Jag är med i Sparpodden!

Joakim Bornold, sparekonom på Nordnet, bjöd in mig till #Sparpodden strax innan jul. Vi pratade datum hit och dit en stund och så igår den 10/1 fick vi till en träff då jag på plats i Nordnets lokaler träffade Joakim och hans radarpartner Peter Benson. Resultatet finner ni här nedan i form av Sparpodden nummer 166!

Det var riktigt roligt att vara där och jag ser möjligheten att få delta som ytterligare ett exempel på att de livsval jag gjort på senare år är väldigt belönande. Dels var det kul att se bankens lokaler, sparpoddenstudion och att få träffa Joakim och Peter som båda var väldigt trevliga killar. Jag fick också möjligheten att strövar runt lite i ett julskyltat Stockholm vilket är en saga i sig!

Till er som ställt frågor så ber jag lite om ursäkt. Vi hann inte med allt. Jag är inte säker på att vi besvarade någon fråga faktiskt. Jag hoppas vi kan återkomma till det ni ville beröra här på bloggen framöver.  

Med lite tur så kommer det lite nya läsare hit under de kommande dygnen. Ni är hjärtligt välkomna! Vill ni läsa ifatt så finns det ingångar till materialet på bloggen i menyn i bloggens huvud. Annars frågar ni så gör vi som läser här vårt bästa för att guida er rätt.

Som vanligt ser jag fram emot era kommentarer nedan. Jag räknar med att göra en eller ett par kortare videouppföljningar på podden, så fråga och kommentera på!

 

 

Vill ni nå mig mer privat så gör ni det på onkel.tom.blogg@gmail.com eller på Twitter eller Facebook.

Å så glöm inte att följa mig på sociala medier om du inte gör det redan!

Prenumerera  Gå in och gilla!   Följ på Twitter!

You may also like...

43 Responses

  1. Utdelningsstugan skriver:

    Hej Onkel Tom!

    Lyssnade på intervjun nu på vägen hem från jobbet. Du skötte dig utomordentligt bra och man fick sig en stor skopa inspiration och motivation i höstmörkret.

    Det skall bli kul att fortsätta följa er resa mot ett “rikare” liv.

    Må väl och lycka till framöver!

  2. Johan skriver:

    Hej!
    Måste säga att detta var det bästa sparpodden avsnittet sedan Günter mårders dagar. Du redogjorde väl dina tankar. Enda tipset inför framtida intervjuer är att inte använda svärord eftersom du då uppfattas mer seriös.

    Du får gärna utveckla svaret på frågan ang att man som fri tär på samhällssystemet som vi alla bidrar till. Kommer ni tex att ha barnen på fritids och dagis hela eftermiddagarna när ni flyttar till Småland i stugan?

    • Onkel Tom skriver:

      Hej Johan,

      Jag svarade Storugglan kring svordomarna då han också hade synpunkter. (Jag antar att den kommentaren är nedanför den här, jag jobbar i en annan vy än ni ser och för mig så är senaste kommentar på topp så det blir ibland lite avigt …).

      Tack för feedbacken. Jag tar till mig bidraget till samhällssystemet. Det är värt en separat uppföljare.

  3. Storugglan skriver:

    Snyggt jobbat! Bra balans i ämnena. Är nog många som kan känna igen sig i det du pratade om, på samma sätt som Bornold och Benson blev avväpnade. Känns också som att du blivit riktigt varm i kläderna. Min fru reagerade dock även på svordomarna. Själv tänkte jag inte på dem 🙂

    • Onkel Tom skriver:

      Tack Storugglan,

      Jag måste öva mer på det här. Phu, det var kämpigt att sitta 45 minuter i fokus från två “förhörsledare”.

      Svordomarna kommer kommentarer kring från flera håll. Jag tänkte verkligen att “det här måste bli kul, energi och levande” och gjorde “all-in”. Med det släppte jag garden och körde på.

      Sedan när jag såg feedbacken kring svordomarna så tänkte jag svara ungefär som ovan. Jag tänkte också säga att jag tycker det är bra och relevant feedback. Men så funderade jag lite till. Nästan allt om folk reagerar på här på bloggen är ju nästan det som är bra. Det är karaktären.

      Så jag ska begrunda feedbacken lite 🙂

  4. Anders skriver:

    Snyggt! Hört ditt namn men aldrig hittat till bloggen.

    Jag är en relativt ung kille, enkel personlighet som gillar dem enklare sakerna i livet. Jag är lite av en arbetsnarkoman och tänker på frågan du fick från Joakim om samhället/systemet. Jag har absolut inga problem med att “folk inte bidrar utan bara nyttjar”, det för mig är Sverige, vi har den friheten/möjligheten till viss del.

    Men! Jag fullkomligt älskar känslan “jag bidrar till systemet”, hade jag endast fått lön för jobbet hade jag aldrig kunnat jobba i den omfattningen och med den arbetsmoralen jag har. Känslan att bidra är verkligen A och O och jag tycker synd om de som är utanför/aldrig känt detta.

    Saknar du den känslan/Tror du att du kommer sakna den känslan? Eller kommer det kännas som att du gjort ditt? Eller är jag kanske ensam med detta? Vore härligt och höra lite reflektioner!

    • Onkel Tom skriver:

      Hej Anders,

      Jag har fyra barn, är vicevärd i bostadsrättsföreningen och tar gärna chansen att interagera med de som är nära i min omgivning. Vi skiter i bilen, handlar lokalt och uppmanar våra barn att vara ute trots mörker mm för att vår omgivning ska vara befolkad. Så vi bidrar tycker jag. Vi tänker så. Vi agerar så. Vi ska göra det för oss alla och för oss själva.

      Om vi sen måste jobba. Tja, men inte villkorslöst som jag sa i podden. Att säga att man tar tidig pension är inget religiöst val som är stor prestige att backa. Det är en möjlighet som vi kan ta för vi har skaffat oss möjligheten.

  5. Kilo skriver:

    Jag har också lyssnat på podden och du gjorde ett utomordentligt jobb måste jag säga.

    Jag håller helt med om att en annorlunda syn på tillvaron hjälper till. Du fick fram det några gånger att konsumtion som kan kännas som vägen till “lyckan” egentligen många gånger är tvärtom. Konsumtionen innebär letande, åkande, hanterande, installerande, garantiärenden, telefonköer, kassaköer, underhåll, förvaring, ilska när det inte blir som tänkt, återvinning/sopstation m.m. Genom att välja bort mycket av konsumtionen frigör man mycket tid till annat, minskar sin stress och samtidigt sparar pengar, det är inget svårt val i mitt tycke.

    Jag kan hålla med om kommentaren att försöka bli ekonomisk fri genom mycket sparande medför risk för att stort fokus blir just på pengar och kostnader och man är inte alls ekonomiskt fri. Leta extrapriser, blocketsurfande, köa för erbjudanden, låsa sig till denna veckans billigaste matvaror, hantera gamla begagnade halvtrasiga grejor för att man inte vill köpa nytt är slöseri av något mycket mer värdefullt än pengar, dvs Tid. Det tycker jag man inte alls får glömma bort i sammanhanget. Den frågan tyckte jag du balanserar väldigt bra.

    • Onkel Tom skriver:

      Tack Kilo! Det är skitkul att få så mycket positiv feedback. Jag har ju inte gjort det här förut men jag tänkte att jag gör “all-in”. Det är inte så lätt att bombardera i 45 minuter så jag är väldigt nöjd med resultatet. Mina två minuter i rampljuset! 🙂

  6. eriksjos skriver:

    Bra jobbat! Kul att lyssna på och det lät som om förhörsledarna också fick lite att tänka på 😉

    • Onkel Tom skriver:

      Tack Erik,

      Det var lite småtufft att vara i fokus så där men samtidigt väldigt roligt. Jocke och Peter bidrar dock till en väldigt trevlig stämning så det är en upplevelse!

  7. jontwe skriver:

    Följer både din blogg och sparpodden i vanliga fall också men de här var verkligen ett av de bättre avsnitten!

    Bjöd på många skratt på väg hem från jobbet, det är kul och på ett sätt ögonöppnande att lyssna på speciellt när man hör intervjuarnas reaktioner på vissa saker och hur de kanske känner igen sig själva i de problem som gjorde att du vände skutan så att säga.

    Väldigt bra jobbat hoppas du dyker upp i fler poddar framöver!

    • Onkel Tom skriver:

      Hej Jontewe,

      Tack. Jag tycker samtalet och podd-formen är riktigt intressant och kul. Det blir definitivt mer av den varan!

  8. Jkr skriver:

    Wow vad bra du gjorde det här! Mycket bra jobbat och jag hoppas du är med i fler poddar. Har redan önskat dig till “Andra sätt” 🙂

    • Onkel Tom skriver:

      Tack Jkr!

      Det är otroligt att få beröm och i synnerhet av er som hänger här ofta!

      Kul, jag var väldigt tidigt intresserad av podden Andra sätt men så drev den ur mitt medvetande då den hade några inlägg tidigt som jag inte tyckte låg i linje med vad jag trodde det skulle vara. Men den är kanske på “G” igen nu då?!

      Nu närmast är väl annars att kommma igång själv. Jag vabbar idag och ska försöka lösa lite praktikaliteter.

  9. Kalle skriver:

    Hej!

    Har aldrig hört talas om bloggen innan jag lyssnade på avsnittet av sparpodden. Men måste säga att det var mycket roligt att höra dina tankar.

    En fundering har jag dock. Du säger flera gånger att du lite strävar efter att kunna vara lycklig som uteliggare. Sedan sa du också att du gärna skulle tävla i mountain bike ett år men att det ju är förenat med kostnader. Du nämnde och tankarna om att bo i Spanien eller Portugal men att det blev för kostsamt. Frågan är hur prioriterar du att “uppfylla drömmar” kontra kostnad? Har du något system eller tankar där eller kör ni på känsla när det inte verkar vara värt kostnaden för att uppfylla drömmen eller lära sig det där nya språket?

    Mvh
    Kalle

    • Onkel Tom skriver:

      Hej Kalle – välkommen!

      Du har rätt, det finns en inkonsekvens i resonemanget, men det är samtidigt det som är öppningen som gör att uteliggare inte är det ända svaret på vad som är rätt nivå.

      Jag åker gärna MTB-tävlingar med det får inte bli en börda eller ända ljuset i ett stressat liv. Det är inte livsavgörande på något sätt längre.

      Din fråga är som sagt intressant och relevant men också svår att helt besvara. Det handlar mer om referenser än absoluta tal. Allt handlar om att hamna i en positiv spiral. Hellre tränar jag mer MTB än jag tävlar om tävlandet innebär höga kostnader. För mig är frihet relevant. Om det jag gör minskar min frihet så är det mindre intressant.

      Är du med?

  10. Anders skriver:

    Riktigt snyggt!

    Har reflekterat lite kring Joakims tankar om hur du nyttjar systemet utan att bidra till det och tycker det är helt OK. Vi bor i Sverige, vi har den möjligheten och det stör/irriterar mig inte på något sätt, det är en möjlighet som jag tycker är bra finns (anser att vi människor ska ha valmöjligheten att göra det vi tror passar och utvecklar vår personlighet allra bäst).

    Det jag tycker är märkligast är avsaknaden av att vilja bidra till systemet, mycket av anledningen till mig egen höga arbetsmoral och arbetsnarkomani är den fantastiska känslan av att bidra till systemet. Jag håller med om att många mår dåligt av sina jobb och den pressen som finns där och att det är betydligt vanligare än vad man kan tro. Men jag tycker min arbetsplats är helt perfekt, jag njuter av varje minut jag får tillbringa där, det tillsammans med att bidra till systemet och faktiskt få en lön gör det magiskt.

    Drömmen jag har är att kunna ha insikten som behövs för att veta när min kropp och själ behöver en paus – för att t.ex. resa runt jorden med en ryggsäck och ett leende på läpparna i något kvartal – för att sedan kunna komma tillbaks med samma motivation och glädje jag idag har.

    Fortsätt inspirera många, du gör det riktigt grymt. Fokus blir pengar för många, att förklara för dem att det är friheten som är fokus är svårt med det penga-styrda samhälle vi lever i.

    /Anders

    • Onkel Tom skriver:

      Tack Anders,

      Jag ska fördjupa mig lite i frågan i helgen om jag får möjlighet då vissa ville höra mer. Om du har de drivkrafter du beskriver så är du bara att gratulera. För mig innebär bidra till systemet ibland att jag inte får träffa min familj på en vecka, inte har möjlighet att gå på toa på en arbetsdag eller krav om att slutföra krävande intellektuella arbeten i öppet kontorslandskap. Samtidigt är tiden ständigt slut.

  11. Maria skriver:

    Stämmer in i de tidigare skrivna kommentarerna ang att du var mycket bra i podden! Håller håller dock inte med om att du bör låta bli att svära framöver, tycker inte svordomar har någonting att göra med hur seriös man är eller ej. (Kommer appropå seriositet att tänka på vad Klas Hallbergs skriver i en av sina böcker angående arbetslivet, nåt i stil med -jag har träffat så många oseriösa människor som maskerar sin brist på seriositet med att vara allvarliga! Helt off topic ang dina svordomar men tankarna for iväg dit iaf)
    Din egna framtida podd kommer bli grym! (Och här menar jag grym på det sätt man använder ordet nuförtiden, men kanske också lite på det gamla sättet-skoningslös, dvs att skoningslöst göra upp med ingrodda vanor osv)
    /Maria

    • Onkel Tom skriver:

      Tack Maria,

      Vet du vad, jag har tänkt i liknande tankebanor. Språkbruket kom ifrån att jag sänkte garden och det gjorde jag avsiktligt. Dessutom är det nästan alltid så att det människor påtalar som “ej ok” här på bloggen är det som gett bloggen dess karaktär.

      Så jag ser det inte som rätt eller fel, bara att jag ska kunna spela på alla tangeter i mina “framträdanden”. 🙂

  12. H skriver:

    Vill bara stämma in med ett hejarop! Tycker du är väldigt medryckande story-teller som också har förmågan att kunna sätta ord på komplexa sammanhang och tankar. Kul att du är lika bra i muntlig form som i skriftlig form, det är inte självklart! /H

    • Onkel Tom skriver:

      Tack. Ni håller på och gör mig olidlig! 🙂

    • Maria skriver:

      Instämmer i story-teller och förmågan att sätta ord på komplexa sammanhang. Men jag måste säga att jag blev positivt förvånad på din röst och att du ifrågasätter på ett mer mjukt och underhållande sätt.. I skrift så låter det mer hårt och lite “den enda sanningen”. Jag tog iaf till mig dig och dina åsikter bättre i röstform än i skrift. Så se till att skaffa dig en egen podd nu 🙂

      • Onkel Tom skriver:

        Tack Maria,

        Talet och dialogen är otroligt kraftfulla när det gäller att förmedla ett budskap.

        Det är inte helt “uttalat” men jag har lite olika fokus i bloggen jämfört med andra kanaler. Bloggen är mer hard facts, mina åsikter, redogörelse för min syn på livet. Om du träffar mig som “Onkel Tom” så ska det handla om energi och glädje. Det jag pratar om är att försöka skapa ett bättre, intressantare och mer utvecklande liv. Det är ingen “mässa” det är något som ska vara medryckande.

        Sedan blir det inte alltid som jag tänkt mig i alla sammanhang. Jag är ju helt oskolad i berättandets konst, såväl skriftligt som muntligt. Men jag gör vad jag kan för att lära. Och jag försöker göra det bästa med det som bjuds! 🙂

        • Maria skriver:

          Håller med om att talet och dialogen är ett mycket kraftigt verktyg. Jag fick dubbel så mycket energi och glädje från dig via podden än via bloggen 🙂 Men det är säkert olika. Såg filmen Turist och måste säga att jag tänkte mycket på dig då den porträtterar familjesemestern precis på det sättet som du kr*ks på. En familj som åker till alperna för att pappan jobbar så mycket så nu ska de äntligen få lite kvalitetstid 😉 En mycket bra film!

          • Onkel Tom skriver:

            Tack Maria!

            Jag gillar att blogga och läsa andras bloggar men det krävs enormt mycket om man ska kunna föra ut den energin och gnistan som man kan i bild och ljud.

            Vad är det för film?

  13. Peter skriver:

    Hej!

    Nu har jag också hunnit lyssna på podden och jag måste bara få säga att jag tyckte att du gjorde det riktigt bra! Tror att du kommer att få många nya följare efter det här. Jag är 8 år yngre än dig och har inga barn men vi påbörjade vår omläggning av livet ungefär samtidigt och med samma motiv. Jag har också träningsbakgrunden och kom då ifrån bloggar som t ex Marks daily apple så jag tycker mig se många paralleller. Hoppas bli fri/känna mig lite mer fri om tre år och då blir det eventuellt en långtur med segelbåt eller i alla fall mycket mer tid ute i naturen.

    Tack och kör hårt!
    /Peter

    • Onkel Tom skriver:

      Hej Peter,

      De med stark känsla för friluftsliv, äventyr eller träning är de som oftast har lättast att ta till sig det jag säger utifrån mitt sätt att beskriva tankarna bakom.

      Tack!

  14. Magnus Andersson skriver:

    Hej Anders! Tack för ett underhållande avsnitt. Även om jag tycker att du svartmålar “vanligt” övre medelklassliv brutalt så var det mycket intressant att höra om din filosofi och annat. En detalj har jag dock inte riktigt kunnat släppa. Du säger att dina barn delar sovrum nu och det är nog inget problem när de är små, men det går ju inte när de kommer upp i tonåren. Har du en plan för detta?

    Hälsningar
    Magnus

    • Onkel Tom skriver:

      Hej Magnus,

      Kan du precisera dig lite kring “svartmålandet”. Jag lever ju övre medelklassliv och det jag beskriver är ju ett jättebra liv.

      Nej vi har ingen plan för tonåren. Många barn delar rum så det är inget kristillstånd vi har.

      • Magnus Andersson skriver:

        Jag menar förstås inte att ditt liv är dåligt. Om du lyssnar om så kanske du märker en rätt “svartvit” sågning av t.ex. allt familjeresande. Jag tycker du får fjällsemestrar att låta som orgier i mat och dryck. En årlig fjällvecka är förstås dyrt men det är nog för minst 90 % en friskt sportig och rolig vecka, med motion istället för slöande, tillsammans för familjen, även om det förstås finns familjer där föräldrarna sitter och dricker öl på AS från kl. 14.

        Små barn finner ofta trygghet och gemenskap att vara nära syskon i lika ålder. Vad jag menar är att barn ju med tiden blir alltmer individualister, man kan ju inte låta en sextonåring och en artonåring att dela rum för att ta ett extremt exempel.

        • Onkel Tom skriver:

          Hej Magnus,

          Jag tog det inte som en attack på mitt liv, jag svarade mer utifrån att jag inte tyckt det fanns ett så typiskt liv. Att spännvidden är stor.

          Till din poäng: Semesterresor är en statussymbol som är extremt laddad just det gör det ju till en helig ko att hacka på. Just det gör den intressant på den här bloggen, på samma sätt som alla andra hackkycklingar, eko, bekvämlighet, bajsa i dricksvatten, sockerskräck mm.

          För mig är de intressantaste aspekterna kring semester:
          * Går upplevelsen att fixa billigare – Gör det bästa med det som bjuds
          * Kost vs nytta. Är den rimlig för dig?

          Jag tror man kan ha jättetrevligt på sportlovet i fjällen. Men är det Säfsen, Sälen, Åre eller Treriksröset som är trevligast? Eller går det att stanna i Örebro?

          Att sträva efter mer eller kunna ha trevligt med mycket pengar är inget som hjälper mig/er att bli fria tidigare.

          Nästa fråga: Äldre barn går inte sönder av att dela rum. Jag gjorde lumpen i 18-årsåldern och tillbringade månader i miljöer utan eget rum så jag vet att det inte är farligt! 🙂

          Mer korrekt uttryckt så är det nog så att du skrev: “Jag har uppfattat den nu gällande sociala normen som att barn i övre tonåren ska ha eget rum”.

          Då finns det två aspekter på det som sägs:
          1) Det är din uppfattning och den varierar säkert från person till person.
          2) Normer kan vi bryta om vi vill.

          Jag tycker jag låter lite avig och raljant i texten ovan och försökte formulera om mig flera gånger, men jag skriver lite hastigt på lunchen och kan inte ge svaret mer tid.

          Diskussionen har ett stort värde och jag vill inte bara trycka till och säga att jag har rätt men jag tror vi närmar oss varandra från fel ingångsvinklar. Det finns inget fel eller rätt här. Det som finns här på bloggen är ett erbjudande till andra synsätt. Vill du befästa dina sanningar så är jag inte rätt blogg inte heller är syftet att kritisera dina val. Jag förbehåller mig dock rätten att raljera med min samtid.

          • Magnus skriver:

            Hej igen!

            Jag förstår lite bättre hur du menar men det gör inte att jag håller med om allt. Om jag ska generalisera lite så låter ni som är inne på snålspåret 🙂 rätt ofta ganska extrema och religiösa i er uppfattning och säger väldigt ofta att ett gratisalternativ (likn.) är lika bra som något mycket flashigare varför det låter som om ni tycker vi andra är lurade.

            Det finns absolut en medelväg, vi som lägger mycket pengar på vissa saker (som jag på resor, boende mm) gör det inte nödvändigtvis för att få status. Vårt myckna resande är till exakt 100 % för att det ger så mycket, våra barn älskar det och eftersom nästan allting i Världen ligger utanför Sverige är det väldigt mycket som man måste åka utomlands för att kunna uppleva. Att se andra länder är dessutom en nyttig upplevelse för alla barn, det vet jag själv från min barndom även om det förstås var klart färre resor än vi gör idag.

            Det var inte alls den rådande normen jag var ute efter ang. tonåringar som inte ges ett eget rum, men i den mån man vill bryta den (för den existerar förstås) i syfte att leva ett enklare och billigare liv så är det ju ens barn man förväntar sig ska stå för normbrytandet. Det är deras kompisar och klasskamrater som kan uppfatta sånt som kufigt. Det är de som skäms när de är ensamma om att sakna någonting viktigt. Jag gjorde lumpen i 15 månader men det tycker jag är en helt annan sak- man var tvungen för att slippa fängelse och det var lika för alla, det var inte ens hem, man kom hem på helgen och det var inget man kunde bli arg på sina föräldrar för. Vad jag menar är att äldre barn behöver få något eget där de kan vara ifred med sina känslor, vänner eller helt själva och inte ständigt kompromissa.

            Vi kanske inte kommer längre i diskussionen om vi ser så olika på detta, men det var ivf min feedback. Att raljera med sin framtid är förstås inget fel, se bara på Solsidans succé, men det handlar kanske om det låter som att någon gör fel om man är för raljant. Hade du sagt t.ex. fjällsemester är förstås jättekul för många familjer men för mig så… hade jag aldrig reagerat på det.

            Hälsningar Magnus

          • Onkel Tom skriver:

            Tack Magnus!

            Jag tycker du ska se videon om bindningsnivåer. Om jag skulle anamma ditt synsätt skulle jag genast få massa mer måsten. Vad är vinsten i det? Och varför förmedlar du dina måsten till mig?

            Det finns massor av sätt att har roligt med sina barn. Varför skulle jag välja – även om dina tankar fungerar – en metod som kräver mest av min energi och tid om det finns val?

            Varför ska jag gå och fundera på vad andra kan uppfatta som kufigt? Vad är vinsten för mig?

            Låt oss säga att jag och min sambo skiljer oss och inte har råd att ha egna rum i två bostäder åt fyra barn. Kan du tänka dig att bidra med pengar då för att barnen ska har egna rum?

            Syftet med den här bloggen är ju inte att slå fast hur många kvadratmeter barn ska ha i eget rum eller hur många kilometer barnen måste resa för att bli lyckliga. Det är ju att bygga mentala fängelser. Det är ju att peka på sådan tankar och alternativ sätt som är bloggens poäng.

            Ser du inte det?

  15. David skriver:

    Hej,
    Härligt avsnitt,
    /David
    1825dagar.se

  16. Magnus Andersson skriver:

    Hej igen Anders!

    (Får skriva här nere för det fanns ingen “Svara” nedanför ditt svar av någon anledning

    Du missförstår mig nog helt- det jag skrev var bara(!) en feedback på din poddmedverkan, jag har själv fått massor av sådana när jag varit med i podd och förstås på bloggen. Jag försöker inte få dig att resa mer osv utan nämnde sedan detta bara för att påpeka att det inte alls måste vara jakt på status att bo bra eller resa till spännande ställen. Samt att det kan uppfattas (om du bryr dig om det) mindre trevligt om man rakt av avfärdar sånt som många andra gör som fånigt statussökande.

    Jag är själv glad om någon berättar när jag tar ut svängarna, vilket skett många gångar, och stöter bort läsare genom att inte se den andra sidan.

    Vad gäller det där med tonåringar så var jag bara(!) intresserad av hur ni planerade att lösa detta när den dagen kommer eftersom jag tog det för givet att man inte tvingar sina äldre barn att dela rum om det inte är ett måste (man har ju t.o.m. rätt till kommunalt stöd för det om man inte har råd själv att ge dem det).

    Om man kollar upp det på nätet är det ju också rätt tydligt vad Socialstyrelsen, barnpsykologer, domstolar osv tycker, men det finns ju ingen lag om detta och man gör förstås som man vill.

    • Onkel Tom skriver:

      Hej Magnus, nej det är svårt med för många nivåer av kommentarer tyvärr.

      Men Magnus, för mig spelar det ingen roll om det är statussökande eller trevligt att åka på gemensam semester. I synnerhet resor till fjällen under lovveckorna är en ineffektiv form av familjegemenskap på samma sätt som Thailandsresor. Ineffektiva lösningar motverkar i många fall syftet. Vi sparar pengar för att kunna vara tillsamman med våra barn varje dag och väljer bort enveckorsresorna så jag förstår inte vad det är för sida jag ska se? Jag stöter inte bort dig, men jag förstår inte vad jag ska göra med din information. Jag har ju valt annorlunda än du. På samma sätt som jag valt annorlunda än vissa kring ekomat, cykelhjälm, barnförsäkringar, vattentoa, cykla med förkylning, mat till mina barn och snart bor jag på landet.

      Nästan alla de som haft synpunkter på mina val tycker jag är en otrevlig idiot. Det beror säkert på mig ibland, men som med exemplet kring barnförsäkringar räknade jag fram och föreslog rätt ödmjukt olika vägar fram. Jag kan naturligtvis lägga om stil och bekräfta varje människas val men det är inte den väg jag valt för den här bloggen.

      Kan du bifoga länk till behovet av eget rum?

      • Magnus Andersson skriver:

        Hej igen.

        Jag tror inte vi kommer längre, det känns inte som du lyssnar- jag menar att du ofrivilligt låter väldigt avfärdande när du kallar det många andra gör för “statussökande” och liknande utan att moderera ditt påstående. Bara ett tips.

        Det finns massor skrivet om rumsfrågan, här är en länk om en kommun som inte ville ge stöd till familj som bodde för trångt för att ge 12 och 15-åring varsitt rum: http://www.dn.se/sthlm/domstol-ger-tonaringar-ratt-till-ett-eget-rum/
        Här är en genomgång som bl.a. berättar att 97 % av svenska barn mellan 10 och 18 har eget rum och varför: http://www.arbetarbladet.se/allmant/inte-nodvandigt-med-eget-rum-forran-i-tonaren

        Inget annat.

        • Onkel Tom skriver:

          Hej Magnus,

          Jag förstår inte vad jag ska svara! Måste jag moderera mina uttalanden kring semesterresor? På en blogg som handlar om att göra sig fri måsten, att kunna välja annorlunda så ska jag moderera mitt uttryck kring, som jag tror vi pratade om, semesterresor?

          Tack för länkarna. Jag tycker dom symboliserar en unikt usel samling krav på oss som föräldrar.

          Den första länken pratar inget om barns behov, den pratar om relativ köpkraft och förväntansnivå i samhället. Jag läser DN-artikeln snarare som ett stöd i vårt fria val som föräldrar.

          Den andra länken till Arbetarbladet handlar har anor i socialistiskt välfärdsbyggande under 1960-talet. Den är snudd på barock “svensk standard” och bottnar inte heller i någon forskning. Jag kan inte ens se att den har någon relevans här.

          Jag är ledsen Magnus och jag vet inte om vi gick snett i dialogen inledningsvis och det är väl bra om du hintar när du tycker jag passerat gränsen för vad som är ok att säga. Men då får du nog följa upp dina synpunkter på min barnuppfostran med lite klass och fingertoppskänsla än så här!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *