kg bönor 20 kg spenat. Om jag uppskattar priser på 10kr/kg för potatis och liknande enkla rotfrukter, och 20kr/kg för grönsaker som ärtor, bönor etc., så får jag totalkostnad på under 10 000kr/år att köpa.

    Det skall kräva 520m2 för att odla detta, och tidsåtgång på 62 timmar (vilket jag tror är sjukt lågt och inte skulle stämma för en tjänstemannabonde som mig).

    Då slår det mig att om man bortser från ekologiska, livskvalitet, smak, självkänsla, frihet aspekter (vilket jag nog tror är den största drivaren, och verkligen inte skall försummas), så är det en avkastning på 10 000kr per år som dessutom kräver ganska mycket arbete, investering i tomt, gård etc.?

    Om man vänder på det: även om man har en hög matbudget idag på säg 5000kr/mån, och lyckats få till 100% självhushåll på detta, så kan man jämföra avkastningen på 60 000kr per år med en 4% safe-withdrawal av 1.5MSEK investering i indexfonder. Nu gissar jag att det är svårt att få till minsta lilla självhushållande gård under 1.5MSEK?

    Återigen, jag bortser från alla sköna värden i ett extra hem, godare mat etc. som jag är övertygad om finns i ert upplägg, och säger absolut inte att det är fel. Leker mest med olika optioner att själv spendera ett år: i stan med mat, rekreation, utbildning etc “as a service” som man betalar för med fondavkastning vs bygga självhushåll med alla dess rekreations och utvecklingsmöjligheter till exempel.

    Bra blogg och väcker som sagt viktiga tankar!

    • Onkel Tom skriver:

      Hej Henrik,

      Tack för en intressant kommentar. Det är nästan så att svaret blir ett eget inlägg framöver.

      Vi har tittat på exjobbet också och har lite andra referenser. Ska man beakta “missväxt” kravet på lite marginaler, svårigheten att hantera allt grönt när det mognar samtidigt och kravet på att kunna köra växelbruk så stiger arealbehoven. Så vi räknar nog med knappa 1 000 kvm plus växthus.

      Tidsåtgången låter lite lite, men rotfrukter kräver så klart väldigt lite omvård. Det är värre med tomater, gurka mm.

      Men hur räknar vi på det här? Först ska jag säga att jag håller med om det du säger i grund och botten – det var därför jag skrev inlägget – och det är den krassa ekonomiska verkligheten som gör att vi inte kan ta några investeringskostnader i vår själhushållning. Grundfelet många gör som flyttar ut på landet är att de ökar sitt ekonomiska ansvarstagande i stället för att minska det! Det sker genom prylar, byggnationer, hästar, hundar, bilar, vedklyvar, fyrhjulingar osv. Då krävs heltidsjobb för att hålla cirkusen igång.

      Vi har gett knappa 800 000 för en gård på 6 ha uppdelat på 2 ha öppen mark och 4 ha skog. Vi bör i det kunna driva huset, totalt med lån, el, vatten, värme, bredband mm, för cirka 2 000 kronor per månad. Om vi kan sänka matkostnaderna från dagens 5 500 ned till 3 500 så är vår totalkostnad för hus och mat cirka 5 500.

      Men då har vi fortfarande en hel del frihetsgrader, exempelvis i form av egen skog som gör att vi kan bygga, hålla djur (kanske en get eller två?), jaga, till väldigt låg kostnad. Dessutom har vi möjlighet att laga bilar och fixa lite med större prylar som sällan är möjligt i lägenhet.

      Ska vi hyra en lägenhet och köpa maten så hamnar vi någonstans kring 15 000 -18 000 för boende och mat där vi bor nu. För mig är det en skillnad på 10 -13 ksek/månad vilket är ett kaptialbehov på cirka 3 MSEK.

      Sedan är ju frågan vad du ska göra i lägenheten?

  4. Lena skriver:

    jag drömmer och försöker förverkliga ungefär samma som du, har dock lång väg kvar. Vad gäller mat så är det ju också så att man anpassar sin mathållning ganska mycket efter vad man har hemma och jag har märkt att min matkostnad blev lägre när jag började göra mat från grunden, sylta och baka. Nu väntar jag precis som du, på att ni kör igång riktigt, ska bli så spännande att läsa

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *