Behovet av nyanser – Varför är ni i behov av nyanser?

17
20
Eller, är du säker på att någon skrattar?

I bloggens kommentarsfält verkar det finnas ett ständigt behov av nyansering av något som är skrivet här. Antingen av mig eller av någon annan. Alltså inte direkt kritik av det som framförts eller framförandet av olika eller andra åsikter, utan ett lite utsmetande eller allmänt ifrågasättande kring det som framförts. Som jag tror beror på en önskan om att nyansera det som sagts lite.

Jag undrar ofta varför. Ungefär det här har jag kommit fram till:

  • Mitt skrivsätt bidrar till att ni som läser reagerar.
  • Ni som läser har ett behov av att försvara era val.
  • Generella synpunkter på vår, er, eller någon specifik persons livsstil uppfattas som kritik och oförstånd av att kunna se sammanhanget.

Låt oss kort kommentera punkterna en för en.

Skrivsättet kan jag inte göra så mycket åt just nu. Det går att prata mer, nyansera mer och förbättra inläggen. Men om de samtidigt ska vara läsvärda och göra sin poäng så krävs tid som jag inte har. Men bloggen har inte heller som ambition att passa alla. Läs gärna inlägget ”Om jag bara vore ödmjuk …” som lite referens.

Förvånansvärt många verkar läsa denna typ av bloggar med en viss distans. Som att man vill vara med men ändå göra som alla andra i samhället. Då är man liksom lite bättre men inte annorlunda, eller? Eller är det den kognitiva dissonansen som spökar. Alltså att ni som läsare vill spara mer men i praktiken inte kan. I vår önskan att vara konsekventa så vill vi alla ifrågasätta och mjuka till. Förklara och ifrågastätta. Läs gärna inlägget om ”Att vara den man önskar …”.

Den sista punkten handlar om att ett missförstånd i flera led tror. Låt mig ta min arbetskamrat som exempel. Han åker till Liseberg med familj i helgen. Enligt egen utsago är det ”inte så dyrt, kanske 400-500 kronor per person för inträde och åkbiljett”. Om jag är kritisk och ifrågasättande till handlingen som så innebär ju inte att jag inte förstår att han och hans familj har trevligt.  Men har de trevligare i Göteborg än de har i sitt fina kök hemma, eller i sommarstugan vid kusten? Eller varför inte spela tv-spelet de aldrig hinner spela tillsammans. Eller kan det vara så att Lisebergsresan är en kompensation för att det inte fick den tid tillsammans de räknat med i somras. Tydligen drog målningen av sommarstugan ut på tiden.

 

 

Ja, den sista punkten berör vår syn på konsumtion och kopplingen till glädje. Det finns två olika synsätt. Den ena sättet att se saker och ting är att allt sker i isolation. En kopp kaffe på macken är trevligt. Ett glas vin med väninnorna är trevligt. Ja, varför inte två glas, eller tre. Ny tv är nice. Finare bil är glädje och frihet. Ständigt aktiva, ständigt jobbandes, strålande av glädje så vi bränner ut oss.

Det andra synsättet är ett liv där allt sker i ett sammanhang. Där vi har massor av ägodelar, saker som vi suktade efter i går, vi har relationer och vi har ett ansvar för vår hälsa och personliga utveckling. Ett liv fyllt av möjligheter utan att vi behöver göra något mer än att skörda. Vill ni som läsare inte se det så är inte jag onyanserad! Eller?

 

 

17 KOMMENTARER

  1. En blogg utan kommentarer är oftast rätt tråkig!

    Att bloggaren ibland provocerar lite för att få en reaktion, ger den liv. Även vi kommentatorer roar oss understundom med att spetsa till det för att få lite rull på konversationen.

    Den nya tidens tidsfördriv. Det är ändå mest på skoj.

    Vi försöker frälsa dom redan frälsta!

  2. Nyansering är, för mig, ett sätt att visa att man har förstått mer än bara sin egen värld. Det visar på en vilja att ifrågasätta sitt tänkande och på det sättet bli klokare och bättre.

    En nyansering behöver inte kräva mycket text och den kan kombineras med spetsiga formuleringar som får läsarna att reagera.

    Med tanke på hur mycket som kommenteras här på bloggen så skrivs det på ett lyckat sätt. Nyanserat eller onyanserat, det är upp till läsaren att bedöma.

    • Sant och tack. Det hänger lite samman faktiskt. Mer provokativ framtoning, inom vissa gränser, ger mer kommentarer.

      Men det vi diskuterar här är ju livsval. Jag tror nog att det finns poänger i aktiva livsval. Det betyder inte att jag vet vad som är rätt eller fel, men mitt i mellan gillas inte. ?

  3. När det gäller åsikterna i t.ex. detta inlägg om livsval håller jag helt med. Problemet är bara att relationer blir så ansträngda om man är alltför tydlig i sina åsikter. Det finns bekanta som försvarar sina inköp för mig utan att jag har nämnt något alls! Dvs, uppfattas jag ogilla något av normen speglas relationen i den åsikten därefter.

  4. Hej, jag är verkligen intresserad av hur livet bakom ekonomin ser ut för er snålbloggare.
    Jag är en tjej som börjat ta tag i min ekonomi och har lååång väg kvar upptäcker jag när jag läser runt på allas bloggar.
    Vad gör du om kvällarna? Helger? Semester?
    Mvh Lina

    • Lina, får jag turnera frågan: Vad gör du själv om kvällarna, helgerna, semestern som kostar en inte oansenlig mängd pengar? Och vad vill du uppnå med det du gör?

      Så ska vi se om inte kommentarskollektivet kan ge exempel på ekvivalenta aktiviteter som kostar inget alls eller marginellt i jämförelse.

    • Hej Lina,

      Jag hinner inte med allt jag vill, vilket faktiskt är det vanligaste med människor i min omgivning. Men om jag hade mer tid så skulle jag:
      * Läsa mer
      * Spela mer spel
      * Spela något instrument
      * Meditera
      * Träna
      * Stretcha
      * Vandra
      * Laga mat
      * Umgås mer med vänner
      * Gå fler kurser, lära mig ett tredje språk
      * Skriva
      * Rita
      * Sy
      * Snickra
      * Fota
      * Titta på serier på tv
      * Läsa för mina barn
      * Leka med mina barn
      * Bygga modeller med mina barn
      * Programera, både själv och med mina barn
      * Lära mig ett programspråk
      * …

  5. Hej Lina!

    Saker som inte kostar pengar, kostar lite pengar eller som till och med bidrar till att hålla kostnader nere. Å så något som ger pengar…

    Jag läser böcker, spelar sällskapsspel med vänner, grejar med min balkongodling, umgås med familj vänner etc och gör saker tillsammans. Många kulturevenemang häromkring har en väldigt låg kostnad, ofta är det dessutom fri entré. Jag går på yoga, ofta flera dagar i veckan och har ett mkt prisvärd årskort för detta.

    Jag kanske hjälper Mamma i trädgården eller med hennes hus. Hade vi haft eget hus hade vi pysslat om det. Jag lagar mat och äter ihop med vänner å familj. Jag förädlar mat (gör sylt, saft, inläggningar, storkok mm) , plockar svamp och bär mm. Jag vistas mycket i skog och mark, I Looooove Allemansrätten (bor mitt i en stad, väldigt nära både landet, skog och på gångavstånd från stranden).

    Jag surfar på nätet, kollar på TV-serier och går på loppisar (utan att ta med mej stora köpdjävulen) å ibland står jag på loppisar och får då in en slant.

    Hela grejen med shopping och att handla ser jag inte som ett nöje, något jag vet att många gör, och väljer att lägga stora pengar på. Att gå omkring en hellång dag och handla ”småsaker”, äta lunch och fika på stan njäe… Det händer att jag ansluter när vänner gör så och tar en kopp kaffe med dem när det är fikadags, går med till nästa butik om jag har ett behov av att besöka just den (exempel. jag behöver nya byxor, de ska till rätt klädaffär) men när de går vidare sen, så går jag hem med uträttat ärende.

    Jag gör massor, hela tiden…

    Där jag bor i södra Halland är det nära överallt. Nära till superfina stränder, vackra och av ätbart dignande skogar, massor av Kultur av skilda slag och olika sysselsättning.

  6. Mitt personliga ”problem” med många ”snålbloggare” (jag räknar dock inte onkel toms stuga till en sådan) är att det i vissa fall handlar om att döma andra människors val. Det kanske behövs för att blogginläggen ska bli intressanta vad vet jag.

    Men om någon äter ute istället för matlåda, har hummer i matlådan, åker dyr BMW till jobbet, lyxrenoverar köket eller något annat spelar väl ingen roll? Var och en borde få sköta sitt.

    Jag anser mig ha koll på mina kostnader och bryr mig om vad mina pengar går till för jag har ett mål. Men det betyder inte att jag tycker att andra är ”dumma i huvet” för att de väljer att äta på lunchrestaurang, åka på julsemester till Thailand när det är som dyrast eller köper senaste sprillans nya Volvon. De får göra vad de känner för så får jag göra vad jag känner för.

    Jag har olika anledningar problem med campingsemestrar med husvagn och med bufferestauranger så jag skulle aldrig bo i husvagn på camping (som verkar vara populärt) och jag väljer alltid ala carten på restaurangen. Betyder det att jag dömer de som åker till Böda camping varje år eller alltid tar buffe när de åker Finlandskryssning? Nej, det spelar mig ingen roll.

    Däremot är jag intresserad av hur andra sparar pengar och hur de gör sina livsval för att eventuellt få bra tips. Jag kommer troligen inte sälja vår andrabil bara för att en bloggare (ej onkeltom) spyr på hur jävla korkat det är att åka bil till jobbet. Däremot kanske jag tänker ett extra varv om vi i hushållet *verkligen* behöver två bilar och fattar ett välgrundat beslut baserat på *vår* situation om vi ska behålla bilen eller inte oavsett vad bloggaren kan ha för eventuell åsikt om det.

    • Hej Kilo,

      Det är väl så att alla vi snålbloggare agerar i skuggan av Mr Money Mustache som gjort sig känd på att häckla och håna sin samtid. Det är ett enkelt sätt att samla enkla poäng och det för de flesta lätt att läsa och hålla med. Det blir lite som skvaller bland grannar.

      Jag köper det du säger rakt av. Du kan och ska göra dina val. Problemet i argumentationen på en sådan här blogg är att nyansering innebär att vi och ni som läsare flyr beslutet som är uppe för diskussion. När jag skriver kring bilåkande exempelvis, så argumenterar jag ungefär så här: det kostar pengar, det finns för de flesta alternativ, alternativen är ofta bättre för individen osv. Det är fakta. Det är också fakta att alla inte klara sig utan bil. Men det vet väl den som bor på landet, exempelvis?

      En nyansering blir ofta i stil med: man alla kanske inte vill bli svettiga, det går inte att cykla jämt (vinter, blås och regn …). För mig är det dörren som öppnas för att man ska kunna smita ut. Just avsaknaden i nyanser är ju i mina inlägg oftast där för att tvinga fram ett ställningstagande. Behovet av nyans hos läsaren kommer ju ur motviljan att göra det ställningstagandet. ”Det är inte så lätt. Jo fast …”.

      För min egen del är det i princip alltid så att område som kräver massor av förklaringar och ”om och men” är den del i mitt sinne som är det grumligaste av vatten. Kolla här:

      * Färgade är dummare än vita! Ja eller nej, eller nyansering?
      * Kvinnor är sämre ingenjörer än män! Ja eller nej, eller nyansering?
      * Merparten av alla bilresor kan ersättas med cykling? Ja eller nej, eller nyansering?

      För mig är det ganska lätt i exemplen ovan. Nej, nej, ja. Tre ord och jag behöver inte säga mer.

    • Jag tror inte heller att det är en i längden framkomlig väg att döma andra människor och deras handlande. Däremot kan jag förstå att det lätt glider åt det hållet. Av två skäl.

      1. Min erfarenhet är att många (de flesta?) människor har har och uttrycker en mer eller mindre ovilja mot andra som gör annorlunda saker för att uppnå annoruinda resultat. Det kan handla om en så sådan enkel sak som att handla på Lidl, vara vegetarian/vegan eller inte dricka alkohol… Många kan eller vill inte förstå logiken i ett sådant beteende och vill bara få den avvikande att åter sälla sig till flocken.

      2. Många människor vill uppnå saker som inte går ihop med deras beteende. Blir det samtal om större eller mindre vardagsfrågor resulterar det i låsningar i stället för rationella resonemang. Det kan (åter) handla om att Lidl eller någon annan billigare kedja är utesluten på grund av ”sämre kvalitet”, trots att man behöver sänka sina matkostnader. Det kan handla om att man vill sluta jobba tidigare, har i princip allt sitt kapital låst i bostaden och inte kan tänka sig att flytta till mindre och/eller hyrd bostad, för så litet kan man inte bo, har bestämt sig att det alltid är en vinst att äga sitt boende, och för övrigt är det bara fattiga människor som inte äger sin bostad.

      Döma funkar ju förstås nästan aldrig. Det bästa har jag märkt är att göra sin grej. Det som är bra och funkar för andra tar de så småningom efter. Så har det väl varit för många av oss själva också!

      • Hej Storugglan,

        Jag gör vågen över punkt 2. Kognitiv dissonans har vi ju lärt oss att det heter och en av huvudstrategierna för oss människor som hamnar i det läget är att ”nyansera” fakta eller ståndpunkter. Standardexemplet är rökning. De flesta vill vara friska och leva länge. Om man då röker hamnar man i konflikten mellan det och ”rökning dödar”. Standardmetod: försök minska spannet mellan det som faktiskt görs och den konflikt som uppstår då. ”Jag röker inte så mycket, det finns bättre filter nu, jag tror nog inte att det är så farligt om man håller sig i trim …”.

  7. En blogg som inte tar ställning blir lätt lite slätstruken och därmed (enligt mig) lite tråkig. Det måste finnas utrymme för diskussion på såväl bloggar som i verkligheten och de människor som ägnar livet åt att leta orsaker till att känna sig kränkta kommer alltid kunna hitta det så dem kan man inte hjälpa hur man än gör.

    Tack för en bra blogg!

    • Tack Aktiepappan!

      Jag håller helt med! Och jag tror också de flesta faktiskt håller med. Det gör det ju ännu mer intressant att så många ändå vill ”moderera” ställningstaganden lite.

Vi värdesätter diskussion - Kommentera gärna