Onkel Toms stuga

Rikast är den vars nöjen kostar minst

Meny Stäng

Pensionssystemet för oss som tar tidig pension

Jag tänkte skriva en rad inlägg om hur vi kan hantera ekonomin i uttagsfasen när vi går i ”tidig” pension. I någon sorts turordning är detta inlägg nummer två. Länkar till övriga inlägg i samma serie kommer i slutet på detta inlägg.

Just detta inlägg handlar om vad vi kan förvänta oss i pensionen från stat och pensionsförsäkringar. För de som går i pension kring 50-55 års ålder, eller senare, så är det en i högsta grad relevant fråga för att få en korrekt bild av ekonomin som fri.

I Sverige har vi tre delar i vårt pensionssystem. Den allmänna pensionen, tjänstepensionen och så det privata pensionssparandet. Dessutom har många av de som läser den här bloggen eget privat sparande som ligger utanför pensionssystemet. Det lämnar vi dock där hän nu! Vi kommer inte heller intressera oss för hur pengarna byggs upp, fördelas och förvaltas inom systemen utan kommer mer intressera oss för uttagsfasen.

De delar som bygger upp vår pension i pensionssystemet.

De tre delar som bygger upp pensionssystemet.

Hur mycket vi får från den allmänna pensionen beror på hur mycket vi betalat in i form av lön och inbetalningstid. Inbetalningstiden påverkas ju naturligtvis av när vi börjar jobba, hur mycket vi jobbar och när vi börjar ta av pensionen. I princip alla svenskar som någon gång jobbat och betalat skatt under sin livstid har rätt till allmän pension.

Tjänstepensionen varierar kraftigt från person till person. Den påverkas dels av historiken i ditt arbetsliv och var du jobbar när du går i pension. Långtifrån alla har tjänstepension i någon nämnvärd omfattning, medan många akademiker kan ha stora tjänstepensioner. Men inte bara beloppen varierar. Även villkoren varierar kraftigt, vilket gör att varje person i princip är unik vad gäller ersättningarna från detta system. För oss som planerar tidig pension så finns det två saker att vara speciellt noggrann med. Dels om pensionen är förmåns- eller premiebestämd, samt om den går att ta ut livslångt eller under vissa tidsspann.

Förmånsbestämda pensioner innebär att du får en förmån i form av pension som är kopplad till exempelvis din lön vid ett visst tillfälle. En vanlig variant är att du blir garanterad 85% av lönen i tio år efter du slutat jobba vid 65-års ålder. I detta fall bestäms din pension av avtalet och din lön vid 65-års ålder, inte av hur förvaltningen skett historiskt eller vilka inbetalda premier som gjorts under åren. Detta kan i vissa fall bli väldigt förmånligt, men kan å andra sidan kräva att du jobbar 100% vid 65-års ålder för att detta ska bli bra. Jag har inte hittat något förmånsbestämt system som är gynnsamt för de som vill gå tidigt i pension. Många äldre befinner sig i förmånsstyrda system.

Premiebestämda system vilar helt på historik. De premier som blivit inbetalade är de som är grunden tillsammans med förvaltningsresultatet. Det är i princip dina pengar – beaktat reglerna som gäller för pensionsuttag – som står oskattade på ett konto och förvaltas i fonder.

Det privata pensionssparandet är det som du själv sparat samman. Sparandet har tidigare varit gynnat skattemässigt och därför ska uttag beskattas. Detta är en del av din premiebestämda pension.

Just komplexiteten och variationen som gäller kring tjänstepensionerna ställer till det för den som vill skriva en guide för hur vi som vill gå i tidig pension ska tänka och agera. Därför har jag tagit fram några exempel baserat på mitt pensionsupplägg. Det innehåller inte några förmånsbestämda delar, åtminstone inte i någon omfattning, vilket gör det lätt att förstå hur det fungerar. Jag har använt den fantastiskt välfungerande minpension.se för att göra beräkningarna.

Först börjar vi med att titta på hur det ser ut om jag jobbar till 65-års ålder.

Så här kan min pension bli om jag jobbar 100% fram till min 65-årsdag.

Så här kan min pension bli om jag jobbar 100% fram till min 65-årsdag.

Som ni ser så får jag en bra pension om jag jobbar till ordinarie pensionsålder. Främst är det tjänstepensionen som blir rejält stor; jag tar ut största delen över tio år i detta exempel med några delar som har livslång utbetalning. Samtidigt som det det här är ett lockande scenario sett till utbetalt belopp per år så blir naturligtvis skatteeffekterna stora på den här typen av uttagsupplägg. Bättre är kanske att i så fall försöka sprida utbetalningarna längre fram i tiden, men frågan är hur mycket pengar jag behöver vid 78-års ålder?

Om jag i stället börjar om i minpension.se och matar in att jag slutar jobba 2017 – och därför slutar betala in till systemet – och samtidigt väljer att ta ut delar av tjänstepensionen vid 55, och den allmänna delen från 61, så får jag en prognos som ser ut som följer:

Pension från 2017 och utbetalning av tjänstepension från 55, dvs 2014.

Pension – stopp på inbetalningar till systemen – från 2017 och utbetalning av tjänstepension från 55, dvs 2024.

Det går naturligtvis att jobba med kurvan lite mer för att få utbetalningarna så jämna som möjligt men det här är gott nog i detta nu. Du kan också välja tillväxtscenarion på kapitalet som passar dig, vilket ger olika resultat.

Att gå tidigt i pension betyder ökat eget ansvar.

Att gå tidigt i pension strider mot sociala normer, men systemen möjliggör uttag ur pensionsfonder från 55-års ålder vilket vi naturligtvis ska utnyttja.

Hur kan vi jobba med de olika delarna?

Skatt är en faktor att beakta. Kring 36 000 kronor i månaden går brytgränsen för statlig inkomstskatt. För mig är det ett absolut ”no-no” vad gäller pensionen. För inkomster under 1 500 kronor blir skattesatsen i princip 0 %, men det är ju å andra sidan ett lågt uttag. Kring 22 000 kronor i månaden så blir det 15 000 kronor kvar efter skatt – vi kan ju inte nyttja jobbavdraget – vilket kan vara en rimlig nivå att styra mot inledningsvis. Det är det jag jobbat mot i uttagssimuleringen i figuren ovan.

Risken att behöva leva som fattig, är en annan faktor. Som ni ser i bilderna ovan så är vissa belopp ”livet ut”. Det betyder att de, antingen via val jag gjort eller som för den allmänna pensionen genom tvång, kommer finnas så länge jag lever. Antingen garanterar staten pensionen eller så förvaltas den enligt ett system som ska säkra livslång utbetalning, naturligtvis till en kostnad som till vissa delar uppvägs av att man är med i ett system där de som dör tidigt finansierar de som lever länge. Det är inte bombsäkra system men risken är betydligt lägre i dessa utbetalningar än de är vid egen ”normal” förvaltning (bedömer jag). Det gör att det finns en faktor att spela med här. Om du tänker bli jättegammal och känner en stor oro i ekonomin långt fram i pensionen så ska du naturligtvis skydda uttagen som går att göra ”livslånga” och välja de alternativet då det går, i lämplig omfattning. Det gör också ditt liv mycket enklare då ansvaret att hantera ekonomin till stor del hamnar hos samhället eller hos pensionsförsäkringsförvaltare. Men …

Det är naturligtvis intressant att optimera pensionsuttagen, vilket får bli den tredje delen som vi måste ta ställning till.  Ovan har jag presenterat pensionen om jag jobbar till 65 års ålder. Du har också sett vad som händer om jag jobbar till 2017 och börjar ta ut pension så tidigt som möjligt, det vill säga vid 55 års ålder. Då får jag allmänpension från 61-års pension. Nedan är data för om jag slutar jobba 2017 men väntar till 65 års ålder med uttagen. Det intressanta här är allmänpensionen!

Det skiljer löjliga 1000 kronor per månad i lägre utbetalning om jag börjar ta ut pension vid 61 jämfört med 65! Det är så lite att jag undrar om jag gjort fel någonstans (ni får gärna kontrollera hur det ser ut för er).

sluta-vid-55-ut-vid-65Det betyder 11 100 kronor från 65 ska jämföras med 10 100 kronor från 61. På de 48 månaderna som skiljer så har vi fått 432 000 kronor som ska tas igen med en takt av 1000 kronor per månad. Det ger följande graf.

När linjerna korsas börjar det löna sig att ha väntat med uttaget av allmänpension.

När linjerna korsas börjar det löna sig att ha väntat med uttaget av allmänpension.

I diagrammet ovan är skärningspunkten mellan linjerna det datum jag fått lika mycket från båda systemen. Ja, eller vid 86 års ålder så har jag fortfarande inte gått med vinst. Som sagt, jag är jäkligt tveksam till om detta är rätt, men det finns en del publicerat från LO som faktiskt stödjer mina siffror. De hävdar att det är meningslöst för lågavlönade att jobba efter 65, åtminstone beaktat pensionssystemet.

 

 

Siffrorna ovan visar att den bästa ansatsen är att ta ut allmänpensionen så snart det bara går om du inte räknar med att bli 100+! Men som diskuterades tidigare så kan det finnas goda skäl att vårda delar av pensionen som betalas ut livslångt. Personligen tänker jag att skattade pengar i handen väger väldigt tungt (jag har inte alls beaktat någon avkastning på kapital i kalkylerna ovan vilket troligtvis talar ännu mer för tidigt uttag) och väl sparade faktiskt ger ökad trygghet i ålderdomen än tvärt om.

Värt att notera här är att det sannolikt blir en hel del marginaleffekter för den som har låga pensioner, så som bostadstillägg och eventuella brytgränser för kostnader i samband med längre vård mm.  Men här kommer naturligtvis eventuell förmögenhet in på ett sätt som gör att detta är svårbedömt.

Allt ovan bygger på att du är bosatt i Sverige under pensionstiden. Kan du tänka dig att flytta så öppnas lite andra möjligheter, främst kring uttag av tjänstepension.

Frågor, synpunkter eller kommentarer ser jag som vanligt fram emot i kommentarsfältet nedan.

Vill du läsa mer i samma serie som detta inlägg? Börja i så fall här: Ekonomi som fri.