Den kompletta guiden till varför du inte kan handla dig lycklig!

12
84
Det gula området i stapeln utgör den del av lyckan som kan kopplas till ekonomiskt välstånd (BNP per capita)

Jack insåg nästan omedelbart att något var fel. Eldledaren låg hitom fiendens värn med granatelden. Granaterna slet upp stora kaskader med jord och lera och för ett otränat öga såg det ut som eldgivningen pulveriserade fiendens värn. Men elden gjorde ingen verkan, den låg inte i målet. Hela 6:e kompaniet låg redo i diket och väntade bara på “framåt”. Ordern skulle komma innan granatkastarna tystnat och Jack och hans mannar skulle hinna ett par hundra meter fram på det öppna fälten innan den egna elden upphörde.

Då var tanken att fiendens värn skulle vara nedkämpade. Om de inte var det skulle Jack och hans mannar stå på ett öppet fält, helt utan skydd, och dansa sin sista dans till tonerna av ett Maschinengewehr 42. Fan, ända sedan han träffade kompanichefen första gången hade han känt att det var en ung klåpare. En fin familjs efternamn kan aldrig ersätta erfarenhet. En erfaren kompanichef hade säkerställt att elden gav verkan. Fan vilken basse som helst begrep vikten av att elden låg i målet.*

Lycka är en känsla. En känsla som vilar på en mycket komplex bas. Frågan är här om du eller jag kan köpa oss lyckliga. Ett sätt att komma igång är att titta på mätningar som görs, exempelvis genom att titta i statistiken sammanställd i World Happiness Report för 2016.

Det gula området i stapeln utgör den del av lyckan som kan kopplas till ekonomiskt välstånd (BNP per capita)
Det gula området i stapeln utgör den del av lyckan som kan kopplas till ekonomiskt välstånd (BNP per capita)

Tittar man i rapporten så ser man att god ekonomi är en viktig del i begreppet lycka, men att vissa länder i Sydamerika bryter mönstret. För den som är statistiskt intresserad så är korrelationen mellan BNP per capita och uppmätt nivå på lycka ungefär 0,3. För jämförelse kan det vara intressant att titta på hur listan med länder ser ut om man bara går efter köpkraft per capita.

Problemet med pengar är att det är svårt att få verkan i målet. Att påverka en känsla, som lycka är, med något så handfast som pengar i ett komplext sammanhang är svårt. Samtidigt som många kanske håller med om det så bryter det mot allt vi lärt oss och matas med varje dag.

Låt oss titta på hur de flesta av oss handlar så kommer ni se varför vi tror att vi köper lycka och varför det oftast är fel.

Längtan

Vi längtar efter att köpa något. Kanske den nya vinterjackan. Den gör oss snygg. Vi kommer känna oss fantastiska i en ny jacka. Jackan blir bärare av så mycket. Vi markerar hur lyckade vi är i karriären. Att vi är sportiga. Att vi är spännande. När vi har jackan i vår hand så kommer allt falla på plats.

Köpet

Det är nu längtan realiseras. Vi går från önskan till faktiskt ägande. Det är i den här handlingen de flesta människor känner glädje. Vi stillar ett begär. Men det är en kort handling. Den är snart över. Som så fyller den alla attribut för något som skapar beroende. Att stilla sitt begär efter inköp eller alkohol är samma mekanism. Det måste göras om och om igen, men resulterar knappast i långvarig glädje.

Ägandet

Nu blev hösten bättre än någonsin och den sköna höstjackan fungerar bra. Vinterjackan hänger därför på en krok och kommer fram någon månad senare. Visst, jackan är snygg men magin och begäret är borta. Dessutom är de lite längre jackorna som många har väldigt snygga och kanske passar de bättre till kostymjackan jag ofta bär under. Jag kanske skulle ha en längre jacka …

Efterbörden

För upplevelser och händelse finns det en känsla som hänger kvar. För jackan som vi haft i exemplet så är det väldigt ovanligt att själva ägandet påverkar oss. Saken gör ingen skillnad utan det var köpet, konsumtionen, stillandet av begäret som var grejen. Därför blir vi normalt sett inte gladare av att vi köper något. Tvärt om så har det tagit tid och kraft från oss. Alla dom som vill sälja till oss har först skapat ett behov som vi vältrat oss i – som tagit vår tid och kraft –  och sedan har de snott våra pengar.

Brorsan och Bron
I julas fick brorsan en DVD-box i julklapp av sin fru. Det var tv-serien Bron. Bron har funnits under långa tidsperioder på SVT-play och min brors familj har redan betalat för serien via tv-licensen.

Vid jul hade min brors familj dessutom Netflix, där Bron fanns med i utbudet. Här hade de betalat för serien en andra gång.

Tredje gången de betalade för att se serien var i samband med att de köpte DVD-boxen.

Det här är ett tydligt exempel på hur konsumtionen som sådan är viktigare än saken som köps. Att förstå och se det är grunden i att genomskåda den så kallade “glädjen” i att konsumera.

 

Sykes kom ålande.

– Sergeant, vi bränner kulor och krut i onödan. Det där dödar inga tyskar!

Jack nickade. Sykes hade också sett och förstått vad som hände framför dem.

– Jag tror inte ens att de tagit ner kulsprutan från sina befästningar. Vi blir slaktade om vi springer ut på fältet. Elden ligger minst 100 meter för långt hitåt, skrek Jack. Vi måste få vårt understöd att lägga elden där den biter, eller lägga eget understöd längre fram.

– Sergeant, vi kan springa upp med vår kulspruta på höjden längre fram på vänster flank. Om vi rör oss medan vårt understöd fortfarande håller fienden nere så kan vi hinna sätta upp en fullt fungerande kulsprutenäste på kullen.

Frågan var om du eller jag kan köpa oss lyckliga. Själva grundidén är väl i så fall att innehavet av en sak gör oss lyckligare. Men så är det inte. De flesta känner lycka i att handla. Att stilla behovet av konsumtion. Det är bara det att det att den handlingen inte är speciellt kopplad till långvarig och äkta lycka. Den handlingen skjuter helt på sidan av målet om målet är att bli lycklig. Det finns metoder som ger betydligt bättre verkan i målet!

Morsan och skon
Min morsa är en trasig själ. Hon har handlat massor av saker i sitt liv som aldrig använts. Kläder, skor, cyklar, mat och husgeråd. Allt ifrån den vanliga mataffären till TV-shop har använts för att konsumera. För det fanns ingen glädje i ägandet. Det var handlandet som stillade ett behov. Antingen byggdes behovet av att handla upp inom henne genom hennes egna tankar – vilket var vanligast – eller så handlade hon spontant beroende på bristande impulskontroll.

Det här är ett praktexempel på vad vi egentligen stillar när vi handlar. Begäret! Det handlar inte om att bygga lycka i dig som person. Det handlar om att stilla suget, kliet eller rösten som tjatar “köp”.

 

 

När jag började genomskåda mitt eget beteende så kunde jag flytta fokus från inköp till ägande. Jag har inget behov av att stilla ett köpbegär hela tiden utan jag kan istället fokusera på att vårda, bruka och använda det jag redan äger. Vilket inte ens behöver vara prylar, det kan bara vara förmågor eller sidor hos mig själv. I min egen tanke finns nyckeln till min glädje, så att jobba med sig själv är “eld i målet”.

* Jack Tanner är hjälten i en rad krigsromaner skrivna av James Holland. Jacks äventyr är helt påhittade men författaren lägger stor vikt vid att sammanhanget kring Sergeant Tanner är historiskt korrekt. Jag har stulit stilen och Jack från James Holland, men texten i inlägget är helt påhittad av mig.

12 KOMMENTARER

  1. Problemet är bara att det ska ta så förbannat lång tid att förstå vad lycka är!

    För tidigt gammal, för sent klok!

    Det är Kalle det!

    • 🙂
      Du är inte ensam. Vi har de i vår omgivning som bränt ut sig flera gånger, gått som lik i halvår, som envist försöker samma recept igen. Handla mer, åk mer, bygg mer, träna mer, jobba mer, Eld i måldet? Knappast!

  2. Bra att ha pengar, men det går ju inte att köpa lycka, glädjen över grejen slocknar ganska fort. Jag har trösteköpt, har haft hur mycket saker som helst, visst skulle inte kunna bli minimalist, men har skänkt bort en massa och har fortfarande ganska fullt. Senast 5-6 åren har jag däremot inte köpt mycket alls, verkar som att jag går igång av begränsningar, blir glad av det, letar gratis och extrapriser. Matkontot har blivit lägre, tycker trots det att maten har blivit bättre eftersom den är mer genomtänkt, god och bra mat höjer välbefinnandet. Förut när jag hade gott om pengar, en period av livet och inte behövde tänka på om de skulle räcka eller inte, så var livet inte roligare än nu.. Idag uppskattar jag pengar på ett helt annat sätt när jag är tvungen att tänka på hur jag ska använda dem, för att få ut de mesta möjliga, pengarna ger mer glädje fast jag har mindre av dem, konstigt nog. Brukar tänka på på Emil i Lönneberga, han hade inte många ägodelar, därför han var överlycklig över sin mysse och bysse .

    • Hej Elsa,

      Jag kan bara hålla med. För mig handlar det om det som jag brukar kalla fokus. När vi spenderar våra pengar medvetet och fokuserat så ökar, enligt min uppfattning, glädjen i det vi gör. När det bara rinner iväg på allt och hela fyfan så blir det ingen skillnad i livskvalité.

  3. Men vad är det som styr begäret att shoppa? Jag har påbörjat mitt liv mot ekonomiskt oberoende men fallet dit ibland. Jag har i tre år gått och drömt om några superfina gardiner till vårt jättestora vardagsrum. Jag slog till och köpte dessa på öppet köp, hängde upp dem men kände att min lyckonivå inte ökade markant i förhållande till priset på de gardinerna . Så de ska lämnas tillbaka. Varför tror vi att vi blir lyckliga av om vi köper de där gardinerna när vi vet att de på inget sätt ger oss bättre livskvalitet? Kan det handla om kontroll ibland? Jag har en lista i bakhuvudet på saker jag tycker att jag behöver. Om jag köpet dessa, så minskar min lista. Jag kan pricka av en sak. Ibland är det motiverat men ibland inte. Nu kan jag säga att jag blir alltmer sparsam och tycker inte om att gå i affärer längre, då jag inte vill handla. Men det händer att jag handlar saker som egentligen inte är livsviktiga , speciellt när jag är stressad.

    • Hej Mot miljonen,

      Jag försökte beröra det i inlägget. I grunden handlar begäret ofta om att försöka köpa in sig i ett önskat “läge” i någon form. Att vara snygg, lyckad, smal, vältränad, ung, tuff, en i gruppen, som inredningsmagasinen, … Därför handlar reklam mindre om produkten och mer om “livet som följer med”. För mig är måsteköpen nästan alltid drivna av just detta. Men det tog tid att inse, och det tog tid att acceptera att jag inte blev mer vältränad av en Craft-tröja och inte heller tränade mer för jag köpt den, för att nämna ett exempel.

Vi värdesätter diskussion - Kommentera gärna