Svar till Eriks kommentar

33
99

Det blev oväntat många kommentarer senaste inlägget om sparande där jag ifrågasatte om 10% är ett bra sparmål. Signaturen Erik har skrivit en lång kommentar som är värt att reflektera lite extra över.

Erik har en ganska god ekonomi tillsammans med sin sambo. De sparar väsentligt mycket mer än snittet men gör av med 29 610 kr/månad i snitt (vårt snitt för 12 månader är 31 300 för sex personer inklusive barnomsorg och mycket högre CSN-avgifter) ifrågasätter vilket liv man får som familj om man skulle kapa ytterligare 10 000 kronor i kostnader. Siffran 20 000 kronor kom från en tidigare kommentar som indikerade att det kring det beloppet är svårt att sänka kostnaderna ytterligare.

Mina tankar är mer allmänna kring Eriks kommentar så jag passar lite på de 20 000 kronor för att ge en lite annan vinkling mer direkt till Erik. Här är kommentaren och mina synpunkter:

Tack Erik för din kommentar och för du delar med dig av era siffror. Jag tycker det ser rätt bra ut men det finns en del i det du skriver som jag skulle vilja orda lite om.

Hej, jag fattar inte hur en familj på 5personer kan leva på 20tusen per månad.
Det måste ju förutsätta att man bor extremt billigt, rör sig i princip inte från sin bostad och aldrig reser eller inte har något intresse som kostar pengar.

Nja, kanske. Det är självklart att de som snålar håller i pengarna. Problemet relativt det du skriver nedan är att dina förväntningar verkar drivit iväg väldigt. Att gå i skogen eller åka till Mallis är båda “att vara ifrån sin bostad”. En familj som lever på 20 000 kronor i Sverige har betydligt större möjligheter än någon som lever på existensminimum i Portugal eller Colombia.

Jag håller med om att konsumtion inte gör en lycklig osv.
Vi köper inga onödiga grejer, inga onödigt dyra grejer(märkerskläder,inredning osv). Vi vänder verkligen på varenda krona innan vi förbrukar den.
så här ser våra utgifter ut ,12månaders snitt. 2st personer i mellan 25-30år

Hem 9020
Mat&hushåll 4142
Äta ute+alkohol+nöje 3257
Busskort 1193
bil 1068
Tandläkare,frisör,optiker,Sjukhus 576
Kläder 720
taxi,tåg 537
bensin 1163
Försäkringar 652
CSN 660
böcker 476
semester 2693
heminredning 424
Mobil 682
träning 706
donation 142
Övrigt inkl presenter &apotek 1482
Summa utgifter 29610

Amortering 2600
Sparande 11557

Det här känns för mycket mellanmjölk för att passa mig Erik. Ni skjuter en hagelsvärm med era pengar. Träningen går på svindlande 8 400 om året, resandet 3 900 kr/mån exkluderat semestern. Böcker 5 000 kr/år. Övrigt, där vi har med mobilabonnemang i våra siffror, är också hög.

Och gillar ni att resa så är ju pengarna ni äter och dricker upp mer än det ni lägger på semester.

Den här typen av spenderamönster kommer inte göra dig till en intressant person eller ge ditt liv något bestående “extra” tror jag.

Och Ja vi kan kapa vissa grejer tex äta ute, men det är vårt stora intresse att äta på bra restauranger. Det är inte slentrianmässiga restaurang besök vi gör, vi äter matlåda 95% av luncherna. Dessutom bjuder vi vänner på mat ganska ofta också vilket drar upp matkostnaden. Sen skulle vi kunna strunta i bil, men då skulle vi behöva avstå från tex att träffa släkt och vänner regelbundet. Semestern går ju att avstå ifrån men inget som är aktuellt för vår del.

Så här kände jag och resonerade jag också för 5 år sedan. Men jag blev fånge i mitt tänkande och mina behov. Det riskerar du också att bli. Ju mer du hänger upp din lycka på externa faktorer ju mer låser du fast dig. Vännerna kommer skaffa barn, skiljas och flytta. Släkt likaså. Med lite otur dör mor och farföräldrar mycket snabbare än man tror.  Inkomster kommer och går.

I vår umgängeskrets så ses vi definitivt som de sparsamma.
Vad vill jag med detta inlägg då?
Jo, jag vill bara visa hur det kan se ut för en vanlig sparsam familj med två vuxna.
Att komma under 25.000kr i snitt per månad och samtidigt ha ett drägligt liv i sthlm är väldigt svårt. Om man inte bor i innerstaden och har alla sina vänner och familj på gång/cykelavstånd.

Jag tycker dina siffror visar, med all tydlighet att det går att leva för 25 000 kr/mån i Stockholm. För mig visar du inget annat än din egen låsning i din egen livssituation. Som jag sa tidigare, det är inget jag skulle rekommendera dig att odla vidare. För din egen skull.

Med drägligt liv menar jag att man faktiskt gör saker och inte bara är hemma och tittar på tv. Även om vi nästan aldrig gör några dyra nöjen så kostar det mesta pengar.

Nej, så är det inte! Vi köper inga böcker alls på sex personer trots att vi läser massor. Vi har mer att göra än vi hinner med. Åter igen, du måste se att andra människor ser andra möjligheter och ett annat liv.

Ett liv såsom onkel tom planerar att ha, lockar mig också men, den stora frågan är relationer. Alla ens vänner blir man ju av med så småning om i ett sådant liv. Därför är det inte aktuellt för vår del.

Det kan så vara, men parmiddagar är för mig ett passerat kapitel. Jag har aldrig träffat en person som jag funnit intressant som tillbringat sitt liv drickandes alkohol på parmiddagar. Senare i livet har mina kamrater funnits i träning eller yrkeslivet, eller i den närmaste familjen.

 

 

Så Erik, jag hoppas inte jag var för hård mot dig, men du har tecknat ned tankemönster som jag gärna argumenterar mot. Av två skäl:

  • Behovet av konsumtion blir troligtvis din begränsning i livet, inte det som ger dig något.
  • Min egen erfarenhet visar att sprida pengar så brett som ni gör begränsar er potential med den ekonomi ni har.

33 KOMMENTARER

  1. Jag antar att de flesta känner till uttrycket ” har man varit i stallet tillräckligt länge känner man inte skitlukten”. Precis så är det med pengar, sparande och investeringar också. Som människa vänjer man sig vid det mesta och det krävs ett öppet sinne för att inse det och att ändra det man eventuellt vill ändra.

    Jag försöker aldrig tvinga på någon mina värderingar men det finns mycket att skära i för ‘Erik’ om han vill. Och att känna ekonomisk frihet är värt vissa uppoffringar enligt mig.

    • Hej Aktiepappan,

      Erik måste få göra sina egna val. Jag tycker bara han ska göra mängden val så många som möjligt vilket vi nog var överens om.

  2. Ångrar lite min kommentar till Erik!
    Han är trots allt ung och vem gjorde inte feltänk i den åldern!

    Men det blir ett ekonomiskt liv i en klassisk trasig badring! Ett liv där man använder sin inkomst till bränsle för att driva sin konsumtion, istället för att använda dom till bräder och spik, för att bygga något, som kommer att ge ett flöde tillbaka.

    Det är ju så här människor tänker idag! En mänsklig rättighet till en nivå av standard som ses som given av Gud!

  3. När jag ser den budgeten tycker jag väl varje enskild post är vettig. Det är mest att de alla är stora som gör att det sticker ut. Det sagt, jag tycker det är upp till var och en att avgöra hur mycket de vill spara (så länge de har en rimlig buffer för att hantera framtiden).

    Onkel Tom menar att Erik får ett fattigare liv med sitt sätt att leva baserat på att det tycks likna Onkel Toms tidigare liv men det tycker jag är lite väl mycket projektion. Erik har ett sparande, inga enorma laster av döma av bokföringen, och om han trivs med livet så är det inget att kommentera enligt min ringa mening.

    • Daniel,

      Har du läst sammanhanget som kommentaren lämnades i? Det var ju frågan om huruvida man kan leva på 20 000 kronor och siffrorna som gavs var en referens.

  4. Jag tror att stora utgifter bara i undantagsfall går att göra något åt, det är i dom många små man ofta utan problem man kan skära i. En metod jag tillämpat för kostnadskontroll är att spara alla (verkligen alla) kvitton under fem veckor. Sedan ägnar man en kväll till att summera i enskilda poster och tar sedan summan gånger tio för att få fram ungefärlig årskostnad. Resultaten kan förvåna, kostnaden för plastkassar i barnfamilj kan lätt vara 1800:- eller mer per år likaså om man köper youghurten i närbutiken eller stormarknaden osv osv. Små korrigeringar i det egna nästan omedvetna beteendet kan ibland ge hög utväxling ekonomiskt.

  5. …blev nästan lite OT där. Vad som slår mig i Eriks situation är den enorma ekonomiska potential han och hans sambo har. Potentialen att bli fri från allt vad lönearbete heter, och det inom en högst överskådlig framtid. ‘Early retirement’ inom 20 år och med det sagt att man behöver ju inte sluta jobba utan mera jobba med exakt vad man vill endast utlämnad till eget tycke snarare än någon annans godtycke.

    Fast jag var inte bättre jag i hans ålder, snarare tvärt om. Förgängligheten som var så viktig och dyr var helt överaskande bara förgänglighet.

    • Ja, men alla vill ju inte bli “fria”. Jag tycker, som jag skrev, ett ökat fokus skulle kunna ge stor utväxling och skapa mervärde.

  6. Var och en väljer din livsstil och gör sina val. Problemet uppstår tycker jag när vi intalar oss att saker och ting inte skulle kunna vara annorlunda och att vi inte har ett rimligt val. Då har vi låst oss. Förmodligen själva.

    Detta påminner om en diskussion nyligen på Ett fattigt landskap betitlat Enkelt liv = tråkigt liv? :

    https://ettfattigtlandskap.com/2016/08/30/enkelt-liv-trakigt-liv/

    Nu väntar vi på den andra vinkeln i ämnet: hur ökar man sina utgifter över säg 15 000 kr per vuxen person och månad med bibehållen livsmening?

    • Ugglan.
      Miljonär innan 30, ska ju göra ett försök att öka sin budget från 6000 till 10000 i månaden från årsskiftet.

      Blir intressant att se om han lyckas, eller om han sitter fast i antikonsumtions träsket! ?

    • Hej Storugglan. Jag håller med. “Freedom is just another word for nothing left to loose …” sjöng Janis J. och det ligger lite i det. När vi krampaktigt försöker hålla i/hålla fast i det liv vi har så påverkas livskvalitén faktiskt rejält. Då har man verkligen bitit sig i foten på något vis.

  7. Själv har jag bokfört alla utgifter i många år nu och varje år hittat nya sätt att spara pengar. Bor 2 vuxna och 2 barn i lägenhet nästan obelånad, inga andra lån, handlar mycket på Lidl, sagt upp alla onödiga abonnemang, cyklar till jobbet året runt, äter inte ute förutom subbad lunch på jobbet, slutat köpa elektronik mm. Trots detta bränner vårt hushåll fortfarande 55000/månad och jag blir förskräckt när jag tittar på siffrorna även om det blir 10000 som sparas/mån. Stora delar av pengarna går till Mat, bil, semestrar och kläder utan känslan av någon form av lyxkänsla utan tvärtom. När jag läser din blogg så inser jag att jag kan göra så otroligt mycket mer även om jag minskat utgifterna mycket jämfört med tidigare år. Tack för inspiration!

  8. Hej igen, kul att det blev stor uppståndelse kring mitt inlägg.

    Böcker är ett måste då en av oss studerar på universitet.

    Ja, vår resande kostnad i form av bil, bensin och SL är dyr, SL kan vi inte skära ner på och bilkostnaden samt bensin är något vi medvetet vill ta för att det är nödvändigt för oss i jobbet och för att ha ett socialt umgänge med våra vänner och familj.
    Att tillägga är att vi har en gammal bil värd ca 25tkr ingen dyr grej med andra ord.

    Vad gäller våra matkostnader så vill jag förtydliga att vi lagar nästan all mat hemma ca 3500kr lägger vi på Ica varje månad och då planerar vi inköp efter erbjudanden rabatter osv. Vi äter ute ca 2-3 måltider per månad.
    Däremot är dessa måltider ett planera och noga övervägt val och det är vårt stora intresse med mat och dryck. Därför blir den posten dyr.

    Övrigt och presenter är också dyr för vi har varit på många bröllop detta år och det har blivit många presenter till släktingar på div. dop födelsedagar osv. Att inte komma med en present känns inte aktuellt.

    Lika så semesterpengarna där är svensexor och möhippor inräknade, alltså kostnader som vi själva inte har planerat men inget vi vill tacka nej till heller på grund ut av vi uppskattar vårt sociala umgänge.

    träningskostnad, ja hög och hög, vet inte om jag håller med om att den är hög. Vad är alternativet? Att inte träna? springa naken på vintern? eller att ta sig 30min för att träna på ett gym som kostar 150kr mindre per månad.

    Kläderkostnad: vi är två personer varav inköp av kostymer har skett under året, samt skor och vinterjackor. Inga dyra historier, snarare tvärtom, men det är inget man kan vara utan.

    Vet inte riktigt vad jag vill säga med detta men som jag sa i förra inlägget, Jag vet att vi kan kapa kostnader men värdet av att göra det FÖR OSS är inte tillräckligt stor på vissa poster. Men det vi kan kapa kan vi komma ner till ca 23tusen kr i månaden. Men sen blir det svårt att leva en normalt liv.
    Men hej, 11,500kr per person tycker inte jag är speciellt höga kostnader.

    Dessutom vill jag också påpeka att relationer är det viktigaste i en människas liv därför tycker vi att det är värt pengarna vi lägger nu som gynnar våra relationer.

    • Du är fri att leva ditt eget liv Erik och jag uppskattar att du delar med dig. Men du och din sambo har i princip lika stora levnadskostnader som vi har med fyra barn, dagisplatser, vårt resande, sommarstuga och CSN-amorteringar som vida överstiger era. Då tycker ju jag att din referens är rätt hög, det måste du väl ändå förstå? När du fastnar i att din nuvarande nivå är en en miniminivå så har du gjort dig själv en stor otjänst och dina behov blir ditt fängelse som jag skrev tidigare. På ditt sätt att formulera dig, snarare än dina belopp, så tror jag den risken är reell.

      Relationer är viktiga. Men du kommer också ha svårt att avvika från dina bekantas livsstil. Så drar dom upp konsumtionen på det sätt som nästan alla gör så kommer du driva med. Är det värt det?

  9. Problemet med Eriks resonemang är att han översätter andras kostnader till sina egna livsbetingelser. HAN tycker sig inte kunna träffa vänner eller uppleva något annat på sin fritid än att se på tv om han skulle dra ner på utgifterna. Det är inte detsamma som att det inte skulle vara möjligt.

    Jag visste för övrigt inte att det måste kosta pengar att träffa vänner. Jag har “ett drägligt liv i sthlm” trots att jag på varje enskild punkt har en lägre siffra än Erik. Det betyder inte att någon av oss lever fel, bara att vi gör olika val.

  10. Micke Larsson/sparo
    Dessa kostnader är för 2 personer.
    Och nej givetvis behöver det inte kosta pengar att träffa vänner, vilket det oftast inte gör i mitt fall. däremot kostar det pengar så fort jag skall ta mig till mina vänner.

    • Trots ett redan betalt SL-kort? Jaja, jag ska inte rota i avstånden till dina vänner. Det jag reagerade på var att du skulle ligga på den ekonomiska gränsen för ett drägligt liv i Stockholmsområdet, eftersom mina kostnader ligger på en tredjedel.

      Och så tänkte jag passa på att svara på frågan om träning ovan. “Vad är alternativet? Att inte träna? springa naken på vintern?” Mitt alternativ är att springa med kläder på vintern, men även det gör man som man vill :-). Och samma sak där, trivs du med att träna på gym och har råd med kostnaden är det inget fel med det, men nog tusan FINNS billigare alternativ för den som vill.

      • Jag tänker lika.

        Naturligvis går det att träna bra billigare, det har många gjort i många år. Om inte det är ett alternativ så tänker jag på nytta vs. kostnad. Om jag skulle lägga så mycket pengar på något så skulle jag vilja ha rejäl utdelning för att alls betala. Annars får det utgå och söndagspromenad bli alternativet.

  11. Jag tycker att Erik verkar leva ett ganska normalt liv. Ungefär som mig och min fru. Jag ser inte riktigt överflödet som ni andra ser. Men jag ser såklart att det går att skära en del. Gillar man att ma så är det väl helt rimligt, dessutom troligen bättre för hälsan än att bara springa och cykla.

    Jag gissar att vi ligger lite lägre i kostnader än Erik men i en mindre stad.

    Man ska ju vara medveten om att det att inte spendera pengar innebär att man väljer bort ganska många “vanliga” sammanhang: måndagsquizet på pub, after worken på torsdagar, gymmet (där det förutom social interaktion kryllar av snygga tjejer i tights). Det går såklart att välja bort det men det vill inte jag! Sen landar vi väl tyvärr bara på en sparkvot på 50%:-(

    • Hej Nicklas,

      Jag vet dom som lever ett ganska normalt liv med 50 000 kronor i utgifter per månad. Jag reagerade mer på synsätter, att lägga så mycket på transporter, semester samt mat och alkhol – och faktiskt boende – och så vara fundersam på hur andra kan leva så mycket billigare är det jag reagerade på.

  12. Vad är den vanligaste kommentaren vi fri får?

    För mig är det.
    Det är inte pengarna som gör dig lycklig, utan prylarna du köper för dom!
    Tätt följt av.
    Pengar är inte till någon glädje, om du inte använder dom!

    Till alla i guldåldern vi har efter vi bildat par, fram till barnen kommer och åren efter barnen flugit ut.
    Vill jag ska läsa MMM inlägg om penningvågen och fundera på var dom vill surfa genom livet.

    http://www.mrmoneymustache.com/2013/05/25/which-part-of-the-money-wave-do-you-surf/

    • Japp, det är två väldigt vanliga synpunkter. Båda bottnar i en feltolkning av signalvärdena kring konsumtion. Logiken är väldigt nära “jag blir glad när jag dricker sprit, alltså blir mitt liv bättre om jag dricker sprit varje dag”.

Vi värdesätter diskussion - Kommentera gärna