Tankar kring prioriteringar och val : När du är klar med studier eller gör en omstart i livet, hur gör du med boende?

Jag har pratat med Studenten via mail då han ställde en fråga för ett tag sedan:

Skulle du kunna skriva lite kring hyreslägenhet vs bostadsrätt, leva lagom stort och att ”undvika spiralen” på rätt sätt, om man precis ska flytta till sin första bostad?

Vi pratade vidare lite och Studenten beskrev sitt liv och sina alternativ ungefär så här:

Jag tänker att jag främst vill hyra en bostad först. Jag känner att priserna där jag bor är väldigt höga. Eftersom jag vill bo centralt, men nödvändigtvis inte stort, är bostadsrätt det som gäller om man vill köpa, men som sagt är det dyrt. Att man ”betalar” till sig själv i en bostadsrätt håller jag delvis inte med om då föreningen ska ha sin avgift (4-5k) och räntekostnader på detta.

Jag har i skrivande stund 300k som jag lyckats gneta ihop, vilket skulle räcka till en ok bostad.

Jag tror jag kommer bo kvar i staden länge, då jag precis fått jobb i en mindre stad 4 mil från mig. 30 minuter med tåg, vilket är ok. Men om jag vill stanna i bostaden under en längre tid vet jag inte!

Just nu vill jag hitta något riktigt trivsamt och det som skulle få mig att byta bostad är eventuellt barn eller annat jobb, vilket inte är aktuellt än då jag är 22 år.

Just nu står jag i livet med ena benet i högskolan och andra i arbetslivet. Jag bor hemma då jag pluggat i närheten och valt att spara pengarna istället. Jag har en flickvän sedan 6 år som jag vill kunna bo med.

För mig ska boende vara en plats där jag bara kan vara mig själv efter jobbet, där jag kan läsa och koppla av!

Just nu är jag inne på ett gäng tvåor som ska bli hyresrätter (nyproduktion) 44-58kvm, vilket känns rätt okej. Jag vill ha ett minimalistiskt hem där de få saker som finns återspeglar hög kvalité och omtanke. Jag gillar mottot ”Buy quality, cry once” och försöker leva efter detta så gott det går med CSN.

 

[wp_ad_camp_2]

 

[su_divider top=”no”]

Om valen är många så kan det vara intressant att fundera på hur vi ska välja.

[su_box title=”Att hålla i tid, energi, fokus och pengar”]Titta i bilden ovan. Alla möjligheter, utbud av produkter, resor, upplevelser och alla måsten vi tycker vi måste möta gör att de flesta av oss medelålders medelklass simmar i den nedre vänstra kvadranten.

Om man lyssnar och funderar lite så kommer man dock underfund med ganska snart att de flesta känner lycka och frihet när de befiner sig en så stor andel av sin tid som möjligt i de övre två kvadranterna. Ett sätt att hålla sig där är att styra sitt liv och sina beslut utifrån frågor som ”vad vill jag göra”, ”hur vill jag leva” och ”vilka förutsättningar vill jag skapa”. Frågan ”vad ska jag köpa” tidigt i olika processer riskerar att ge ett liv långt nere till vänster. [/su_box]

Studentens situation är ganska vanligt när man slutar skolan, byter ort för jobbet eller startar om i livet vid exempelvis skilsmässa. Ska vi vrida och vända lite på situationen och se vad det ger? I så fall börjar vi med bilden ovan.

Felet vi har gjort i vår familj – något vi är långt ifrån ensamma om utifrån min erfarenhet – är att vi hållit samman vårt liv för dåligt. Vi har haft för svagt fokus. Det i sin tur gör att pengarna och tiden bara rinner iväg. Om man går från att vara fattig student så märks utspädningen av tid och pengar kanske inte direkt, men att hyra en trea, som ska möbleras, kanske med höga ambitioner om kvalité och stil är i sig en ganska stor ökning av kostnadsbasen. En bil på det och en hobby som får kosta så är snart stora delar av lönen borta varje månad.

Så jag skulle börja från en helt annan infallsvinkel om jag skulle börja om idag. Jag skulle börja med att beskriva mitt liv som jag vill att det ska se ut de kommande två åren och helt bortse från prylar.

För mig skulle det kunna se ut ungefär så här:

  • Jag ska åka två hela säsonger i Långloppscupen på MTB.
  • Jag ska träna åtminstone 4 ggr per vecka.
  • Jag och sambon ska göra en 4 veckors lång semester i USA.
  • Jag ska spara ihop 100 000 kr/år.

Sedan skulle jag göra en nedbrytning utifrån mina önskemål. För MTB-tävlandet så behöver jag en cykel för 15 000 kronor och tillgång till bil. Dessutom kommer startavgifter och resande kosta relativt mycket pengar.

Resan till USA kommer kanske kosta 80 000 kronor.

Utifrån det här så skulle jag arbeta fram en budget som styrs av mina drömmar och önskningar i stället för att göra tvärt om som ofta är det vanliga. Alltså skrapa samman pengar till det viktiga i livet när allt det man tror man måste köpa är köpt.

 

[wp_ad_camp_2]

 

Den andra ingångsvinkeln är att aldrig skaffa bostad utifrån spekulation om bra affär – undantagen från den här regeln är mycket färre än det flesta tror – eller ”jag har råd med” attityd. Se till behov och håll i pengarna. Att skaffa sig månatliga kostnader är alltid förenat med en utspädning av det ekonomiska och tidsmässiga fokuset.

[su_divider top=”no”]

Jag vet inte om det här gav Studenten så många svar. Men jag har svårt att se att han skulle kunna hamna i ett annat läge – om han följer råden ovan – än att han är kall och bor kvar hemma ett tag för att sedan hitta en prisvärd liten bostad som passar hans krav.

Om det är ett köp eller en hyreslägenhet spelar sannolikt något mindre roll. Men jag skulle inte köpa något som jag tänkt ha kortare än två år.

Synpunkter? Hur tänker ni, eller har ni gjort några misstag ni kan dela med er av?

Läs gärna Tynans råd till sin kusin.

[2016-12-21: Inlägget är något omarbetat och har fått ny grafik. Första gången inlägget publicerades var 21 maj 2016.]

You may also like...

14 Responses

  1. Studenten skriver:

    Hej,

    Tack först och främst för tiden du la på att lyssna och sedan skapa ett konstruktivt inlägg om ämnet!

    Jag tycker båda infallsvinklarna låter sunda och att det känns mer hanterbart om man fokuserar på det sättet. Detta gav mig helt nya sätt att tänka på och jag kommer med stor sannolikhet följa det första alternativet.

    Om någon annan läsare har åsikter om hur man bör tänka är det mer än välkommet.

    Med vänlig hälsning, studenten

    • Onkel Tom skriver:

      Det är lugnt, här är jag rädd om alla mina tio läsare 🙂

      • Kalle56 skriver:

        ”Men jag skulle inte köpa något som jag tänkt ha kortare än två år.”

        Själv har jag alltid rådgivit mina barn, att aldrig köpa bostad om du inte tänkt bo på orten mer än 5-6 år!

        Tänker man bli kvar på orten men eventuellt kommer att behöva en större lägenhet framöver, går det bra med en kortare tid.

        Vid ett prisfall lär det vara lönsamt att gå upp i storlek på bostad!

        Varför inte prova att bo, där du ska jobba, några år? Du sparar minst en timme om dagen, som kan användas till övertidsarbete eller fritid. Dom gånger du ska umgås med dom på din nuvarande ort, har du bara 30 minuter till dom! Nu börjar den vuxne mannens liv för dig! Arbeta, äta, träning, samboliv, varje timme på dygnet är guld värd!

        Följ dom tre stora reglerna!
        Undvik skulder!
        Gör alltid av med mindre än du tjänar!
        Investera mellanskillnaden!

        • Onkel Tom skriver:

          Det tre stora reglerna är alltid rätt.

          Min sambo tyckte också jag skulle lyfta fram möjligheten att skippa pendling, men jag läste inte in det som en möjlig väg. Studenten kan kanske själv fylla i hur han tänker.

          Tidshorisonten är svär. Jag kan tänka mig att tänka kortare tider för bostadsrätt i storstad än villa på landsort. Därav 2 år.

          • Kalle56 skriver:

            Villa i landsort är aldrig en investering! 😀
            Har bott i min i 36 år och är inte i närheten av att få tillbaka mina pengar i fast penningvärde!

            II är en bok många tydligen har svårt för att ta till sig! Den viktigaste lärdomen från den är att skilja på en investering och en spekulation!

            Vad Ugglan säger är sanningen!

            Lär man sig det och varför man alltid ska ha en ”Margin of safety” så ser framtiden så ljus ut så det är omöjligt att inte bli bländad!

          • Onkel Tom skriver:

            Det är många som överdriver vinsten i storstäderna också. Jag vet dom som köpt hus för 800 000 – 1 000 000 som idag är värderade till 3,5 MSEK. Men det är på 20 år och efter minst 1 MSEK i renoveringar (det är bara 50 000 per år faktiskt!).

        • Studenten skriver:

          Låter klokt men staden där är mycket mindre och flickvännen som ska jag ska flytta ihop med har jobb här. Resonerar som så att jag då hellre pendlar till den betydligt mindre och tråkigare staden för att trivas i staden där jag bor! Varit inne på ditt resonemang tidigare och inte helt fel.

          Tack för feedback

  2. Storugglan skriver:

    Det egna boendet är alltid konsumtion, aldrig investering, eftersom det inte finns någon avkastning annan än eventuell spekulationsvinst. Är man av någon underlig anledning väldigt förtjust i fastighetsinvesteringar är det bättre att använda aktiemarknaden för detta.

    När du räknar på ägt boende: glöm inte att räkna med alternativkostnaden för det låsta kapitalet (motsvarande avkastningen på börsen) och kostnader för långsiktigt underhåll. Dessa ingår ju i kostnaden för hyrd bostad.

    Bo inte större än du verkligen behöver. Risken är att du utöver högre boendekostnader får högre kostnader för prylar när bostaden ”ska” fyllas eller gör det oavsiktligt.

    • Onkel Tom skriver:

      Klokt, som vanligt!

    • Martin skriver:

      Storugglan,

      Jag kan hålla med om att det egna boendet (bostadsrätt/villa) är konsumtion i regel. Jag är själv lite inne på Kiyosakis tankar i “Rich Dad, Poor Dad” att boendet är en belastning och inte en investering eftersom det i regel kostar pengar. En investering ska ju göra att man får mer pengar i fickan, inte tvärtom. Men, det sagt, bor man lite större kan man exempelvis ta in en inneboende för att få ner kostnaderna. Om man dessutom, som jag diskuterat med Onkel Tom om tidigare, ser till att bo kvar riktigt länge/för alltid i samma boende kan man helt slippa de kostnader och skatter som en flytt medför och spara en förmögenhet under en livstid. Men det är klart, att äga sin bostad är helt klart en risk man tar – på flera sätt. Lite intressant kuriosa är också att Sverige är ett av de få länder i världen som har så många ensamhushåll, uppemot 50% tror jag siffran ligger på i dagsläget.

      • Storugglan skriver:

        Martin, håller helt med dig. Finns det möjligheter att i det egna boende erbjuda andra boende så blir det ju delvis en investering (även om den är väldigt koncentrerad). Har för mig att t ex Farbror fri/Fri vid 42 har en sådan lösning i deras nya bostad.

        Problemet som jag ser det är att så många blir som förhäxade när det kommer till bostaden och inte gör en korrekt ekonomisk kalkyl. Ett annat problem är att det i stora delar av landet saknas en fungerande hyresmarknad vilket minskar valfriheten och handlingsutrymmet för den enskilde.

      • Onkel Tom skriver:

        En sidokommentar: Jag brukar ifrågasätta om det finns en bostadsbubbla. Inte minst med tanke på inflyttning till storstäderna, problemen med lågt byggande, befolkningsökning och låga räntor. Jag tycker den argumentationen har många giltiga poänger, men:

        Det man kan se i ekonomiska nedgångar är inte bara att lägenhetsbehovet minskar rent allmänt, det sker ofta också en stark sammanpressning av person per bostadsyta, alltså antalet ensamhushåll minskar drastiskt. Det gör att en marknad med många ensamhushåll har en enorm fallhöjd.

  3. Mot miljonen skriver:

    För 20 år sedan slutade jag, min man och två vänner till oss universitetet. Vi flyttade till staden. Vi köpte lägenhet och har sedan köpt hus, vilket har stigit mycket i värde. Våra vänner hyrde lägenhet i många år. För ca 7 år sedan ville de köpa hus, då deras barn började bli större och de ville bo i hus. De hade då råd med mycket mindre hus än vi har, som dessutom var dyrare. Så min slutsats är att det hade varit smartare att hoppa på tåget tidigare.

    • Onkel Tom skriver:

      Mot Miljonen,

      Det rådet kan vi diskutera ur flera synvinklar.

      Under mycket lång tid har den med tillgångar gynnats i samhället. Ju mer desto bättre, varför det varit klokt att köpa goda tillgångar och belånat dem hårt. Du och din man hade sannolikt varit i ännu bättre läge nu om ni i stället investerat i aktier och belånat dem så hårt ni bara kunde.

      Det kan inte fortsätta för evigt. Det har inte ens varit sant under perioder under vår livstid. De som sålde 96, 01, 08 osv gjorde inte heller några lysande affärer nästan oavsett när de köpte.

      Så jag skulle inte vara så säker, däremot så är jag inte heller så säker på att marknaden kommer kollapsa. Med det blir nog rådet till en 22-åring precis som jag skrev.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *