Privatekonomi – Tillgångsslag, fördelning och strategier

14
25
Så här ser fördelningen mellan tillgångsslag ut!

Jag har nämnt vid några tillfällen att min investeringsstrategi ändrats något från att ha handlat rätt mycket om att göra kloka val i enskilda aktier till att allt mer handla fonder. Storugglan har ”huggit” på detta och bett mig utveckla mig lite vilket jag så klart gärna gör!

För att vi ska hamna rätt!

Det finns två delar i privatekonomin som är viktiga att hålla reda på (och skilja på!). Den ena handlar om kassaflöde och buffertar den andra handlar om balansräkningen, alltså den totala sammanställningen av tillgångar och skulder vid en viss tidpunkt. För den som arbetar med ekonomi i företag eller är intresserad av investeringar och bolagsanalys så är det här självklart, men för de flesta av oss så handlar privatekonomi i praktiken om det som kallas kassaflöde. 

Kassaflöde är benämningen för pengar in och ut på våra konton. Det är kassaflödet som gör att vi kan betala räkningarna. 

Men när vi ska leva på våra tillgångar eller avgöra hur vi ska investera våra sparade pengar så är balansräkningen intressant. I bilden nedan så ser du hur det ser ut i vår familj just idag. Av alla tillgångar vi har, som vi ansvarar för och förvaltar, så är ”bara” 16,8 % tillgångar i form av pengar på sparkontot eller i aktier som vi kan omsätt i pengar inom någon arbetsdag eller två. Resten är i pensionsfonder eller fastigheter. 

För vår del så handlar en stor del av ekonomin om pengar som inte är direkt tillgängliga.

Om du försöker begripa vad det här är för pengar och hur jag kommit fram till summan så är rådet att du inte ska lägga för mycket tid på det. För här är skattade medel blandad med oskattade pensionsmedel och uppskattade fastighetsvärden. Vill du veta detaljerna så är det bäst att börja göra sammanställningen av dina tillgångar själv – inklusive pensionspengarna – så får du se lite av siffrorna som ligger bakom.  

De pengar som är lätta att komma åt räcker cirka 3-3,5 år för oss att leva på med dagens kostnadsnivå så det är inte lite pengar, vilket leder oss in på nästa område.

Not: Våra tillgångar är naturligtvis större än vår förmögenhet! För här ingår belånade fastigheter till sitt fulla värde vilket är rimligt då vi snart ska studera riskexponeringen vi har. 

Hur placerar jag månadssparandet?

Vi har just nu bra löner och relativt låga utgifter. Det innebär att vi inte behöver något buffertsparande. Den bilden förstärks av att vi har tillgångar i aktier som vi enkelt kan realisera. Skulle något gå helt åt pipan, exempelvis en frys går sönder, när det är tomt på kontot så hanterar vi det normalt sett med kortkrediter – betalkort så som bensinkort – till lönen kommer så aktieförsäljning är ingen vanlig händelse. 

För oss innebär det att vi stoppar våra pengar varje månad i två påsar. Vi amorterar och vi sparar i aktier. 

Totalt sett, ur ett investeringsperspektiv så är vi lågt belånade. Förväxla dock inte det här med belåningsgrad på våra fastigheter. Den är högre än 20% då jag här räknar på relationen lån mot alla tillgångar! 

 

 

 

Amorteringar vs. aktiespar
Amortera eller spara i aktier? Buffertsparande eller in med pengarna i aktier? Båda frågorna är ganska vanliga och svaret är att det beror på lite. Jag gillar amortering! Det innebär att du sänker risken i balansräkningen och vi amorterar mycket! Det är dock ingen statisk sanning utan var och en måste avgöra vilken belåningsgrad som är rimlig ur ett total perspektiv. 

Jag anser att pengar som betalar av lån ska ses som ”låsta” efter att de gått in på banken. Det går naturligtvis att öka belåningen på exempelvis fastigheter om man betalat av på sina lån, i teorin, men det är inte så självklart att du faktiskt får det i praktiken då pengarna behövs.

Vi sparar cirka 2/3-delar av vårat månadssparande i aktier och den resterande tredjedelen går till amortering. Totalt sett så är 20% belåningsgrad helt ok och vi kan ur det perspektivet sluta amortera. Ur kassaflödesperspektiv så är dock våra räntor och lån begränsande så vi fortsätter amortera enligt fördelningen ovan. 

För oss som strävar efter frihet så är lån alltid en begränsande faktor. För den som vill hantera sin privatekonomi som ett företag och optimera avkastning med lämplig risk så är 20% riktigt bra nivå. Kanske den bästa nivån till och med! 

Var placerar vi månadssparandet? 

Så i vårt fall har vi kommit fram till att vi inte buffertsparar, att vi amorterar en tredjedel, och att lägger resten i aktiespar. Men hur?

Så här ser fördelningen mellan tillgångsslag ut!

Bilden ovan visar hur våra tillgångar fördelar sig på tillgångsslag. I praktiken har vi faktiskt bara två tillgångsslag – fastigheter och aktier då fonderna är aktiefonder – så skillnaden mellan den blå och röda delen ovan är om pengarna är låsta i pensionslösningar (blå) eller fria att bruka (röd) för oss hur vi vill. För pensionssparandet förvaltar vi endast i fonder medan Avanzaportföljen består av enskilda aktier.

Så tillbaka till ursprungsfrågan: 12% aktier och 34% fonder. Varför är det så och börjar vi tänka om?

Från början var pengarna på Avanza en liten del. Men i takt med att våra besparingar växt så är det argumentet tveksamt. När portföljen växt så har också antalet aktier ökat vilket gör att det inte alls är en ”spetsig” investeringsportfölj. Tyngdpunkten ligger i energi och finanssektorn men det är brett. 

Tittar vi framåt mot sommaren då vi sålt vår lägenhet och bor på vår gård så uppskattar jag att det ser ut så här om alla pengar vi frigör vid lägenhetsförsäljningen går till aktier. 

Uppskattad fördelning mellan tillgångsslag i sommar.

Eftersom jag inte är så duktig på aktieinvesteringar, har det visat sig, samtidigt som en stor andel av kapitalet står direkt under min förvaltning så måste jag hitta bättre sätt att förvalta kapitalet. Vi räknar inte heller med att vi måste ta större risk, läs sträva efter högre avkastning, än vad indexfonder kan ge. 

Utifrån den bild jag beskrivit så har kommit till följande slutsatser:

  • Jag räknar inte med att sälja av något i befintliga portföljen.
  • Nyinvesteringar sker i hög utsträckning i fonder, indexfonder så väl som aktiva fonder. Aktier kommer bara köpas om det finns ”möjligheter” eller de kan ge egenskaper som är gynnsamma ur specifika identifierade riskers perspektiv. 
  • Nu är fastighetssektorn inte intressant, medan vi efter sommaren är väl ”tjocka” på aktiesidan i portföljen. Fastigheter kan därför vara intressanta investeringsobjekt framöver.  
  • Vår belåningsgrad är låg nu och kommer vara ännu lägre efter sommaren. Vill vi öka risken och avkastningen finns möjligheten att belåna breda indexfonder upp till kanske 20% belåningsgrad. 

14 KOMMENTARER

  1. Ja, breda fonder (både index och icke-index) är mycket vettigt alternativ till den som inte vill ta risk eller känner sig ”duktig” på aktier. Själv har jag en fondportfölj (regelbundna inköp i några fonder) och en aktieportfölj (begränsat antal aktier) och även om det gått bra hittills ser jag mig inte som ”duktig” på aktier och framtiden får utvisa om även jag viktar över mer av nysparandet till fonder.

    I övrigt tycker jag det är mycket trevligt med dina videoinlägg.

    Hur går det med inköp av utrustning till framtida poddande?

    Mvh

    Egon

    • Hej Egon,

      Micen är beställd idag. Jag ska fixa filhotell i morgon. Sedan är det lite meckande kvar så är det dags för första försöket. Jag tror jag är några veckor bort innan jag har något ut till konsument 🙂

  2. Tack för genomgången!

    Det jag dock saknar är hur du tänkt runt de olika tillgångsslagens egenskaper och hur det påverkar balansen för just er. Kan du utveckla det?

    Det gör att jag blir mycket förvånad över denna passus i det du skriver:

    ‘Nu är fastighetssektorn inte intressant, medan vi efter sommaren är väl ”tjocka” på aktiesidan i portföljen. Fastigheter kan därför vara intressanta investeringsobjekt framöver.’

    Vilken anser du vara den lämpliga balansen för er mellan aktier och fastigheter och varför just den fördelningen?

    • Hej Storugglan,

      Den första delen är korrekt. Det är nog ett eget inlägg.

      Vad jag menade var att vi har en väldigt stor andel av tillgångar i fastigheter nu. Det beror på att vi äger en dyr lägenhet idag. I sommar äger har vi en ganska billig fastighet och vi har därmed ett lågt inslag av fastigheter i vår totala förmögenhet. Det innebär ju att det skulle finnas utrymme att köpa en fastighet för uthyrning exempelvis. Eller kanske skog för att få lite bättre balans. Men jag har ingen absolut nivå jag jobbar mot men som du ser så ligger stora delar av våra tillgångar i aktier efter vi sålt lägenheten.

      Underförstått anser jag ju att fastigheter är ett annat tillgångsslag än aktier och att det med det har lite andra egenskaper.

      Svarar jag på frågan?

      • Från nu till sommar går ni från 53,7% till 48,3% fastigheter. Förstår jag dig rätt? I så fall tycker jag att det är en marginell förändring, eller hur?

        Det är också, tycker jag, en bibehållet mycket hög andel fastigheter. Men ni har säkert en anledning till att eftersträva en högre andel fastigheter än ert eget boende tvingar er till. Det var dessa anledningar jag var nyfiken på.

        Jag är själv mycket påverkad av David Swensens synsätt så som den beskrivs i hans bok Unconventional success (se https://en.wikipedia.org/wiki/David_F._Swensen). Är Swensen någon du är bekant med?

        Swensens referensportfölj innehåller 20% fastigheter. Samtidigt ska förstås referensportföljen ses mot bakgrund av att boken gavs ut 2005 (vilket kanske ger oss mest anledning att ompröva synen på andelen räntor i även Swensens referensportfölj).

        • Nej till cirka 11%? Jag säljer ju lägenheten och sätter in pengarna i aktier. Så aktieandelen ökar.

          Jag har inte läst boken, men jag kan tycka att cirka 20-30% av portföljen i fastigheter känns rimligt. Jag tycker vi har 11% efter sommaren alltså!

          • Haha. Då förstår jag. Tillhör den delen av befolkningen som ha svårt att se skillnaden på rött och grönt 🙂 Även om jag försökte skärpa blicken så jag gick alltså bet.

            Då återgår jag till frågan om tillgångsslagens egenskaper och hur det påverkar balansen för just er. Ser fram emot om och när du har möjlighet att utveckla det.

            Kan skicka över en översiktlig sammanfattning av Swensens bok. Vore intressant att höra dina reflektioner på den.

  3. Hej Onkel Tom!

    Är ingen frekvent läsare av bloggen men tänkte bara säga att jag tyckte intervjun i Sparpodden var riktigt bra. Kloka argument och tycker de insikter du fått och värderingarna ni nu har är riktigt bra! Keep it up! 🙂

  4. Måste få passa på att gratulera till ett kanonfint deltagande i Sparpodden! Det var bara så himla intressant och roligt att lyssna på och jag känner också igen mig i mycket av det du tog upp. Jag hade en enda synpunkt och det var givetvis det där med ”uteliggare” men jag förstår samtidigt att du gjorde en symbolisk jämförelse som inte har med utsatthet och djupa köldskador att göra. Så jag släpper det 🙂

    Kul också att du gjort en video. Kan vi hoppas att du låter framgångståget rulla vidare och passar på att starta en youtubekanal? Ser fram emot vloggar där vi får följa med dig i din sparvardag!!

    • Tack snålcoachen!

      Även Fantastiska Farbror Fri hade invändningar mot valet men det är ju inget romantiserande av uteliggarlivet jag ägnar mig åt. Det handlar ju om att stäva efter en nivå i livet där alla måsten runnit av. Där livet är fantastiskt där och då, inte en strävan efter att hålla fast vid alla krav och förväntningar!

      Det kan vara så att det finns tankar på att starta en vlogg i sommar! 🙂

  5. Hur kommer det sig att lägenheten ska säljas? Borde det inte gå att hyra ut den möblerad för året i stugan. Borde förenkla logistiken en hel del, flytta ut + sälja/lagra möbler. Dessutom är inte stugan permanent vad jag förstått. Ni ska tillbaka till stan efter sabbatsåret?

    • Hej Spara,

      Du har rätt. Det är ett alternativ, som fortfarande är öppet, men det är mindre intressant för att:
      * Lägenhetens pris är uppskruvat.
      * Vi ska inte tillbaka hit.
      * Med de två ovan så ser jag inte värdet med besväret.

      Men om något händer så att värdet sjunker så är ditt förslag intressant.

Vi värdesätter diskussion - Kommentera gärna